Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Även här blir vinsten processmässig, då syretopparna troligtvis kan elimineras och syrehalten kan hållas mer optimal så att PAO bättre kan hushålla med sina endogena förråd av PHA. Vinsten blir även energimässig, då luftningstiden eventuellt kan minskas under perioder med långvarigt höga flöden. 5.2.4. Behovsanpassad styrning efter en långvarig period med höga flöden En strategi för styrning efter långvarigt höga flöden har utarbetas. Praktiskt bör detta åstadkommas genom en behovsanpassad styrning av processen som innefattar både hydrolys- och biosteget. Förhoppningsvis kommer denna åtgärd inte att bli nödvändig i realiteten då övriga åtgärder som implementerats i detta examensarbete troligtvis genererat en stabil bio-Pprocess under och därmed efter höga flöden. Strategin finns dock ändå beskriven här då den kan bli nödvändig att tillgripa i framtiden. Eftersom tillfällen med långvarigt höga flöden uppstår så sällan som en till två gånger per år, och åtgärderna kräver tillsyn, kommer strategin att tillämpas genom manuell manövrering av driftteknikern och inte inbegripa programmeringsmässiga förändringar i övervakningssystemet. Efter en långvarig period med höga flöden är målet att: Minska det anaeroba fosforsläppet. Detta kan ske genom: Begränsad tillförsel av VFA. Minskad anaerob uppehållstid. Dessa åtgärder bör minska det anaeroba fosforsläppet och på så vis minska risken för fosfortoppar efter en långvarig period med höga flöden. Åtgärderna bör kvarstå tills processen återhämtat sig och nettoupptaget av fosfor åter är godtagbart vilket kan kontrolleras genom analyser av fosfat genom biosteget. Begränsad tillförsel av VFA Denna strategi inbegriper minskad tillförsel av VFA genom kontroll av hydrolysen. Detta kan ske genom att: Mer slam pumpas till förtjockaren för att minska substratmängden. Recirkulationen i en eller flera linjer stängs av för att minska urtvättning av VFA. När den biologiska fosforavskiljningen återfått en godtagbar funktion bör slamvolymen ökas och/eller recirkulationen återstartas successivt. Detta avgörs enkelt genom en utökad kontroll med fosfatprofil över biosteget för att kontrollera släppet och upptaget av fosfor i full skala. Förkortad anaerob uppehållstid En fjärdedel av den anaeroba volymen i biosteget kan luftas för att minska den anaeroba volymen samtidigt som den aeroba volymen då ökar. Är flödet omkring 1500 m 3 /h, minskar den anaeroba uppehållstiden då från ca tre timmar till drygt två timmar. 42
Strategin med behovsanpassad styrning efter perioder med långvarigt höga flöden har inte testats i realiteten inom ramen för denna undersökning. 5.3. REKOMMENDATION FÖR FRAMTIDA OPTIMERING Inom ramen för detta examensarbete har inte möjlighet funnits att följa upp alla de åtgärder som föreslagits och implementerats eftersom höga flöden förekommer så sällan som en till två gånger per år. Nedan följer förslag för framtida optimering, uppföljning av vidtagna åtgärder och förslag till kontrollprogram. 5.3.1. pH-mätning för styrning av VFA-produktionen i hydrolyssteget Mot bakgrund av de analyser som gjorts för att korrelera mängden producerad VFA till olika mätbara driftparametrar, borde pH på hydrolyserat spillvatten (figur 27) kunna användas som en indikation på om tillräcklig mängd VFA produceras i hydrolyssteget. Eventuellt skulle ett larm i det överordnade styrsystemet kunna skapas för att indikera en låg produktion. Larmnivån borde då ligga på ett pH överstigande 7,3. För att få en mer detaljerad bild av status på produktionen av VFA i de olika linjerna i hydrolyssteget skulle eventuellt pH på det primärslam som pumpas till förtjockaren också kunna mätas. En tydlig korrelation borde då först fastställas. 5.3.2. Användning av bio- och primärslam för utökad hydrolys Bioslams- respektive primärslamsförtjockaren kan användas som en källa för utökad hydrolys vid behov. Potential finns också för en sidoströmshydrolys av bioslam. Båda dessa åtgärder kräver dock investeringar i form av ombyggnation. En programändring i det överordnade styrsystemet har gjort det möjligt att styra urpumpningen av primärslam från hydrolyssteget med avseende på inkommande flöde. En utvärdering av denna funktion samt lämpliga inställningar i samband med höga flöden borde genomföras. 5.3.3. Bioslamshydrolys Försök har gjorts i laboratorieskala för att utreda om en sidoströmshydrolys av bioslam i fullskala skulle kunna användas för att utöka mängden biotillgänglig kolkälla till biosteget. Detta kan bli aktuellt i och med skärpta utsläppskrav av fosfor 2012 och eventuella framtida kvävereningskrav. Bioslammet på Duvbackens reningsverk har en lägre slamålder jämfört med verk som har kväverening. Detta slam torde därför också ha högre VFA-potential. Ett försök har gjorts där bioslam hydrolyserades anaerobt i en satsreaktor under omrörning. Stickprov för analys av VFA och ammoniumkväve togs ut under en period av 50 timmar. Mätningarna visade att halten av VFA inte ökade förrän vid den sista provtagningen. Detta kan bero på att den VFA som producerades under försöket förbrukades av PAO och andra mikroorganismer som fanns närvarande i slammet. För att genomföra en hydrolys av bioslam i full skala skulle en tank på ca 1000-2000 m 3 krävas för att få en uppehållstid på 20 timmar vid ett medelflöde av returslam på 975 m 3 /h och ett hydrolysflöde på 5-10 %. Eventuellt skulle en befintlig bassäng i slutsedimenteringen (1320 m 3 ) kunna användas i detta syfte eftersom det tycks vara fullt tillräckligt att ha 8 av 10 bassänger i drift där. 43
- Page 1: Biologisk fosforavskiljning och pri
- Page 5: FÖRORD Denna rapport avslutar min
- Page 8 and 9: BILAGA 2 ..........................
- Page 11 and 12: 1. INLEDNING Under senare år har n
- Page 13 and 14: H + TCA cykeln Konc. fosfat Glykoge
- Page 15 and 16: 2.3.1. Minskad tillgång på kolkä
- Page 17 and 18: normalt förbrukar syre vid nedbryt
- Page 19 and 20: Reningsverket byggdes om under 2003
- Page 21 and 22: Det finns en rad olika parametrar a
- Page 23 and 24: 3.2.2. Aeroba zoner Reaktorkonfigur
- Page 25 and 26: 4. METODER De resultat som redovisa
- Page 27 and 28: Uppehållstiden förkortas och risk
- Page 29 and 30: Uppehållstid (timmar) 3 2.5 2 1.5
- Page 31 and 32: Figur 16. Kvot mellan VFA och fosfa
- Page 33 and 34: Syrehaltstoppar förekommer alltså
- Page 35 and 36: 5.2. PROCESSMÄSSIGA ÅTGÄRDER OCH
- Page 37 and 38: Red/Ox NH 4-N (mg/l) TS (%) 6 5 4 3
- Page 39 and 40: Resultatet pekar sammantaget på at
- Page 41 and 42: Flödesbegränsningen ändrades fr
- Page 43 and 44: Utökad hydrolys För att utreda om
- Page 45 and 46: Figur 32. Styrning av urpumpning av
- Page 47 and 48: Figur 35. Avskiljd COD, TOC och PO4
- Page 49 and 50: 29% COD 71% 9% TOC Figur 38. Avskil
- Page 51: O2 (mg /l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2009-0
- Page 55 and 56: 6. SLUTSATSER Fyra kritiska faktore
- Page 57 and 58: López-Vázquez, C.M., Hooijmans, C
- Page 59 and 60: BILAGA 1 SCHEMA FÖR RECIRKULATION
- Page 61: BILAGA 3 Kontrollprogram för prim
- Page 64 and 65: efficiency can be achieved by withd
- Page 66 and 67: The results presented in this paper
- Page 68 and 69: within the first half of the anaero
- Page 70 and 71: clarifiers and were measured for VF
- Page 72: CONCLUSIONS Five crucial key factor
Även här blir vinsten processmässig, då syretopparna troligtvis kan elimineras och syrehalten<br />
kan hållas mer optimal så att PAO bättre kan hushålla med sina endogena förråd av PHA.<br />
Vinsten blir även energimässig, då luftningstiden eventuellt kan minskas under perioder med<br />
långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>.<br />
5.2.4. Behovsanpassad styrning efter en långvarig period med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong><br />
En strategi för styrning efter långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> har utarbetas. Praktiskt bör detta<br />
åstadkommas genom en behovsanpassad styrning av processen som innefattar både hydrolys-<br />
och biosteget. Förhoppningsvis kommer denna åtgärd inte att bli nödvändig i realiteten då<br />
övriga åtgärder som implementerats i detta examensarbete troligtvis genererat en stabil bio-Pprocess<br />
under och därmed efter <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>. Strategin finns dock ändå beskriven här då den<br />
kan bli nödvändig att tillgripa i framtiden.<br />
Eftersom tillfällen med långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> uppstår så sällan som en till två gånger per år,<br />
och åtgärderna kräver tillsyn, kommer strategin att tillämpas genom manuell manövrering av<br />
driftteknikern och inte inbegripa programmeringsmässiga förändringar i<br />
övervakningssystemet.<br />
Efter en långvarig period med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> är målet att:<br />
Minska det anaeroba fosforsläppet.<br />
Detta kan ske genom:<br />
Begränsad tillförsel av VFA.<br />
Minskad anaerob uppehållstid.<br />
Dessa åtgärder bör minska det anaeroba fosforsläppet och på så vis minska risken för<br />
fosfortoppar efter en långvarig period med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>. Åtgärderna bör kvarstå tills processen<br />
återhämtat sig och nettoupptaget av fosfor åter är godtagbart vilket kan kontrolleras genom<br />
analyser av fosfat genom biosteget.<br />
Begränsad tillförsel av VFA<br />
Denna strategi inbegriper minskad tillförsel av VFA genom kontroll av hydrolysen. Detta kan<br />
ske genom att:<br />
Mer slam pumpas till förtjockaren för att minska substratmängden.<br />
Recirkulationen i en eller flera linjer stängs av för att minska urtvättning av VFA.<br />
När den biologiska fosforavskiljningen återfått en godtagbar funktion bör slamvolymen ökas<br />
och/eller recirkulationen återstartas successivt. Detta avgörs enkelt genom en utökad kontroll<br />
med fosfatprofil över biosteget för att kontrollera släppet och upptaget av fosfor i full skala.<br />
Förkortad anaerob uppehållstid<br />
En fjärdedel av den anaeroba volymen i biosteget kan luftas för att minska den anaeroba<br />
volymen samtidigt som den aeroba volymen då ökar. Är flödet omkring 1500 m 3 /h, minskar<br />
den anaeroba uppehållstiden då från ca tre timmar till drygt två timmar.<br />
42
Change language