Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Figur 39. När blåsmaskinerna med högre kapacitet ger ett alltför högt luftflöde för att hålla aktuellt börvärde, sker ett automatiskt byte av blåsmaskin till den med lägre kapacitet. BM001 och BM002 = 132 kW, BM003 = 75 kW. Bilden är hämtad från övervakningssystemet UniView. Syftet med denna programändring är processmässig då syretopparna, som kan ha en hämmande inverkan på den biologiska fosforavskiljningen, troligtvis kommer att försvinna och lägre börvärden kan sättas vid höga flöden och låg belastning. PAO bör påverkas positivt eftersom de vid lägre syrehalter kan hushålla bättre med endogena upplag av PHA och risken för nitrifikation minimeras. Effekten av detta torde indirekt även kunna bli kostnadsmässig då behovet av dosering av fällningskemikalie bör minska. År 2008 doserades 71,3 ton fällningskemikalie till en kostnad av 1049 kr/ton. Vinsten blir därutöver direkt energimässig i och med att blåsmaskinen med lägre kapacitet är i drift oftare. I figur 40 åskådliggörs en syrehaltskurva från aerob zon 1 där syretoppar under perioden för snösmältning 2009 kan ses. Av grafen framgår att börvärdet på 2 mg/l då överskreds under långa perioder. Under perioden 2009-04-07 till 2009-04-10 var blåsmaskinen med lägre kapacitet satt som förstahandsval och då överskreds heller inte börvärdet trots att flödet fortfarande var högt. Detsamma gäller för aerob zon 2 under samma tillfälle. Det kan därför antas troligt att problemen med syrehaltstoppar kommer att elimineras när blåsmaskinen med lägre kapacitet tas i drift under sådana perioder. Ingen möjlighet gavs att utvärdera denna programändring i realiteten inom ramen för denna undersökning. 40
O2 (mg /l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2009-04-03 00 2009-04-07 04 2009-04-11 08 2009-04-15 12 Figur 40. Syrehalter i aerob zon1 under en period med höga flöden. Börvärdet var satt till 2,0 mg/l. Under perioden 2009-04-07 till 2009-04-10 var blåsmaskinen med lägre kapacitet i drift. En programändring i det överordnade styrsystemet har också gjorts för aerob zon 2 och detta illustreras i figur 41. Även här kan olika börvärden vid högt och lågt flöde väljas och luftflödet i aerob zon 1 används som ett mått på belastningen till zonen. Ytterligare en programändring har dessutom gjorts där syrehalten i den första hälften av aerob zon 2 styrs unikt via den första syrehaltsgivaren och syrehalten den andra hälften av bassängvolymen styrs unikt via den sista syrehaltsgivaren. På så sätt undviks att delar av zonen överluftas. Troligtvis sker stundtals, vid låg belastning och höga flöden, en överluftning, speciellt i slutet av aerob zon 2, och detta är både energimässigt ofördelaktigt och kan verka direkt hämmande på bio-P-processen. Figur 41. Olika börvärden för syrehalten i aerob zon 2 kan väljas utifrån luftflödet i aerob zon 1. Olika börvärden kan dessutom väljas i början och slutet av zonen. GQ422A och GQ423A= första syrehaltsgivaren i vardera linje, GQ422B och GQ423B= sista syrehaltsgivaren i vardera linje. Bilden är hämtad från övervakningssystemet UniView. Börvärdena i aerob zon 2 behövde inte höjas trots att börvärdet i aerob zon 1 sänkts från 2,0 till 1,7 mg O2/l. Börvärdena i hela aerob zon 2 var då satta till min 0,5 mg/l och max 1,5 mg/l. Därefter sänktes maxbörvärdet i början av zonen till 1,0 mg/l med bibehållet minbörvärde på 0,5 mg/l medan minbörvärdet i slutet av zonen höjdes till 1,0 mg/l med bibehållet maxbörvärde på 1,5 mg/l. Ingen skillnad i nettoupptaget av fosfor kunde ses efter en månads drift. 41
- Page 1: Biologisk fosforavskiljning och pri
- Page 5: FÖRORD Denna rapport avslutar min
- Page 8 and 9: BILAGA 2 ..........................
- Page 11 and 12: 1. INLEDNING Under senare år har n
- Page 13 and 14: H + TCA cykeln Konc. fosfat Glykoge
- Page 15 and 16: 2.3.1. Minskad tillgång på kolkä
- Page 17 and 18: normalt förbrukar syre vid nedbryt
- Page 19 and 20: Reningsverket byggdes om under 2003
- Page 21 and 22: Det finns en rad olika parametrar a
- Page 23 and 24: 3.2.2. Aeroba zoner Reaktorkonfigur
- Page 25 and 26: 4. METODER De resultat som redovisa
- Page 27 and 28: Uppehållstiden förkortas och risk
- Page 29 and 30: Uppehållstid (timmar) 3 2.5 2 1.5
- Page 31 and 32: Figur 16. Kvot mellan VFA och fosfa
- Page 33 and 34: Syrehaltstoppar förekommer alltså
- Page 35 and 36: 5.2. PROCESSMÄSSIGA ÅTGÄRDER OCH
- Page 37 and 38: Red/Ox NH 4-N (mg/l) TS (%) 6 5 4 3
- Page 39 and 40: Resultatet pekar sammantaget på at
- Page 41 and 42: Flödesbegränsningen ändrades fr
- Page 43 and 44: Utökad hydrolys För att utreda om
- Page 45 and 46: Figur 32. Styrning av urpumpning av
- Page 47 and 48: Figur 35. Avskiljd COD, TOC och PO4
- Page 49: 29% COD 71% 9% TOC Figur 38. Avskil
- Page 53 and 54: Strategin med behovsanpassad styrni
- Page 55 and 56: 6. SLUTSATSER Fyra kritiska faktore
- Page 57 and 58: López-Vázquez, C.M., Hooijmans, C
- Page 59 and 60: BILAGA 1 SCHEMA FÖR RECIRKULATION
- Page 61: BILAGA 3 Kontrollprogram för prim
- Page 64 and 65: efficiency can be achieved by withd
- Page 66 and 67: The results presented in this paper
- Page 68 and 69: within the first half of the anaero
- Page 70 and 71: clarifiers and were measured for VF
- Page 72: CONCLUSIONS Five crucial key factor
O2 (mg /l)<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
2009-04-03 00 2009-04-07 04 2009-04-11 08 2009-04-15 12<br />
Figur 40. Syrehalter i aerob zon1 under en period med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>. Börvärdet var satt till 2,0 mg/l. Under<br />
perioden 2009-04-07 till 2009-04-10 var blåsmaskinen med lägre kapacitet i drift.<br />
En programändring i det överordnade styrsystemet har också gjorts för aerob zon 2 och detta<br />
illustreras i figur 41. Även här kan olika börvärden <strong>vid</strong> högt och lågt flöde väljas och<br />
luftflödet i aerob zon 1 används som ett mått på belastningen till zonen. Ytterligare en<br />
programändring har dessutom gjorts där syrehalten i den första hälften av aerob zon 2 styrs<br />
unikt via den första syrehaltsgivaren och syrehalten den andra hälften av bassängvolymen<br />
styrs unikt via den sista syrehaltsgivaren. På så sätt undviks att delar av zonen överluftas.<br />
Troligtvis sker stundtals, <strong>vid</strong> låg belastning och <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>, en överluftning, speciellt i slutet<br />
av aerob zon 2, och detta är både energimässigt ofördelaktigt och kan verka direkt hämmande<br />
på bio-P-processen.<br />
Figur 41. Olika börvärden för syrehalten i aerob zon 2 kan väljas utifrån luftflödet i aerob zon 1. Olika börvärden<br />
kan dessutom väljas i början och slutet av zonen. GQ422A och GQ423A= första syrehaltsgivaren i vardera linje,<br />
GQ422B och GQ423B= sista syrehaltsgivaren i vardera linje. Bilden är hämtad från övervakningssystemet<br />
UniView.<br />
Börvärdena i aerob zon 2 behövde inte höjas trots att börvärdet i aerob zon 1 sänkts från 2,0<br />
till 1,7 mg O2/l. Börvärdena i hela aerob zon 2 var då satta till min 0,5 mg/l och max 1,5 mg/l.<br />
Därefter sänktes maxbörvärdet i början av zonen till 1,0 mg/l med bibehållet minbörvärde på<br />
0,5 mg/l medan minbörvärdet i slutet av zonen höjdes till 1,0 mg/l med bibehållet<br />
maxbörvärde på 1,5 mg/l. Ingen skillnad i nettoupptaget av fosfor kunde ses efter en månads<br />
drift.<br />
41
Change language