Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Procent 100.0 99.6 99.2 98.8 98.4 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Figur 37. Avskiljd fosfat i slutet av aerob zon 1 vid olika syrehalter. Försöket pågick i ca tre veckor med provtagning måndag till fredag. Direkt i början av zonen syns en viss skillnad i det initiala fosforupptaget. Vid ett börvärde på 1,5 mg/l avskiljs ca 40 % av fosforn i början av zonen medan motsvarande siffror för ett börvärde på 1,7 och 2,0 mg/l ligger på mellan 60 och 80 %. Det har visats att fosforsläpp kan uppstå i den luftade zonen på många reningsverk eftersom syrehalten ibland hålls alltför låg. Vanligtvis mäts syrehalten också endast i slutet av en luftad zon där lätt nedbrytbart organiskt material redan har oxiderats (Schön, G et al., 1993). På grund av detta torde det vara viktigt att inte sätta den initiala syrehalten alltför låg, eftersom detta kan leda till lokala anaeroba zoner och därmed sekundära fosforsläpp i början av den aeroba zonen. Med detta som utgångspunkt valdes ett börvärde på 1,7 mg/l för alla tre linjerna. En ny profil för upptag av organiskt kol och fosfor gjordes efter sänkningen av börvärde i aerob zon 1 till 1,7 mg O2/l. Resultatet är baserat på åtta stickprov och åskådliggörs i figur 38. Upptaget av COD är något förskjutet mot aerob zon 2 där 29 % av all upptagen COD tas upp jämfört med tidigare 16 %. Upptagen av TOC och fosfor är i stort sett oförändrade jämfört med då börvärdet var 2,0 mg O2/l. Sänkningen av börvärdet verkar således inte ha haft någon egentlig inverkan på avskiljningen av organiskt material och fosfor. 38 Prov Börvärde 1,5 (mg O2/l) Börvärde 1,7 (mg O2/l) Börvärde 2,0 (mg O2/l)
29% COD 71% 9% TOC Figur 38. Avskiljd COD, TOC och PO4-P över de aeroba zonerna vid ett börvärde i aerob zon 1 på 1,7 mg O2/l. A1= aerob zon 1, A2= aerob zon 2. Efter ca tre månader med det lägre börvärdet kunde ingen skillnad på den fosforavskiljande kapaciteten över biosteget märkas. Det verkar således som om ett lägre initialt börvärde inte har någon negativ inverkan på fosforavskiljningen på längre sikt då bioslammets mikrobiella sammansättning kunnat förändras. En ungefärlig beräkning av energivinsten gjordes genom att jämföra luftflödet till aerob zon 1 under tre månader då börvärdet varit 2,0 mg O2/l med två månader då börvärdet varit 1,7 mg O2/l. Månader med liknande flödesbelastning valdes. Beräkningarna visade att luftflödet minskade med ca 225 m 3 /h och linje då börvärdet sänktes. Detta ger en minskning på 486 000 m 3 /månad för hela aerob zon 1. Tidigare beräkningar har visat att blåsmaskinerna drar ca 21 Wh/m 3 vid det tryck och luftflöde som blåsmaskinerna normalt arbetar kring. Antas elpriset vara 0,88 kr/KWh ger detta en besparing på över 100 000 kr/år. Denna beräkning är dock mycket schablonmässig men indikerar ändå att stora besparingar görs genom att optimera luftningssteget. Det gavs ingen möjlighet att utreda funktionen med olika börvärden vid högt respektive lågt flöde inom ramen för denna undersökning. Troligtvis kan ett lägre börvärde med fördel sättas under långvarigt höga flöden. En programändrig i det överordnade styrsystemet har gjorts enligt figur 39 så att blåsmaskinen med lägre kapacitet används som förstahandsalternativ vid höga flöden och låg belastning av organiskt material. En utredning gjordes därefter för att visa om problemet med förhöjda syrehalter i de aeroba zonerna på så vis har försvunnit. Blåsmaskinen med lägre kapacitet har vid minimifrekvensen 30 Hz en effekt på 33 kW jämfört med de andra två som då har en effekt på 58 kW. 39 91% A1 A2 PO 4-P 7% 93%
- Page 1: Biologisk fosforavskiljning och pri
- Page 5: FÖRORD Denna rapport avslutar min
- Page 8 and 9: BILAGA 2 ..........................
- Page 11 and 12: 1. INLEDNING Under senare år har n
- Page 13 and 14: H + TCA cykeln Konc. fosfat Glykoge
- Page 15 and 16: 2.3.1. Minskad tillgång på kolkä
- Page 17 and 18: normalt förbrukar syre vid nedbryt
- Page 19 and 20: Reningsverket byggdes om under 2003
- Page 21 and 22: Det finns en rad olika parametrar a
- Page 23 and 24: 3.2.2. Aeroba zoner Reaktorkonfigur
- Page 25 and 26: 4. METODER De resultat som redovisa
- Page 27 and 28: Uppehållstiden förkortas och risk
- Page 29 and 30: Uppehållstid (timmar) 3 2.5 2 1.5
- Page 31 and 32: Figur 16. Kvot mellan VFA och fosfa
- Page 33 and 34: Syrehaltstoppar förekommer alltså
- Page 35 and 36: 5.2. PROCESSMÄSSIGA ÅTGÄRDER OCH
- Page 37 and 38: Red/Ox NH 4-N (mg/l) TS (%) 6 5 4 3
- Page 39 and 40: Resultatet pekar sammantaget på at
- Page 41 and 42: Flödesbegränsningen ändrades fr
- Page 43 and 44: Utökad hydrolys För att utreda om
- Page 45 and 46: Figur 32. Styrning av urpumpning av
- Page 47: Figur 35. Avskiljd COD, TOC och PO4
- Page 51 and 52: O2 (mg /l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2009-0
- Page 53 and 54: Strategin med behovsanpassad styrni
- Page 55 and 56: 6. SLUTSATSER Fyra kritiska faktore
- Page 57 and 58: López-Vázquez, C.M., Hooijmans, C
- Page 59 and 60: BILAGA 1 SCHEMA FÖR RECIRKULATION
- Page 61: BILAGA 3 Kontrollprogram för prim
- Page 64 and 65: efficiency can be achieved by withd
- Page 66 and 67: The results presented in this paper
- Page 68 and 69: within the first half of the anaero
- Page 70 and 71: clarifiers and were measured for VF
- Page 72: CONCLUSIONS Five crucial key factor
29%<br />
COD<br />
71%<br />
9%<br />
TOC<br />
Figur 38. Avskiljd COD, TOC och PO4-P över de aeroba zonerna <strong>vid</strong> ett börvärde i aerob zon 1 på 1,7 mg O2/l.<br />
A1= aerob zon 1, A2= aerob zon 2.<br />
Efter ca tre månader med det lägre börvärdet kunde ingen skillnad på den fosforavskiljande<br />
kapaciteten över biosteget märkas. Det verkar således som om ett lägre initialt börvärde inte<br />
har någon negativ inverkan på fosforavskiljningen på längre sikt då bioslammets mikrobiella<br />
sammansättning kunnat förändras.<br />
En ungefärlig beräkning av energivinsten gjordes genom att jämföra luftflödet till aerob zon 1<br />
under tre månader då börvärdet varit 2,0 mg O2/l med två månader då börvärdet varit 1,7 mg<br />
O2/l. Månader med liknande flödesbelastning valdes. Beräkningarna visade att luftflödet<br />
minskade med ca 225 m 3 /h och linje då börvärdet sänktes. Detta ger en minskning på 486 000<br />
m 3 /månad för hela aerob zon 1. Tidigare beräkningar har visat att blåsmaskinerna drar ca 21<br />
Wh/m 3 <strong>vid</strong> det tryck och luftflöde som blåsmaskinerna normalt arbetar kring. Antas elpriset<br />
vara 0,88 kr/KWh ger detta en besparing på över 100 000 kr/år. Denna beräkning är dock<br />
mycket schablonmässig men indikerar ändå att stora besparingar görs genom att optimera<br />
luftningssteget.<br />
Det gavs ingen möjlighet att utreda funktionen med olika börvärden <strong>vid</strong> högt respektive lågt<br />
flöde inom ramen för denna undersökning. Troligtvis kan ett lägre börvärde med fördel sättas<br />
under långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>.<br />
En programändrig i det överordnade styrsystemet har gjorts enligt figur 39 så att<br />
blåsmaskinen med lägre kapacitet används som förstahandsalternativ <strong>vid</strong> <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> och låg<br />
belastning av organiskt material. En utredning gjordes därefter för att visa om problemet med<br />
förhöjda syrehalter i de aeroba zonerna på så vis har försvunnit. Blåsmaskinen med lägre<br />
kapacitet har <strong>vid</strong> minimifrekvensen 30 Hz en effekt på 33 kW jämfört med de andra två som<br />
då har en effekt på 58 kW.<br />
39<br />
91%<br />
A1 A2<br />
PO 4-P<br />
7%<br />
93%
Change language