Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

P (mg/l)
Figur 29. Utgående fosforhalt under och efter två perioder med höga flöden, december 2007 med en
flödesbegränsning till biosteget på 3000 m 3 /h, och december 2008 med en flödesbegränsning på 2500 m 3 /h.
Streckad linje visar aktuellt riktvärde på 0,4 mg/l.
Fällningskemikalie (ton)
0.9
0.8
0.7
0.6
0.5
0.4
0.3
0.2
0.1
0.0
december januari februari
Flödesbegränsning vid 3000 m3/h Flödesbegränsning vid 2500 m3/h
40
30
20
10
0
december januari februari
Flödesbegränsning vid 3000 m3/h Flödesbegränsning vid 2500 m3/h
Figur 30. Dosering av fällningskemikalie under och efter två perioder med höga flöden, december 2007 med en
flödesbegränsning till biosteget på 3000 m 3 /h, och december 2008 med en flödesbegränsning på 2500 m 3 /h.
Hade flödesbegränsningen satts till 2500 m 3 /h istället för 3000 m 3 /h under december 2007
skulle en total volym på 95 800 m 3 ha behövt bräddas till recipienten under december månad
2007. Detta motsvarar volymen av ca tre dagars normalflöde. Om detta vatten hade kemfällts,
skulle en mängd av ca 192 kg fosfor ha nått recipienten via bräddvattnet. I verkligheten
släpptes totalt drygt ett ton ”extra” fosfor ut på grund av att den biologiska
fosforavskiljningen slogs ut och totalt fick över 60 ton fällningskemikalier användas.
Belastningen av fosfor till recipienten skulle således ha blivit betydligt lägre om bräddning
hade skett vid 2500 m 3 /h samtidigt som också förbrukningen av fällningskemikalier hade
blivit mindre.
Flödesbegränsningen till 2500 m 3 /h före hydrolyssteget tycks därmed ha haft en god inverkan
på den biologiska fosforavskiljningen som fungerade signifikant bättre under höga flöden, och
även återhämtade sig snabbare, trots att flödena var högre 2008 jämfört med 2007. Vid en
jämförelse mellan de båda perioderna, december 2007 och 2008 samt påkommande kvartal så
doserades totalt 48,3 ton mindre fällningskemikalier vid en flödesbegränsning på 2500 m 3 /h.
Detta ger en besparing på omkring 51 000 kr.
32