Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

gastrikevatten.se
from gastrikevatten.se More from this publisher
17.09.2013 Views

5.2.3. Behovsanpassad styrning vid höga flöden En strategi för styrning vid höga flöden har utarbetats. Praktiskt uppnås detta genom en behovsanpassad styrning av processen som innefattar både hydrolys- och biosteget. Vid höga flöden är målet att: Säkerställa tillförseln av VFA till biosteget. Hushålla med befintlig kolkälla. Detta kan uppnås genom: Flödesbegränsning. Utökad hydrolys. Behovsanpassad luftning. Flödesbegränsning Förbiledningspunkten flyttades under mitten av november 2008 från slutet av hydrolyssteget till dess början enligt figur 28. Spillvattnet leds nu vid höga flöden direkt efter grovavskiljning, rensgaller och sandfång, till utjämningsbassängerna. I de fall flödesökningen blir kortvarig kan vattnet ledas tillbaka till hydrolyssteget. Vid långvariga flödesökningar, då utjämningsbassängernas volym inte räcker till, kemfälls vattnet och bräddas till recipienten. Förbehandlat spillvatten Hydrolyssteg Flödesbegränsning Återflöde Figur 28. Flödesdiagram över flödesbegränsningen till hydrolys- och biosteg. AN= anaerob zon, A1= aerob zon 1, A2= aerob zon 2, A3= aerob zon 3, S-sed= slutsedimentering. Fördelen med att leda förbi vattnet före hydrolyssteget är att hydrolysprocessen då kan nyttjas även vid höga flöden. Detta säkerställer att en viss mängd VFA når biosteget även under dessa förhållanden. Denna åtgärd skulle även leda till att mer syreförbrukande material tillförs biosteget och de aeroba zonerna och problemet med överluftning skulle eventuellt minska. Detta bör också kunna bidra till att stabilisera den biologiska fosforavskiljningen så att, i förlängningen, mindre fällningskemikalier behöver doseras. Även detta skulle ha en positiv återkoppling på processen. 30 AN A1 A2 Utjämningsbassänger Till A3 och Ssed Bräddvatten

Flödesbegränsningen ändrades från 3000 m 3 /h till 2500 m 3 /h. Enligt erfarenheter och data baserat på analyser i processen i full skala bör den lägre flödesbegränsningen: Ge en kvot VFA/PO4-P högre än 10. Minska risken för turbulens och syreinblandning. Öka det anaeroba fosforsläppet. För att åskådliggöra de processmässiga förbättringarna jämförs två perioder med höga flöden före och efter förändringen av flödesbegränsning och förbiledningspunkt. I tabell 5 jämförs utgående fosforhalt och mängd, samt doseringsmängd och kostnad för fällningskemikalie, under perioderna med höga flöden i december 2007 och 2008. Som framgår av tabellen var inkommande medelflödet högre 2008 jämfört med 2007 och ändå var den utgående fosforhalten betydligt lägre, 0,39 mg/l 2008 jämfört med 0,85 mg/l 2007. Mängden fosfor som nådde recipienten var också drygt halverad 2008 jämfört med 2007 och doseringen av fällningskemikalie var betydligt lägre, 3,5 ton 2008 jämfört med 12,1 ton 2007. Tabell 5. Medelflöde, utgående fosforhalt och mängd samt mängd doserad fällningskemikalie under en period med höga flöden. December 2007 och 2008. December Flödesbegränsning (m 3 Medelflöde /h) (m 3 /h) 2007 3000 2164 * 2008 2500 2348 * *Qmedel för reningsverket är 1500 m 3 /h. 31 Utgående Utgående Kemikaliedosering P (mg/l) P (ton) (ton) 0,85 1,4 12,1 0,39 0,6 3,5 I tabell 6 samt i figur 29 och 30 jämförs påföljande kvartal för de båda perioderna, detta för att jämföra hur bio-P-processen återhämtade sig. I tabellen jämförs utgående fosforhalt, mängd och grad av reduktion samt doseringsmängd och kostnad för fällningskemikalie. I figur 30 och 31 jämförs utgående fosforhalt och doseringen av fällningskemikalie grafiskt för december 2007 och 2008 samt påföljande två månader. Som framgår var både halten och mängden fosfor som nådde recipienten lägre efter perioden med höga flöden 2009 då flödesbegränsningen var satt till 2500 m 3 /h jämfört med 2008, då flödesbegränsningen var satt till 3000 m 3 /h trots att doseringen av fällningskemikalie hade sjunkit till mindre än en fjärdedel. Tabell 6. Utgående fosforhalt och mängd samt mängd doserad fällningskemikalie efter en period med höga flöden. Januari till mars 2008 och 2009. Januari- Flödesbegränsning mars (m 3 Utgående Utgående Reduktion Kemikaliedosering /h) P (mg/) P (ton) (%) (ton) 2008 3000 0,32 1,2 92,6 52,5 2009 2500 0,29 0,9 95,2 12,5

Flödesbegränsningen ändrades från 3000 m 3 /h till 2500 m 3 /h. Enligt erfarenheter och data<br />

baserat på analyser i processen i full skala bör den lägre flödesbegränsningen:<br />

Ge en kvot VFA/PO4-P högre än 10.<br />

Minska risken för turbulens och syreinblandning.<br />

Öka det anaeroba fosforsläppet.<br />

För att åskådliggöra de processmässiga förbättringarna jämförs två perioder med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong><br />

före och efter förändringen av flödesbegränsning och förbiledningspunkt. I tabell 5 jämförs<br />

utgående fosforhalt och mängd, samt doseringsmängd och kostnad för fällningskemikalie,<br />

under perioderna med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> i december 2007 och 2008. Som framgår av tabellen var<br />

inkommande medelflödet högre 2008 jämfört med 2007 och ändå var den utgående<br />

fosforhalten betydligt lägre, 0,39 mg/l 2008 jämfört med 0,85 mg/l 2007. Mängden fosfor som<br />

nådde recipienten var också drygt halverad 2008 jämfört med 2007 och doseringen av<br />

fällningskemikalie var betydligt lägre, 3,5 ton 2008 jämfört med 12,1 ton 2007.<br />

Tabell 5. Medelflöde, utgående fosforhalt och mängd samt mängd doserad fällningskemikalie under en period<br />

med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>. December 2007 och 2008.<br />

December Flödesbegränsning<br />

(m 3 Medelflöde<br />

/h)<br />

(m 3 /h)<br />

2007 3000 2164 *<br />

2008 2500 2348 *<br />

*Qmedel för reningsverket är 1500 m 3 /h.<br />

31<br />

Utgående Utgående Kemikaliedosering<br />

P (mg/l) P (ton) (ton)<br />

0,85 1,4 12,1<br />

0,39 0,6 3,5<br />

I tabell 6 samt i figur 29 och 30 jämförs påföljande kvartal för de båda perioderna, detta för att<br />

jämföra hur bio-P-processen återhämtade sig. I tabellen jämförs utgående fosforhalt, mängd<br />

och grad av reduktion samt doseringsmängd och kostnad för fällningskemikalie. I figur 30<br />

och 31 jämförs utgående fosforhalt och doseringen av fällningskemikalie grafiskt för<br />

december 2007 och 2008 samt påföljande två månader. Som framgår var både halten och<br />

mängden fosfor som nådde recipienten lägre efter perioden med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> 2009 då<br />

flödesbegränsningen var satt till 2500 m 3 /h jämfört med 2008, då flödesbegränsningen var satt<br />

till 3000 m 3 /h trots att doseringen av fällningskemikalie hade sjunkit till mindre än en<br />

fjärdedel.<br />

Tabell 6. Utgående fosforhalt och mängd samt mängd doserad fällningskemikalie efter en period med <strong>höga</strong><br />

<strong>flöden</strong>. Januari till mars 2008 och 2009.<br />

Januari- Flödesbegränsning<br />

mars (m 3 Utgående Utgående Reduktion Kemikaliedosering<br />

/h)<br />

P (mg/) P (ton) (%) (ton)<br />

2008 3000 0,32 1,2 92,6 52,5<br />

2009 2500 0,29 0,9 95,2 12,5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!