Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

Fosfor ut (ton)
7
6
5
4
3
2
1
0
2006 2007 2008 2009
År
Fosfor UT (ton) Fällningskemikalie (ton)
Figur 23. Utgående fosformängd och använd mängd fällningskemikalie under optimeringsperioden 2006 till
2009.
5.2.1. Optimering av hydrolyssteget
Den befintliga primärslamshydrolysen har optimerats med avseende på en maximering av
VFA-produktion. Eftersom uppehållstiden inte går att beräkna, och fördelningen av slammet
skiljer sig åt mellan de olika linjerna, har det utretts om det går att finna någon korrelation
mellan produktionen av VFA och slammängd i hydrolyssteget, pH, ammoniumkvävehalt
(NH4-N) och/eller redox-potential på hydrolysatet samt TS (torrsubstans) i det slam som
pumpas till förtjockning. Sådan kunskap skulle underlätta för styrningen av
hydrolysprocessen och resultaten har legat till grund för en optimering i full skala. En lämplig
mängd slam i bassängerna för maximal produktion av VFA har tagits fram och
programändringar i övervakningssystemet har gjorts med syftet att underlätta styrning av
slammängd. Det finns onlinemätare för TS på primärslammet som pumpas till förtjockaren
samt givare för ammonium, redox-potential och pH i slutet av hydrolyssteget på det samlade
hydrolysatet. Slamnivån mäts manuellt med ett lod.
Resultatet från stickprovsmätningarna tagna i slutet av hydrolyssteget redovisas i figur 24.
VFA, ammoniumkväve och redox-potential är analyserade i labskala medan TS på
primärslammet i den aktuella linjen är hämtad från övervakningssystemet. Som framgår
kunde ingen entydig korrelation mellan VFA och TS, ammoniumkväve eller redox-potential
fastläggas. Någon indikation rörande produktionen av VFA kan således inte erhållas online
med hjälp av dessa givare. Empiriskt sett kan dock TS ha betydelse eftersom denna parameter
borde vara direkt relaterad till slammängden i hydrolyssteget och därmed mängden
tillgängligt substrat.
26
250
200
150
100
50
0
Fällningskemikalie (ton)