Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

Fosforsläpp (mg/g VSS∙h)
16
12
8
4
0
R² = 0,8213
0 20 40 60 80 100 120
Figur 18. Korrelation mellan VFA-tillförsel och fosforsläpp i den anaeroba zonen.
Mellan hydrolyssteget och biosteget är konstruerat ett självfall i processen där vattnet faller ca
1 meter ner i en kanal, innan det faller ytterligare från denna kanal till den anaeroba zonens
inlopp. Både i kanalen och i inloppet till det anaeroba steget uppstår därför turbulens med risk
för syreinblandning, speciellt vid höga flöden. Syrehalten i kanalen har mätts och varierar
mellan 1,0 och 3,0 mg/l. Syrehalten vid inloppet till den anaeroba zonen varierar mellan 0,5
och 2,5 mg/l medan den i resterande delar av zonen skiftar mellan 0,1 och 0,2 mg/l vid
förhöjda flöden.
Nitrathalten i den anaeroba zonen skiftar mellan 0,0 och 0,6 mg/l vid låga eller normala
flöden. Halten ökade till ca 1,5 mg/l vid flöden över 2500 m 3 /h vilket kan bero på en ökad
tillförsel av nitrat från inkommande spillvatten.
Vid försök i laboratorieskala med bioslam med bio-P har fosforupptaget visat sig starta redan
vid så låga syrekoncentrationer som 0,1 mg/l (Schön et al., 1993). Troligtvis sker ett simultant
fosforsläpp och upptag i den anaeroba zonen vid höga flöden.
Aeroba zoner
Vid höga flöden tillförs de aeroba zonerna ett vatten som innehåller låga halter
syreförbrukande material. Detta gör att vattnet blir lätt att syresätta och att börvärdet på 2 mg/l
i aerob zon 1 periodvis överskrids trots att blåsmaskinen går på lägsta möjliga varvtal. I figur
19 åskådliggörs detta fenomen under en period med höga flöden.
O2 (mg/l)
5
4
3
2
1
VFA (kg/h)
0
2009-04-10 06 2009-04-11 12 2009-04-12 18
Figur 19. Syrehalten i aerob zon 1 under två dygn med högt flöde. Den streckade linjen visar aktuellt börvärde.
22