Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

5.1. IDENTIFIERING AV KRITISKA FAKTORER
Fyra kritiska faktorer med trolig negativ inverkan på den biologiska fosforavskiljningen vid
höga flöden identifierades:
Brist på VFA i den anaeroba zonen.
Syre och/eller nitrat i den anaeroba zonen.
Syrehaltstoppar och icke optimala börvärden i de aeroba zonerna.
Förekomst av fällningskemikalie i biosteget.
Till detta adderas dessutom de problem med förhöjda utsläppsvärden av fosfor som uppstår då
flödet återgår till normalnivå. Två faktorer identifierades som troliga orsaker till förhöjda
utsläppsvärden då den fosforavskiljande kapaciteten på bioslammet är försämrat samtidigt
som flödena stabiliserats på normalnivå:
Hastig höjning av tillförd VFA.
Hastigt förlängd anaerob uppehållstid.
Den mest kritiska faktorn vid höga flöden är troligtvis den näringsbrist som uppstår i
systemet. På lång sikt leder en sådan brist på biotillgängligt kol till att PAO missgynnas och
slammets fosforavskiljande kapacitet minskar. Bristen på VFA påverkar också den biologiska
fosforavskiljningen direkt genom att fosforsläppet omedelbart minskar i relation till tillförseln
av VFA.
Efter en period med höga flöden uppstår ofta problem med förhöjda utsläppsvärden då flödet
återgått till normalnivå. Bioslammet är då utarmat och de endogena processerna är hämmade
samtidigt som andelen PAO i slammet har minskat. Orsaken till att fosforhalten då stiger är
att den anaeroba processen svarar snabbare än den aeroba, vilket påverkar nettoupptaget av
fosfor negativt. De faktorer som har betydelse i sammanhanget är den snabba ökningen av
tillförd mängd kolkälla, samtidigt som den anaeroba uppehållstiden snabbt förlängs på grund
av minskade flöden.
5.1.1. Påverkan på hydrolyssteget vid höga flöden
Hydrolysen av primärslam på reningsverket står för mellan en och två tredjedelar av den VFA
som tillförs biosteget. Produktionen av VFA är dock relativt ojämn, vilket leder till att kvoten
mellan VFA och fosfor stundtals underskrider värdet 10. Den största anledningen till en
ojämn produktion torde vara en varierande substratmängd. En kontinuerlig lodning av
slamdjupet i bassängerna har visat att slammängderna skiljer sig mellan de olika linjerna,
också men att det finns en daglig variation i en och samma linje. Detta kan bero på att
tillförseln av organiskt material skiljer sig över tid, men också mellan de olika linjerna, som
följd av skiftande hydraulisk belastning.
Problem som uppstår vid driften av primärslamshydrolysen på reningsverket vid höga flöden
är:
Hydrolyssteget tillförs en mindre mängd substrat.
16