Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
3.2. BIOSTEGET På Duvbackens reningsverk består driften med bio-P av en enkel konfiguration kallad A/Oprocessen (Anaerobic/Oxic) som visas i figur 7. Efter grovavskiljning och försedimentering med primärslamshydrolys följer en anaerob zon, en aerob zon, sedimentering och returslampumpning. Förbehandlat spillvatten Figur 7. A/O-processkonfiguration för biologisk fosforavskiljning. Ett flödesdiagram över biosteget på Duvbackens reningsverk åskådliggörs i figur 8. Maxflödet in till biosteget är reglerbart och var 2007 satt till 3000 m 3 /h. Överskjutande vattenmängd leds från slutet av hydrolyssteget direkt till sex utjämningsbassänger. Detta vatten kan pumpas tillbaka till processen, med ett maximalt flöde av 100 m 3 per timme. Vid långvarigt höga flöden räcker volymerna på sammanlagt 7940 m 3 inte till utan vatten måste efter kemfällning bräddas till recipienten. Förbehandlat spillvatten Extraluftare AN A1 A2 Returslam Flödesbegränsning ANAEROBT AEROBT Returslam Överskottslam Figur 8. Flödesdiagram över biosteget 2007. Heldragna linjer visar vattenflödet, streckade linjer slamflödet. AN= anaerob zon, A1= aerob zon 1, A2= aerob zon 2, A3= aerob zon 3, S-sed= slutsedimentering. 3.2.1. Anaerob zon Den anaeroba zonen, som tar emot förbehandlat spillvatten och returslam, består av tre parallella linjer som var och en är uppdelad i två separata bassängvolymer i serie. Totalt består alltså zonen av sex separata volymer som alla är utrustade med omrörare för att homogenisera och förhindra sedimentation av bioslammet. 12 A3 Slam- kammare S-sed Överskottsslam till slambehandling Utgående vatten
3.2.2. Aeroba zoner Reaktorkonfigurationen i aerob zon 1 är utformad på samma sätt som den anaeroba zonen och består även den av tre linjer med sex separata volymer. Syresättningen sker kontinuerligt via tre frekvensstyrda blåsmaskiner, varav två är på 132 kW och en på 75 kW, distribuerat på totalt 726 diskar med luftningsmembran i botten av bassängerna. I den sista fjärdedelen av den anaeroba volymen finns dessutom totalt 165 extra diskar för luftning. Dessa används vid låga flöden, då den anaeroba uppehållstiden annars riskerar att bli för lång. De används också då syrehalten och luftflödet i aerob zon 1 understiger förvalda värden på grund av hög belastning av syreförbrukande material. Kriterierna måste uppfyllas under en viss valbar tid för att extraluftarna ska starta och detsamma gäller då de ska stängas av. Styrningen illustreras i figur 9. Figur 9. Styrning av utökad luftning i slutet av den anaeroba zonen. De olika parametrar som styr på- och avslag av luftningen är syrehalt och luftflöde i aerob zon 1 samt inkommande flöde till reningsverket. SV434-436 motsvarar luftventilerna till respektive linje. Bilden är hämtad från övervakningssystemet UniView. Luftningen styrs med PI-reglering via kaskadreglering vilket illustreras i figur 10. Trycket hålls konstant medan luftflödet regleras med hjälp av öppningsgraden på luftflödesventilerna till respektive linje. Insignalen är syrehalten som mäts via syrehaltsgivare i respektive linje. Utsignalen är ventilläget och minsta möjliga öppningsgrad på ventilerna är 25 %. Trycket i ledningarna hålls konstant vid 540 mbar. Säkerhetsventiler löser ut i de fall trycket överstiger 600 mbar. En av blåsmaskinerna går kontinuerligt medan en av de två andra blåsmaskinerna tas i bruk i de fall syrenivån inte kan upprätthållas i bassängerna. Börvärdet är manuellt satt till 2 mg/l i vardera linje. Luftflödesgivare BV Syrehaltsregulator BV Luftflödesregulator Syrehaltsgivare Figur 10. Reglering via kaskadreglering av syrehalterna i aerob zon 1. BV=börvärde. 13 O2 Reglerventil
- Page 1: Biologisk fosforavskiljning och pri
- Page 5: FÖRORD Denna rapport avslutar min
- Page 8 and 9: BILAGA 2 ..........................
- Page 11 and 12: 1. INLEDNING Under senare år har n
- Page 13 and 14: H + TCA cykeln Konc. fosfat Glykoge
- Page 15 and 16: 2.3.1. Minskad tillgång på kolkä
- Page 17 and 18: normalt förbrukar syre vid nedbryt
- Page 19 and 20: Reningsverket byggdes om under 2003
- Page 21: Det finns en rad olika parametrar a
- Page 25 and 26: 4. METODER De resultat som redovisa
- Page 27 and 28: Uppehållstiden förkortas och risk
- Page 29 and 30: Uppehållstid (timmar) 3 2.5 2 1.5
- Page 31 and 32: Figur 16. Kvot mellan VFA och fosfa
- Page 33 and 34: Syrehaltstoppar förekommer alltså
- Page 35 and 36: 5.2. PROCESSMÄSSIGA ÅTGÄRDER OCH
- Page 37 and 38: Red/Ox NH 4-N (mg/l) TS (%) 6 5 4 3
- Page 39 and 40: Resultatet pekar sammantaget på at
- Page 41 and 42: Flödesbegränsningen ändrades fr
- Page 43 and 44: Utökad hydrolys För att utreda om
- Page 45 and 46: Figur 32. Styrning av urpumpning av
- Page 47 and 48: Figur 35. Avskiljd COD, TOC och PO4
- Page 49 and 50: 29% COD 71% 9% TOC Figur 38. Avskil
- Page 51 and 52: O2 (mg /l) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2009-0
- Page 53 and 54: Strategin med behovsanpassad styrni
- Page 55 and 56: 6. SLUTSATSER Fyra kritiska faktore
- Page 57 and 58: López-Vázquez, C.M., Hooijmans, C
- Page 59 and 60: BILAGA 1 SCHEMA FÖR RECIRKULATION
- Page 61: BILAGA 3 Kontrollprogram för prim
- Page 64 and 65: efficiency can be achieved by withd
- Page 66 and 67: The results presented in this paper
- Page 68 and 69: within the first half of the anaero
- Page 70 and 71: clarifiers and were measured for VF
3.2. BIOSTEGET<br />
På Duvbackens reningsverk består driften med bio-P av en enkel konfiguration kallad A/Oprocessen<br />
(Anaerobic/Oxic) som visas i figur 7. Efter grovavskiljning och försedimentering<br />
med primärslamshydrolys följer en anaerob zon, en aerob zon, sedimentering och<br />
returslampumpning.<br />
Förbehandlat<br />
spillvatten<br />
Figur 7. A/O-processkonfiguration för biologisk fosforavskiljning.<br />
Ett flödesdiagram över biosteget på Duvbackens reningsverk åskådliggörs i figur 8.<br />
Maxflödet in till biosteget är reglerbart och var 2007 satt till 3000 m 3 /h. Överskjutande<br />
vattenmängd leds från slutet av hydrolyssteget direkt till sex utjämningsbassänger. Detta<br />
vatten kan pumpas tillbaka till processen, med ett maximalt flöde av 100 m 3 per timme. Vid<br />
långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> räcker volymerna på sammanlagt 7940 m 3 inte till utan vatten måste<br />
efter kemfällning bräddas till recipienten.<br />
Förbehandlat<br />
spillvatten<br />
Extraluftare<br />
AN A1 A2<br />
Returslam<br />
Flödesbegränsning<br />
ANAEROBT AEROBT<br />
Returslam Överskottslam<br />
Figur 8. Flödesdiagram över biosteget 2007. Heldragna linjer visar vattenflödet, streckade linjer slamflödet.<br />
AN= anaerob zon, A1= aerob zon 1, A2= aerob zon 2, A3= aerob zon 3, S-sed= slutsedimentering.<br />
3.2.1. Anaerob zon<br />
Den anaeroba zonen, som tar emot förbehandlat spillvatten och returslam, består av tre<br />
parallella linjer som var och en är uppdelad i två separata bassängvolymer i serie. Totalt<br />
består alltså zonen av sex separata volymer som alla är utrustade med omrörare för att<br />
homogenisera och förhindra sedimentation av bioslammet.<br />
12<br />
A3<br />
Slam-<br />
kammare<br />
S-sed<br />
Överskottsslam till<br />
slambehandling<br />
Utgående<br />
vatten
Change language