Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

1. INLEDNING
Under senare år har nederbördsmängderna i Sverige ökat och, enligt de klimatmodeller som
finns, kommer de att fortsätta öka i framtiden. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd
väntas öka.
Processerna för rening av spillvatten påverkas av nederbörd eftersom ledningsnäten i stor
utsträckning påverkas av inläckage av tillskottsvatten. Fram till början av 1950-talet var det
också vanligt att kombinerade avloppssystem byggdes. I dessa avleds både dag-, dränerings-
och spillvatten i samma ledningssystem och detta leder till stora flödesökningar i
avloppssystemet vid nederbörd och snösmältning. Dessa system finns fortfarande kvar,
speciellt i städernas centrala och äldre bebyggelseområden (Svenskt Vatten, 2007).
Ledningsnäten och reningsverken, som kan vara byggda för mer än 100 respektive 50 år
sedan, är alltså inte dimensionerade för de flödesökningar som ökad nederbörd för med sig.
Ett utspätt spillvatten är svårare att rena samtidigt som biologiska reningsprocesser på
reningsverken kan störas eller helt slås ut vid långvariga flödesökningar.
Duvbackens reningsverk är beläget i Gävle och är dimensionerat för att ta emot spillvatten
från 100 000 personekvivalenter (pe). Reningsverket byggdes om 2004 från konventionell
spillvattenrening med förfällning och aktivslam till en ny teknik med biologisk
fosforavskiljning. Syftet var att införa en ekologiskt hållbar reningsteknik med målet att
minska kemikalieanvändningen och skapa förutsättningar för slammet att ingå i ett kretslopp.
Den biologiska fosforavskiljningen fungerar väl i normalfallet och ger en reduktion av fosfor
på omkring 95 % utan efterpolering och tillsats av fällningskemikalie. Halterna i utgående
vatten ligger vid normala driftförhållanden oftast under 0,3 mg/l. Problem har dock uppstått
under och efter perioder med höga flöden då processen störts. Detta gäller särskilt vid
långvarigt höga flöden, såsom ihållande regn och/eller snösmältning, då processen i vissa fall
helt slagits ut. Dosering av fällningskemikalie har då blivit nödvändig och det har ibland tagit
flera månader för den biologiska fosforavskiljningen att återhämta sig igen. Reningsverket
kommer dessutom år 2012 att få skärpta krav på utsläpp av fosfor. Dessa krav klaras inte med
den fällningskemikaliemängd som användes 2006. Ska utsläppen av fosfor kunna minskas
utan att höja tillsatsen av fällningskemikalie är det framförallt viktigt att lösa de problem som
uppstår vid långvarigt höga flöden.
1.1. SYFTE
Syftet med detta examensarbete har varit att:
1. Genomföra en teoretisk studie av bio-P kopplat till höga flöden som kan ligga till
grund för en hypotes av situationen på reningsverket vid dessa förhållanden.
2. Identifiera faktorer som i full skala har en negativ inverkan på den biologiska
fosforavskiljningen vid höga flöden.
3. Föreslå rimliga åtgärder för att motverka de kritiska faktorer som identifieras.
4. Genomföra åtgärder och utvärdera effekten av dessa.
5. Ta fram ett kontrollprogram för driften med bio-P och primärslamshydrolys på
reningsverket.
1