Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. INLEDNING<br />
Under senare år har nederbördsmängderna i Sverige ökat och, enligt de klimatmodeller som<br />
finns, kommer de att fortsätta öka i framtiden. Även antalet tillfällen med intensiv nederbörd<br />
väntas öka.<br />
Processerna för rening av spillvatten påverkas av nederbörd eftersom ledningsnäten i stor<br />
utsträckning påverkas av inläckage av tillskottsvatten. Fram till början av 1950-talet var det<br />
också vanligt att kombinerade avloppssystem byggdes. I dessa avleds både dag-, dränerings-<br />
och spillvatten i samma ledningssystem och detta leder till stora flödesökningar i<br />
avloppssystemet <strong>vid</strong> nederbörd och snösmältning. Dessa system finns fortfarande kvar,<br />
speciellt i städernas centrala och äldre bebyggelseområden (Svenskt <strong>Vatten</strong>, 2007).<br />
Ledningsnäten och reningsverken, som kan vara byggda för mer än 100 respektive 50 år<br />
sedan, är alltså inte dimensionerade för de flödesökningar som ökad nederbörd för med sig.<br />
Ett utspätt spillvatten är svårare att rena samtidigt som biologiska reningsprocesser på<br />
reningsverken kan störas eller helt slås ut <strong>vid</strong> långvariga flödesökningar.<br />
Duvbackens reningsverk är beläget i Gävle och är dimensionerat för att ta emot spillvatten<br />
från 100 000 personekvivalenter (pe). Reningsverket byggdes om 2004 från konventionell<br />
spillvattenrening med förfällning och aktivslam till en ny teknik med biologisk<br />
fosforavskiljning. Syftet var att införa en ekologiskt hållbar reningsteknik med målet att<br />
minska kemikalieanvändningen och skapa förutsättningar för slammet att ingå i ett kretslopp.<br />
Den biologiska fosforavskiljningen fungerar väl i normalfallet och ger en reduktion av fosfor<br />
på omkring 95 % utan efterpolering och tillsats av fällningskemikalie. Halterna i utgående<br />
vatten ligger <strong>vid</strong> normala driftförhållanden oftast under 0,3 mg/l. Problem har dock uppstått<br />
under och efter perioder med <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> då processen störts. Detta gäller särskilt <strong>vid</strong><br />
långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>, såsom ihållande regn och/eller snösmältning, då processen i vissa fall<br />
helt slagits ut. Dosering av fällningskemikalie har då blivit nödvändig och det har ibland tagit<br />
flera månader för den biologiska fosforavskiljningen att återhämta sig igen. Reningsverket<br />
kommer dessutom år 2012 att få skärpta krav på utsläpp av fosfor. Dessa krav klaras inte med<br />
den fällningskemikaliemängd som användes 2006. Ska utsläppen av fosfor kunna minskas<br />
utan att höja tillsatsen av fällningskemikalie är det framförallt viktigt att lösa de problem som<br />
uppstår <strong>vid</strong> långvarigt <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>.<br />
1.1. SYFTE<br />
Syftet med detta examensarbete har varit att:<br />
1. Genomföra en teoretisk studie av bio-P kopplat till <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong> som kan ligga till<br />
grund för en hypotes av situationen på reningsverket <strong>vid</strong> dessa förhållanden.<br />
2. Identifiera faktorer som i full skala har en negativ inverkan på den biologiska<br />
fosforavskiljningen <strong>vid</strong> <strong>höga</strong> <strong>flöden</strong>.<br />
3. Föreslå rimliga åtgärder för att motverka de kritiska faktorer som identifieras.<br />
4. Genomföra åtgärder och utvärdera effekten av dessa.<br />
5. Ta fram ett kontrollprogram för driften med bio-P och primärslamshydrolys på<br />
reningsverket.<br />
1