104 - Sverigedemokraterna

8 | Sverige/Utrikes
Varför talas det
om rasism när
rasbegreppet är
utmönstrat?
NYLIGEN HADE Sveriges Radio ett
direktsänt program från Fryshuset
i Stockholm om rasismen i Sverige.
Där medverkade bland andra den
förre folkpartiledaren Bengt Westerberg,
som en gång inte ville sitta
i samma soffa som Ny demokratis
ledare. Den annars intelligente
Westerberg använde ideligen begreppet
rasism.
Men det borde slagit honom
och reportrarna på SR, att det är
något ologiskt att tala om rasism
när vi inte längre har några raser.
Begreppet ras är sedan Andra
världskriget utmönstrat i seriösa
sammanhang. Men en del tycks
ha glömt detta och begreppet används
allt flitigare i diskussioner
kring invandring. De som är emot
invandring kallas numera inte sällan
för rasister.
Att använda begreppet rasism
är ett sätt att hos åhöraren försöka
koppla de invandringskritiska till
nazismen och nazister, eftersom
de är de mest kända rasisterna i
modern tid. Nazisterna skapade
en raslära enligt vilken den ariska
rasen är den mest högtstående.
”Rasblandning” påstås hota dess
kvalité och därför är de emot detta.
Efter Förintelsen och Tysklands
nederlag i Andra världskriget har
hela den teoribildningen förkastats
och inom biologin använder man
inte längre begreppet ras, eftersom
det är ett luddigt begrepp. Det går
inte att urskilja specifika raser.
Numera talar man hellre om etnicitet,
det vill säga man har gått
från ett svagt biologiskt begrepp till
ett mera kulturellt. I analogi med
detta skulle man kunna tala om etnicism
om föreställningar att vissa
etniska grupper är underlägsna andra.
Men rasbegreppet används nu
ideologiskt av rasister och då kan
man – när allt flyter – anklaga vem
som helst för att vara ”rasist”.
Naturligtvis känner Bengt Westerberg
(och journalisterna på SR)
till detta, men han vill väl som andra
vilka pratar om rasism misstänkliggöra
dem som är kritiska
till invandringen. (Undrar om han
också tänker på Tobias Billström?)
Sådan demagogi skapar inte bra
förutsättningar för en allvarlig diskussion
kring den känsliga invandringsfrågan.
<
Alf Ronnby
Bengt Westerberg (FP) använder ideligen ordet
”rasism” trots att rasbegreppet numera är
utmönstrat av modern forskning. Foto: Arkiv
SD-Kuriren 104
April 2013 www.sverigedemokraterna.se
”Palestinas” representation uppgraderas
IKSDAGEN har beslutat
att det så kallade
Palestinas diplomatiska
representation
i Sverige, den som en gång i
tiden kallades PLO-kontoret,
skall få samma typ av diplomatisk
immunitet och privilegier
som fullskaliga ambassader.
”
I palestinskkontrollerade
områden sker
en systematisk
barnindoktrinering
att hata judar
från föreskolenivå
och framåt. Bland
annat får barnen
veta hur ärorikt
det är att bli självmordsbombare.
”
Det har skett trots att Sverige
officiellt inte erkänt de
palestinska territorierna på
Västbanken, styrd av PLO, och
Gazaremsan, styrd av Hamas,
som stat. Ett sådant erkännande
förespråkas dock av Socialdemokraterna,
Miljöpartiet
och Vänsterpartiet i syfte att
på så sätt demonstrera Sveriges
stöd för en tvåstatslösning
Maskerade Hamas-terrorister har tagit sig an en liten pojke. Såväl terroristerna som pojken bär självmordsmördarbälten. Foto: Israel News Agency
där Israel och Palestina är två fullvärdiga
stater sida vid sida.
Sverigedemokraterna röstade
nej till att Palestina-kontoret skall
tilldelas samma immunitet och privilegier
som erkända staters representationer.
Den palestinske ”presidenten”
Mahmoud Abbas genomförde i slutet
av 2012 en diplomatisk offensiv
riktad mot FN och krävde att ”Palestina”
skulle få observatörsstatus i FN
av samma slag som Vatikanen har.
En majoritet av medlemsländerna
gick på Abbas linje, däribland Sve-
rige.
Däremot blev ”Palestina” inte
fullvärdig FN-medlem. Observatörsstatusen
innebär dock att man
kan delta i en rad FN-organs verksamhet,
exempelvis Internationella
brottmålsdomstolen i Haag, och
därmed engagera sig i anti-israeliska
jippon av sedvanligt slag.
Det är ett beklagligt faktum att
Gaza, som Israel överlät åt palestinaaraberna
2006, styrs av den hatiska
våldsorganisationen Hamas som
bedriver terror och önskar utplåna
Israel från kartan.
Sverigedemokraterna,
I palestinskkontrollerade områden
sker en systematisk barnindoktrinering
att hata judar från föreskolenivå
och framåt. Bland annat får
barnen veta hur ärorikt det är att bli
självmordsbombare.
Trots detta kommer ”Palestina”
i åtnjutande av svenskt bistånd och
får nu också uppgraderade diplomatiska
rättigheter. <
Tommy Hansson
Chefredaktör
kyrkopolitiken och kristendomen
Prästen och teologie doktorn
Jan Eckerdal har flera gånger
i kritiska artiklar behandlat
det kyrkopolitiska manifest
som Sverigedemokraternas
gick till val på 2009. (Finns
på Fädernas kyrkas nätsida
http://fadernaskyrka.se/
manifest-2009/ ).
Tyvärr får vi som är engagerade
inom Sverigedemokraternas
kyrkopolitik
inte publicera genmälen i de
publikationer där Eckerdal
framför sin kritik. Ett svar
offentliggörs därför här.
N ÖVERGRIPANDE kritik
mot SDs kyrkopolitiska
manifest
är att “det himmelska
framtidshoppet helt
hamnar i skuggan”. Om Eckerdal
jämför med andra partiers-
och nomineringsgruppers
kyrkopolitiska program
kommer han att finna samma
skuggtillvaro.
För en tid sedan debatterades
(S) kyrkopolitiska manifest
i Kyrkans Tidning ur
samma synvinkel. De kyrkopolitiska
grupperingarna ser i
första hand sitt ansvar för kyrkans
yttre strukturer, inte för
förkunnelsen. Jag helt överens
med Eckerdal om att det vore
önskvärt att det eskatologiska perspektivet
betonades mer även i de
kyrkopolitiska sammanhangen.
Kristen människosyn
SD:s principprogram skiljer sig från
övriga partiers genom att på en central
punkt vara mer “kristet” än andra
partiers, vill jag påstå. Principprogrammet
innehåller en tydlig
parallell till den kristna människosynens
kärva budskap om människan
som syndare.
Programmet konstaterar att
ideologierna liberalism och socialism
betraktar människan som “en
i grunden god och förnuftig varelse”,
att ondska endast finns som
“nedtryckt godhet” och att roten
till destruktiva handlingar finns i
samhället. Vidare säger SD:s principprogram
att “den logiska slutsatsen
av en sådan människosyn blir”,
att om man lyckas avlägsna alla
orättvisor, lagar och strukturer “som
anses hämma individens frihet, så
kommer människans inneboende
godhet att slå ut i full blom och ett i
det närmaste perfekt samhälle kommer
att skapas.”
Som en kommentar härtill påstår
jag att klassisk kristendom alltid har
sett sambandet mellan en överoptimistisk
människosyn och farlig
social utopism, som ofta mynnar ut
i våld och förtryck när utopisterna
skall föverkliga sina ideal. Sveri-
Biskop J. A. Eklund skrev den älskade psalmen
”Fädernas kyrka”, nu utmönstrad ur psalmboken
på grund av olämplig fosterlandskärlek.
Foto: Arkiv
gedemokraternas realism sammanfallet
här med kristen realism.
Sverigedemokraternas perspektiv
Enligt Eckerdal är “kyrkans tradition
är mer eller mindre liktydig
med det gamla enhetliga Sverige”
i Sverigedemokraternas kyrkopolitiska
vision. Men SD har ingen
“statisk förståelse av tradition” vilket
uttryckligen kan läsas i partiets
principprogram. Inte heller försöker
vi “hålla fast vid en tid som inte
längre är” och vi tror inte heller att
man kan “återskapa en gången tid”.
Däremot låter vi oss gärna inspi-
rera av personligheter som biskop
Eklund. Den tid då psalmen ”Fädernas
kyrka” tillkom var en kristid för
kyrkan - och för hela den svenska
nationen, som höll på att rämna på
grund av klassmotsättningar. Ungkyrkligheten
betydde en del för att
övervinna dem.
J A Eklund ville påminna om vad
kristendomen faktiskt betytt i Sveriges
historia för att hålla folket samlat
i hopp och livsmod under svåra tider.
Naturligtvis är den kristna kyrkans
tradition mycket mer än “det
gamla enhetliga Sverige”. Bland andra
den brittiske forskaren Adrian
Hastings har pekat på att kristendomen
var en avgörande faktor när nationalmedvetande
och nationalstater
bildades. Det bibliska hebréiska
folket har fungerat som modellfolk
för många andra folk.
Jesus befallde att evangeliet skulle
predikas “för alla folk”. Guds rike
vill ta sin boning i varje folklivs innersta.
“Guds rike är mitt ibland er”
säger Jesus till lärjungarna. Målet är
att detta skall bli en verklighet hos
alla folk och i förhållandet mellan
folken. Folkkyrkan är den historiskt
normala formen för organisering av
kristet andligt liv. <
Axel W Karlsson
SD Göteborg