104 - Sverigedemokraterna

104 - Sverigedemokraterna 104 - Sverigedemokraterna

sverigedemokraterna.se
from sverigedemokraterna.se More from this publisher
17.09.2013 Views

2 | Ledare ÖR EN TID sedan lyssnade jag på ett föredrag av gamle utbildnings- och kulturministern (S) Bengt Göransson om det offentliga språkets förfall. Föredraget hade rubriceringen ”Tyck inte till!”. Göransson gick till rätta med slappt språkbruk och den typ av ord och uttryck som mer är avsedda att dölja och förvirra än att upplysa och klarlägga. Orsaken till att man inte bör ”tycka till” var enligt det förra statsrådet Göransson att man, om man använder detta uttryck, gör det svårare för lyssnarna att ta det man säger på fullt allvar. När man yttrar sig bör man i stället göra det utifrån en väl genomtänkt åsikt. Det är svårt att inte hålla med om detta. Bengt Göransson menade att många av de termer som förekommer i den offentliga diskursen snarare är ägnade att dölja än att klargöra. Som exempel tog han Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring från 2011. Göransson fann här ett antal tveksamma ord och metaforer. I stället för utegångsförbud för stökig förortsungdom talades om ”helgavskiljning”. Här återfanns även floskulösa metaforer såsom ”oro som äter sig in” och ”öppenhet som omfamnar”. En regeringsförklaring bör enligt Göranssons förmenande ha en viss språklig kvalitet och resning. Ord som ”mattelyft” och ”fikabord” understryker endast den språkliga förtunning som utmärker så mycket av det som sägs från talarstolarna och fästs på pränt i olika typer av doku- SD-Kuriren 104 April 2013 www.sverigedemokraterna.se När ord och uttryck används för att dölja och förvirra ment i vår tid. En viktig beståndsdel i George Orwells (Eric Blair) framtidsdystopi 1984, som gavs ut 1949, är det så kallade nyspråk (på engelska newspeak) som makthavarna Partiet och I George Orwells framtidsdystopi 1984 använder makthavarna så kallat nyspråk för att likforma samhället. Foto: Arkiv Storebror använder sig av i syfte att likrikta språket och med hjälp av detta försköna verkligheten. Ibland avsågs motsatsen jämfört med det som sades. ”Krig” blev ”fred”. ”Frihet” blev ”slaveri”. ”Okunnighet” var samma sak som ”styrka”. Det är inte svårt att hitta exempel på nyspråk år 2013. När statsministern talar om att ”invandring berikar” drar han ett tjockt streck över alla de problem svensk immigrationspolitik skapar: arbetslöshet, ghettoisering, allt grövre brottslighet, ökande antisemitism, skenande kostnader för försörjningsstöd för att nämna några olägenheter. Och när integrationsminister Jörgen Ullenhag vill trivialisera förortsungdomars stenkastande mot brandbilar och våldsangrepp mot polisen kan han tala om ”integrationsutmaningar”. Det anses högst olämpligt att kritisera den förda svenska immigrationspolitiken. Detta anses enligt det vedertagna nyspråket vara sak samma som ”rasism” eller åtminstone ”främlingsfientlighet” eller att ”göra skillnad på människor”. Det kan dock noteras att Sverigedemokraternas sedan länge använda begrepp ”massinvandring” tycks ha nått en viss acceptans – också debattörer som ej tillhör SD hörs numera använda detta synnerligen klarläggande ord. Det ymniga bruket av ”rasist” och ”rasism” för att beteckna invandringskritiker är för övrigt på väg att bli alltmer urvattnat. Det är märkligt att det fortfarande används, ty modern forskning efter Andra världskrigets slut har konstaterat att de genetiska skillnader som finns mellan olika etniska grupper är alltför små för att man skall kunna tala om ”ras” i sammanhanget. I stället för nyspråk kan man även tala om en sorts ”politisk korrektiska” som strävar efter att göra vissa tidigare vedertagna termer omöjliga till förmån för ord och uttryck som verkar i riktning mot en språklig likriktning och försköning. Familjen: samhällets viktigaste grundsten Chefredaktör Tommy Hansson Därför skall en man lämna sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de två blir ett kött. ETTA BIBELORD är grundläggande för den traditionella synen på äktenskap och familjebildning. Enligt detta synsätt är det familjen som ger den bästa grunden för barnuppfostran och samhällelig stabilitet. I takt med den fortskridande sekulariseringen och politiseringen av samhället har emellertid såväl äktenskap som familj hamnat i strykklass. Det har lett till att en rad debattörer ifrågasatt familjens ställning och till och med avporträtterat kärnfamiljen som något ont. En av de mest beryktade familjekritikerna under senare år har varit Vänsterpartiets förra ledare Gudrun Schyman, numera kommunalpolitiker för Feministiskt initiativ (Fi) i Simrishamn. Hon är beryktad för sin paroll ”död åt familjen” och skrev i en debattartikel i Aftonbladet den 6 augusti 2002 under rubriken ”Kärnfamiljen – en källa till mycket ont”: ”Jag skulle faktiskt vilja påstå att det svenska samhället, precis som de flesta andra västerländska samhällen, vilar på en illusion om den lyckliga kärnfamiljen. Familjen är som ett paket med garanti.” I stället för det negativt laddade ordet ”illusion” skulle Schyman naturligtvis i stället ha kunnat använda det mer positiva ”ideal”. Att hysa ett ideal om en lycklig familj framstår dock inte alls lika verklighetsfrämmande som att hänge sig åt en illusuion och hade inte passat Schymans familjefientliga retorik. Att ge sig på familjen är en feministisk favoritsysselsättning som går igen i exempelvis Tinni Ernsjöös och Rebecka Edgren Aldéns bok Skriet från kärnfamiljen (2009) men har betydligt äldre anor än så. Pionjär på området familjebashing var Alva Myrdal (1902-86). Förra moderata talmannen i riksdagen Ingegerd Troedsson (1929-2012) visar i sin bok Den kommenderade familjen: 30 år med Alva Myrdals familjepolitik (Timbro 1999) hur Myrdal genom sin kommandopolitik lagt grunden för senare tiders socialistiska familjepolitik: familjen, som tidigare setts som en autonom enhet, tvingades med Troedssons ord ”dansa efter makthavarnas pipa”. Det som förklarades vara ”stöd” – bidrag av allehanda slag – kom att försätta den moderna familjen i beroendeställning gentemot statliga och kommunala myndigheter. Ekonomiska så kallade reformer, som i praktiken tvingade båda föräldrarna till förvärvsarbete utanför hemmet, skulle vidare göra det nödvändigt för alla barn att på dagtid vistas vid förskolor och dagis. Den socialdemokratiska central- Alva Myrdal lade grunden till familjens socialisering. Foto: Arbetarbladet gestalten Anna-Greta Leijon (född 1939 i ett hem med en våldsam och alkoholiserad fader) fortsatte på den myrdalska linjen. Hon började sin politiska bana i den kommunistiska kamporganisationen KFML (senare SKP) och tog därifrån med sig en fanatisk jämlikhetsvision som gick längre än vad den gamla boljsevikrevolutionären Alexandra Kollontaj förespråkat. I min bok Destruktörerna. Hur 13 män, tre kvinnor och kulturvänstern Sålunda skall det numera alltid heta ”rullstolsburen” i stället för rullstolsbunden. ”Kortväxta personer” har ersatt dvärgar och ”chokladbollar” negerbollar. ” Bengt Göransson menade att många av de termer som förekommer i den offentliga diskursen snarare är ägnade att dölja än att klargöra Israelkritiker och/eller antisemiter är som bekant sedan länge ytterst förtjusta i att säga ”sionister” när de egentligen menar judar. Den nuvarande egyptiske presidenten Muhammad Mursi hänvisade i ett TV-tal som hölls innan han blev president till ”sionister” även när han menade judar som levt för över tusen år sedan, trots att ordet sionism uppfanns först i slutet av 1800-talet som strävan efter att skapa ett judiskt nationalhem. Vi som är politiskt verksamma bör följa Bengt Göranssons uppmaning att vara uppmärksamma på hur politiker använder språket för att dölja och förvirra! < Tommy Hansson Chefredaktör ” förstörde Sverige (Contra 2008) har jag valt att sammanfatta Leijons familjepolitiska gärning så: ”Anna-Greta Leijon var ute efter att avskaffa familjen som försörjningsinrättning och införa ekonomisk autonomi för män respektive kvinnor. Äktenskapet var, förklarade Leijon, praktiskt sett onödigt. Den som även fortsättningsvis önskade ´genomgå någon sorts högtidlig ceremoni´skulle visserligen, storsint nog, tillåtas göra det, men det enda som var av nöden ur samhällets perspektiv var praktiska överenskommelser om vård och ekonomiskt ansvar för barnen.” I dag uppfattas det ur ett politiskt korrekt perspektiv närmast provokativt att försvara kärnfamiljen och/ eller de ofödda barnens rätt till liv. Icke desto mindre visar all historisk erfarenhet att det är just en familj – bestående av man, hustru och barn – som utgör det överlägset största skyddet för individen. Det är här barnen kan uppfostras under trygga former och tillägna sig manliga och kvinnliga förebilder. Jag inledde den här betraktelsen med ett bibelcitat, men man behöver inte vara kristen eller tro på någon annan religion för att inse att det är familjen som är och bör vara samhällets viktigaste grundsten. Att sedan inte alla familjer fungerar lika bra och att det går att leva ett fullvärdigt liv utanför kärnfamiljen är en självklarhet. < En budkavle är utskickad. Den löper genom dag och natt. Den går, såsom otaliga budkavlar fordom har gått, rättsols från gård till gård, från härad till härad. Det är den löpande elden som genom dag och natt skall kringföras. Budkavle går! Rid i natt! Vilhelm Moberg, 1941 Sverigedemokraterna Riksdagen 100 12 Stockholm 08 - 50 00 00 50 info@sverigedemokraterna.se www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren Box 26 291 21 Kristianstad Chefredaktör Tommy Hansson tommy.hansson@sverigedemokraterna.se 08-50 00 00 66 Ansvarig utgivare Richard Jomshof richard.jomshof@sdkuriren.se Redaktion Daniel Engström Mats Dagerlind Robert Stenkvist Cassandra Sundin Joakim Isheden Fasta krönikörer Stellan Bojerud Linus Bylund Robert Stenkvist Övriga medarbetare i detta nummer: Axel W. Karlsson Jens Leandersson Alf Ronnby Utgivning SD-Kuriren utkommer med cirka sex nummer per år till Sverigedemokraternas medlemmar samt övriga prenumeranter. Prenumeration, 6 nummer 250 kronor på bg 5280 - 7005. Annonsering Se www.sdkuriren.se eller ring 08-50 00 00 50. Upplaga 10 000 ex (April 2013) SD-Kuriren utges av Sverigedemokraterna och är officiellt partiorgan. De åsikter redaktionen eller externa skribenter uttrycker i tidningen behöver inte nödvändigtvis motsvara partiets ståndpunkter. Redaktionen tar tacksamt emot foton, artiklar, sakuppgifter, tidningsutklipp och teckningar. Insänt material betraktas som tillhörande SD-K:s arkiv. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta, rätta, redigera, illustrera och publicera insänt material. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. © Sverigedemokraterna. Eftertryck tillåts endast om källan anges. ISSN 0284 - 6861

April 2013 www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren 104 Sverige | 3 Näthatsdebatten har kidnappats av feminister och SD-fientliga Begreppet ”näthat” har varit på mångas läppar den senaste tiden. Dessvärre har dessa läppar oftast suttit på personer som haft en helt eller delvis annan agenda än att stävja näthat i någon allmän eller adekvat innebörd av ordet. OM NÄTHAT kvalificerar sig i denna snöpta och begreppsurholkande diskussion endast hat från ”högerextrema” och ”antifeminister” och endast om hatet är riktat mot kvinnor. Som kvinna betraktas här också, med få undantag, bara den som röstar på ett rött eller grönt parti, är bekännande feminist och/eller hyser starka antipatier mot Sverigedemokraterna. Alla män, liksom kvinnor som inte uppfyller ovanstående ideologiska kravprofil, är i debatten per definition exkluderade som offer för näthat. Om exempelvis en SDkvinna eller en modebloggare som Blondinbella utsätts för något som på ytan liknar näthat skall detta i stället betraktas som klasskamp och ett utifrån marxistisk konfliktetik berättigat klasshat. Kvinnor kan heller inte vara förövare till näthat, det kan endast män vara. Vidare innebörd Som ”högerextrem” räknas var och en som har kritiska synpunkter på Sveriges invandringspolitik och som ”antifeminist” alla som ifrågasätter om inte jämställdhet borde handla om att skapa ett samhälle där lagar och regler ger alla samma rättigheter och skyldigheter oavsett kön, och inte som idag om att stifta lagar och regler som ger kvinnor särskilda privilegier och förturer. Ordet ”hat” har i kontexten ”näthat” också givits en betydligt vidare innebörd än den allmänt vedertagna. Till hat räknas förutom just hat även kritik, synpunkter, frågor, invändningar, analys, åsikter, sympatier med fel partier och mycket an- RÅGAN OM kommunen skulle tillåta böneutrop avgjordes i Botkyrkakommunfullmäktige den 21 februari. Det finns ett förbud mot böneutrop i kommunens detaljplan från 1994 som tydligen ingen tänkt så mycket på. Efter att ett medborgarförslag inkommit angående att tillåta böneutrop så ansåg plötsligt två nämnder samt kommunstyrelsen att det gamla förbudet inte var giltigt. Man tolkade Plan- & Bygglagen (PBL) så att förbud mot böneutrop egentligen inte gick att utfärda enligt den politiska majoriteten i Botkyrka. Plötsligt insåg man att det var fullt möjligt med böneutrop efter ett godkännande av polismyn- nat. I stort sett allt som inkräktar på en rödgrön eller liberal feministisk kvinnas tolkningsföreträde av verkligheten och hennes åsiktsmonopol i den offentliga diskussionen är enligt denna nyspråkliga definition att betrakta som näthat. När sverigedemokrater kallas för nazister, rasister, främlingsfientliga, islamofober, skiten eller grobianer av Aftonbladets journalister eller hävdas vara indirekt medskyldiga till den norske massmördaren Breiviks illdåd, då är det inte näthat utan en markering av alla människors lika värde (det vill säga allas värde utom sverigedemokraters). Byter fokus När en vanlig ung flicka utan deklarerad politisk hemvist blir utsatt för flera tusen hatiska, sexuellt kränkande och hotfulla kommentarer på klädkedjan Hennes & Mauritz Facebook-sida efter att ha ifrågasatt företagets beslut att pryda en av sina tröjor med en artist dömd för bland annat sexbrott, då kallas detta visserligen initialt för näthat, men bara så länge ingen gör en analys om orsakerna till hatet eller berättar vilka hatarna är. Om man påpekar att artisten ifråga är uttalat sexistisk och förhärligar gängkriminalitet och våld och att artistens svenska fans till övervägande del utgörs av personer med invandrarbakgrund i landets etniskt segregerade bostadsområden med samma värderingar som artisten, då byter plötsligt diskussionen fokus. Då är det inte längre de som hatat, kränkt och hotat flickan som är de verkliga näthatarna utan de som ställer de obekväma frågorna. Inte heller kallas H&M:s Facebook-sida för hatsajt. Det epitetet är förbehållet helt andra sajter, trots att dessa generellt innehåller väsentligt mindre av hat. Hatsajt kallas endast de sajter som är plattformar för sådana politiskt inkorrekta åsikter som näthatsdebattens tongivande röster inte vill ska släppas fram i det offentliga samtalet. Inte hat, bara humor… På motsvarande sätt är det inte heller näthat när en Facebook-grupp som startat ett upprop mot ett mos- När Valerie Solanas SCUM-manifestet pläderar för utrotning av alla män är det enligt den politiska korrektheten inte fråga om hat utan om humor. Foto: Arkiv kébygge på orten utsätts för grovt rasistiska, antisemitiska, hatiska och kränkande kommentarer från unga svenska muslimer. I stället är det Facebook-gruppens medlemmar som utpekas som hatiska därför att de är kritiska till byggnaden. Näthat skall också enligt gällande diskurs betraktas som allvarligare än hat i verkliga livet som i stället bör kallas för aktivism. Detta därför att personer med ”fel” åsikter är mer aktiva på nätet medan de med ”rätt” åsikter är mer aktiva ute på gator och torg. När Sverigedemokraternas torgmöten saboteras med blåsande i plasttrumpeter, stenkastning, knallskott och fysisk misshandel och polisen måste sätta upp kravallstaket för att skydda mötesdeltagare och åhörare, då är det inte hat utan ”motdemonstration”. När författaren Maria Sveland överlämnar en teckning med en avskuren penis till en manlig motdebattör vars möte hon har stormat tillsammans med en hord av militanta radikalfeminister eller oemotsagt i SVT ställer sig bakom uttalanden om att män står lägre än djur, då är det inte hat utan en manifestation mot män som hatar kvinnor. Inte heller är det hat när Feministiskt initiativ håller kongress och skanderar ”du jävla man, spring så fort du kan. Vi hatar dig så mycket, vi ska slita dig i stycken”. När skådespelaren Andrea Edwards sätter upp den mentalsjuka och för mordförsök dömda Valerie Solanas SCUMmanifest som teaterpjäs och propagerar för total utrotning av alla män, då är det inte heller hat, bara humor. Däremot är det hat om någon kritiserar föreställningen. När journalisten Martin Ezpeleta från Peru kallar svenskar för ”manetfärgade med en dammtuss på huvudet” och förordar hög invandring och uppblandning som ett slags rasbiologisk ”skönhetsoperation” i syfte att avskaffa detta fula nordiska släkte, då är det inte hat och inte rasism och Aftonbladet som publicerar dessa åsikter kallas följaktligen inte heller för hatsajt. Skulle du däremot beskriva en afrikan som sotfärgad med en tuss svinto på huvudet och vilja bota detta på motsvarande sätt med målinriktad avel, då behöver jag väl knappast beskriva följderna. Cynisk kidnappning När Tobias Hübinette, medgrundare av den SD-fientliga propagandaorganisationen Expo, vill låta ”den vita rasens västerland gå under i blod och lidande” eller titulerar sig lärare och forskare i ”kritiska ras- och vithetsstudier” och vill återinföra rasbegreppet i den svenska debatten, då betraktas det inte som hat och Mats Dagerlind Redaktionen Så har vi då böneutrop i vårt land digheten, som kommunens lokala stadga hänvisade till vid avvägning angående buller. Alla förstår säkert att detta är i princip samma sak som att tillåta böneutrop. Polisen lär knappast ta något beslut av principiellt slag, om den överhuvudtaget befattar sig med ärendet. Dessutom ansåg en av nämnderna att polistillstånd inte skulle behöva ges för böneutrop. Detta medan den andra nämnden uttryckte rakt motsatt åsikt. I handlingarna till fullmäktigemötet fanns så många motstridiga uppfattningar och tolkningar att en lätt migrän uppenbarade sig vid läsning. Vid genomläsning så kan vi i SD Botkyrka/Salem inte tolka PBL på annat sätt än att det visst går att förbjuda utrop, om kommunen så önskar. I kapitel 4, § 8 punkt 2 står det till exempel. ” I en detaljplan får kommunen bestämma hur allmänna platser som kommunen inte ska vara huvudman för ska användas och utformas”. Det finns fler passande paragrafer men Botkyrka kommun har för en gångs skull gjort en mycket njugg tolkning av PBL. Jens Sjöström (S) replikerade efter att undertecknad gått upp och läst PBL för församlingen att ”det är tur att inte andra tolkar lagen som Stenkvist”. Nej, men 1994 så tolkade tydligen alla och samtliga partier lagen som Stenkvist. Det skall också påtalas att debatten i övrigt var förvånansvärt ”ren” utan alltför många invektiv och person/parti-angrepp. Icke desto mindre har Botkyrka kom- SD i Botkyrka/Salem har överklagat beslutet om böneutrop. Foto: Robert Stenkvist mun öppnat upp för böneutrop i vårt land. SD Botkyrka/ Salem har överklagat beslutet till länsrätten, med hänvisning till att PBL gäller. Vi ser fram emot länsrättens ställningstagande med spänning. < Dagens Nyheter som publicerar en lång intervju där Hübinette för fram dessa tankar etiketteras inte som hatsajt. Byt ut ordet ”vit” mot ”svart” ovan och du är troligen för extrem till och med för Ku Klux Klan. Jag kunde fortsätta så här hur länge som helst med att rada upp exempel och motsägelser men det behövs knappast för att konstatera att näthatsdebatten har kidnappats av radikalfeminister och SD-fientliga krafter, vilkas syfte inte är att stävja näthatet utan att tysta partier, alternativa medier och personer med politiska åsikter som man inte rår på i öppen debatt och som har den irriterande egenheten att ha verkligheten på sin sida. Det är en cynisk kidnappning av en viktig fråga i ett lumpet syfte utförd av personer med en antidemokratisk värdegrund. Att visa upp dessa personer för vad de är och vrida ordet näthat ur deras händer Brottsdömde Expo-grundaren Tobias Hübinette har skrivit att han vill låta ”den vita rasen gå under”. Foto: Arkiv för att återge det dess rätta betydelse borde vara en angelägen uppgift för varje sverigedemokrat. < Robert Stenkvist Redaktionen

April 2013<br />

www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> Sverige | 3<br />

Näthatsdebatten har kidnappats<br />

av feminister och SD-fientliga<br />

Begreppet ”näthat” har varit på<br />

mångas läppar den senaste tiden.<br />

Dessvärre har dessa läppar oftast<br />

suttit på personer som haft en<br />

helt eller delvis annan agenda än<br />

att stävja näthat i någon allmän<br />

eller adekvat innebörd av ordet.<br />

OM NÄTHAT kvalificerar<br />

sig i denna snöpta och<br />

begreppsurholkande<br />

diskussion endast hat<br />

från ”högerextrema” och ”antifeminister”<br />

och endast om hatet är<br />

riktat mot kvinnor. Som kvinna betraktas<br />

här också, med få undantag,<br />

bara den som röstar på ett rött eller<br />

grönt parti, är bekännande feminist<br />

och/eller hyser starka antipatier mot<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />

Alla män, liksom kvinnor som<br />

inte uppfyller ovanstående ideologiska<br />

kravprofil, är i debatten per<br />

definition exkluderade som offer<br />

för näthat. Om exempelvis en SDkvinna<br />

eller en modebloggare som<br />

Blondinbella utsätts för något som<br />

på ytan liknar näthat skall detta i<br />

stället betraktas som klasskamp<br />

och ett utifrån marxistisk konfliktetik<br />

berättigat klasshat. Kvinnor kan<br />

heller inte vara förövare till näthat,<br />

det kan endast män vara.<br />

Vidare innebörd<br />

Som ”högerextrem” räknas var och<br />

en som har kritiska synpunkter på<br />

Sveriges invandringspolitik och<br />

som ”antifeminist” alla som ifrågasätter<br />

om inte jämställdhet borde<br />

handla om att skapa ett samhälle<br />

där lagar och regler ger alla samma<br />

rättigheter och skyldigheter oavsett<br />

kön, och inte som idag om att stifta<br />

lagar och regler som ger kvinnor<br />

särskilda privilegier och förturer.<br />

Ordet ”hat” har i kontexten ”näthat”<br />

också givits en betydligt vidare<br />

innebörd än den allmänt vedertagna.<br />

Till hat räknas förutom just hat<br />

även kritik, synpunkter, frågor, invändningar,<br />

analys, åsikter, sympatier<br />

med fel partier och mycket an-<br />

RÅGAN OM kommunen<br />

skulle tillåta böneutrop<br />

avgjordes i Botkyrkakommunfullmäktige<br />

den 21 februari. Det<br />

finns ett förbud mot böneutrop<br />

i kommunens detaljplan<br />

från 1994 som tydligen ingen<br />

tänkt så mycket på. Efter att ett<br />

medborgarförslag inkommit<br />

angående att tillåta böneutrop<br />

så ansåg plötsligt två nämnder<br />

samt kommunstyrelsen att det<br />

gamla förbudet inte var giltigt.<br />

Man tolkade Plan- & Bygglagen<br />

(PBL) så att förbud mot<br />

böneutrop egentligen inte gick<br />

att utfärda enligt den politiska<br />

majoriteten i Botkyrka. Plötsligt<br />

insåg man att det var fullt<br />

möjligt med böneutrop efter<br />

ett godkännande av polismyn-<br />

nat. I stort sett allt som inkräktar på<br />

en rödgrön eller liberal feministisk<br />

kvinnas tolkningsföreträde av verkligheten<br />

och hennes åsiktsmonopol<br />

i den offentliga diskussionen är enligt<br />

denna nyspråkliga definition att<br />

betrakta som näthat.<br />

När sverigedemokrater kallas för<br />

nazister, rasister, främlingsfientliga,<br />

islamofober, skiten eller grobianer<br />

av Aftonbladets journalister eller<br />

hävdas vara indirekt medskyldiga<br />

till den norske massmördaren Breiviks<br />

illdåd, då är det inte näthat utan<br />

en markering av alla människors<br />

lika värde (det vill säga allas värde<br />

utom sverigedemokraters).<br />

Byter fokus<br />

När en vanlig ung flicka utan deklarerad<br />

politisk hemvist blir utsatt för<br />

flera tusen hatiska, sexuellt kränkande<br />

och hotfulla kommentarer<br />

på klädkedjan Hennes & Mauritz<br />

Facebook-sida efter att ha ifrågasatt<br />

företagets beslut att pryda en av sina<br />

tröjor med en artist dömd för bland<br />

annat sexbrott, då kallas detta visserligen<br />

initialt för näthat, men bara<br />

så länge ingen gör en analys om orsakerna<br />

till hatet eller berättar vilka<br />

hatarna är.<br />

Om man påpekar att artisten<br />

ifråga är uttalat sexistisk och förhärligar<br />

gängkriminalitet och våld och<br />

att artistens svenska fans till övervägande<br />

del utgörs av personer med<br />

invandrarbakgrund i landets etniskt<br />

segregerade bostadsområden med<br />

samma värderingar som artisten,<br />

då byter plötsligt diskussionen fokus.<br />

Då är det inte längre de som hatat,<br />

kränkt och hotat flickan som är<br />

de verkliga näthatarna utan de som<br />

ställer de obekväma frågorna.<br />

Inte heller kallas H&M:s Facebook-sida<br />

för hatsajt. Det epitetet är<br />

förbehållet helt andra sajter, trots att<br />

dessa generellt innehåller väsentligt<br />

mindre av hat. Hatsajt kallas endast<br />

de sajter som är plattformar för sådana<br />

politiskt inkorrekta åsikter<br />

som näthatsdebattens tongivande<br />

röster inte vill ska släppas fram i det<br />

offentliga samtalet.<br />

Inte hat, bara humor…<br />

På motsvarande sätt är det inte heller<br />

näthat när en Facebook-grupp<br />

som startat ett upprop mot ett mos-<br />

När Valerie Solanas SCUM-manifestet pläderar<br />

för utrotning av alla män är det enligt den<br />

politiska korrektheten inte fråga om hat utan<br />

om humor. Foto: Arkiv<br />

kébygge på orten utsätts för grovt<br />

rasistiska, antisemitiska, hatiska och<br />

kränkande kommentarer från unga<br />

svenska muslimer. I stället är det Facebook-gruppens<br />

medlemmar som<br />

utpekas som hatiska därför att de är<br />

kritiska till byggnaden.<br />

Näthat skall också enligt gällande<br />

diskurs betraktas som allvarligare<br />

än hat i verkliga livet som i<br />

stället bör kallas för aktivism. Detta<br />

därför att personer med ”fel” åsikter<br />

är mer aktiva på nätet medan de<br />

med ”rätt” åsikter är mer aktiva ute<br />

på gator och torg. När <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

torgmöten saboteras<br />

med blåsande i plasttrumpeter,<br />

stenkastning, knallskott och fysisk<br />

misshandel och polisen måste sätta<br />

upp kravallstaket för att skydda mötesdeltagare<br />

och åhörare, då är det<br />

inte hat utan ”motdemonstration”.<br />

När författaren Maria Sveland<br />

överlämnar en teckning med en<br />

avskuren penis till en manlig motdebattör<br />

vars möte hon har stormat<br />

tillsammans med en hord av militanta<br />

radikalfeminister eller oemotsagt<br />

i SVT ställer sig bakom uttalanden<br />

om att män står lägre än djur, då<br />

är det inte hat utan en manifestation<br />

mot män som hatar kvinnor.<br />

Inte heller är det hat när Feministiskt<br />

initiativ håller kongress och<br />

skanderar ”du jävla man, spring så<br />

fort du kan. Vi hatar dig så mycket,<br />

vi ska slita dig i stycken”. När skådespelaren<br />

Andrea Edwards sätter upp<br />

den mentalsjuka och för mordförsök<br />

dömda Valerie Solanas SCUMmanifest<br />

som teaterpjäs och propagerar<br />

för total utrotning av alla män,<br />

då är det inte heller hat, bara humor.<br />

Däremot är det hat om någon kritiserar<br />

föreställningen.<br />

När journalisten Martin Ezpeleta<br />

från Peru kallar svenskar för ”manetfärgade<br />

med en dammtuss på huvudet”<br />

och förordar hög invandring<br />

och uppblandning som ett slags rasbiologisk<br />

”skönhetsoperation” i syfte<br />

att avskaffa detta fula nordiska släkte,<br />

då är det inte hat och inte rasism<br />

och Aftonbladet som publicerar<br />

dessa åsikter kallas följaktligen inte<br />

heller för hatsajt. Skulle du däremot<br />

beskriva en afrikan som sotfärgad<br />

med en tuss svinto på huvudet och<br />

vilja bota detta på motsvarande sätt<br />

med målinriktad avel, då behöver<br />

jag väl knappast beskriva följderna.<br />

Cynisk kidnappning<br />

När Tobias Hübinette, medgrundare<br />

av den SD-fientliga propagandaorganisationen<br />

Expo, vill låta ”den<br />

vita rasens västerland gå under i blod<br />

och lidande” eller titulerar sig lärare<br />

och forskare i ”kritiska ras- och vithetsstudier”<br />

och vill återinföra rasbegreppet<br />

i den svenska debatten,<br />

då betraktas det inte som hat och<br />

Mats Dagerlind<br />

Redaktionen<br />

Så har vi då böneutrop i vårt land<br />

digheten, som kommunens lokala<br />

stadga hänvisade till vid avvägning<br />

angående buller.<br />

Alla förstår säkert att detta är i<br />

princip samma sak som att tillåta<br />

böneutrop. Polisen lär knappast<br />

ta något beslut av principiellt slag,<br />

om den överhuvudtaget befattar<br />

sig med ärendet. Dessutom ansåg<br />

en av nämnderna att polistillstånd<br />

inte skulle behöva ges för böneutrop.<br />

Detta medan den andra<br />

nämnden uttryckte rakt motsatt<br />

åsikt. I handlingarna till fullmäktigemötet<br />

fanns så många motstridiga<br />

uppfattningar och tolkningar<br />

att en lätt migrän uppenbarade sig<br />

vid läsning.<br />

Vid genomläsning så kan vi i<br />

SD Botkyrka/Salem inte tolka PBL<br />

på annat sätt än att det visst går att<br />

förbjuda utrop, om kommunen så<br />

önskar. I kapitel 4, § 8 punkt 2 står<br />

det till exempel. ” I en detaljplan<br />

får kommunen bestämma hur<br />

allmänna platser som kommunen<br />

inte ska vara huvudman för ska<br />

användas och utformas”. Det finns<br />

fler passande paragrafer men Botkyrka<br />

kommun har för en gångs<br />

skull gjort en mycket njugg tolkning<br />

av PBL.<br />

Jens Sjöström (S) replikerade efter<br />

att undertecknad gått upp och<br />

läst PBL för församlingen att ”det<br />

är tur att inte andra tolkar lagen<br />

som Stenkvist”. Nej, men 1994 så<br />

tolkade tydligen alla och samtliga<br />

partier lagen som Stenkvist.<br />

Det skall också påtalas att debatten<br />

i övrigt var förvånansvärt<br />

”ren” utan alltför många invektiv<br />

och person/parti-angrepp. Icke<br />

desto mindre har Botkyrka kom-<br />

SD i Botkyrka/Salem har överklagat beslutet om böneutrop. Foto: Robert Stenkvist<br />

mun öppnat upp för böneutrop i<br />

vårt land. SD Botkyrka/ Salem har<br />

överklagat beslutet till länsrätten,<br />

med hänvisning till att PBL gäller.<br />

Vi ser fram emot länsrättens ställningstagande<br />

med spänning. <<br />

Dagens Nyheter som publicerar en<br />

lång intervju där Hübinette för fram<br />

dessa tankar etiketteras inte som<br />

hatsajt. Byt ut ordet ”vit” mot ”svart”<br />

ovan och du är troligen för extrem<br />

till och med för Ku Klux Klan.<br />

Jag kunde fortsätta så här hur<br />

länge som helst med att rada upp exempel<br />

och motsägelser men det behövs<br />

knappast för att konstatera att<br />

näthatsdebatten har kidnappats av<br />

radikalfeminister och SD-fientliga<br />

krafter, vilkas syfte inte är att stävja<br />

näthatet utan att tysta partier, alternativa<br />

medier och personer med<br />

politiska åsikter som man inte rår<br />

på i öppen debatt och som har den<br />

irriterande egenheten att ha verkligheten<br />

på sin sida.<br />

Det är en cynisk kidnappning<br />

av en viktig fråga i ett lumpet syfte<br />

utförd av personer med en antidemokratisk<br />

värdegrund. Att visa upp<br />

dessa personer för vad de är och<br />

vrida ordet näthat ur deras händer<br />

Brottsdömde Expo-grundaren Tobias Hübinette<br />

har skrivit att han vill låta ”den vita<br />

rasen gå under”. Foto: Arkiv<br />

för att återge det dess rätta betydelse<br />

borde vara en angelägen uppgift för<br />

varje sverigedemokrat. <<br />

Robert Stenkvist<br />

Redaktionen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!