17.09.2013 Views

104 - Sverigedemokraterna

104 - Sverigedemokraterna

104 - Sverigedemokraterna

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2 | Ledare<br />

ÖR EN TID sedan lyssnade<br />

jag på ett föredrag av<br />

gamle utbildnings- och<br />

kulturministern (S) Bengt<br />

Göransson om det offentliga språkets<br />

förfall. Föredraget hade rubriceringen<br />

”Tyck inte till!”. Göransson<br />

gick till rätta med slappt språkbruk<br />

och den typ av ord och uttryck som<br />

mer är avsedda att dölja och förvirra<br />

än att upplysa och klarlägga.<br />

Orsaken till att man inte bör<br />

”tycka till” var enligt det förra statsrådet<br />

Göransson att man, om man<br />

använder detta uttryck, gör det svårare<br />

för lyssnarna att ta det man säger<br />

på fullt allvar. När man yttrar sig<br />

bör man i stället göra det utifrån en<br />

väl genomtänkt åsikt. Det är svårt<br />

att inte hålla med om detta.<br />

Bengt Göransson menade att<br />

många av de termer som förekommer<br />

i den offentliga diskursen snarare<br />

är ägnade att dölja än att klargöra.<br />

Som exempel tog han Fredrik<br />

Reinfeldts regeringsförklaring från<br />

2011. Göransson fann här ett antal<br />

tveksamma ord och metaforer. I<br />

stället för utegångsförbud för stökig<br />

förortsungdom talades om ”helgavskiljning”.<br />

Här återfanns även floskulösa<br />

metaforer såsom ”oro som<br />

äter sig in” och ”öppenhet som omfamnar”.<br />

En regeringsförklaring bör enligt<br />

Göranssons förmenande ha en viss<br />

språklig kvalitet och resning. Ord<br />

som ”mattelyft” och ”fikabord” understryker<br />

endast den språkliga förtunning<br />

som utmärker så mycket av<br />

det som sägs från talarstolarna och<br />

fästs på pränt i olika typer av doku-<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

När ord och uttryck används för att dölja och förvirra<br />

ment i vår tid.<br />

En viktig beståndsdel i George<br />

Orwells (Eric Blair) framtidsdystopi<br />

1984, som gavs ut 1949, är det så<br />

kallade nyspråk (på engelska newspeak)<br />

som makthavarna Partiet och<br />

I George Orwells framtidsdystopi 1984 använder<br />

makthavarna så kallat nyspråk för att<br />

likforma samhället. Foto: Arkiv<br />

Storebror använder sig av i syfte att<br />

likrikta språket och med hjälp av<br />

detta försköna verkligheten. Ibland<br />

avsågs motsatsen jämfört med det<br />

som sades. ”Krig” blev ”fred”. ”Frihet”<br />

blev ”slaveri”. ”Okunnighet” var<br />

samma sak som ”styrka”.<br />

Det är inte svårt att hitta exempel<br />

på nyspråk år 2013. När statsministern<br />

talar om att ”invandring<br />

berikar” drar han ett tjockt streck<br />

över alla de problem svensk immigrationspolitik<br />

skapar: arbetslöshet,<br />

ghettoisering, allt grövre brottslighet,<br />

ökande antisemitism, skenande<br />

kostnader för försörjningsstöd för<br />

att nämna några olägenheter.<br />

Och när integrationsminister<br />

Jörgen Ullenhag vill trivialisera förortsungdomars<br />

stenkastande mot<br />

brandbilar och våldsangrepp mot<br />

polisen kan han tala om ”integrationsutmaningar”.<br />

Det anses högst olämpligt att kritisera<br />

den förda svenska immigrationspolitiken.<br />

Detta anses enligt<br />

det vedertagna nyspråket vara sak<br />

samma som ”rasism” eller åtminstone<br />

”främlingsfientlighet” eller att<br />

”göra skillnad på människor”. Det<br />

kan dock noteras att <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

sedan länge använda begrepp<br />

”massinvandring” tycks ha<br />

nått en viss acceptans – också debattörer<br />

som ej tillhör SD hörs numera<br />

använda detta synnerligen klarläggande<br />

ord.<br />

Det ymniga bruket av ”rasist”<br />

och ”rasism” för att beteckna invandringskritiker<br />

är för övrigt på<br />

väg att bli alltmer urvattnat. Det<br />

är märkligt att det fortfarande används,<br />

ty modern forskning efter<br />

Andra världskrigets slut har konstaterat<br />

att de genetiska skillnader som<br />

finns mellan olika etniska grupper<br />

är alltför små för att man skall kunna<br />

tala om ”ras” i sammanhanget.<br />

I stället för nyspråk kan man<br />

även tala om en sorts ”politisk korrektiska”<br />

som strävar efter att göra<br />

vissa tidigare vedertagna termer<br />

omöjliga till förmån för ord och uttryck<br />

som verkar i riktning mot en<br />

språklig likriktning och försköning.<br />

Familjen: samhällets viktigaste grundsten<br />

Chefredaktör<br />

Tommy Hansson<br />

Därför skall en man lämna sin fader<br />

och sin moder och hålla sig till sin<br />

hustru, och de två blir ett kött.<br />

ETTA BIBELORD är grundläggande<br />

för den traditionella<br />

synen på<br />

äktenskap och familjebildning.<br />

Enligt detta synsätt är det<br />

familjen som ger den bästa grunden<br />

för barnuppfostran och samhällelig<br />

stabilitet.<br />

I takt med den fortskridande<br />

sekulariseringen och politiseringen<br />

av samhället har emellertid såväl<br />

äktenskap som familj hamnat i<br />

strykklass. Det har lett till att en rad<br />

debattörer ifrågasatt familjens ställning<br />

och till och med avporträtterat<br />

kärnfamiljen som något ont.<br />

En av de mest beryktade familjekritikerna<br />

under senare år har varit<br />

Vänsterpartiets förra ledare Gudrun<br />

Schyman, numera kommunalpolitiker<br />

för Feministiskt initiativ (Fi)<br />

i Simrishamn. Hon är beryktad för<br />

sin paroll ”död åt familjen” och skrev<br />

i en debattartikel i Aftonbladet den 6<br />

augusti 2002 under rubriken ”Kärnfamiljen<br />

– en källa till mycket ont”:<br />

”Jag skulle faktiskt vilja påstå att<br />

det svenska samhället, precis som<br />

de flesta andra västerländska samhällen,<br />

vilar på en illusion om den<br />

lyckliga kärnfamiljen. Familjen är<br />

som ett paket med garanti.”<br />

I stället för det negativt laddade<br />

ordet ”illusion” skulle Schyman naturligtvis<br />

i stället ha kunnat använda<br />

det mer positiva ”ideal”. Att hysa ett<br />

ideal om en lycklig familj framstår<br />

dock inte alls lika verklighetsfrämmande<br />

som att hänge sig åt en illusuion<br />

och hade inte passat Schymans<br />

familjefientliga retorik.<br />

Att ge sig på familjen är en feministisk<br />

favoritsysselsättning som<br />

går igen i exempelvis Tinni Ernsjöös<br />

och Rebecka Edgren Aldéns bok<br />

Skriet från kärnfamiljen (2009) men<br />

har betydligt äldre anor än så.<br />

Pionjär på området familjebashing<br />

var Alva Myrdal (1902-86).<br />

Förra moderata talmannen i riksdagen<br />

Ingegerd Troedsson (1929-2012)<br />

visar i sin bok Den kommenderade<br />

familjen: 30 år med Alva Myrdals<br />

familjepolitik (Timbro 1999) hur<br />

Myrdal genom sin kommandopolitik<br />

lagt grunden för senare tiders socialistiska<br />

familjepolitik: familjen,<br />

som tidigare setts som en autonom<br />

enhet, tvingades med Troedssons<br />

ord ”dansa efter makthavarnas pipa”.<br />

Det som förklarades vara ”stöd”<br />

– bidrag av allehanda slag – kom<br />

att försätta den moderna familjen<br />

i beroendeställning gentemot statliga<br />

och kommunala myndigheter.<br />

Ekonomiska så kallade reformer,<br />

som i praktiken tvingade båda föräldrarna<br />

till förvärvsarbete utanför<br />

hemmet, skulle vidare göra det nödvändigt<br />

för alla barn att på dagtid<br />

vistas vid förskolor och dagis.<br />

Den socialdemokratiska central-<br />

Alva Myrdal lade grunden till familjens socialisering.<br />

Foto: Arbetarbladet<br />

gestalten Anna-Greta Leijon (född<br />

1939 i ett hem med en våldsam och<br />

alkoholiserad fader) fortsatte på den<br />

myrdalska linjen. Hon började sin<br />

politiska bana i den kommunistiska<br />

kamporganisationen KFML (senare<br />

SKP) och tog därifrån med sig en<br />

fanatisk jämlikhetsvision som gick<br />

längre än vad den gamla boljsevikrevolutionären<br />

Alexandra Kollontaj<br />

förespråkat.<br />

I min bok Destruktörerna. Hur 13<br />

män, tre kvinnor och kulturvänstern<br />

Sålunda skall det numera alltid heta<br />

”rullstolsburen” i stället för rullstolsbunden.<br />

”Kortväxta personer” har<br />

ersatt dvärgar och ”chokladbollar”<br />

negerbollar.<br />

” Bengt Göransson menade<br />

att många av de<br />

termer som förekommer<br />

i den offentliga<br />

diskursen snarare är<br />

ägnade att dölja än<br />

att klargöra<br />

Israelkritiker och/eller antisemiter<br />

är som bekant sedan länge<br />

ytterst förtjusta i att säga ”sionister”<br />

när de egentligen menar judar. Den<br />

nuvarande egyptiske presidenten<br />

Muhammad Mursi hänvisade i ett<br />

TV-tal som hölls innan han blev<br />

president till ”sionister” även när<br />

han menade judar som levt för<br />

över tusen år sedan, trots att ordet<br />

sionism uppfanns först i slutet<br />

av 1800-talet som strävan efter att<br />

skapa ett judiskt nationalhem.<br />

Vi som är politiskt verksamma<br />

bör följa Bengt Göranssons uppmaning<br />

att vara uppmärksamma<br />

på hur politiker använder språket<br />

för att dölja och förvirra! <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

”<br />

förstörde Sverige (Contra 2008) har<br />

jag valt att sammanfatta Leijons familjepolitiska<br />

gärning så:<br />

”Anna-Greta Leijon var ute efter<br />

att avskaffa familjen som försörjningsinrättning<br />

och införa ekonomisk<br />

autonomi för män respektive<br />

kvinnor. Äktenskapet var, förklarade<br />

Leijon, praktiskt sett onödigt.<br />

Den som även fortsättningsvis önskade<br />

´genomgå någon sorts högtidlig<br />

ceremoni´skulle visserligen,<br />

storsint nog, tillåtas göra det, men<br />

det enda som var av nöden ur samhällets<br />

perspektiv var praktiska<br />

överenskommelser om vård och<br />

ekonomiskt ansvar för barnen.”<br />

I dag uppfattas det ur ett politiskt<br />

korrekt perspektiv närmast provokativt<br />

att försvara kärnfamiljen och/<br />

eller de ofödda barnens rätt till liv.<br />

Icke desto mindre visar all historisk<br />

erfarenhet att det är just en familj –<br />

bestående av man, hustru och barn<br />

– som utgör det överlägset största<br />

skyddet för individen. Det är här<br />

barnen kan uppfostras under trygga<br />

former och tillägna sig manliga och<br />

kvinnliga förebilder.<br />

Jag inledde den här betraktelsen<br />

med ett bibelcitat, men man behöver<br />

inte vara kristen eller tro på någon<br />

annan religion för att inse att<br />

det är familjen som är och bör vara<br />

samhällets viktigaste grundsten. Att<br />

sedan inte alla familjer fungerar lika<br />

bra och att det går att leva ett fullvärdigt<br />

liv utanför kärnfamiljen är<br />

en självklarhet. <<br />

En budkavle är utskickad. Den<br />

löper genom dag och natt. Den<br />

går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />

har gått, rättsols från gård<br />

till gård, från härad till härad. Det<br />

är den löpande elden som genom<br />

dag och natt skall kringföras.<br />

Budkavle går! Rid i natt!<br />

Vilhelm Moberg, 1941<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

Riksdagen<br />

100 12 Stockholm<br />

08 - 50 00 00 50<br />

info@sverigedemokraterna.se<br />

www.sverigedemokraterna.se<br />

SD-Kuriren<br />

Box 26<br />

291 21 Kristianstad<br />

Chefredaktör<br />

Tommy Hansson<br />

tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />

08-50 00 00 66<br />

Ansvarig utgivare<br />

Richard Jomshof<br />

richard.jomshof@sdkuriren.se<br />

Redaktion<br />

Daniel Engström<br />

Mats Dagerlind<br />

Robert Stenkvist<br />

Cassandra Sundin<br />

Joakim Isheden<br />

Fasta krönikörer<br />

Stellan Bojerud<br />

Linus Bylund<br />

Robert Stenkvist<br />

Övriga medarbetare i detta nummer:<br />

Axel W. Karlsson<br />

Jens Leandersson<br />

Alf Ronnby<br />

Utgivning<br />

SD-Kuriren utkommer med cirka<br />

sex nummer per år till <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

medlemmar samt<br />

övriga prenumeranter.<br />

Prenumeration, 6 nummer<br />

250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />

Annonsering<br />

Se www.sdkuriren.se eller ring<br />

08-50 00 00 50.<br />

Upplaga<br />

10 000 ex (April 2013)<br />

SD-Kuriren utges av <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

och är officiellt partiorgan.<br />

De åsikter redaktionen<br />

eller externa skribenter uttrycker<br />

i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />

motsvara partiets<br />

ståndpunkter. Redaktionen tar<br />

tacksamt emot foton, artiklar,<br />

sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />

teckningar. Insänt material betraktas<br />

som tillhörande SD-K:s<br />

arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />

rätten att korta, rätta, redigera,<br />

illustrera och publicera insänt material.<br />

Redaktionen ansvarar inte<br />

för obeställt material.<br />

© <strong>Sverigedemokraterna</strong>. Eftertryck<br />

tillåts endast om källan<br />

anges.<br />

ISSN 0284 - 6861

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!