104 - Sverigedemokraterna
104 - Sverigedemokraterna
104 - Sverigedemokraterna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 | Ledare<br />
ÖR EN TID sedan lyssnade<br />
jag på ett föredrag av<br />
gamle utbildnings- och<br />
kulturministern (S) Bengt<br />
Göransson om det offentliga språkets<br />
förfall. Föredraget hade rubriceringen<br />
”Tyck inte till!”. Göransson<br />
gick till rätta med slappt språkbruk<br />
och den typ av ord och uttryck som<br />
mer är avsedda att dölja och förvirra<br />
än att upplysa och klarlägga.<br />
Orsaken till att man inte bör<br />
”tycka till” var enligt det förra statsrådet<br />
Göransson att man, om man<br />
använder detta uttryck, gör det svårare<br />
för lyssnarna att ta det man säger<br />
på fullt allvar. När man yttrar sig<br />
bör man i stället göra det utifrån en<br />
väl genomtänkt åsikt. Det är svårt<br />
att inte hålla med om detta.<br />
Bengt Göransson menade att<br />
många av de termer som förekommer<br />
i den offentliga diskursen snarare<br />
är ägnade att dölja än att klargöra.<br />
Som exempel tog han Fredrik<br />
Reinfeldts regeringsförklaring från<br />
2011. Göransson fann här ett antal<br />
tveksamma ord och metaforer. I<br />
stället för utegångsförbud för stökig<br />
förortsungdom talades om ”helgavskiljning”.<br />
Här återfanns även floskulösa<br />
metaforer såsom ”oro som<br />
äter sig in” och ”öppenhet som omfamnar”.<br />
En regeringsförklaring bör enligt<br />
Göranssons förmenande ha en viss<br />
språklig kvalitet och resning. Ord<br />
som ”mattelyft” och ”fikabord” understryker<br />
endast den språkliga förtunning<br />
som utmärker så mycket av<br />
det som sägs från talarstolarna och<br />
fästs på pränt i olika typer av doku-<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
När ord och uttryck används för att dölja och förvirra<br />
ment i vår tid.<br />
En viktig beståndsdel i George<br />
Orwells (Eric Blair) framtidsdystopi<br />
1984, som gavs ut 1949, är det så<br />
kallade nyspråk (på engelska newspeak)<br />
som makthavarna Partiet och<br />
I George Orwells framtidsdystopi 1984 använder<br />
makthavarna så kallat nyspråk för att<br />
likforma samhället. Foto: Arkiv<br />
Storebror använder sig av i syfte att<br />
likrikta språket och med hjälp av<br />
detta försköna verkligheten. Ibland<br />
avsågs motsatsen jämfört med det<br />
som sades. ”Krig” blev ”fred”. ”Frihet”<br />
blev ”slaveri”. ”Okunnighet” var<br />
samma sak som ”styrka”.<br />
Det är inte svårt att hitta exempel<br />
på nyspråk år 2013. När statsministern<br />
talar om att ”invandring<br />
berikar” drar han ett tjockt streck<br />
över alla de problem svensk immigrationspolitik<br />
skapar: arbetslöshet,<br />
ghettoisering, allt grövre brottslighet,<br />
ökande antisemitism, skenande<br />
kostnader för försörjningsstöd för<br />
att nämna några olägenheter.<br />
Och när integrationsminister<br />
Jörgen Ullenhag vill trivialisera förortsungdomars<br />
stenkastande mot<br />
brandbilar och våldsangrepp mot<br />
polisen kan han tala om ”integrationsutmaningar”.<br />
Det anses högst olämpligt att kritisera<br />
den förda svenska immigrationspolitiken.<br />
Detta anses enligt<br />
det vedertagna nyspråket vara sak<br />
samma som ”rasism” eller åtminstone<br />
”främlingsfientlighet” eller att<br />
”göra skillnad på människor”. Det<br />
kan dock noteras att <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
sedan länge använda begrepp<br />
”massinvandring” tycks ha<br />
nått en viss acceptans – också debattörer<br />
som ej tillhör SD hörs numera<br />
använda detta synnerligen klarläggande<br />
ord.<br />
Det ymniga bruket av ”rasist”<br />
och ”rasism” för att beteckna invandringskritiker<br />
är för övrigt på<br />
väg att bli alltmer urvattnat. Det<br />
är märkligt att det fortfarande används,<br />
ty modern forskning efter<br />
Andra världskrigets slut har konstaterat<br />
att de genetiska skillnader som<br />
finns mellan olika etniska grupper<br />
är alltför små för att man skall kunna<br />
tala om ”ras” i sammanhanget.<br />
I stället för nyspråk kan man<br />
även tala om en sorts ”politisk korrektiska”<br />
som strävar efter att göra<br />
vissa tidigare vedertagna termer<br />
omöjliga till förmån för ord och uttryck<br />
som verkar i riktning mot en<br />
språklig likriktning och försköning.<br />
Familjen: samhällets viktigaste grundsten<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
Därför skall en man lämna sin fader<br />
och sin moder och hålla sig till sin<br />
hustru, och de två blir ett kött.<br />
ETTA BIBELORD är grundläggande<br />
för den traditionella<br />
synen på<br />
äktenskap och familjebildning.<br />
Enligt detta synsätt är det<br />
familjen som ger den bästa grunden<br />
för barnuppfostran och samhällelig<br />
stabilitet.<br />
I takt med den fortskridande<br />
sekulariseringen och politiseringen<br />
av samhället har emellertid såväl<br />
äktenskap som familj hamnat i<br />
strykklass. Det har lett till att en rad<br />
debattörer ifrågasatt familjens ställning<br />
och till och med avporträtterat<br />
kärnfamiljen som något ont.<br />
En av de mest beryktade familjekritikerna<br />
under senare år har varit<br />
Vänsterpartiets förra ledare Gudrun<br />
Schyman, numera kommunalpolitiker<br />
för Feministiskt initiativ (Fi)<br />
i Simrishamn. Hon är beryktad för<br />
sin paroll ”död åt familjen” och skrev<br />
i en debattartikel i Aftonbladet den 6<br />
augusti 2002 under rubriken ”Kärnfamiljen<br />
– en källa till mycket ont”:<br />
”Jag skulle faktiskt vilja påstå att<br />
det svenska samhället, precis som<br />
de flesta andra västerländska samhällen,<br />
vilar på en illusion om den<br />
lyckliga kärnfamiljen. Familjen är<br />
som ett paket med garanti.”<br />
I stället för det negativt laddade<br />
ordet ”illusion” skulle Schyman naturligtvis<br />
i stället ha kunnat använda<br />
det mer positiva ”ideal”. Att hysa ett<br />
ideal om en lycklig familj framstår<br />
dock inte alls lika verklighetsfrämmande<br />
som att hänge sig åt en illusuion<br />
och hade inte passat Schymans<br />
familjefientliga retorik.<br />
Att ge sig på familjen är en feministisk<br />
favoritsysselsättning som<br />
går igen i exempelvis Tinni Ernsjöös<br />
och Rebecka Edgren Aldéns bok<br />
Skriet från kärnfamiljen (2009) men<br />
har betydligt äldre anor än så.<br />
Pionjär på området familjebashing<br />
var Alva Myrdal (1902-86).<br />
Förra moderata talmannen i riksdagen<br />
Ingegerd Troedsson (1929-2012)<br />
visar i sin bok Den kommenderade<br />
familjen: 30 år med Alva Myrdals<br />
familjepolitik (Timbro 1999) hur<br />
Myrdal genom sin kommandopolitik<br />
lagt grunden för senare tiders socialistiska<br />
familjepolitik: familjen,<br />
som tidigare setts som en autonom<br />
enhet, tvingades med Troedssons<br />
ord ”dansa efter makthavarnas pipa”.<br />
Det som förklarades vara ”stöd”<br />
– bidrag av allehanda slag – kom<br />
att försätta den moderna familjen<br />
i beroendeställning gentemot statliga<br />
och kommunala myndigheter.<br />
Ekonomiska så kallade reformer,<br />
som i praktiken tvingade båda föräldrarna<br />
till förvärvsarbete utanför<br />
hemmet, skulle vidare göra det nödvändigt<br />
för alla barn att på dagtid<br />
vistas vid förskolor och dagis.<br />
Den socialdemokratiska central-<br />
Alva Myrdal lade grunden till familjens socialisering.<br />
Foto: Arbetarbladet<br />
gestalten Anna-Greta Leijon (född<br />
1939 i ett hem med en våldsam och<br />
alkoholiserad fader) fortsatte på den<br />
myrdalska linjen. Hon började sin<br />
politiska bana i den kommunistiska<br />
kamporganisationen KFML (senare<br />
SKP) och tog därifrån med sig en<br />
fanatisk jämlikhetsvision som gick<br />
längre än vad den gamla boljsevikrevolutionären<br />
Alexandra Kollontaj<br />
förespråkat.<br />
I min bok Destruktörerna. Hur 13<br />
män, tre kvinnor och kulturvänstern<br />
Sålunda skall det numera alltid heta<br />
”rullstolsburen” i stället för rullstolsbunden.<br />
”Kortväxta personer” har<br />
ersatt dvärgar och ”chokladbollar”<br />
negerbollar.<br />
” Bengt Göransson menade<br />
att många av de<br />
termer som förekommer<br />
i den offentliga<br />
diskursen snarare är<br />
ägnade att dölja än<br />
att klargöra<br />
Israelkritiker och/eller antisemiter<br />
är som bekant sedan länge<br />
ytterst förtjusta i att säga ”sionister”<br />
när de egentligen menar judar. Den<br />
nuvarande egyptiske presidenten<br />
Muhammad Mursi hänvisade i ett<br />
TV-tal som hölls innan han blev<br />
president till ”sionister” även när<br />
han menade judar som levt för<br />
över tusen år sedan, trots att ordet<br />
sionism uppfanns först i slutet<br />
av 1800-talet som strävan efter att<br />
skapa ett judiskt nationalhem.<br />
Vi som är politiskt verksamma<br />
bör följa Bengt Göranssons uppmaning<br />
att vara uppmärksamma<br />
på hur politiker använder språket<br />
för att dölja och förvirra! <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
”<br />
förstörde Sverige (Contra 2008) har<br />
jag valt att sammanfatta Leijons familjepolitiska<br />
gärning så:<br />
”Anna-Greta Leijon var ute efter<br />
att avskaffa familjen som försörjningsinrättning<br />
och införa ekonomisk<br />
autonomi för män respektive<br />
kvinnor. Äktenskapet var, förklarade<br />
Leijon, praktiskt sett onödigt.<br />
Den som även fortsättningsvis önskade<br />
´genomgå någon sorts högtidlig<br />
ceremoni´skulle visserligen,<br />
storsint nog, tillåtas göra det, men<br />
det enda som var av nöden ur samhällets<br />
perspektiv var praktiska<br />
överenskommelser om vård och<br />
ekonomiskt ansvar för barnen.”<br />
I dag uppfattas det ur ett politiskt<br />
korrekt perspektiv närmast provokativt<br />
att försvara kärnfamiljen och/<br />
eller de ofödda barnens rätt till liv.<br />
Icke desto mindre visar all historisk<br />
erfarenhet att det är just en familj –<br />
bestående av man, hustru och barn<br />
– som utgör det överlägset största<br />
skyddet för individen. Det är här<br />
barnen kan uppfostras under trygga<br />
former och tillägna sig manliga och<br />
kvinnliga förebilder.<br />
Jag inledde den här betraktelsen<br />
med ett bibelcitat, men man behöver<br />
inte vara kristen eller tro på någon<br />
annan religion för att inse att<br />
det är familjen som är och bör vara<br />
samhällets viktigaste grundsten. Att<br />
sedan inte alla familjer fungerar lika<br />
bra och att det går att leva ett fullvärdigt<br />
liv utanför kärnfamiljen är<br />
en självklarhet. <<br />
En budkavle är utskickad. Den<br />
löper genom dag och natt. Den<br />
går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />
har gått, rättsols från gård<br />
till gård, från härad till härad. Det<br />
är den löpande elden som genom<br />
dag och natt skall kringföras.<br />
Budkavle går! Rid i natt!<br />
Vilhelm Moberg, 1941<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
Riksdagen<br />
100 12 Stockholm<br />
08 - 50 00 00 50<br />
info@sverigedemokraterna.se<br />
www.sverigedemokraterna.se<br />
SD-Kuriren<br />
Box 26<br />
291 21 Kristianstad<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />
08-50 00 00 66<br />
Ansvarig utgivare<br />
Richard Jomshof<br />
richard.jomshof@sdkuriren.se<br />
Redaktion<br />
Daniel Engström<br />
Mats Dagerlind<br />
Robert Stenkvist<br />
Cassandra Sundin<br />
Joakim Isheden<br />
Fasta krönikörer<br />
Stellan Bojerud<br />
Linus Bylund<br />
Robert Stenkvist<br />
Övriga medarbetare i detta nummer:<br />
Axel W. Karlsson<br />
Jens Leandersson<br />
Alf Ronnby<br />
Utgivning<br />
SD-Kuriren utkommer med cirka<br />
sex nummer per år till <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
medlemmar samt<br />
övriga prenumeranter.<br />
Prenumeration, 6 nummer<br />
250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />
Annonsering<br />
Se www.sdkuriren.se eller ring<br />
08-50 00 00 50.<br />
Upplaga<br />
10 000 ex (April 2013)<br />
SD-Kuriren utges av <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
och är officiellt partiorgan.<br />
De åsikter redaktionen<br />
eller externa skribenter uttrycker<br />
i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />
motsvara partiets<br />
ståndpunkter. Redaktionen tar<br />
tacksamt emot foton, artiklar,<br />
sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />
teckningar. Insänt material betraktas<br />
som tillhörande SD-K:s<br />
arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta, rätta, redigera,<br />
illustrera och publicera insänt material.<br />
Redaktionen ansvarar inte<br />
för obeställt material.<br />
© <strong>Sverigedemokraterna</strong>. Eftertryck<br />
tillåts endast om källan<br />
anges.<br />
ISSN 0284 - 6861