17.09.2013 Views

104 - Sverigedemokraterna

104 - Sverigedemokraterna

104 - Sverigedemokraterna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nummer <strong>104</strong> | April 2013<br />

s v e r i g e d e m o k r a t i s k t i d s k r i f t<br />

SDU i debatt med an-<br />

dra ungdomsförbund<br />

4 SDU hade inbjudits till en försvarsdebatt<br />

i Skövde som arrangerades<br />

av Försvarsråd Skaraborg.<br />

Styrelseledamoten Joakim Isheden<br />

försvarade SDU:s färger med den<br />

äran och pläderade bland annat för<br />

allmän värnplikt och en kraftigt förstärkt<br />

försvarsbudget. SDU har även<br />

producerat en ny film.<br />

Sidan 4<br />

Konsten att kommu-<br />

nicera SD:s budskap<br />

4 I takt med att SD växer ställs det<br />

allt högre krav på den som vill representera<br />

partiet i olika sammanhang.<br />

Det gäller att veta vad som<br />

skall kommuniceras och hur det<br />

skall göras. Den nya kommunikationsplanen<br />

är oumbärlig i detta<br />

sammanhang!<br />

Sidan 5<br />

SD-Kvinnor hade helg<br />

för utbildning i Eksjö<br />

4 Ett 40-tal aktiva SD-kvinnor hade<br />

samlats utanför Eksjö över en helg för<br />

att utbilda sig. Carina Herrstedt och<br />

Paula Bieler orienterade om styrelsearbetet,<br />

framtidsplaner och kampanjer.<br />

Även mediaträning stod på<br />

programmet.<br />

Sidan 9<br />

SD firade kvartsseklet med<br />

seminarium och middag<br />

Partiordförande Jimmie Åkesson markerade <strong>Sverigedemokraterna</strong>s 25-årsjubileum genom att höja bubbelglaset och hälsa de inbjudna partivännerna välkomna till den högtidliga middagen den<br />

9 februari. Foto: Photo2be<br />

4 Lördagen den 6 februari 1988<br />

samlades ett antal personer med<br />

olika bakgrunder i Stockholm för<br />

att bilda ett nytt parti. Partiet antog<br />

namnet <strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />

Gemensamt för grundarna var en<br />

kritisk inställning till den förda<br />

svenska immigrationspolitiken.<br />

Det gick skralt i början men 1991<br />

kunde partiet i alla fall inhösta sina<br />

första kommunala mandat i Höör i<br />

Skåne respektive Dals Ed i Västergötland.<br />

Resten är, som det brukar<br />

heta, historia.<br />

Det har nu gått 25 år sedan <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

grundades. Oerhört<br />

mycket vatten har hunnit flyta<br />

under broarna sedan dess. Partiet<br />

firade sitt 25-årsjubileum i Stockholm<br />

lördagen den 9 februari på<br />

två sätt: dels genom att arrangera ett<br />

framtidsseminarium i riksdagshusets<br />

andrakammarsal, dels genom<br />

att avhålla en högtidlig jubileumsmiddag<br />

på före detta biografen Astoria.<br />

Båda evenemangen blev mycket<br />

välbesökta. Utanför riksdagshu-<br />

Det verkliga näthatet En dansk ser på Sverige<br />

Sidan 10<br />

set på Helgeandsholmen hade såväl<br />

mediafolk som ett antal arga,<br />

rödkolorerade motdemonstranter<br />

samlats. De senare kunde dock inte<br />

lägga sordin på det intressanta programmet<br />

och den goda stämningen<br />

inne i riksdagshuset.<br />

Några motdemonstranter syntes<br />

inte till utanför Astoria på Nybrogatan,<br />

där många tillresta och<br />

lokala sverigedemokrater försedda<br />

med mousserande välkomstdrinkar<br />

minglade i foajén i en uppsluppen<br />

stämning. Inne i festlokalen hade<br />

Hallå där, Anna Hagwall!<br />

det dukats upp ett stort antal bord<br />

i olika plan i den gamla biografsalongen.<br />

Jublet var stort när Jimmie Åkesson<br />

hälsade alla välkomna till firandet<br />

genom att höja sitt glas. Bland<br />

övriga högtidstalare märktes partisekreterare<br />

Björn Söder, riksdagsledamot<br />

Mattias Karlsson och partiveteranen,<br />

professor Eva Nyman. <<br />

Sidan 6<br />

Sidan 3 Sidan 12


2 | Ledare<br />

ÖR EN TID sedan lyssnade<br />

jag på ett föredrag av<br />

gamle utbildnings- och<br />

kulturministern (S) Bengt<br />

Göransson om det offentliga språkets<br />

förfall. Föredraget hade rubriceringen<br />

”Tyck inte till!”. Göransson<br />

gick till rätta med slappt språkbruk<br />

och den typ av ord och uttryck som<br />

mer är avsedda att dölja och förvirra<br />

än att upplysa och klarlägga.<br />

Orsaken till att man inte bör<br />

”tycka till” var enligt det förra statsrådet<br />

Göransson att man, om man<br />

använder detta uttryck, gör det svårare<br />

för lyssnarna att ta det man säger<br />

på fullt allvar. När man yttrar sig<br />

bör man i stället göra det utifrån en<br />

väl genomtänkt åsikt. Det är svårt<br />

att inte hålla med om detta.<br />

Bengt Göransson menade att<br />

många av de termer som förekommer<br />

i den offentliga diskursen snarare<br />

är ägnade att dölja än att klargöra.<br />

Som exempel tog han Fredrik<br />

Reinfeldts regeringsförklaring från<br />

2011. Göransson fann här ett antal<br />

tveksamma ord och metaforer. I<br />

stället för utegångsförbud för stökig<br />

förortsungdom talades om ”helgavskiljning”.<br />

Här återfanns även floskulösa<br />

metaforer såsom ”oro som<br />

äter sig in” och ”öppenhet som omfamnar”.<br />

En regeringsförklaring bör enligt<br />

Göranssons förmenande ha en viss<br />

språklig kvalitet och resning. Ord<br />

som ”mattelyft” och ”fikabord” understryker<br />

endast den språkliga förtunning<br />

som utmärker så mycket av<br />

det som sägs från talarstolarna och<br />

fästs på pränt i olika typer av doku-<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

När ord och uttryck används för att dölja och förvirra<br />

ment i vår tid.<br />

En viktig beståndsdel i George<br />

Orwells (Eric Blair) framtidsdystopi<br />

1984, som gavs ut 1949, är det så<br />

kallade nyspråk (på engelska newspeak)<br />

som makthavarna Partiet och<br />

I George Orwells framtidsdystopi 1984 använder<br />

makthavarna så kallat nyspråk för att<br />

likforma samhället. Foto: Arkiv<br />

Storebror använder sig av i syfte att<br />

likrikta språket och med hjälp av<br />

detta försköna verkligheten. Ibland<br />

avsågs motsatsen jämfört med det<br />

som sades. ”Krig” blev ”fred”. ”Frihet”<br />

blev ”slaveri”. ”Okunnighet” var<br />

samma sak som ”styrka”.<br />

Det är inte svårt att hitta exempel<br />

på nyspråk år 2013. När statsministern<br />

talar om att ”invandring<br />

berikar” drar han ett tjockt streck<br />

över alla de problem svensk immigrationspolitik<br />

skapar: arbetslöshet,<br />

ghettoisering, allt grövre brottslighet,<br />

ökande antisemitism, skenande<br />

kostnader för försörjningsstöd för<br />

att nämna några olägenheter.<br />

Och när integrationsminister<br />

Jörgen Ullenhag vill trivialisera förortsungdomars<br />

stenkastande mot<br />

brandbilar och våldsangrepp mot<br />

polisen kan han tala om ”integrationsutmaningar”.<br />

Det anses högst olämpligt att kritisera<br />

den förda svenska immigrationspolitiken.<br />

Detta anses enligt<br />

det vedertagna nyspråket vara sak<br />

samma som ”rasism” eller åtminstone<br />

”främlingsfientlighet” eller att<br />

”göra skillnad på människor”. Det<br />

kan dock noteras att <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

sedan länge använda begrepp<br />

”massinvandring” tycks ha<br />

nått en viss acceptans – också debattörer<br />

som ej tillhör SD hörs numera<br />

använda detta synnerligen klarläggande<br />

ord.<br />

Det ymniga bruket av ”rasist”<br />

och ”rasism” för att beteckna invandringskritiker<br />

är för övrigt på<br />

väg att bli alltmer urvattnat. Det<br />

är märkligt att det fortfarande används,<br />

ty modern forskning efter<br />

Andra världskrigets slut har konstaterat<br />

att de genetiska skillnader som<br />

finns mellan olika etniska grupper<br />

är alltför små för att man skall kunna<br />

tala om ”ras” i sammanhanget.<br />

I stället för nyspråk kan man<br />

även tala om en sorts ”politisk korrektiska”<br />

som strävar efter att göra<br />

vissa tidigare vedertagna termer<br />

omöjliga till förmån för ord och uttryck<br />

som verkar i riktning mot en<br />

språklig likriktning och försköning.<br />

Familjen: samhällets viktigaste grundsten<br />

Chefredaktör<br />

Tommy Hansson<br />

Därför skall en man lämna sin fader<br />

och sin moder och hålla sig till sin<br />

hustru, och de två blir ett kött.<br />

ETTA BIBELORD är grundläggande<br />

för den traditionella<br />

synen på<br />

äktenskap och familjebildning.<br />

Enligt detta synsätt är det<br />

familjen som ger den bästa grunden<br />

för barnuppfostran och samhällelig<br />

stabilitet.<br />

I takt med den fortskridande<br />

sekulariseringen och politiseringen<br />

av samhället har emellertid såväl<br />

äktenskap som familj hamnat i<br />

strykklass. Det har lett till att en rad<br />

debattörer ifrågasatt familjens ställning<br />

och till och med avporträtterat<br />

kärnfamiljen som något ont.<br />

En av de mest beryktade familjekritikerna<br />

under senare år har varit<br />

Vänsterpartiets förra ledare Gudrun<br />

Schyman, numera kommunalpolitiker<br />

för Feministiskt initiativ (Fi)<br />

i Simrishamn. Hon är beryktad för<br />

sin paroll ”död åt familjen” och skrev<br />

i en debattartikel i Aftonbladet den 6<br />

augusti 2002 under rubriken ”Kärnfamiljen<br />

– en källa till mycket ont”:<br />

”Jag skulle faktiskt vilja påstå att<br />

det svenska samhället, precis som<br />

de flesta andra västerländska samhällen,<br />

vilar på en illusion om den<br />

lyckliga kärnfamiljen. Familjen är<br />

som ett paket med garanti.”<br />

I stället för det negativt laddade<br />

ordet ”illusion” skulle Schyman naturligtvis<br />

i stället ha kunnat använda<br />

det mer positiva ”ideal”. Att hysa ett<br />

ideal om en lycklig familj framstår<br />

dock inte alls lika verklighetsfrämmande<br />

som att hänge sig åt en illusuion<br />

och hade inte passat Schymans<br />

familjefientliga retorik.<br />

Att ge sig på familjen är en feministisk<br />

favoritsysselsättning som<br />

går igen i exempelvis Tinni Ernsjöös<br />

och Rebecka Edgren Aldéns bok<br />

Skriet från kärnfamiljen (2009) men<br />

har betydligt äldre anor än så.<br />

Pionjär på området familjebashing<br />

var Alva Myrdal (1902-86).<br />

Förra moderata talmannen i riksdagen<br />

Ingegerd Troedsson (1929-2012)<br />

visar i sin bok Den kommenderade<br />

familjen: 30 år med Alva Myrdals<br />

familjepolitik (Timbro 1999) hur<br />

Myrdal genom sin kommandopolitik<br />

lagt grunden för senare tiders socialistiska<br />

familjepolitik: familjen,<br />

som tidigare setts som en autonom<br />

enhet, tvingades med Troedssons<br />

ord ”dansa efter makthavarnas pipa”.<br />

Det som förklarades vara ”stöd”<br />

– bidrag av allehanda slag – kom<br />

att försätta den moderna familjen<br />

i beroendeställning gentemot statliga<br />

och kommunala myndigheter.<br />

Ekonomiska så kallade reformer,<br />

som i praktiken tvingade båda föräldrarna<br />

till förvärvsarbete utanför<br />

hemmet, skulle vidare göra det nödvändigt<br />

för alla barn att på dagtid<br />

vistas vid förskolor och dagis.<br />

Den socialdemokratiska central-<br />

Alva Myrdal lade grunden till familjens socialisering.<br />

Foto: Arbetarbladet<br />

gestalten Anna-Greta Leijon (född<br />

1939 i ett hem med en våldsam och<br />

alkoholiserad fader) fortsatte på den<br />

myrdalska linjen. Hon började sin<br />

politiska bana i den kommunistiska<br />

kamporganisationen KFML (senare<br />

SKP) och tog därifrån med sig en<br />

fanatisk jämlikhetsvision som gick<br />

längre än vad den gamla boljsevikrevolutionären<br />

Alexandra Kollontaj<br />

förespråkat.<br />

I min bok Destruktörerna. Hur 13<br />

män, tre kvinnor och kulturvänstern<br />

Sålunda skall det numera alltid heta<br />

”rullstolsburen” i stället för rullstolsbunden.<br />

”Kortväxta personer” har<br />

ersatt dvärgar och ”chokladbollar”<br />

negerbollar.<br />

” Bengt Göransson menade<br />

att många av de<br />

termer som förekommer<br />

i den offentliga<br />

diskursen snarare är<br />

ägnade att dölja än<br />

att klargöra<br />

Israelkritiker och/eller antisemiter<br />

är som bekant sedan länge<br />

ytterst förtjusta i att säga ”sionister”<br />

när de egentligen menar judar. Den<br />

nuvarande egyptiske presidenten<br />

Muhammad Mursi hänvisade i ett<br />

TV-tal som hölls innan han blev<br />

president till ”sionister” även när<br />

han menade judar som levt för<br />

över tusen år sedan, trots att ordet<br />

sionism uppfanns först i slutet<br />

av 1800-talet som strävan efter att<br />

skapa ett judiskt nationalhem.<br />

Vi som är politiskt verksamma<br />

bör följa Bengt Göranssons uppmaning<br />

att vara uppmärksamma<br />

på hur politiker använder språket<br />

för att dölja och förvirra! <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

”<br />

förstörde Sverige (Contra 2008) har<br />

jag valt att sammanfatta Leijons familjepolitiska<br />

gärning så:<br />

”Anna-Greta Leijon var ute efter<br />

att avskaffa familjen som försörjningsinrättning<br />

och införa ekonomisk<br />

autonomi för män respektive<br />

kvinnor. Äktenskapet var, förklarade<br />

Leijon, praktiskt sett onödigt.<br />

Den som även fortsättningsvis önskade<br />

´genomgå någon sorts högtidlig<br />

ceremoni´skulle visserligen,<br />

storsint nog, tillåtas göra det, men<br />

det enda som var av nöden ur samhällets<br />

perspektiv var praktiska<br />

överenskommelser om vård och<br />

ekonomiskt ansvar för barnen.”<br />

I dag uppfattas det ur ett politiskt<br />

korrekt perspektiv närmast provokativt<br />

att försvara kärnfamiljen och/<br />

eller de ofödda barnens rätt till liv.<br />

Icke desto mindre visar all historisk<br />

erfarenhet att det är just en familj –<br />

bestående av man, hustru och barn<br />

– som utgör det överlägset största<br />

skyddet för individen. Det är här<br />

barnen kan uppfostras under trygga<br />

former och tillägna sig manliga och<br />

kvinnliga förebilder.<br />

Jag inledde den här betraktelsen<br />

med ett bibelcitat, men man behöver<br />

inte vara kristen eller tro på någon<br />

annan religion för att inse att<br />

det är familjen som är och bör vara<br />

samhällets viktigaste grundsten. Att<br />

sedan inte alla familjer fungerar lika<br />

bra och att det går att leva ett fullvärdigt<br />

liv utanför kärnfamiljen är<br />

en självklarhet. <<br />

En budkavle är utskickad. Den<br />

löper genom dag och natt. Den<br />

går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />

har gått, rättsols från gård<br />

till gård, från härad till härad. Det<br />

är den löpande elden som genom<br />

dag och natt skall kringföras.<br />

Budkavle går! Rid i natt!<br />

Vilhelm Moberg, 1941<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

Riksdagen<br />

100 12 Stockholm<br />

08 - 50 00 00 50<br />

info@sverigedemokraterna.se<br />

www.sverigedemokraterna.se<br />

SD-Kuriren<br />

Box 26<br />

291 21 Kristianstad<br />

Chefredaktör<br />

Tommy Hansson<br />

tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />

08-50 00 00 66<br />

Ansvarig utgivare<br />

Richard Jomshof<br />

richard.jomshof@sdkuriren.se<br />

Redaktion<br />

Daniel Engström<br />

Mats Dagerlind<br />

Robert Stenkvist<br />

Cassandra Sundin<br />

Joakim Isheden<br />

Fasta krönikörer<br />

Stellan Bojerud<br />

Linus Bylund<br />

Robert Stenkvist<br />

Övriga medarbetare i detta nummer:<br />

Axel W. Karlsson<br />

Jens Leandersson<br />

Alf Ronnby<br />

Utgivning<br />

SD-Kuriren utkommer med cirka<br />

sex nummer per år till <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

medlemmar samt<br />

övriga prenumeranter.<br />

Prenumeration, 6 nummer<br />

250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />

Annonsering<br />

Se www.sdkuriren.se eller ring<br />

08-50 00 00 50.<br />

Upplaga<br />

10 000 ex (April 2013)<br />

SD-Kuriren utges av <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

och är officiellt partiorgan.<br />

De åsikter redaktionen<br />

eller externa skribenter uttrycker<br />

i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />

motsvara partiets<br />

ståndpunkter. Redaktionen tar<br />

tacksamt emot foton, artiklar,<br />

sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />

teckningar. Insänt material betraktas<br />

som tillhörande SD-K:s<br />

arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />

rätten att korta, rätta, redigera,<br />

illustrera och publicera insänt material.<br />

Redaktionen ansvarar inte<br />

för obeställt material.<br />

© <strong>Sverigedemokraterna</strong>. Eftertryck<br />

tillåts endast om källan<br />

anges.<br />

ISSN 0284 - 6861


April 2013<br />

www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> Sverige | 3<br />

Näthatsdebatten har kidnappats<br />

av feminister och SD-fientliga<br />

Begreppet ”näthat” har varit på<br />

mångas läppar den senaste tiden.<br />

Dessvärre har dessa läppar oftast<br />

suttit på personer som haft en<br />

helt eller delvis annan agenda än<br />

att stävja näthat i någon allmän<br />

eller adekvat innebörd av ordet.<br />

OM NÄTHAT kvalificerar<br />

sig i denna snöpta och<br />

begreppsurholkande<br />

diskussion endast hat<br />

från ”högerextrema” och ”antifeminister”<br />

och endast om hatet är<br />

riktat mot kvinnor. Som kvinna betraktas<br />

här också, med få undantag,<br />

bara den som röstar på ett rött eller<br />

grönt parti, är bekännande feminist<br />

och/eller hyser starka antipatier mot<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />

Alla män, liksom kvinnor som<br />

inte uppfyller ovanstående ideologiska<br />

kravprofil, är i debatten per<br />

definition exkluderade som offer<br />

för näthat. Om exempelvis en SDkvinna<br />

eller en modebloggare som<br />

Blondinbella utsätts för något som<br />

på ytan liknar näthat skall detta i<br />

stället betraktas som klasskamp<br />

och ett utifrån marxistisk konfliktetik<br />

berättigat klasshat. Kvinnor kan<br />

heller inte vara förövare till näthat,<br />

det kan endast män vara.<br />

Vidare innebörd<br />

Som ”högerextrem” räknas var och<br />

en som har kritiska synpunkter på<br />

Sveriges invandringspolitik och<br />

som ”antifeminist” alla som ifrågasätter<br />

om inte jämställdhet borde<br />

handla om att skapa ett samhälle<br />

där lagar och regler ger alla samma<br />

rättigheter och skyldigheter oavsett<br />

kön, och inte som idag om att stifta<br />

lagar och regler som ger kvinnor<br />

särskilda privilegier och förturer.<br />

Ordet ”hat” har i kontexten ”näthat”<br />

också givits en betydligt vidare<br />

innebörd än den allmänt vedertagna.<br />

Till hat räknas förutom just hat<br />

även kritik, synpunkter, frågor, invändningar,<br />

analys, åsikter, sympatier<br />

med fel partier och mycket an-<br />

RÅGAN OM kommunen<br />

skulle tillåta böneutrop<br />

avgjordes i Botkyrkakommunfullmäktige<br />

den 21 februari. Det<br />

finns ett förbud mot böneutrop<br />

i kommunens detaljplan<br />

från 1994 som tydligen ingen<br />

tänkt så mycket på. Efter att ett<br />

medborgarförslag inkommit<br />

angående att tillåta böneutrop<br />

så ansåg plötsligt två nämnder<br />

samt kommunstyrelsen att det<br />

gamla förbudet inte var giltigt.<br />

Man tolkade Plan- & Bygglagen<br />

(PBL) så att förbud mot<br />

böneutrop egentligen inte gick<br />

att utfärda enligt den politiska<br />

majoriteten i Botkyrka. Plötsligt<br />

insåg man att det var fullt<br />

möjligt med böneutrop efter<br />

ett godkännande av polismyn-<br />

nat. I stort sett allt som inkräktar på<br />

en rödgrön eller liberal feministisk<br />

kvinnas tolkningsföreträde av verkligheten<br />

och hennes åsiktsmonopol<br />

i den offentliga diskussionen är enligt<br />

denna nyspråkliga definition att<br />

betrakta som näthat.<br />

När sverigedemokrater kallas för<br />

nazister, rasister, främlingsfientliga,<br />

islamofober, skiten eller grobianer<br />

av Aftonbladets journalister eller<br />

hävdas vara indirekt medskyldiga<br />

till den norske massmördaren Breiviks<br />

illdåd, då är det inte näthat utan<br />

en markering av alla människors<br />

lika värde (det vill säga allas värde<br />

utom sverigedemokraters).<br />

Byter fokus<br />

När en vanlig ung flicka utan deklarerad<br />

politisk hemvist blir utsatt för<br />

flera tusen hatiska, sexuellt kränkande<br />

och hotfulla kommentarer<br />

på klädkedjan Hennes & Mauritz<br />

Facebook-sida efter att ha ifrågasatt<br />

företagets beslut att pryda en av sina<br />

tröjor med en artist dömd för bland<br />

annat sexbrott, då kallas detta visserligen<br />

initialt för näthat, men bara<br />

så länge ingen gör en analys om orsakerna<br />

till hatet eller berättar vilka<br />

hatarna är.<br />

Om man påpekar att artisten<br />

ifråga är uttalat sexistisk och förhärligar<br />

gängkriminalitet och våld och<br />

att artistens svenska fans till övervägande<br />

del utgörs av personer med<br />

invandrarbakgrund i landets etniskt<br />

segregerade bostadsområden med<br />

samma värderingar som artisten,<br />

då byter plötsligt diskussionen fokus.<br />

Då är det inte längre de som hatat,<br />

kränkt och hotat flickan som är<br />

de verkliga näthatarna utan de som<br />

ställer de obekväma frågorna.<br />

Inte heller kallas H&M:s Facebook-sida<br />

för hatsajt. Det epitetet är<br />

förbehållet helt andra sajter, trots att<br />

dessa generellt innehåller väsentligt<br />

mindre av hat. Hatsajt kallas endast<br />

de sajter som är plattformar för sådana<br />

politiskt inkorrekta åsikter<br />

som näthatsdebattens tongivande<br />

röster inte vill ska släppas fram i det<br />

offentliga samtalet.<br />

Inte hat, bara humor…<br />

På motsvarande sätt är det inte heller<br />

näthat när en Facebook-grupp<br />

som startat ett upprop mot ett mos-<br />

När Valerie Solanas SCUM-manifestet pläderar<br />

för utrotning av alla män är det enligt den<br />

politiska korrektheten inte fråga om hat utan<br />

om humor. Foto: Arkiv<br />

kébygge på orten utsätts för grovt<br />

rasistiska, antisemitiska, hatiska och<br />

kränkande kommentarer från unga<br />

svenska muslimer. I stället är det Facebook-gruppens<br />

medlemmar som<br />

utpekas som hatiska därför att de är<br />

kritiska till byggnaden.<br />

Näthat skall också enligt gällande<br />

diskurs betraktas som allvarligare<br />

än hat i verkliga livet som i<br />

stället bör kallas för aktivism. Detta<br />

därför att personer med ”fel” åsikter<br />

är mer aktiva på nätet medan de<br />

med ”rätt” åsikter är mer aktiva ute<br />

på gator och torg. När <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

torgmöten saboteras<br />

med blåsande i plasttrumpeter,<br />

stenkastning, knallskott och fysisk<br />

misshandel och polisen måste sätta<br />

upp kravallstaket för att skydda mötesdeltagare<br />

och åhörare, då är det<br />

inte hat utan ”motdemonstration”.<br />

När författaren Maria Sveland<br />

överlämnar en teckning med en<br />

avskuren penis till en manlig motdebattör<br />

vars möte hon har stormat<br />

tillsammans med en hord av militanta<br />

radikalfeminister eller oemotsagt<br />

i SVT ställer sig bakom uttalanden<br />

om att män står lägre än djur, då<br />

är det inte hat utan en manifestation<br />

mot män som hatar kvinnor.<br />

Inte heller är det hat när Feministiskt<br />

initiativ håller kongress och<br />

skanderar ”du jävla man, spring så<br />

fort du kan. Vi hatar dig så mycket,<br />

vi ska slita dig i stycken”. När skådespelaren<br />

Andrea Edwards sätter upp<br />

den mentalsjuka och för mordförsök<br />

dömda Valerie Solanas SCUMmanifest<br />

som teaterpjäs och propagerar<br />

för total utrotning av alla män,<br />

då är det inte heller hat, bara humor.<br />

Däremot är det hat om någon kritiserar<br />

föreställningen.<br />

När journalisten Martin Ezpeleta<br />

från Peru kallar svenskar för ”manetfärgade<br />

med en dammtuss på huvudet”<br />

och förordar hög invandring<br />

och uppblandning som ett slags rasbiologisk<br />

”skönhetsoperation” i syfte<br />

att avskaffa detta fula nordiska släkte,<br />

då är det inte hat och inte rasism<br />

och Aftonbladet som publicerar<br />

dessa åsikter kallas följaktligen inte<br />

heller för hatsajt. Skulle du däremot<br />

beskriva en afrikan som sotfärgad<br />

med en tuss svinto på huvudet och<br />

vilja bota detta på motsvarande sätt<br />

med målinriktad avel, då behöver<br />

jag väl knappast beskriva följderna.<br />

Cynisk kidnappning<br />

När Tobias Hübinette, medgrundare<br />

av den SD-fientliga propagandaorganisationen<br />

Expo, vill låta ”den<br />

vita rasens västerland gå under i blod<br />

och lidande” eller titulerar sig lärare<br />

och forskare i ”kritiska ras- och vithetsstudier”<br />

och vill återinföra rasbegreppet<br />

i den svenska debatten,<br />

då betraktas det inte som hat och<br />

Mats Dagerlind<br />

Redaktionen<br />

Så har vi då böneutrop i vårt land<br />

digheten, som kommunens lokala<br />

stadga hänvisade till vid avvägning<br />

angående buller.<br />

Alla förstår säkert att detta är i<br />

princip samma sak som att tillåta<br />

böneutrop. Polisen lär knappast<br />

ta något beslut av principiellt slag,<br />

om den överhuvudtaget befattar<br />

sig med ärendet. Dessutom ansåg<br />

en av nämnderna att polistillstånd<br />

inte skulle behöva ges för böneutrop.<br />

Detta medan den andra<br />

nämnden uttryckte rakt motsatt<br />

åsikt. I handlingarna till fullmäktigemötet<br />

fanns så många motstridiga<br />

uppfattningar och tolkningar<br />

att en lätt migrän uppenbarade sig<br />

vid läsning.<br />

Vid genomläsning så kan vi i<br />

SD Botkyrka/Salem inte tolka PBL<br />

på annat sätt än att det visst går att<br />

förbjuda utrop, om kommunen så<br />

önskar. I kapitel 4, § 8 punkt 2 står<br />

det till exempel. ” I en detaljplan<br />

får kommunen bestämma hur<br />

allmänna platser som kommunen<br />

inte ska vara huvudman för ska<br />

användas och utformas”. Det finns<br />

fler passande paragrafer men Botkyrka<br />

kommun har för en gångs<br />

skull gjort en mycket njugg tolkning<br />

av PBL.<br />

Jens Sjöström (S) replikerade efter<br />

att undertecknad gått upp och<br />

läst PBL för församlingen att ”det<br />

är tur att inte andra tolkar lagen<br />

som Stenkvist”. Nej, men 1994 så<br />

tolkade tydligen alla och samtliga<br />

partier lagen som Stenkvist.<br />

Det skall också påtalas att debatten<br />

i övrigt var förvånansvärt<br />

”ren” utan alltför många invektiv<br />

och person/parti-angrepp. Icke<br />

desto mindre har Botkyrka kom-<br />

SD i Botkyrka/Salem har överklagat beslutet om böneutrop. Foto: Robert Stenkvist<br />

mun öppnat upp för böneutrop i<br />

vårt land. SD Botkyrka/ Salem har<br />

överklagat beslutet till länsrätten,<br />

med hänvisning till att PBL gäller.<br />

Vi ser fram emot länsrättens ställningstagande<br />

med spänning. <<br />

Dagens Nyheter som publicerar en<br />

lång intervju där Hübinette för fram<br />

dessa tankar etiketteras inte som<br />

hatsajt. Byt ut ordet ”vit” mot ”svart”<br />

ovan och du är troligen för extrem<br />

till och med för Ku Klux Klan.<br />

Jag kunde fortsätta så här hur<br />

länge som helst med att rada upp exempel<br />

och motsägelser men det behövs<br />

knappast för att konstatera att<br />

näthatsdebatten har kidnappats av<br />

radikalfeminister och SD-fientliga<br />

krafter, vilkas syfte inte är att stävja<br />

näthatet utan att tysta partier, alternativa<br />

medier och personer med<br />

politiska åsikter som man inte rår<br />

på i öppen debatt och som har den<br />

irriterande egenheten att ha verkligheten<br />

på sin sida.<br />

Det är en cynisk kidnappning<br />

av en viktig fråga i ett lumpet syfte<br />

utförd av personer med en antidemokratisk<br />

värdegrund. Att visa upp<br />

dessa personer för vad de är och<br />

vrida ordet näthat ur deras händer<br />

Brottsdömde Expo-grundaren Tobias Hübinette<br />

har skrivit att han vill låta ”den vita<br />

rasen gå under”. Foto: Arkiv<br />

för att återge det dess rätta betydelse<br />

borde vara en angelägen uppgift för<br />

varje sverigedemokrat. <<br />

Robert Stenkvist<br />

Redaktionen


4 | SDU<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

SDU representerades<br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

vid stor försvarskonferens<br />

MARS hade SDU bjudits in<br />

att delta vid en tvådagarskonferens<br />

anordnad av Försvarsmaktsråd<br />

Skaraborg.<br />

Det hela gick av stapeln på Gothia<br />

Science Park i Skövde. På den första<br />

konferensdagens förmiddag ägde<br />

en politisk debatt rum mellan riksdagspartiernas<br />

ungdomsförbund.<br />

” SDU hyser stor respekt<br />

för Försvarsmakten<br />

och dess personal<br />

och vår profil är Sveriges<br />

mest försvarsvänligaungdomsförbund.<br />

”<br />

För ovanlighetens skull ägnades<br />

hela debatten, som uppgick till strax<br />

över en timme, åt försvarspolitik.<br />

Temat var synen på Försvarsmakten<br />

och dess personalförsörjning.<br />

Undertecknad hade, i egenskap<br />

Årsmötesperioden<br />

avlöpte väl<br />

Under februari och mars månad<br />

höll samtliga av SDU:s distrikt<br />

och lokalavdelningar runtom i<br />

landet årsmöte. Det är fantastiskt<br />

att se hur både antalet medlemmar<br />

och antalet medlemsföreningar<br />

i SDU ökar. I takt med det<br />

blir även dessas årsmöten mer och<br />

mer välbesökta.<br />

”<br />

Å förbundsstyrelsens<br />

vägnar vill jag<br />

rikta ett stort grattis<br />

till alla nyvalda<br />

styrelser i förbundet<br />

och ett stort lycka<br />

till med verksamhetsåret!<br />

”<br />

Till min stora glädje kunde jag<br />

besöka flera av årsmötena och där<br />

bevittna välstrukturerade möten<br />

och entusiasmerande, visionära<br />

och gripande tal. Trots att samtliga<br />

ungsvenskar engagerar sig helt<br />

och hållet på sin fritid uppvisar<br />

många imponerande kunskaper<br />

såväl politiskt som organisatoriskt.<br />

Fungerande organisationer är<br />

av största vikt, eftersom det är ute<br />

i SDU-föreningarna som den viktigaste<br />

verksamheten finns.<br />

Å förbundsstyrelsens vägnar<br />

vill jag rikta ett stort grattis till alla<br />

nyvalda styrelser i förbundet och<br />

ett stort lycka till med verksamhetsåret!<br />

<<br />

Joakim Isheden<br />

SDU<br />

av förbundssekreterare och försvarspolitisk<br />

talesperson, äran att<br />

företräda SDU i debatten. Jag lyfte<br />

efter bästa förmåga fram förbundets<br />

förslag på det försvarspolitiska<br />

området.<br />

Våra skarpaste förslag innefattar<br />

bland annat allmän värnplikt, avskaffat<br />

insatsförsvar till förmån för<br />

ett totalförsvar i nationens tjänst,<br />

ökat fokus på Sverige och vårt närområde<br />

och kraftigt ökade ekonomiska<br />

medel till Försvarsmakten.<br />

Min upplevelse var att debatten<br />

höll en hög och städad nivå och att<br />

skiljelinjerna mellan SDU och övriga<br />

ungdomsförbund framgick. SDU<br />

hyser stor respekt för Försvarsmakten<br />

och dess personal och vår profil<br />

är Sveriges mest försvarsvänliga<br />

ungdomsförbund. <<br />

Joakim Isheden<br />

SDU<br />

SDU:s Joakim Isheden presenterade ungsvenskarnas positiva syn på värnpliktsförsvaret. Foto: Combat Camera/Försvarsmakten<br />

SDU-Television<br />

med ny storproduktion<br />

I filmen förklarar förbundsordförande Gustav Kasselstrand Sveriges flyktingpolitik med hjälp av små bollar. Foto: SDU Television<br />

BÖRJAN av mars producerade<br />

SDU-Television<br />

i samarbete med förbundsstyrelsen<br />

en film<br />

om den förda flyktingpolitiken<br />

i Sverige. Den visar tydligt<br />

hyckleriet i att påstå att<br />

den förda politiken skulle vara<br />

human, ett argument som ofta<br />

anförs av massinvandringsvurmare.<br />

Massinvandringen till Sverige är<br />

en ytterst ineffektiv metod för att<br />

göra en insats för världens flyktingar.<br />

De flesta människor som invandrar<br />

till Sverige har inte flyktingstatus<br />

utan kommer till Sverige av andra<br />

anledningar, ofta för att få en i allmänhet<br />

bättre tillvaro.<br />

Det lilla fåtal verkliga flyktingar<br />

som vi faktiskt hjälper överträffas<br />

mångfalt och åter mångfalt av de<br />

flyktingar som tillkommer i världen<br />

på en enda vecka. Därför åstadkommer<br />

vi med den förda politiken ingen<br />

som helst förbättring för världens<br />

flyktingar.<br />

Samtidigt leder massinvandringen<br />

till många ekonomiska och<br />

sociala problem här i Sverige. Det är<br />

uppenbart att det krävs en kursändring.<br />

Filmen gör detta mycket tydligt.<br />

Den finns på Youtube och bär<br />

titeln Svensk flyktingpolitik förklarad!.<br />

Jag rekommenderar alla som är<br />

intresserade av svensk politik att ta<br />

sig några minuter och se filmen.<<br />

Joakim Isheden<br />

SDU


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> April 2013<br />

Sverige/Utrikes | 5<br />

Vem talar vi till?<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> är vinnare!<br />

Under ganska lång tid kunde<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong>s politiska<br />

företrädare i kommuner och<br />

landsting i stort sett räknas på<br />

ena handens fingrar. Det ansågs<br />

vara en stor framgång när partiet<br />

i valet 1994 fick fem kommunala<br />

mandat i hela landet. I dag är<br />

situationen radikalt annorlunda.<br />

Förutom riksdagsinträdet 2010<br />

fick SD då mandat i snart sagt<br />

alla kommuner och landsting. Den<br />

nya situationen kommer att ställa<br />

stora krav på alla som väljs in i<br />

någon politisk församling 2014.<br />

NDER STÖRRE delen av<br />

SD:s tillvaro var de allra<br />

flesta medlemmars aktiviteter<br />

begränsade till<br />

att dela ut flygblad och tidningar<br />

på gator, torg och i brevlådor. Det<br />

var ett i allra högsta grad viktigt arbete<br />

eftersom det i princip var enda<br />

sättet för partiet att nå ut med sitt<br />

budskap. Bara ett fåtal medlemmar<br />

deltog i det parlamentariska arbetet<br />

i kommuner och landsting.<br />

Andra former av aktiviteter<br />

var närradiosändningar samt demonstrationer<br />

och opinionsmöten<br />

av olika slag. De båda senare formerna<br />

av verksamhet ställde stora<br />

krav på arrangörerna. Dels gällde<br />

det att se till att säkerheten höll acceptabel<br />

nivå eftersom man kunde<br />

räkna med mer eller mindre våldsamma<br />

motdemonstrationer. Dels<br />

gällde det att se till att deltagarna<br />

var i någorlunda presentabelt skick<br />

med avseende på klädsel och politiska<br />

åsikter.<br />

Ökade krav på medlemmar<br />

I dag är situationen en helt annan<br />

än under pionjärtiden. Utdelningar,<br />

torgmöten och närradiosändningar<br />

kommer även framgent att vara berättigade<br />

delar av SD:s verksamhet,<br />

men efter valframgångarna 2010 –<br />

och de sannolikt ännu större framgångarna<br />

2014 – ställs det ökade<br />

krav på de medlemmar som får<br />

förtroendet att representera partiet<br />

i riksdag, fullmäktige och landstingsfullmäktige<br />

samt alla nämndoch<br />

domstolsplatser som måste besättas.<br />

Det är därför av avgörande<br />

betydelse att vi sverigedemokraterna<br />

förmår kommunicera budskapet<br />

på ett korrekt sätt.<br />

Med dessa relativt nya krav i<br />

åtanke har <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

framställt en tryckt kommunikationsplan<br />

med titeln Vem talar vi<br />

till? vilken även tidigare behandlats<br />

i dessa spalter. Jag citerar ur<br />

partiordförande Jimmie Åkessons<br />

förord:<br />

”Vi vet alla att vår politik är den<br />

bästa för Sverige. Det är därför vi<br />

kämpar på, varje dag. Men vi vet<br />

också att vi inte alltid varit tillräckligt<br />

bra på att förpacka politiken och<br />

förmedla den på ett sätt som gör den<br />

rättvisa. <strong>Sverigedemokraterna</strong>s politik<br />

är den överlägset bästa för Sverige,<br />

nu måste vi börja berätta om den<br />

på ett överlägset bra sätt. Vi måste se<br />

till att vi kommunicerar på samma<br />

språk, med en röst, på alla nivåer –<br />

från varje medlem och lokal företrädare,<br />

hela vägen till partistyrelse och<br />

riksdagsgrupp.<br />

Mot nya framgångar – enade, ansvarsfulla<br />

och professionella.”<br />

Linus Bylund håller kommunikationskurs för SD-medlemmar i Stockholms län i Alviks<br />

kulturhus. Foto: Photo2be<br />

”<strong>Sverigedemokraterna</strong> är vinnare”<br />

Så långt Jimmie Åkesson som, det<br />

kan vi nog alla vara överens om, föregår<br />

med mycket gott exempel när<br />

det gäller att visa hur en officiell företrädare<br />

för <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

bör agera: påläst, snabb i repliken,<br />

representativ. Det vore naturligtvis<br />

för mycket begärt att kräva, att alla<br />

vi andra SD-företrädare nådde upp<br />

till Jimmies exempel. Men vi kan<br />

komma en bit på väg!<br />

Enligt kommunikationsplanen<br />

Vem talar vi till? är det viktigt att vi<br />

har klart för oss att ”<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

är vinnare”:<br />

”Vi är förtroendeingivande och<br />

ansvarsfulla och vårt engagemang<br />

är byggt på omtanke, gemenskap och<br />

kärlek. Vi står för trygghet, rättvisa<br />

och likabehandling i samhället och vi<br />

tror på oss själva och vårt land och vi<br />

ser positivt på framtiden. Som individer<br />

är vi som folk är mest – vanliga<br />

människor kort och gott.”<br />

Vanliga människor – men med<br />

ett viktigt budskap vi vill och kan<br />

kommunicera på ett ovanligt bra<br />

sätt. Detta oavsett om vi representerar<br />

SD i riksdagen eller Knöggelbruda<br />

kommun.<br />

När vi kommunicerar vårt budskap<br />

bör vår första fråga till oss själva<br />

vara: Vem talar jag till? Att tänka<br />

på i sammanhanget är bland annat<br />

följande:<br />

-Vem talar jag till?<br />

-Är jag rätt företrädare i aktuell<br />

fråga?<br />

-Använder jag ett språkbruk som<br />

mottagaren är bekant med?<br />

-Riskerar jag att förmedla negativa<br />

signaler såsom ilska eller bitterhet?<br />

-Uttrycker jag mig på ett sätt som<br />

inte riskerar att missuppfattas?<br />

Rätt sorts kommunikation<br />

Först av allt måste vi vara medvetna<br />

om att vi som politiska företrädare<br />

för <strong>Sverigedemokraterna</strong> inte kan<br />

köra vår egen agenda utan att vi representerar<br />

vårt parti. Som det heter<br />

i kommunikationsplanen:<br />

”Därför måste målet vara att vi<br />

alla ska tala med ´en röst´. Vi ska<br />

inte bli kloner av varandra, men vi<br />

ska vara så pass samspelta att den<br />

politiska enighet vi alla delar också<br />

synliggörs i sättet på vilket vi kommunicerar,<br />

det vill säga delar våra<br />

idéer med andra människor.”<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> har en väl<br />

genomtänkt politik i de flesta frågor,<br />

men vår främsta profilfråga är<br />

och förblir immigrationspolitiken.<br />

Det är vinnande fråga: i undersökning<br />

efter undersökning<br />

framgår det att en klar majoritet<br />

av de svenska väljarna anser<br />

att SD är det parti som har den<br />

bästa invandringspolitiken.<br />

Denna politik gillas alltså av<br />

långt flera väljare än som i nuläget<br />

kan tänka sig rösta på vårt<br />

parti, vilket säger något om vår<br />

potential. Med rätt sorts kommunikation<br />

har SD möjlighet<br />

att växa och på sikt bli ett parti<br />

som kan konkurrera om regeringsmakten!<br />

Målgrupper<br />

Det finns ett självklart svar på<br />

den fråga kommunikationsplanen<br />

ställer: Vem talar vi till?:<br />

”Det enkla svaret på vilka det<br />

är vi ska rikta oss till i vår kommunikation<br />

är naturligtvis människor<br />

som har eller kommer att<br />

ha rösträtt i allmänna val i Sverige.<br />

Och vi talar faktiskt till denna<br />

stora yviga grupp i allt vi säger,<br />

skriver och på andra sätt signa-<br />

Robert Stenkvist, ordförande i SD Stockholms<br />

län, hälsade de talrika deltagarna<br />

välkomna till kommunikationskursen i<br />

Alvik. Foto: Photo2be<br />

lerar.”<br />

Inom gruppen ”väljare” i<br />

stort har tre viktiga målgrupper<br />

identifierats inför arbetet<br />

med kommunikationsplanen: 1.<br />

Konservativa arbetare. 2. Kvinnor.<br />

3. Förstagångsväljare. Detta<br />

kan, även om fler målgrupper<br />

kan tillkomma, vara en god fingervisning<br />

om hur vi som sverigedemokrater<br />

skall agera och<br />

agitera inför kommande val! <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

robert.stenkvist@sverigedemokraterna.se<br />

R O B E R T S T E N K V I S T<br />

A N A L Y S E R A R<br />

Vårt förhållande till journalistkåren<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> har lanserat en kommunikationsplan vilken handlar<br />

om partiets kontakter med media samt hur man formulerar sitt budskap<br />

inför allmänheten. Det är en strategi där vi självklart skall bemöda oss om<br />

att uttrycka oss på ett sätt så att budskapet går fram, men i ordalag som<br />

inte stöter bort varken väljare eller media på samma sätt som ibland varit<br />

fallet historiskt (ähum…).<br />

När det gäller media så innebär det att alla representanter skall ha ett<br />

naturligt förhållande till media eftersom vi är ett politiskt parti och att vi,<br />

antingen vi gillar det eller inte, lever i ett symbiotiskt förhållande med media.<br />

Det är sant att vi fordom klarat oss utan de stora mediedrakarna, men<br />

det är en sak att växa från 2 till 6 procent, en helt annan sak att växa från 6<br />

till 15 procent. Vi lär inte klara det sista hoppet utan att ha ett förhållande<br />

till media där vi åtminstone tvingar ut vårt budskap.<br />

Men är inte medierna/journalisterna emot oss (alternativt hatar oss),<br />

är de inte alla skolade i multikulturalismen sedan barnsben? Bor de inte<br />

alla på Söder, dricker latte och bakar surdegsbröd samt röstar på MP? Jo,<br />

tyvärr är det nog så till stor del, men bilden kanske ändå inte är så entydig<br />

som vi många gånger själva tror. Många journalister har trots allt en yrkesheder<br />

och vill göra ett någorlunda ärligt arbete. Det vore välgörande om vi<br />

slutade se så mycket i svart eller vitt. Världen ser inte ut så och innehåller<br />

fler nyanser än de två nämnda.<br />

Att vi inom den närmaste tiden kommer att bli objektivt behandlade<br />

i förhållande till övriga partier är inte en realistisk vision. Men exakt vad<br />

skall vi göra åt detta? Skall vi gnälla i det oändliga över orättvis behandling?<br />

Skall vi sätta oss i ett hörn och sura? Som alla förstår är detta inte en<br />

framgångsrik metod, speciellt inte sedan vi faktiskt lyckats så en hälsosam<br />

skepsis mot media.<br />

Vårt uppdrag är att i grunden förändra Sveriges politiska inriktning.<br />

Vårt uppdrag är att föra ut vårt budskap så bra vi kan, under de premisser<br />

vi tvingas verka i. Det är inget personligt i vissa journalisters agerande utan<br />

en grundläggande ideologisk kamp Vi är inte det enda parti i historien<br />

som kämpat mot till synes övermäktiga drakar och som ändå till slut vunnit.<br />

Historiskt har till och med. andra partier och grupper fört en hårdare<br />

kamp än vad SD gör i dag.<br />

Ganska talande var när jag talade med Mitt i Botkyrka/Salem efter att<br />

tidningen skrivit om SD:s frånvaro i kommunfullmäktige och om böneutropsfrågan.<br />

Eftersom artiklarna var behäftade med allvarliga fel (till vår<br />

nackdel) reagerade jag först med vrede och tänkte skriva bloggpost som<br />

var en rungande uppgörelse med media i allmänhet och Mitt i i synnerhet.<br />

Men jag hade ju redan skrivit så många sådana artiklar, så jag bestämde<br />

mig för att i stället ringa upp journalisten.<br />

Jag berättade först om den uppenbara lögnen att vår representant i<br />

Salem skulle ha bytt åsikt om invandringspolitiken efter att ha deltagit i<br />

SD-möten. Detta eftersom han aldrig bevistat ett enda möte, trots ivriga<br />

inbjudningar. Journalisten lovade att i framtiden kolla alla fakta med mig,<br />

vilket redan det var ett litet steg framåt. Sedan rättade jag till en del felaktigheter<br />

i böneutropsfrågan, fakta som säkert kommer att spela roll i framtida<br />

rapportering. Det var ytterligare ett steg framåt. Till sist lovade han att vi<br />

skulle få in en liten notis om överklagandet av fullmäktiges beslut om böneutrop<br />

i nästa nummer. Vilket självklart var ett ytterligare litet steg framåt.<br />

Vad tjänade vi mest på, att jag skrev ännu än brinnande pamflett mot de<br />

orättvisa medierna eller att jag ringde och försökte prata med journalisten?<br />

Jag tror alla har svaret. Ju större vi blir, ju mer kommer vi att få komma till<br />

tals och ju professionellare måste vi själva bli. Vi måste också acceptera att<br />

vi blir granskade på samma sätt som andra partier. All granskning är inte<br />

orättvis och all kritik är inte felaktiga lögner planterade av en omfattande<br />

konspiration som samhällseliterna kokat ihop i mörka källarutrymmen<br />

under Bonnierhuset och riksdagshuset.<br />

Gör vi eller någon av våra företrädare något dumt får vi väl erkänna det<br />

och högtidligt be om ursäkt. Det svider kanske men vi sitter inte här för<br />

att vårda vår prestige utan för att förändra svensk politik.<br />

Däremot är min personliga åsikt att vi inte behöver behandla alla medier<br />

på samma sätt. Varför skulle vi det? Vi har ingen skyldighet att vara<br />

rättvisa mot medier på samma sätt som småbarnen kräver absolut rättvisa<br />

av en förskolefröken. Det finns ingen vits med att ställa upp för journalister<br />

där det inte spelar någon roll vad vi säger utan att vinklingen blir påtagligt<br />

negativ och som har en uppenbar agenda att sänka vårt röstetal med alla<br />

till buds stående medel.<br />

Om vissa medier inte ger oss en enda poäng, hur bra vi än gör ifrån<br />

oss, kanske det inte finns någon vits att alls ställa upp på en intervju. Principen<br />

är inte heller ny. Göran Persson talade inte med en SvD-journalist<br />

under många år, efter att journalisten skrivit raljerande om en motion av<br />

Persson vilken handlade om brunnslocks hållfasthet. Det var först sedan<br />

Persson som finansminister många år senare offentligt pikat journalisten,<br />

som denna åter togs till nåder efter att udda blivit jämt.


6 | Sverige<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> 25 år:<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> bildades i<br />

Stockholm den 6 februari 1988. I<br />

syfte att fira partiets 25-årsjubileum<br />

arrangerades den 9 februari<br />

två evenemang i huvudstaden: ett<br />

framtidsseminarium i riksdagens<br />

andrakammarsal under dagen<br />

samt en jubileumsmiddag på<br />

kvällen. Den senare hölls i gamla<br />

biografen Astoria på Nybrogatan,<br />

numera omgjord till festlokal.<br />

RAMTIDSSEMENARIET med<br />

partiordförande Jimmie<br />

Åkesson som huvudtalare,<br />

tilldrog sig stor uppmärksamhet<br />

från media. Ett stort<br />

antal lokala och tillresta partimedlemmar<br />

deltog. Även motdemonstranter<br />

från obskyrt vänsterhåll<br />

fanns på plats utanför riksdagshuset,<br />

men de förmådde aldrig på allvar<br />

störa den goda stämningen.<br />

Jubileumsmiddagen inleddes<br />

med mingel i Astorias foajé. Här<br />

syntes riksdagsmän, kommunrepresentanter,<br />

partitjänstemän och<br />

-veteraner i skön blandning. Den<br />

bubblande välkomstdrinken gjorde<br />

givetvis sitt till för att markera den<br />

glada och otvungna stämningen.<br />

Efter minglet var det dags för de<br />

inbjudna gästerna att ta plats vid<br />

middagsborden i den forna biosalongen.<br />

Bland talarna märktes<br />

Jimmie Åkesson, partisekreterare<br />

Björn Söder, riksdagsledamoten<br />

Mattias Karlsson och icke minst<br />

partipionjären Eva Nyman, gammal<br />

partiaktivist i Uppsala och numera<br />

professor i nordiska språk vid Mittuniversitetet.<br />

Mattias Karlsson kunde dagen<br />

till ära presentera sin rikligt illustrerade<br />

jubileumsskrift med titeln<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> 25 år vilken<br />

delades ut till samtliga middagsdeltagare<br />

vilka även erhöll en vacker<br />

glasprydnad med partimotiv. Såväl<br />

Mattias som övriga högtidstalare<br />

bjöd på intressanta och ibland<br />

dråpliga ögonblicksbilder från partiets<br />

historia innan riksdagsinträdet<br />

blev ett faktum 2010.<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> lämnar<br />

ingen likgiltig. Partiets historia har<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

Framtidsseminarium,<br />

mingel och jubileumsmiddag<br />

Jimmie Åkesson skålar med festdeltagarna. Foto: Photo2be<br />

Riksdagsledamot Mattias Karlsson omgiven av damer. Foto: Photo2be<br />

verigedemokraterna<br />

Trygghet & Tradition<br />

stundtals varit rätt stormig och har<br />

så varit även sedan introduktionen<br />

i den svenska politikens finrum i<br />

riksdagshuset på Helgeandsholmen<br />

i Stockholm. Inga kontroverser –<br />

och det har som bekant varit några<br />

stycken – tycks dock kunna hejda<br />

fram vare sig medlemstillströmningen<br />

eller opinionsframgångarna.<br />

Med framgångarna följer dock<br />

ansvar och krav på ett korrekt och<br />

professionellt uppträdande från<br />

partiets representanter. Och inte<br />

minst hårt arbete – tre val väntar<br />

under 2013 och 2014: kyrkoval, val<br />

till Europaparlamentet samt val till<br />

riksdag, landsting och kommuner.<br />

Med förenade krafter kommer<br />

vårt kära SD att lyckas bra i samtliga<br />

dessa val! <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

Riksdagsledamoten och partiets vice ordförande Jonas Åkerlund tycks trivas i minglet. Till<br />

vänster Matthew Bonnor, SD Helsingborg. Foto: Photo2be<br />

En uppmärksammad jubileumsdeltagare var professor Eva Nyman. Foto: Photo2be<br />

SD-Kurirens utsände i samspråk med nyblivna riksdagsledamoten Anna Hagwall. I bakgrunden<br />

syns riksdagsman David Lång och Thom Zetterström, SD Nyköping. Foto: Photo2be


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> April 2013<br />

Sverige | 7<br />

Sociala investeringsfonder:<br />

en satsning för framtiden<br />

Social investering och sociala investeringsfonder<br />

är aktuellt, både<br />

lokalt och i landsting och regioner.<br />

Begreppet susar fram som en<br />

vind, främst bland kommunerna i<br />

Sverige. Ett antal kommuner med<br />

Malmö och Norrköping i spetsen<br />

har kommit långt med inrättandet<br />

av sådana fonder.<br />

ET SOM KALLAS sociala investeringsfonder<br />

är ett<br />

nytt och innovativt sätt<br />

att förhålla sig till satsningar<br />

inom det sociala området.<br />

Syftet är att använda befintliga resurser<br />

och det finansiella utrymmet<br />

på ett sätt så att sociala satsningar ses<br />

som en investering med möjligheter<br />

till en framtida avkastning i form av<br />

kostnader som kan undvikas.<br />

Tanken är att tänka nytt vad gäller<br />

den ekonomiska styrningen så<br />

att förebyggande och tidiga insatser<br />

förhindrar kostsamma och akuta<br />

insatser senare i livet. För att lyckas<br />

måste de kommunala nämnderna<br />

riva sina staket och istället ha en<br />

helhetssyn och långsiktighet.<br />

” I Sverige kostar varje<br />

barn samhället cirka<br />

3,5 miljoner kronor<br />

från att de föds till<br />

att de går ut gymnasiet.<br />

Rätt insatser<br />

ger god avkastning<br />

på de sociala investeringar<br />

som vi gör.<br />

Sociala investeringar<br />

är något som är på<br />

gång och som <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

bör<br />

medverka till att de<br />

genomförs på bästa<br />

vis för hela samhällets<br />

skull!<br />

”<br />

Norrköpings starke man Lars Stjernkvist inledde konferensen. Foto: Rickard Håkansson<br />

Hushållning med resurser<br />

Ekonomi handlar om hushållning<br />

med resurser och en social investeringsfond<br />

innebär ur ett socioekonomiskt<br />

perspektiv att befintliga<br />

resurser, system och strukturer används<br />

på bästa möjliga sätt.<br />

Det långsiktiga målet för de sociala<br />

investeringsfonderna är, ur ett<br />

samhällsekonomiskt perspektiv, att<br />

den långvariga arbetslösheten ska<br />

sänkas och undvikas. Eftersom en<br />

social investeringsfond har ett långsiktigt<br />

perspektiv måste den politiska<br />

ledningen våga se över mandatperioder<br />

och vidta åtgärder som<br />

kan stärka välfärden och skapa en<br />

hållbar utveckling inom det sociala<br />

området.<br />

Rätt använd kan fonden vara ett<br />

medel att undvika, eller att åtmins-<br />

Norrköping tillhör de kommuner som beslutat satsa på sociala investeringsfonder. Foto: Rickard Håkansson<br />

tone reducera, den ”sociala skuldfällan”,<br />

det vill säga att barn räddas<br />

från ett utanförskap och kan<br />

undvika stora framtida kostnader.<br />

Dessa kan beräknas till mellan 15<br />

och 20 miljoner kronor för ett livslångt<br />

utanförskap som fördelas på<br />

arbetsförmedling, försäkringskassa,<br />

kommun, landsting, rättsväsende<br />

med mera.<br />

Lika viktigt är att det mänskliga<br />

lidandet för personen själv, och dennes<br />

anhöriga, kan undvikas. Statistiken<br />

visar att knappt 13 procent av<br />

de barn som börjar i första klass i<br />

år hamnar i någon form av utanförskap<br />

längre fram i livet. Trots att<br />

det så tidigt som i förskoleåldern går<br />

att se vilka barn som befinner sig i<br />

riskzonen för att hamna i utanförskap<br />

senare i livet så sätts det sällan<br />

in insatser förrän långt senare när<br />

det redan är för sent och mångdubbelt<br />

dyrare.<br />

” Lika viktigt är att det<br />

mänskliga lidandet<br />

för personen själv,<br />

och dennes anhöriga,<br />

kan undvikas. Statistiken<br />

visar att knappt<br />

13 procent av de barn<br />

som börjar i första<br />

klass i år hamnar i<br />

någon form av utanförskap<br />

längre fram i<br />

livet.<br />

”<br />

Konferens i Norrköping<br />

I januari anordnade Sveriges kommuner<br />

och landsting (SKL) en konferens<br />

som syftade till att öka kunskapen,<br />

ge erfarenhetsutbyte och<br />

inspirera till fortsatt utvecklingsarbete<br />

för sociala investeringsfonder.<br />

Lars Stjernkvist, kommunalråd<br />

Norrköping och tidigare socialdemokratisk<br />

partisekreterare, inledde<br />

konferensen med att berätta om<br />

Norrköpings stadsomvandling och<br />

kommunens arbete med sociala investeringsfonder<br />

för att förebygga<br />

utanförskap. Flera internationella<br />

föreläsare från olika länder berättade<br />

om arbetet.<br />

Särskilt intressant var Arne Holte,<br />

assisterande direktör vid Nasjonalt<br />

Folkhelseinstitut i Norge som<br />

gav en bra bild av arbetet och utmaningarna<br />

i samhället. Hundratals<br />

intresserade från hela landet fanns<br />

på plats för att lyssna och lära. Möj-<br />

ligheten för våra barn att växa, lära,<br />

utvecklas och må bra är samhällets<br />

viktigaste uppgift. Det är det här sociala<br />

investeringar handlar om, insatser<br />

för barn och unga är en investering<br />

och inte enbart en kostnad.<br />

Ger god avkastning<br />

I Sverige kostar varje barn samhället<br />

cirka 3,5 miljoner kronor från att<br />

de föds till att de går ut gymnasiet.<br />

Rätt insatser ger god avkastning på<br />

SKL:s VD Håkan Sörman tillhörde talarna som<br />

berättade om sociala investeringsfonder.<br />

Foto: Rickard Håkansson<br />

de sociala investeringar som vi gör.<br />

Sociala investeringar är något<br />

som är på gång och som <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

bör medverka till att de<br />

genomförs på bästa vis för hela samhällets<br />

skull! <<br />

Jens Leandersson<br />

Regionråd (SD)


8 | Sverige/Utrikes<br />

Varför talas det<br />

om rasism när<br />

rasbegreppet är<br />

utmönstrat?<br />

NYLIGEN HADE Sveriges Radio ett<br />

direktsänt program från Fryshuset<br />

i Stockholm om rasismen i Sverige.<br />

Där medverkade bland andra den<br />

förre folkpartiledaren Bengt Westerberg,<br />

som en gång inte ville sitta<br />

i samma soffa som Ny demokratis<br />

ledare. Den annars intelligente<br />

Westerberg använde ideligen begreppet<br />

rasism.<br />

Men det borde slagit honom<br />

och reportrarna på SR, att det är<br />

något ologiskt att tala om rasism<br />

när vi inte längre har några raser.<br />

Begreppet ras är sedan Andra<br />

världskriget utmönstrat i seriösa<br />

sammanhang. Men en del tycks<br />

ha glömt detta och begreppet används<br />

allt flitigare i diskussioner<br />

kring invandring. De som är emot<br />

invandring kallas numera inte sällan<br />

för rasister.<br />

Att använda begreppet rasism<br />

är ett sätt att hos åhöraren försöka<br />

koppla de invandringskritiska till<br />

nazismen och nazister, eftersom<br />

de är de mest kända rasisterna i<br />

modern tid. Nazisterna skapade<br />

en raslära enligt vilken den ariska<br />

rasen är den mest högtstående.<br />

”Rasblandning” påstås hota dess<br />

kvalité och därför är de emot detta.<br />

Efter Förintelsen och Tysklands<br />

nederlag i Andra världskriget har<br />

hela den teoribildningen förkastats<br />

och inom biologin använder man<br />

inte längre begreppet ras, eftersom<br />

det är ett luddigt begrepp. Det går<br />

inte att urskilja specifika raser.<br />

Numera talar man hellre om etnicitet,<br />

det vill säga man har gått<br />

från ett svagt biologiskt begrepp till<br />

ett mera kulturellt. I analogi med<br />

detta skulle man kunna tala om etnicism<br />

om föreställningar att vissa<br />

etniska grupper är underlägsna andra.<br />

Men rasbegreppet används nu<br />

ideologiskt av rasister och då kan<br />

man – när allt flyter – anklaga vem<br />

som helst för att vara ”rasist”.<br />

Naturligtvis känner Bengt Westerberg<br />

(och journalisterna på SR)<br />

till detta, men han vill väl som andra<br />

vilka pratar om rasism misstänkliggöra<br />

dem som är kritiska<br />

till invandringen. (Undrar om han<br />

också tänker på Tobias Billström?)<br />

Sådan demagogi skapar inte bra<br />

förutsättningar för en allvarlig diskussion<br />

kring den känsliga invandringsfrågan.<br />

<<br />

Alf Ronnby<br />

Bengt Westerberg (FP) använder ideligen ordet<br />

”rasism” trots att rasbegreppet numera är<br />

utmönstrat av modern forskning. Foto: Arkiv<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

”Palestinas” representation uppgraderas<br />

IKSDAGEN har beslutat<br />

att det så kallade<br />

Palestinas diplomatiska<br />

representation<br />

i Sverige, den som en gång i<br />

tiden kallades PLO-kontoret,<br />

skall få samma typ av diplomatisk<br />

immunitet och privilegier<br />

som fullskaliga ambassader.<br />

”<br />

I palestinskkontrollerade<br />

områden sker<br />

en systematisk<br />

barnindoktrinering<br />

att hata judar<br />

från föreskolenivå<br />

och framåt. Bland<br />

annat får barnen<br />

veta hur ärorikt<br />

det är att bli självmordsbombare.<br />

”<br />

Det har skett trots att Sverige<br />

officiellt inte erkänt de<br />

palestinska territorierna på<br />

Västbanken, styrd av PLO, och<br />

Gazaremsan, styrd av Hamas,<br />

som stat. Ett sådant erkännande<br />

förespråkas dock av Socialdemokraterna,<br />

Miljöpartiet<br />

och Vänsterpartiet i syfte att<br />

på så sätt demonstrera Sveriges<br />

stöd för en tvåstatslösning<br />

Maskerade Hamas-terrorister har tagit sig an en liten pojke. Såväl terroristerna som pojken bär självmordsmördarbälten. Foto: Israel News Agency<br />

där Israel och Palestina är två fullvärdiga<br />

stater sida vid sida.<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong> röstade<br />

nej till att Palestina-kontoret skall<br />

tilldelas samma immunitet och privilegier<br />

som erkända staters representationer.<br />

Den palestinske ”presidenten”<br />

Mahmoud Abbas genomförde i slutet<br />

av 2012 en diplomatisk offensiv<br />

riktad mot FN och krävde att ”Palestina”<br />

skulle få observatörsstatus i FN<br />

av samma slag som Vatikanen har.<br />

En majoritet av medlemsländerna<br />

gick på Abbas linje, däribland Sve-<br />

rige.<br />

Däremot blev ”Palestina” inte<br />

fullvärdig FN-medlem. Observatörsstatusen<br />

innebär dock att man<br />

kan delta i en rad FN-organs verksamhet,<br />

exempelvis Internationella<br />

brottmålsdomstolen i Haag, och<br />

därmed engagera sig i anti-israeliska<br />

jippon av sedvanligt slag.<br />

Det är ett beklagligt faktum att<br />

Gaza, som Israel överlät åt palestinaaraberna<br />

2006, styrs av den hatiska<br />

våldsorganisationen Hamas som<br />

bedriver terror och önskar utplåna<br />

Israel från kartan.<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong>,<br />

I palestinskkontrollerade områden<br />

sker en systematisk barnindoktrinering<br />

att hata judar från föreskolenivå<br />

och framåt. Bland annat får<br />

barnen veta hur ärorikt det är att bli<br />

självmordsbombare.<br />

Trots detta kommer ”Palestina”<br />

i åtnjutande av svenskt bistånd och<br />

får nu också uppgraderade diplomatiska<br />

rättigheter. <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

kyrkopolitiken och kristendomen<br />

Prästen och teologie doktorn<br />

Jan Eckerdal har flera gånger<br />

i kritiska artiklar behandlat<br />

det kyrkopolitiska manifest<br />

som <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

gick till val på 2009. (Finns<br />

på Fädernas kyrkas nätsida<br />

http://fadernaskyrka.se/<br />

manifest-2009/ ).<br />

Tyvärr får vi som är engagerade<br />

inom <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

kyrkopolitik<br />

inte publicera genmälen i de<br />

publikationer där Eckerdal<br />

framför sin kritik. Ett svar<br />

offentliggörs därför här.<br />

N ÖVERGRIPANDE kritik<br />

mot SDs kyrkopolitiska<br />

manifest<br />

är att “det himmelska<br />

framtidshoppet helt<br />

hamnar i skuggan”. Om Eckerdal<br />

jämför med andra partiers-<br />

och nomineringsgruppers<br />

kyrkopolitiska program<br />

kommer han att finna samma<br />

skuggtillvaro.<br />

För en tid sedan debatterades<br />

(S) kyrkopolitiska manifest<br />

i Kyrkans Tidning ur<br />

samma synvinkel. De kyrkopolitiska<br />

grupperingarna ser i<br />

första hand sitt ansvar för kyrkans<br />

yttre strukturer, inte för<br />

förkunnelsen. Jag helt överens<br />

med Eckerdal om att det vore<br />

önskvärt att det eskatologiska perspektivet<br />

betonades mer även i de<br />

kyrkopolitiska sammanhangen.<br />

Kristen människosyn<br />

SD:s principprogram skiljer sig från<br />

övriga partiers genom att på en central<br />

punkt vara mer “kristet” än andra<br />

partiers, vill jag påstå. Principprogrammet<br />

innehåller en tydlig<br />

parallell till den kristna människosynens<br />

kärva budskap om människan<br />

som syndare.<br />

Programmet konstaterar att<br />

ideologierna liberalism och socialism<br />

betraktar människan som “en<br />

i grunden god och förnuftig varelse”,<br />

att ondska endast finns som<br />

“nedtryckt godhet” och att roten<br />

till destruktiva handlingar finns i<br />

samhället. Vidare säger SD:s principprogram<br />

att “den logiska slutsatsen<br />

av en sådan människosyn blir”,<br />

att om man lyckas avlägsna alla<br />

orättvisor, lagar och strukturer “som<br />

anses hämma individens frihet, så<br />

kommer människans inneboende<br />

godhet att slå ut i full blom och ett i<br />

det närmaste perfekt samhälle kommer<br />

att skapas.”<br />

Som en kommentar härtill påstår<br />

jag att klassisk kristendom alltid har<br />

sett sambandet mellan en överoptimistisk<br />

människosyn och farlig<br />

social utopism, som ofta mynnar ut<br />

i våld och förtryck när utopisterna<br />

skall föverkliga sina ideal. Sveri-<br />

Biskop J. A. Eklund skrev den älskade psalmen<br />

”Fädernas kyrka”, nu utmönstrad ur psalmboken<br />

på grund av olämplig fosterlandskärlek.<br />

Foto: Arkiv<br />

gedemokraternas realism sammanfallet<br />

här med kristen realism.<br />

<strong>Sverigedemokraterna</strong>s perspektiv<br />

Enligt Eckerdal är “kyrkans tradition<br />

är mer eller mindre liktydig<br />

med det gamla enhetliga Sverige”<br />

i <strong>Sverigedemokraterna</strong>s kyrkopolitiska<br />

vision. Men SD har ingen<br />

“statisk förståelse av tradition” vilket<br />

uttryckligen kan läsas i partiets<br />

principprogram. Inte heller försöker<br />

vi “hålla fast vid en tid som inte<br />

längre är” och vi tror inte heller att<br />

man kan “återskapa en gången tid”.<br />

Däremot låter vi oss gärna inspi-<br />

rera av personligheter som biskop<br />

Eklund. Den tid då psalmen ”Fädernas<br />

kyrka” tillkom var en kristid för<br />

kyrkan - och för hela den svenska<br />

nationen, som höll på att rämna på<br />

grund av klassmotsättningar. Ungkyrkligheten<br />

betydde en del för att<br />

övervinna dem.<br />

J A Eklund ville påminna om vad<br />

kristendomen faktiskt betytt i Sveriges<br />

historia för att hålla folket samlat<br />

i hopp och livsmod under svåra tider.<br />

Naturligtvis är den kristna kyrkans<br />

tradition mycket mer än “det<br />

gamla enhetliga Sverige”. Bland andra<br />

den brittiske forskaren Adrian<br />

Hastings har pekat på att kristendomen<br />

var en avgörande faktor när nationalmedvetande<br />

och nationalstater<br />

bildades. Det bibliska hebréiska<br />

folket har fungerat som modellfolk<br />

för många andra folk.<br />

Jesus befallde att evangeliet skulle<br />

predikas “för alla folk”. Guds rike<br />

vill ta sin boning i varje folklivs innersta.<br />

“Guds rike är mitt ibland er”<br />

säger Jesus till lärjungarna. Målet är<br />

att detta skall bli en verklighet hos<br />

alla folk och i förhållandet mellan<br />

folken. Folkkyrkan är den historiskt<br />

normala formen för organisering av<br />

kristet andligt liv. <<br />

Axel W Karlsson<br />

SD Göteborg


www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> April 2013<br />

SD-Kvinnor | 9<br />

SD-Kvinnor anordnade utbildningshelg i Småland<br />

Konferensdeltagarna samlade under lördagens aktiviteter. Foto: SD-Kvinnor<br />

Ett 40-tal härliga SD-Kvinnor träffades<br />

under den andra helgen i<br />

mars på Hotell Ullinge utanför Eksjö<br />

i södra Småland för utbildning<br />

och umgänge. Lördagen började<br />

med lunch och därefter var konferensen<br />

i full gång.<br />

ÖRBUNDSORDFÖRANDE<br />

Carina Herrstedt inledde<br />

med att tala om styrelsens<br />

arbete och vilka<br />

planer man har inför framtiden.<br />

Paula Bieler talade även om förbundets<br />

kampanjer och debattartiklar<br />

som skrivits kring dessa.<br />

Medieträning<br />

Därefter fick deltagarna lyssna till<br />

en presentation av gästföreläsaren<br />

i medieträning innan de delades<br />

in i två grupper för övningar. Den<br />

första gruppen fick medieträning<br />

medan den andra gruppen fick öva<br />

motionsskrivning, presentationer<br />

av dessa samt att debattera.<br />

”<br />

Som alltid under<br />

SD-Kvinnors träffar<br />

bjöds det på många<br />

diskussioner och<br />

många goda skratt.<br />

Britt Engqvist är medlem i SD-Kvinnor och bosatt<br />

på en gård utanför Molkom i Värmland.<br />

Hon har två vuxna söner som sedan länge flyttat<br />

ut och till familjen hör även två hästar, fyra<br />

schäfrar och en katt. Hundarna är ett stort intresse<br />

då Britt tidigare haft en liten uppfödning.<br />

Britt arbetade senast som svetsare och plåtslagare<br />

vilket hon gjorde i tio år. Dock medförde<br />

detta en del arbetsskador vilket resulterade i att<br />

hon nu är hemma och sköter gården i den mån<br />

kroppen tillåter. Britt har tidigare arbetat som<br />

bland annat väktare, nattportier, slakteribiträde,<br />

växeltelefonist, kört brödbil, vägt grusbilar och<br />

kört lastmaskin, jobbat på travbana och drivit<br />

en cafeteria.<br />

Utöver att vara medlem i SD-Kvinnor är Britt<br />

gruppledare i kommunfullmäktige i Karlstad,<br />

ledamot i naturvårdsrådet, ledamot i landstingsfullmäktige<br />

samt valberedare för distriktet<br />

SD Värmland.<br />

Som sina hjärtefrågor anger Britt äldrevård,<br />

missbrukarvård samt natur- och kulturfrågor.<br />

<<br />

”<br />

Kvällen som följde bjöd bland<br />

annat på bastubad, en härlig trerätters<br />

middag, melodifestivaltittande,<br />

karaoke och trevligt umgänge.<br />

verigedemokrater<br />

SD-Kvinnan<br />

Diskussioner och skratt<br />

Under söndagen bytte de respektive<br />

grupperna områden med varandra<br />

och på så vis fick samtliga deltagare<br />

ta del av alla övningar. Helgen avslutades<br />

sedan med lunch innan det var<br />

dags för hemfärd.<br />

Som alltid under SD-Kvinnors<br />

träffar bjöds det på många diskussioner<br />

och många goda skratt. <<br />

Cassandra Sundin<br />

SD-Kvinnor<br />

Glada SD-kvinnor vid lördagens lunch. Foto: SD-Kvinnor<br />

Trygghet & Tradition<br />

Britt Engqvist är en mångfrestare som bland annat brinner för äldrevård och kultur. Foto: Privat<br />

Paula Bieler berättade om kampanjerna och vad som skrivits i media om dessa. Foto: SD-Kvinnor


10 | Kultur<br />

Absolut Sverige:<br />

ET FINNS en tradition runtom<br />

i världen att se Sverige<br />

som ett föregångsland.<br />

Det talas nästan andäktigt<br />

om den ”svenska modellen” som<br />

den idealiska medelvägen mellan<br />

totalitär socialism och kallhamrad<br />

kapitalism. Alla har dock inte stämt<br />

in i hyllningskören.<br />

1971 utgav den brittiske författaren<br />

Roland Huntford boken The<br />

New Totalitarians (Det blinda Sverige)<br />

som beskrev Sverige som ett land<br />

på väg i totalitär riktning. Skillnaden<br />

mellan Sverige och kommunistländerna<br />

angavs a att i Sverige använde<br />

sig den styrande socialdemokratin<br />

av övertalning, mjuk manipulation<br />

och social ingenjörskonst i stället för<br />

tvång och våld. Huntford såg den<br />

sexuella frigörelsen som ersättning<br />

för verklig frihet.<br />

1983 utkom den finlandssvenska<br />

författarinnan Marianne Alopaeus<br />

med boken Drabbad av Sverige vilken<br />

var en kritisk analys av Sverige<br />

och svenskheten. Ett belysande citat<br />

ur boken lyder: ”Svenskarna skämtar<br />

ofta om att de är världsbäst i allt,<br />

och man skrattar med – tills man<br />

bekymrat upptäcker att de innerst<br />

inne tror det.”<br />

”Skandinaviens storebror”<br />

Nu har den danske journalisten och<br />

författaren Mikael Jalving, medarbetare<br />

i bland annat Jyllandsposten<br />

och Dispatch International, skrivit<br />

en bok med titeln Absolut Sverige<br />

och som definitivt inte utmålar<br />

Sverige som ett föregångsland. I alla<br />

fall inte i positiv mening. Jalving har<br />

rest kors och tvärs i Sverige och talat<br />

med ett antal representativa personer<br />

vilka sammantaget ger en helt<br />

annan bild av vårt land än den som<br />

alliansregeringen – eller för den<br />

delen den rödgröna oppositionen<br />

– vill kolportera ut. Bokens förord<br />

har skrivits av den kontroversielle<br />

konstnären Lars Vilks.<br />

Ur Vilks förord kan följande citeras<br />

(sidorna 7-8): ”Sverige, Skandinaviens<br />

storebror, blev en stormakt<br />

på 1600-talet. Jalving följer idén om<br />

att stormaktens Sverige aldrig har<br />

kunnat överge det arvet … Att Sverige<br />

blev en stormakt skedde till stor<br />

del på Danmarks bekostnad. Det<br />

som idag återstår av expansionspolitiken<br />

är vad man tog från danskarna:<br />

Skåne, Halland, Blekinge,<br />

Gotland, Jämtland och Härjedalen.<br />

Och det som i författarens ögon svider<br />

mest: Hven som svenskarna har<br />

döpt om till Ven.”<br />

Dödsstöten för alla fortsatta<br />

svenska stormaktsdrömmar kom<br />

med förlusten av Finland som en<br />

följd av kriget mot Ryssland 1808-<br />

1809. Att vi sedan fick Norge som<br />

kompensation efter Napoleonkrigens<br />

slut 1814 var enligt Vilks ”ingen<br />

riktig kompensation”. I stället för att<br />

expandera geografiskt fick svenskarna<br />

i stället inrikta sig på att försöka<br />

ligga i framkant på andra sätt.<br />

Muslimer – ädla vildar?<br />

Ett område inom vilket regeringen<br />

och oppositionen – givetvis med<br />

undantag för <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

- har en nästan rörande samsyn är<br />

immigrationspolitiken. Statsminister<br />

Reinfeldt upprepar med den<br />

drucknes envishet att ”invandring<br />

är en tillgång för Sverige” alldeles<br />

oavsett om våldtäktsstatistik, allt<br />

råare maffiakriminalitet, utbredd<br />

ghettoisering och skenande försörjningskostnader<br />

säger något helt annat.<br />

I Jalvings bok kommer bland andra<br />

högskoleläraren Aje Carlbom i<br />

Malmö till tals. Denne hänvisar till<br />

den förhärskande bilden av muslimen<br />

som en idealiserad individ. Jalving<br />

skriver (sidorna 47-48):<br />

”Här är värme, mänsklig värme<br />

ett genomgående tema jämte smaken<br />

för det exotiska. I den idealiserade<br />

bilden ser vi hur muslimer<br />

så att säga står varandra närmare.<br />

Deras familjer beskrivs som känslomässigt<br />

varmare och präglade av en<br />

större ömsesidig empati. Så har musiken<br />

låtit i åratal…I allt väsentligt<br />

framkallar idealbilden myten om<br />

den ädle vilden. Visst är muslimer<br />

vilda men det är positivt menat, och<br />

dessutom är de ursprungliga.”<br />

Den hallstämplade bilden av invandraren<br />

som uteslutande en tillgång<br />

visar också att svensken generellt<br />

menar sig vara världsbäst på<br />

tolerans. När Mona Sahlin (S) talar<br />

om svenskt midsommarfirande som<br />

töntigt och Fredrik Reinfeldt (M)<br />

hävdar att det svenska är rent barbari<br />

är det underförstått, att det som<br />

kommer utifrån är så mycket bättre:<br />

så toleranta är vi svenskar!<br />

Det finns dock en gräns för toleransen.<br />

Den infinner sig när disparata<br />

röster som hyllar genuint<br />

svenska traditioner och riktar kritik<br />

mot viss utländsk kultur och<br />

vissa sedvänjor gör sig gällande. Då<br />

talas om rasism, främlingsfientlighet<br />

och islamofobi. I Sverige är det<br />

i stort bara tillåtet med en åsikt åt<br />

gången i en given fråga. Delvis kan<br />

detta möjligen förklaras av att det<br />

svenska skolsystemet hämtat inspiration<br />

från Östtyskland (DDR), där<br />

likriktning stod högt i kurs. En relevant<br />

sakupplysning i sammanhanget<br />

är att en av de mest inflytelserika<br />

omdanarna av den svenska skolan,<br />

vänstersossen Stellan Arvidson, var<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

en varm DDR-vän och ett tag ordförande<br />

i vänskapsförbundet Sverige-<br />

DDR.<br />

Bernadotte och Gestapo<br />

Enligt Mikael Jalving är Sverige i<br />

hög grad präglat av drömmen om<br />

det eviga framsteget. Under ett besök<br />

i Göteborg tar författaren en<br />

tur i Göteborgshjulet som står på<br />

hamnkajen och snurrar och redogör<br />

för sina intryck så (sidan <strong>104</strong>):<br />

”Uppe i gondolen är det fri utsikt<br />

över den larmande staden med Volvo<br />

och medicinföretaget AstraZeneca<br />

som ekonomiska kraftcenter.<br />

En kraftig nordanvind får gondolen<br />

att vagga från sida till sida. Sådant är<br />

Sverige: en gondol högt över människorna;<br />

ett experiment, en resa<br />

mot nya höjder, Vorsprung durch<br />

Technik som de säger i Tyskland. Vi<br />

kan också ta det på franska om det<br />

är bättre. För om Jules Verne hade<br />

uppfunnit ett land så skulle han ha<br />

uppfunnit Sverige med dess inneboende<br />

dröm om eviga framsteg.”<br />

Mikael Jalving aktar inte ens för<br />

rov att ge sig på en svensk hjältegestalt<br />

som greve Folke Bernadotte,<br />

mannen som är bekant för de så<br />

kallade vita bussarna från Röda<br />

Korset varmed tusentals lägerfångar<br />

i Tyskland kunde räddas strax före<br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

En dansk journalist ser på Sverige med kritiska ögon<br />

Den danske skribenten Mikael Jalving har genomkorsat vårt land på jakt efter det specifikt svenska. Med det har han lyckats väl. Foto: Politiken<br />

Mikael Jalvings bok Absolut Sverige borde läsas av alla svenskar som intresserar sig för utvecklingen<br />

i vårt land.<br />

krigsslutet. Jalving konstaterar att<br />

Bernadotte, för att kunna få loss ett<br />

antal fångar som inte hade skandinaviskt<br />

ursprung, var tvungen att<br />

förhandla med Gestapo. Att några<br />

judar på detta sätt räddades var närmast<br />

en tillfällighet.<br />

I boken låter Jalving Ingrid<br />

Lomfors, som skrivit en kritisk bok<br />

om Bernadottes och Röda Korsets<br />

räddningsaktion, komma till tals.<br />

Lomfors har bland annat följande<br />

att säga (sidan 198):<br />

”Svenska Röda Korset hade några<br />

principer om att alla människoliv<br />

är precis lika mycket värda och att<br />

man därför inte får göra skillnad på<br />

människor. Mot den bakgrunden<br />

kan man säga att organisationen<br />

bröt mot sina egna principer.”<br />

Lomfors fick vidkännas hård kritik<br />

för sin bok som mer eller mindre<br />

tog heder och ära av ett svenskt<br />

nationalmonument. ”Min bok rörde<br />

vid en öm punkt”, menar Lomfors.<br />

”Många kände sig personligen avslöjade.<br />

Andra tyckte att jag svartmålade<br />

Sverige. Boken rubbade<br />

också en bärande balk i hela den<br />

svenska neutralitetsmentalitet som<br />

byggts omkring Sveriges roll under<br />

världskriget. En föreställning som<br />

felaktigt har placerat Sverige som<br />

en oantastlig åskådare – en föreställning<br />

som befriat svenskar från att<br />

ta ställning och samtidigt skapat en<br />

känsla av oskuld.”<br />

Avvecklingen av försvaret<br />

Från Sveriges roll under Andra<br />

världskriget är steget inte långt till<br />

hur det militära svenska försvaret<br />

kommit att utvecklas – eller kanske<br />

rättare avvecklas - efter krigsslutet.<br />

Jalving har besökt militärstaden Boden<br />

med dess en gång så betydelsefulla<br />

fästning och kunnat konstatera,<br />

att inte mycket återstår av de<br />

forna militära anläggningarna. Att<br />

heller inte särskilt mycket återstår<br />

av det svenska försvaret i stort får<br />

Mikael Jalving klart för sig under<br />

ett samtal med freds- och konfliktforskaren<br />

Wilhelm Agrell vid Lunds<br />

universitet.<br />

Professor Agrell disputerade<br />

1985 på en diger avhandling om det<br />

svenska försvarets uppbyggnad efter<br />

1945. Jalving skriver (sidan 201):<br />

”Wilhelm Agrell är en mer jordisk<br />

angelägenhet på spåren. Hans fråga<br />

är om det ännu finns liv i det militära<br />

försvaret av Sverige? Efter att ha<br />

undersökt saken i tre års tid är hans<br />

svar nej. Det finns inte längre något<br />

svenskt försvar – i bemärkelsen<br />

territoriellt och defensivt försvar av<br />

landets geografi, befolkning eller infrastruktur.”<br />

Enligt Agrell har det svenska försvaret<br />

efter hand kommit att framstå<br />

som ”något irrelevant, förlegat<br />

och närmast pinsamt, ett tecken på<br />

bristande verklighetsuppfattning”.<br />

Det svenska försvaret lades enligt<br />

Agrells verklighetsbeskrivning inte<br />

ned – det var en dag bara nedlagt<br />

utan att allmänheten hade lagt märke<br />

till det. Och det var i första hand<br />

inte politikerna utan tongivande<br />

svenska militärer såsom ÖB Owe<br />

Wiktorin och högkvarterschefen<br />

Johan Kihl som var skyldiga till förstörelseverket,<br />

hävdar Jalving (sidan<br />

203):<br />

”Mer än några andra var dessa<br />

strategiska chefer drivande i en ny<br />

optimistisk och aktivistisk doktrin;<br />

baserad på bedömningar som att<br />

det traditionella kustförsvaret hade<br />

mist sin relevans, och att man skulle<br />

utrusta och utstationera svenska<br />

trupper i Afrika och Afghanistan.”<br />

Kärna av allvar<br />

För många svenska politiker och<br />

mediaaktörer framstår Mikael Jalving<br />

troligen som en, ursäkta uttrycket,<br />

gnälllig danskdjävel. Som<br />

bekant är Danmark inte världens<br />

populäraste land ur ett politiskt<br />

korrekt perspektiv utan ett land<br />

som brukar dras fram som skräckexempel<br />

på en utveckling som ”vi”<br />

inte vill se i Sverige. Man tänker då<br />

främst på den danska invandringspolitiken,<br />

som icke minst <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

systerparti Dansk Folkeparti<br />

varit med om att utforma.<br />

Man vill för allt i världen inte ha en<br />

”dansk utveckling” på vår sida av<br />

Öresund.<br />

I mitt tycke är dock Mikael Jalvings<br />

Absolut Sverige en bok som<br />

alla svenskar som intresserar sig för<br />

utvecklingen i vårt land bör läsa.<br />

Det är delvis en ganska slängig reportage-<br />

och intervjubok skriven<br />

med mild ironi och en god portion<br />

humor. Dock finns en kärna av allvar<br />

i Jalvings skildring som gör att<br />

man inte sällan ryser mellan de<br />

skratt, småleenden och igenkännande<br />

nickar boken framkallar i<br />

alla fall hos mig.<br />

Mikael Jalving: Absolut Sverige. Ett<br />

land i förändring. 212 sidor. Psychology<br />

and Commercial Design LTD Förlag. <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör


April 2013<br />

www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> Sverige | 11<br />

”Kärnan av mer hårdföra muslimer som vill ha sharialagar ökar alltså betydligt<br />

om man har stor invandring från dessa och liknande länder. Fortsätter det som<br />

idag är det inte helt långsökt att anta att det kan finnas risk för att Hizb-ut-<br />

Tahrir har en väljarbas som gör att partiet kan börja aspirera på riksdagen<br />

2018 eller i fall 2022.”<br />

(Källa: Christofer Johnsson i Telgekuriren, utgiven av SD Södertälje/Nykvarn, kvartal 1<br />

2013)<br />

Christofer analyserar riskerna av att vi kan få ett radikalt muslimskt parti i<br />

Sveriges riksdag i form av Hizb-ut-Tahrir, vars skandinaviske talesman Chadi<br />

Freigeh vill ha sharialagar i Sverige. Med stort inflöde av muslimer från<br />

länder som Somalia och Afghanistan ökar dessa risker.<br />

•<br />

”Det finns en ohelig allians mellan liberaler och marxister, där liberalerna<br />

tycker att det är viktigare med konsumism och kapitalism än med nationell<br />

identitet och marxisterna anser att den nationella identiteten står i vägen för<br />

klassidentitet, klasskamp och arbetarklassens uppror mot borgerskapet. De<br />

förenas i ett gemensamt förakt för den nationella identiteten.”<br />

(Källa: SD:s partiledare Jimmie Åkesson i en intervju i Dagens Samhälle 7/2013)<br />

Åkesson i en som vanligt klarsynt redogörelse för de ideologiska strömningarna<br />

i dagens Sverige. Han menar bland annat att svenskarna själva, alldeles<br />

bortsett från den pågående massinvandringen, har en stor skuld i att vi lever<br />

i ett splittrat samhälle. ”Också många svenskar skulle behöva utsättas för assimileringspolitik”,<br />

citeras Åkesson bland annat.<br />

•<br />

”Venezuela är i allt väsentligt en auktoritär stat. Enligt UD:s rapport om<br />

mänskliga rättigheter i Venezuela förekommer utomrättsliga avrättningar och<br />

tortyr. Rättsstatens principer respekteras inte. Journalister kastas i fängelse och<br />

oppositionella medier stängs.”<br />

(Källa: Ledarinlägg i Aftonbladet 7/3 2013 av Anders Lindberg)<br />

Aftonbladets ledarskribent konstaterar att det inte var någon frihetshjälte<br />

som gick bort när Venezuelas president Hugo Chávez avled i underlivscancer<br />

på Stalins dödsdag den 5 mars: ”Hyllningskören klingar falskt.”<br />

Problem att välja i valet 2014? Begrunda då denna bild. Foto: Björn Bergman/Photo2be<br />

•<br />

BRA SAGT!<br />

Sammanställning: Tommy Hansson<br />

”Svenska politiker har tappat kontrollen över invandringen. Kostnaderna<br />

skenar, bostadssituationen är desperat, arbetslösheten växer och segregationen<br />

är närmast dramatisk. När Tobias Billström, som enda politiker i regeringen,<br />

antyder att ´vi måste diskutera volymerna´, möts han av massiv mediekritik<br />

och får inte ens stöd av sin partiledare.”<br />

(Källa: Debattartikel i Dispatch International 14/3 2013 av Karl-Olov Arnstberg, professor<br />

i etnologi, och Gunnar Sandelin, socionom och journalist)<br />

Arnstberg och Sandelin är ytterst kritiska till den förda immigrationspolitiken<br />

och anser bland annat att om utvecklingen inte bryts ”kommer Sveriges<br />

status som välfärdsland snart att tillhöra historien”.<br />

•<br />

”De som lyckades stoppa spridningen – homosexuella enklaver i Väst, vissa afrikanska<br />

samhällen – gjorde det genom att prata om smittan, försena sexdebuten,<br />

minska antalet partners, ta hand om varandra, predika sexualmoral. Men det<br />

stred mot Västs sexualliberala ideal. Därför är budskapet fortfarande kontroversiellt.”<br />

(Källa: Ledarkolumn i Svenska Dagbladet 25/2 2013 av Roland Poirier Martinsson)<br />

Poirier Martinsson belyser det faktum att sjukdomen HIV ökat explosionsartat<br />

i Afrika i takt med kondomspridningen. Det effektivaste sättet att hejda<br />

AIDS och HIV, menar kolumnisten, är senare sexdebut och striktare sexualmoral.<br />

•<br />

”Lars Vilks ska ställa ut bilder av Muhammedhundar. Hade han målat Jesuskatter<br />

skulle Malmös dialogforum inte, som nu, ha kallat till krismöte – alla är<br />

inte välkomna att föra ´dialog´. Forumets samordnare Björn Lagerbäck tänker<br />

´mana alla till att inte gå till våldshandlingar i sin upprördhet, för då förlorar<br />

man själv på det´. Politiskt våld ska inte användas om det inte ger önskat resultat!<br />

Han rekommenderar islamister att polisanmäla sitt tilltänkta offer.”<br />

(Källa: Debattinlägg av kulturjournalisten Anna Ekström i Expressen 26/2 2013)<br />

Anna Ekström avslöjar hur det gullas med våldsbenägna islamister inför Lars<br />

Vilks utställning av Muhammed-teckningar på Galleri Rönnquist & Rönnquist<br />

i Malmö i sommar. Hon gisslar även Malmös beryktade kommunstyrelseorförande<br />

Ilmar Reepalu för att han sagt att polisbevakningen av utställningen<br />

gör att polisen ”får mindre över till brottsbekämpning”: ”När staten<br />

skyddar våra grundläggande rättigheter bekämpar den inte brott!”<br />

SD Senior<br />

4 I samband med OU-konferensen i början av juni kommer<br />

vi att lansera SD Senior, en intressegrupp inom <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

för dem som nått mogen ålder.<br />

Syftet med SD Senior är att verka som ett nätverk och<br />

ett forum, som kan belysa och lyfta fram frågor av särskilt<br />

intresse för den berörda målgruppen.<br />

SD senior skall naturligtvis helt verka inom <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

stadgar och program. Genom våra personliga<br />

nätverk vill vi även värva nya medlemmar och sympatisörer,<br />

som ännu inte tagit steget över till SD. Fler detaljer<br />

om verksamhet m.m. kommer att presenteras under OUkonferensen.<br />

Intresseanmälan och eventuella frågor och synpunkter<br />

kan riktas till<br />

Bertil Malmberg, bertil.malmberg@sverigedemokraterna.se<br />

eller tfn 0156-357113<br />

alternativt<br />

Ulla Wenell, tfn 070-7816616


12 | Sverige<br />

NFÖR VA L E T i september 2010<br />

placerades Anna Hagwall<br />

av valberedningen på plats<br />

24 på riksdagsvalsedeln. Det<br />

finns de bedömare som menar att<br />

hon borde ha fått en betydligt mer<br />

framskjuten placering med tanke på<br />

att hon genomfört en mycket framgångsrik<br />

personvalskampanj vilken<br />

resulterade i flest personkryss av<br />

samtliga kandidater med undantag<br />

för Jimmie Åkesson. Eftersom 5,7<br />

procent i valet endast resulterade i<br />

20 riksdagsplatser hamnade Anna<br />

utanför riksdagen.<br />

” Mitt hjärta klappar<br />

för den lilla egenföretagaren<br />

som har en<br />

dröm att förverkliga,<br />

som har tagit risker,<br />

satsat hårt i den stenhårda<br />

konkurrensen,<br />

en tapper soldat i en<br />

verklighet som de<br />

flesta inte känner till.<br />

”<br />

Nu är det dock dags för Anna<br />

Hagwall att ta plats i <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

riksdagsgrupp sedan Erik<br />

Almqvist av kända skäl lämnat sin<br />

plats. Hon kommer att ingå som<br />

ledamot i näringsutskottet efter tidigare<br />

avhoppade SD:aren Lars Isovaara.<br />

På frågan om vad hon hoppas<br />

kunna åstadkomma i riksdagsarbetet<br />

svarar Anna Hagwall på följande<br />

sätt:<br />

– Mitt hjärta klappar för den lilla<br />

egenföretagaren som har en dröm<br />

att förverkliga, som har tagit risker,<br />

satsat hårt i den stenhårda konkurrensen,<br />

en tapper soldat i en verklighet<br />

som de flesta inte känner till.<br />

Jag vill lyfta fram småföretagarnas<br />

problem och hjälpa dem så mycket<br />

jag kan. Förutom det vill jag att vi<br />

sätter synliga och konkreta spår i<br />

politiken och ökar vår trovärdighet<br />

samt att vi attraherar många väljare<br />

så att <strong>Sverigedemokraterna</strong> blir Sveriges<br />

tredje största parti.<br />

Det sistnämnda målet – att bli<br />

landets största parti efter Socialdemokraterna<br />

och Moderaterna –<br />

framstod för inte speciellt länge sedan<br />

som en omöjlig dröm. Så är det<br />

inte längre sedan SD i en räcka av<br />

opinionsmätningar varit just tredje<br />

största partiet med sympatinoteringar<br />

kring 10 procent. Allra bäst<br />

gick det i Sentios mätning i januari<br />

i år då SD nådde 14 procent.<br />

Anna Hagwall är född i Ungern<br />

1953. Till Sverige kom hon som anhöriginvandrare<br />

1972. Hon har två<br />

söner och hennes övriga anhöriga<br />

finns i Ungern. Hon är utbildad<br />

optiker som ett resultat av en eftergymnasial<br />

utbildning omfattande<br />

tre år. Anna har arbetat i optikeryrket<br />

sedan 1975, från 1992 som egen<br />

företagare med butiker först i Stockholm<br />

och sedan i Rättvik i Dalarna.<br />

Hon har även startat upp en optikeraffär<br />

i Ungern efter kommunismens<br />

avveckling.<br />

– Jag blev medlem i <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

2001, säger Anna Hagwall<br />

till SD-Kuriren. Jag såg runtomkring<br />

mig i invandrarkretsar ett<br />

utbrett missbruk av asylrätten och<br />

hörde hur föraktfullt många pratade<br />

om svenskar. Första partiet jag gick<br />

med i var Moderaterna. Det var 1997<br />

och jag jobbade aktivt i valrörelsen<br />

1998. Jag insåg dock tidigt att invandringsfrågan<br />

inte var prioriterad<br />

SD-Kuriren <strong>104</strong><br />

och därför tittade jag efter andra alternativ.<br />

Då fann jag <strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />

Anna Hagwall har varit aktiv i<br />

partiet i Stockholm, Täby och nu senast<br />

i Rättvik. Hon har vidare varit<br />

April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />

Hallå där, Anna Hagwall!<br />

Äntligen är det dags för Anna Hagwall att träda in i Sveriges riksdag, där hon avser jobba hårt<br />

för småföretagarnas intressen. Foto: Robert Stenkvist<br />

suppleant, ledamot och andre vice<br />

ordförande i <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />

förbundsstyrelse samt flera gånger<br />

ledamot i Stockholms-distriktets<br />

styrelse. I Rättvik är hon ledamot i<br />

kommunfullmäktige.<br />

Landskrona slott: 600 år av historia<br />

ÅR 2 013 är det 600 år sedan<br />

Landskrona fick stadsprivilegier<br />

utfärdade av unionskungen<br />

Erik av Pommern.<br />

Landskrona slott, Citadellet,<br />

fångar Landskronas historia på ett<br />

förtjänstfullt sätt och för dem som<br />

är intresserade erbjuds guidade<br />

visningar med historieguider som<br />

berättar med inlevelse och iklädda<br />

tidstypiska kläder.<br />

Slottet började som en fästning<br />

och har under århundradena anpassats<br />

efter utvecklingen, men när det<br />

med tiden förpassades till historien<br />

så blev anläggningen ett fängelse.<br />

När det blev för omänskligt att fungera<br />

som fängelse, så blev det kvinnofängelse<br />

istället!<br />

Slottet bär på många historiska<br />

anekdoter som knyter ihop Skånes<br />

danska och svenska historia på ett<br />

intressant vis. På väggen hänger<br />

till exempel ett älghuvud som påstås<br />

vara astronomen Tycho Brahes<br />

tama älg. Tycho Brahes bror, Jörgen<br />

Brahe, var länsherre vid Landskrona<br />

slott och Tycho Brahe höll till på<br />

ön Ven (på danska Hven) utanför<br />

Landskrona.<br />

Vid en fest på Landskrona slott så<br />

Landskrona slott – Citadellet – med vallgraven i förgrunden. Foto: Rickard Håkansson<br />

bjöds Tychos tama älg på starköl eller<br />

mjöd och blev så berusad att den<br />

senare föll i trappan och bröt ena benet.<br />

Trots ömsint vård gick inte älgens<br />

liv att rädda. Tycho Brahe har i<br />

brev berättat om händelsen till lantgreven<br />

i Kassel, brevet finns bevarat<br />

i Prag. Det är en av många historier<br />

som du får ta del av vid visningen<br />

av slottet.<br />

Kvinnofängelset bär på många<br />

öden och du får besöka de olika<br />

fängelsecellerna som finns bevarade.<br />

Även de medeltida fängelse-<br />

cellerna under slottet finns bevarade<br />

där man får se hur omänskligt<br />

fångarna hade det. Givetvis finns det<br />

kusliga historier om spöken som går<br />

igen och söker ro. Guiderna berättar<br />

om händelser och personer som satt<br />

sin prägel i slottets historia genom<br />

När hon får frågan vilka politiska<br />

frågor som är viktigast för henne<br />

svarar Anna så:<br />

– Den viktigaste frågan är naturligtvis<br />

invandringen eftersom<br />

den påverkar allt i samhället. Sedan<br />

är skapandet av och hushållningen<br />

med resurser mycket viktigt för att<br />

vi skall kunna ha ett välfärdssamhälle.<br />

När man är så intensivt politiskt<br />

engagerad som Anna Hagwall är betyder<br />

fritidsintressena mycket för att<br />

man skall kunna varva ner mellan<br />

uppdragen och aktiviteterna och<br />

därmed hämta nya krafter:<br />

– Jag tycker om skönlitteratur,<br />

historia och lyssnar mycket på<br />

klassisk musik. På vintern åker jag<br />

skidor och även långfärdsskridsko<br />

ibland. Och jag gillar att jobba i<br />

trädgården på sommaren. Dessutom<br />

lagar jag mat och bakar mycket<br />

vilket ger mig ro.<br />

Detta kan behövas med tanke på<br />

den stundande valrörelsen – många<br />

menar att den redan har börjat –<br />

fram till september 2014. Hur ser då<br />

Anna Hagwall på SD:s möjligheter<br />

att nå ett bra valresultat?<br />

– Mycket positivt. Inte bara på<br />

grund av ett ständigt ökande medlemsantal<br />

och allt bättre opinionssiffror<br />

utan därför att jag hör bland<br />

medborgarna att vi är bra, att vi driver<br />

rätt frågor och att vi behövs för<br />

utvecklingen i samhället som går åt<br />

helt fel håll. <<br />

Tommy Hansson<br />

Chefredaktör<br />

århundraden.<br />

Förra året genomförde <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />

och Dansk Folkeparti<br />

ett gemensamt möte med<br />

historisk rundvisning på slottet.<br />

I år firar Landskrona 600 år med<br />

pompa och ståt. Slottet är idag enbart<br />

ett historiskt minnesmärke<br />

med ett omkringliggande vackert<br />

rekreationsområde som är värt att<br />

besöka för den som är intresserad<br />

av historia. <<br />

Jens Leandersson<br />

Regionråd (SD)<br />

Det uppstoppade huvudet av vad som troligen<br />

är Tycho Brahes tama älg blickar ut över<br />

ett av slottets utrymmen. Foto: Rickard Håkansson

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!