104 - Sverigedemokraterna
104 - Sverigedemokraterna
104 - Sverigedemokraterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nummer <strong>104</strong> | April 2013<br />
s v e r i g e d e m o k r a t i s k t i d s k r i f t<br />
SDU i debatt med an-<br />
dra ungdomsförbund<br />
4 SDU hade inbjudits till en försvarsdebatt<br />
i Skövde som arrangerades<br />
av Försvarsråd Skaraborg.<br />
Styrelseledamoten Joakim Isheden<br />
försvarade SDU:s färger med den<br />
äran och pläderade bland annat för<br />
allmän värnplikt och en kraftigt förstärkt<br />
försvarsbudget. SDU har även<br />
producerat en ny film.<br />
Sidan 4<br />
Konsten att kommu-<br />
nicera SD:s budskap<br />
4 I takt med att SD växer ställs det<br />
allt högre krav på den som vill representera<br />
partiet i olika sammanhang.<br />
Det gäller att veta vad som<br />
skall kommuniceras och hur det<br />
skall göras. Den nya kommunikationsplanen<br />
är oumbärlig i detta<br />
sammanhang!<br />
Sidan 5<br />
SD-Kvinnor hade helg<br />
för utbildning i Eksjö<br />
4 Ett 40-tal aktiva SD-kvinnor hade<br />
samlats utanför Eksjö över en helg för<br />
att utbilda sig. Carina Herrstedt och<br />
Paula Bieler orienterade om styrelsearbetet,<br />
framtidsplaner och kampanjer.<br />
Även mediaträning stod på<br />
programmet.<br />
Sidan 9<br />
SD firade kvartsseklet med<br />
seminarium och middag<br />
Partiordförande Jimmie Åkesson markerade <strong>Sverigedemokraterna</strong>s 25-årsjubileum genom att höja bubbelglaset och hälsa de inbjudna partivännerna välkomna till den högtidliga middagen den<br />
9 februari. Foto: Photo2be<br />
4 Lördagen den 6 februari 1988<br />
samlades ett antal personer med<br />
olika bakgrunder i Stockholm för<br />
att bilda ett nytt parti. Partiet antog<br />
namnet <strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />
Gemensamt för grundarna var en<br />
kritisk inställning till den förda<br />
svenska immigrationspolitiken.<br />
Det gick skralt i början men 1991<br />
kunde partiet i alla fall inhösta sina<br />
första kommunala mandat i Höör i<br />
Skåne respektive Dals Ed i Västergötland.<br />
Resten är, som det brukar<br />
heta, historia.<br />
Det har nu gått 25 år sedan <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
grundades. Oerhört<br />
mycket vatten har hunnit flyta<br />
under broarna sedan dess. Partiet<br />
firade sitt 25-årsjubileum i Stockholm<br />
lördagen den 9 februari på<br />
två sätt: dels genom att arrangera ett<br />
framtidsseminarium i riksdagshusets<br />
andrakammarsal, dels genom<br />
att avhålla en högtidlig jubileumsmiddag<br />
på före detta biografen Astoria.<br />
Båda evenemangen blev mycket<br />
välbesökta. Utanför riksdagshu-<br />
Det verkliga näthatet En dansk ser på Sverige<br />
Sidan 10<br />
set på Helgeandsholmen hade såväl<br />
mediafolk som ett antal arga,<br />
rödkolorerade motdemonstranter<br />
samlats. De senare kunde dock inte<br />
lägga sordin på det intressanta programmet<br />
och den goda stämningen<br />
inne i riksdagshuset.<br />
Några motdemonstranter syntes<br />
inte till utanför Astoria på Nybrogatan,<br />
där många tillresta och<br />
lokala sverigedemokrater försedda<br />
med mousserande välkomstdrinkar<br />
minglade i foajén i en uppsluppen<br />
stämning. Inne i festlokalen hade<br />
Hallå där, Anna Hagwall!<br />
det dukats upp ett stort antal bord<br />
i olika plan i den gamla biografsalongen.<br />
Jublet var stort när Jimmie Åkesson<br />
hälsade alla välkomna till firandet<br />
genom att höja sitt glas. Bland<br />
övriga högtidstalare märktes partisekreterare<br />
Björn Söder, riksdagsledamot<br />
Mattias Karlsson och partiveteranen,<br />
professor Eva Nyman. <<br />
Sidan 6<br />
Sidan 3 Sidan 12
2 | Ledare<br />
ÖR EN TID sedan lyssnade<br />
jag på ett föredrag av<br />
gamle utbildnings- och<br />
kulturministern (S) Bengt<br />
Göransson om det offentliga språkets<br />
förfall. Föredraget hade rubriceringen<br />
”Tyck inte till!”. Göransson<br />
gick till rätta med slappt språkbruk<br />
och den typ av ord och uttryck som<br />
mer är avsedda att dölja och förvirra<br />
än att upplysa och klarlägga.<br />
Orsaken till att man inte bör<br />
”tycka till” var enligt det förra statsrådet<br />
Göransson att man, om man<br />
använder detta uttryck, gör det svårare<br />
för lyssnarna att ta det man säger<br />
på fullt allvar. När man yttrar sig<br />
bör man i stället göra det utifrån en<br />
väl genomtänkt åsikt. Det är svårt<br />
att inte hålla med om detta.<br />
Bengt Göransson menade att<br />
många av de termer som förekommer<br />
i den offentliga diskursen snarare<br />
är ägnade att dölja än att klargöra.<br />
Som exempel tog han Fredrik<br />
Reinfeldts regeringsförklaring från<br />
2011. Göransson fann här ett antal<br />
tveksamma ord och metaforer. I<br />
stället för utegångsförbud för stökig<br />
förortsungdom talades om ”helgavskiljning”.<br />
Här återfanns även floskulösa<br />
metaforer såsom ”oro som<br />
äter sig in” och ”öppenhet som omfamnar”.<br />
En regeringsförklaring bör enligt<br />
Göranssons förmenande ha en viss<br />
språklig kvalitet och resning. Ord<br />
som ”mattelyft” och ”fikabord” understryker<br />
endast den språkliga förtunning<br />
som utmärker så mycket av<br />
det som sägs från talarstolarna och<br />
fästs på pränt i olika typer av doku-<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
När ord och uttryck används för att dölja och förvirra<br />
ment i vår tid.<br />
En viktig beståndsdel i George<br />
Orwells (Eric Blair) framtidsdystopi<br />
1984, som gavs ut 1949, är det så<br />
kallade nyspråk (på engelska newspeak)<br />
som makthavarna Partiet och<br />
I George Orwells framtidsdystopi 1984 använder<br />
makthavarna så kallat nyspråk för att<br />
likforma samhället. Foto: Arkiv<br />
Storebror använder sig av i syfte att<br />
likrikta språket och med hjälp av<br />
detta försköna verkligheten. Ibland<br />
avsågs motsatsen jämfört med det<br />
som sades. ”Krig” blev ”fred”. ”Frihet”<br />
blev ”slaveri”. ”Okunnighet” var<br />
samma sak som ”styrka”.<br />
Det är inte svårt att hitta exempel<br />
på nyspråk år 2013. När statsministern<br />
talar om att ”invandring<br />
berikar” drar han ett tjockt streck<br />
över alla de problem svensk immigrationspolitik<br />
skapar: arbetslöshet,<br />
ghettoisering, allt grövre brottslighet,<br />
ökande antisemitism, skenande<br />
kostnader för försörjningsstöd för<br />
att nämna några olägenheter.<br />
Och när integrationsminister<br />
Jörgen Ullenhag vill trivialisera förortsungdomars<br />
stenkastande mot<br />
brandbilar och våldsangrepp mot<br />
polisen kan han tala om ”integrationsutmaningar”.<br />
Det anses högst olämpligt att kritisera<br />
den förda svenska immigrationspolitiken.<br />
Detta anses enligt<br />
det vedertagna nyspråket vara sak<br />
samma som ”rasism” eller åtminstone<br />
”främlingsfientlighet” eller att<br />
”göra skillnad på människor”. Det<br />
kan dock noteras att <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
sedan länge använda begrepp<br />
”massinvandring” tycks ha<br />
nått en viss acceptans – också debattörer<br />
som ej tillhör SD hörs numera<br />
använda detta synnerligen klarläggande<br />
ord.<br />
Det ymniga bruket av ”rasist”<br />
och ”rasism” för att beteckna invandringskritiker<br />
är för övrigt på<br />
väg att bli alltmer urvattnat. Det<br />
är märkligt att det fortfarande används,<br />
ty modern forskning efter<br />
Andra världskrigets slut har konstaterat<br />
att de genetiska skillnader som<br />
finns mellan olika etniska grupper<br />
är alltför små för att man skall kunna<br />
tala om ”ras” i sammanhanget.<br />
I stället för nyspråk kan man<br />
även tala om en sorts ”politisk korrektiska”<br />
som strävar efter att göra<br />
vissa tidigare vedertagna termer<br />
omöjliga till förmån för ord och uttryck<br />
som verkar i riktning mot en<br />
språklig likriktning och försköning.<br />
Familjen: samhällets viktigaste grundsten<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
Därför skall en man lämna sin fader<br />
och sin moder och hålla sig till sin<br />
hustru, och de två blir ett kött.<br />
ETTA BIBELORD är grundläggande<br />
för den traditionella<br />
synen på<br />
äktenskap och familjebildning.<br />
Enligt detta synsätt är det<br />
familjen som ger den bästa grunden<br />
för barnuppfostran och samhällelig<br />
stabilitet.<br />
I takt med den fortskridande<br />
sekulariseringen och politiseringen<br />
av samhället har emellertid såväl<br />
äktenskap som familj hamnat i<br />
strykklass. Det har lett till att en rad<br />
debattörer ifrågasatt familjens ställning<br />
och till och med avporträtterat<br />
kärnfamiljen som något ont.<br />
En av de mest beryktade familjekritikerna<br />
under senare år har varit<br />
Vänsterpartiets förra ledare Gudrun<br />
Schyman, numera kommunalpolitiker<br />
för Feministiskt initiativ (Fi)<br />
i Simrishamn. Hon är beryktad för<br />
sin paroll ”död åt familjen” och skrev<br />
i en debattartikel i Aftonbladet den 6<br />
augusti 2002 under rubriken ”Kärnfamiljen<br />
– en källa till mycket ont”:<br />
”Jag skulle faktiskt vilja påstå att<br />
det svenska samhället, precis som<br />
de flesta andra västerländska samhällen,<br />
vilar på en illusion om den<br />
lyckliga kärnfamiljen. Familjen är<br />
som ett paket med garanti.”<br />
I stället för det negativt laddade<br />
ordet ”illusion” skulle Schyman naturligtvis<br />
i stället ha kunnat använda<br />
det mer positiva ”ideal”. Att hysa ett<br />
ideal om en lycklig familj framstår<br />
dock inte alls lika verklighetsfrämmande<br />
som att hänge sig åt en illusuion<br />
och hade inte passat Schymans<br />
familjefientliga retorik.<br />
Att ge sig på familjen är en feministisk<br />
favoritsysselsättning som<br />
går igen i exempelvis Tinni Ernsjöös<br />
och Rebecka Edgren Aldéns bok<br />
Skriet från kärnfamiljen (2009) men<br />
har betydligt äldre anor än så.<br />
Pionjär på området familjebashing<br />
var Alva Myrdal (1902-86).<br />
Förra moderata talmannen i riksdagen<br />
Ingegerd Troedsson (1929-2012)<br />
visar i sin bok Den kommenderade<br />
familjen: 30 år med Alva Myrdals<br />
familjepolitik (Timbro 1999) hur<br />
Myrdal genom sin kommandopolitik<br />
lagt grunden för senare tiders socialistiska<br />
familjepolitik: familjen,<br />
som tidigare setts som en autonom<br />
enhet, tvingades med Troedssons<br />
ord ”dansa efter makthavarnas pipa”.<br />
Det som förklarades vara ”stöd”<br />
– bidrag av allehanda slag – kom<br />
att försätta den moderna familjen<br />
i beroendeställning gentemot statliga<br />
och kommunala myndigheter.<br />
Ekonomiska så kallade reformer,<br />
som i praktiken tvingade båda föräldrarna<br />
till förvärvsarbete utanför<br />
hemmet, skulle vidare göra det nödvändigt<br />
för alla barn att på dagtid<br />
vistas vid förskolor och dagis.<br />
Den socialdemokratiska central-<br />
Alva Myrdal lade grunden till familjens socialisering.<br />
Foto: Arbetarbladet<br />
gestalten Anna-Greta Leijon (född<br />
1939 i ett hem med en våldsam och<br />
alkoholiserad fader) fortsatte på den<br />
myrdalska linjen. Hon började sin<br />
politiska bana i den kommunistiska<br />
kamporganisationen KFML (senare<br />
SKP) och tog därifrån med sig en<br />
fanatisk jämlikhetsvision som gick<br />
längre än vad den gamla boljsevikrevolutionären<br />
Alexandra Kollontaj<br />
förespråkat.<br />
I min bok Destruktörerna. Hur 13<br />
män, tre kvinnor och kulturvänstern<br />
Sålunda skall det numera alltid heta<br />
”rullstolsburen” i stället för rullstolsbunden.<br />
”Kortväxta personer” har<br />
ersatt dvärgar och ”chokladbollar”<br />
negerbollar.<br />
” Bengt Göransson menade<br />
att många av de<br />
termer som förekommer<br />
i den offentliga<br />
diskursen snarare är<br />
ägnade att dölja än<br />
att klargöra<br />
Israelkritiker och/eller antisemiter<br />
är som bekant sedan länge<br />
ytterst förtjusta i att säga ”sionister”<br />
när de egentligen menar judar. Den<br />
nuvarande egyptiske presidenten<br />
Muhammad Mursi hänvisade i ett<br />
TV-tal som hölls innan han blev<br />
president till ”sionister” även när<br />
han menade judar som levt för<br />
över tusen år sedan, trots att ordet<br />
sionism uppfanns först i slutet<br />
av 1800-talet som strävan efter att<br />
skapa ett judiskt nationalhem.<br />
Vi som är politiskt verksamma<br />
bör följa Bengt Göranssons uppmaning<br />
att vara uppmärksamma<br />
på hur politiker använder språket<br />
för att dölja och förvirra! <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
”<br />
förstörde Sverige (Contra 2008) har<br />
jag valt att sammanfatta Leijons familjepolitiska<br />
gärning så:<br />
”Anna-Greta Leijon var ute efter<br />
att avskaffa familjen som försörjningsinrättning<br />
och införa ekonomisk<br />
autonomi för män respektive<br />
kvinnor. Äktenskapet var, förklarade<br />
Leijon, praktiskt sett onödigt.<br />
Den som även fortsättningsvis önskade<br />
´genomgå någon sorts högtidlig<br />
ceremoni´skulle visserligen,<br />
storsint nog, tillåtas göra det, men<br />
det enda som var av nöden ur samhällets<br />
perspektiv var praktiska<br />
överenskommelser om vård och<br />
ekonomiskt ansvar för barnen.”<br />
I dag uppfattas det ur ett politiskt<br />
korrekt perspektiv närmast provokativt<br />
att försvara kärnfamiljen och/<br />
eller de ofödda barnens rätt till liv.<br />
Icke desto mindre visar all historisk<br />
erfarenhet att det är just en familj –<br />
bestående av man, hustru och barn<br />
– som utgör det överlägset största<br />
skyddet för individen. Det är här<br />
barnen kan uppfostras under trygga<br />
former och tillägna sig manliga och<br />
kvinnliga förebilder.<br />
Jag inledde den här betraktelsen<br />
med ett bibelcitat, men man behöver<br />
inte vara kristen eller tro på någon<br />
annan religion för att inse att<br />
det är familjen som är och bör vara<br />
samhällets viktigaste grundsten. Att<br />
sedan inte alla familjer fungerar lika<br />
bra och att det går att leva ett fullvärdigt<br />
liv utanför kärnfamiljen är<br />
en självklarhet. <<br />
En budkavle är utskickad. Den<br />
löper genom dag och natt. Den<br />
går, såsom otaliga budkavlar fordom<br />
har gått, rättsols från gård<br />
till gård, från härad till härad. Det<br />
är den löpande elden som genom<br />
dag och natt skall kringföras.<br />
Budkavle går! Rid i natt!<br />
Vilhelm Moberg, 1941<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
Riksdagen<br />
100 12 Stockholm<br />
08 - 50 00 00 50<br />
info@sverigedemokraterna.se<br />
www.sverigedemokraterna.se<br />
SD-Kuriren<br />
Box 26<br />
291 21 Kristianstad<br />
Chefredaktör<br />
Tommy Hansson<br />
tommy.hansson@sverigedemokraterna.se<br />
08-50 00 00 66<br />
Ansvarig utgivare<br />
Richard Jomshof<br />
richard.jomshof@sdkuriren.se<br />
Redaktion<br />
Daniel Engström<br />
Mats Dagerlind<br />
Robert Stenkvist<br />
Cassandra Sundin<br />
Joakim Isheden<br />
Fasta krönikörer<br />
Stellan Bojerud<br />
Linus Bylund<br />
Robert Stenkvist<br />
Övriga medarbetare i detta nummer:<br />
Axel W. Karlsson<br />
Jens Leandersson<br />
Alf Ronnby<br />
Utgivning<br />
SD-Kuriren utkommer med cirka<br />
sex nummer per år till <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
medlemmar samt<br />
övriga prenumeranter.<br />
Prenumeration, 6 nummer<br />
250 kronor på bg 5280 - 7005.<br />
Annonsering<br />
Se www.sdkuriren.se eller ring<br />
08-50 00 00 50.<br />
Upplaga<br />
10 000 ex (April 2013)<br />
SD-Kuriren utges av <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
och är officiellt partiorgan.<br />
De åsikter redaktionen<br />
eller externa skribenter uttrycker<br />
i tidningen behöver inte nödvändigtvis<br />
motsvara partiets<br />
ståndpunkter. Redaktionen tar<br />
tacksamt emot foton, artiklar,<br />
sakuppgifter, tidningsutklipp och<br />
teckningar. Insänt material betraktas<br />
som tillhörande SD-K:s<br />
arkiv. Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta, rätta, redigera,<br />
illustrera och publicera insänt material.<br />
Redaktionen ansvarar inte<br />
för obeställt material.<br />
© <strong>Sverigedemokraterna</strong>. Eftertryck<br />
tillåts endast om källan<br />
anges.<br />
ISSN 0284 - 6861
April 2013<br />
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> Sverige | 3<br />
Näthatsdebatten har kidnappats<br />
av feminister och SD-fientliga<br />
Begreppet ”näthat” har varit på<br />
mångas läppar den senaste tiden.<br />
Dessvärre har dessa läppar oftast<br />
suttit på personer som haft en<br />
helt eller delvis annan agenda än<br />
att stävja näthat i någon allmän<br />
eller adekvat innebörd av ordet.<br />
OM NÄTHAT kvalificerar<br />
sig i denna snöpta och<br />
begreppsurholkande<br />
diskussion endast hat<br />
från ”högerextrema” och ”antifeminister”<br />
och endast om hatet är<br />
riktat mot kvinnor. Som kvinna betraktas<br />
här också, med få undantag,<br />
bara den som röstar på ett rött eller<br />
grönt parti, är bekännande feminist<br />
och/eller hyser starka antipatier mot<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />
Alla män, liksom kvinnor som<br />
inte uppfyller ovanstående ideologiska<br />
kravprofil, är i debatten per<br />
definition exkluderade som offer<br />
för näthat. Om exempelvis en SDkvinna<br />
eller en modebloggare som<br />
Blondinbella utsätts för något som<br />
på ytan liknar näthat skall detta i<br />
stället betraktas som klasskamp<br />
och ett utifrån marxistisk konfliktetik<br />
berättigat klasshat. Kvinnor kan<br />
heller inte vara förövare till näthat,<br />
det kan endast män vara.<br />
Vidare innebörd<br />
Som ”högerextrem” räknas var och<br />
en som har kritiska synpunkter på<br />
Sveriges invandringspolitik och<br />
som ”antifeminist” alla som ifrågasätter<br />
om inte jämställdhet borde<br />
handla om att skapa ett samhälle<br />
där lagar och regler ger alla samma<br />
rättigheter och skyldigheter oavsett<br />
kön, och inte som idag om att stifta<br />
lagar och regler som ger kvinnor<br />
särskilda privilegier och förturer.<br />
Ordet ”hat” har i kontexten ”näthat”<br />
också givits en betydligt vidare<br />
innebörd än den allmänt vedertagna.<br />
Till hat räknas förutom just hat<br />
även kritik, synpunkter, frågor, invändningar,<br />
analys, åsikter, sympatier<br />
med fel partier och mycket an-<br />
RÅGAN OM kommunen<br />
skulle tillåta böneutrop<br />
avgjordes i Botkyrkakommunfullmäktige<br />
den 21 februari. Det<br />
finns ett förbud mot böneutrop<br />
i kommunens detaljplan<br />
från 1994 som tydligen ingen<br />
tänkt så mycket på. Efter att ett<br />
medborgarförslag inkommit<br />
angående att tillåta böneutrop<br />
så ansåg plötsligt två nämnder<br />
samt kommunstyrelsen att det<br />
gamla förbudet inte var giltigt.<br />
Man tolkade Plan- & Bygglagen<br />
(PBL) så att förbud mot<br />
böneutrop egentligen inte gick<br />
att utfärda enligt den politiska<br />
majoriteten i Botkyrka. Plötsligt<br />
insåg man att det var fullt<br />
möjligt med böneutrop efter<br />
ett godkännande av polismyn-<br />
nat. I stort sett allt som inkräktar på<br />
en rödgrön eller liberal feministisk<br />
kvinnas tolkningsföreträde av verkligheten<br />
och hennes åsiktsmonopol<br />
i den offentliga diskussionen är enligt<br />
denna nyspråkliga definition att<br />
betrakta som näthat.<br />
När sverigedemokrater kallas för<br />
nazister, rasister, främlingsfientliga,<br />
islamofober, skiten eller grobianer<br />
av Aftonbladets journalister eller<br />
hävdas vara indirekt medskyldiga<br />
till den norske massmördaren Breiviks<br />
illdåd, då är det inte näthat utan<br />
en markering av alla människors<br />
lika värde (det vill säga allas värde<br />
utom sverigedemokraters).<br />
Byter fokus<br />
När en vanlig ung flicka utan deklarerad<br />
politisk hemvist blir utsatt för<br />
flera tusen hatiska, sexuellt kränkande<br />
och hotfulla kommentarer<br />
på klädkedjan Hennes & Mauritz<br />
Facebook-sida efter att ha ifrågasatt<br />
företagets beslut att pryda en av sina<br />
tröjor med en artist dömd för bland<br />
annat sexbrott, då kallas detta visserligen<br />
initialt för näthat, men bara<br />
så länge ingen gör en analys om orsakerna<br />
till hatet eller berättar vilka<br />
hatarna är.<br />
Om man påpekar att artisten<br />
ifråga är uttalat sexistisk och förhärligar<br />
gängkriminalitet och våld och<br />
att artistens svenska fans till övervägande<br />
del utgörs av personer med<br />
invandrarbakgrund i landets etniskt<br />
segregerade bostadsområden med<br />
samma värderingar som artisten,<br />
då byter plötsligt diskussionen fokus.<br />
Då är det inte längre de som hatat,<br />
kränkt och hotat flickan som är<br />
de verkliga näthatarna utan de som<br />
ställer de obekväma frågorna.<br />
Inte heller kallas H&M:s Facebook-sida<br />
för hatsajt. Det epitetet är<br />
förbehållet helt andra sajter, trots att<br />
dessa generellt innehåller väsentligt<br />
mindre av hat. Hatsajt kallas endast<br />
de sajter som är plattformar för sådana<br />
politiskt inkorrekta åsikter<br />
som näthatsdebattens tongivande<br />
röster inte vill ska släppas fram i det<br />
offentliga samtalet.<br />
Inte hat, bara humor…<br />
På motsvarande sätt är det inte heller<br />
näthat när en Facebook-grupp<br />
som startat ett upprop mot ett mos-<br />
När Valerie Solanas SCUM-manifestet pläderar<br />
för utrotning av alla män är det enligt den<br />
politiska korrektheten inte fråga om hat utan<br />
om humor. Foto: Arkiv<br />
kébygge på orten utsätts för grovt<br />
rasistiska, antisemitiska, hatiska och<br />
kränkande kommentarer från unga<br />
svenska muslimer. I stället är det Facebook-gruppens<br />
medlemmar som<br />
utpekas som hatiska därför att de är<br />
kritiska till byggnaden.<br />
Näthat skall också enligt gällande<br />
diskurs betraktas som allvarligare<br />
än hat i verkliga livet som i<br />
stället bör kallas för aktivism. Detta<br />
därför att personer med ”fel” åsikter<br />
är mer aktiva på nätet medan de<br />
med ”rätt” åsikter är mer aktiva ute<br />
på gator och torg. När <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
torgmöten saboteras<br />
med blåsande i plasttrumpeter,<br />
stenkastning, knallskott och fysisk<br />
misshandel och polisen måste sätta<br />
upp kravallstaket för att skydda mötesdeltagare<br />
och åhörare, då är det<br />
inte hat utan ”motdemonstration”.<br />
När författaren Maria Sveland<br />
överlämnar en teckning med en<br />
avskuren penis till en manlig motdebattör<br />
vars möte hon har stormat<br />
tillsammans med en hord av militanta<br />
radikalfeminister eller oemotsagt<br />
i SVT ställer sig bakom uttalanden<br />
om att män står lägre än djur, då<br />
är det inte hat utan en manifestation<br />
mot män som hatar kvinnor.<br />
Inte heller är det hat när Feministiskt<br />
initiativ håller kongress och<br />
skanderar ”du jävla man, spring så<br />
fort du kan. Vi hatar dig så mycket,<br />
vi ska slita dig i stycken”. När skådespelaren<br />
Andrea Edwards sätter upp<br />
den mentalsjuka och för mordförsök<br />
dömda Valerie Solanas SCUMmanifest<br />
som teaterpjäs och propagerar<br />
för total utrotning av alla män,<br />
då är det inte heller hat, bara humor.<br />
Däremot är det hat om någon kritiserar<br />
föreställningen.<br />
När journalisten Martin Ezpeleta<br />
från Peru kallar svenskar för ”manetfärgade<br />
med en dammtuss på huvudet”<br />
och förordar hög invandring<br />
och uppblandning som ett slags rasbiologisk<br />
”skönhetsoperation” i syfte<br />
att avskaffa detta fula nordiska släkte,<br />
då är det inte hat och inte rasism<br />
och Aftonbladet som publicerar<br />
dessa åsikter kallas följaktligen inte<br />
heller för hatsajt. Skulle du däremot<br />
beskriva en afrikan som sotfärgad<br />
med en tuss svinto på huvudet och<br />
vilja bota detta på motsvarande sätt<br />
med målinriktad avel, då behöver<br />
jag väl knappast beskriva följderna.<br />
Cynisk kidnappning<br />
När Tobias Hübinette, medgrundare<br />
av den SD-fientliga propagandaorganisationen<br />
Expo, vill låta ”den<br />
vita rasens västerland gå under i blod<br />
och lidande” eller titulerar sig lärare<br />
och forskare i ”kritiska ras- och vithetsstudier”<br />
och vill återinföra rasbegreppet<br />
i den svenska debatten,<br />
då betraktas det inte som hat och<br />
Mats Dagerlind<br />
Redaktionen<br />
Så har vi då böneutrop i vårt land<br />
digheten, som kommunens lokala<br />
stadga hänvisade till vid avvägning<br />
angående buller.<br />
Alla förstår säkert att detta är i<br />
princip samma sak som att tillåta<br />
böneutrop. Polisen lär knappast<br />
ta något beslut av principiellt slag,<br />
om den överhuvudtaget befattar<br />
sig med ärendet. Dessutom ansåg<br />
en av nämnderna att polistillstånd<br />
inte skulle behöva ges för böneutrop.<br />
Detta medan den andra<br />
nämnden uttryckte rakt motsatt<br />
åsikt. I handlingarna till fullmäktigemötet<br />
fanns så många motstridiga<br />
uppfattningar och tolkningar<br />
att en lätt migrän uppenbarade sig<br />
vid läsning.<br />
Vid genomläsning så kan vi i<br />
SD Botkyrka/Salem inte tolka PBL<br />
på annat sätt än att det visst går att<br />
förbjuda utrop, om kommunen så<br />
önskar. I kapitel 4, § 8 punkt 2 står<br />
det till exempel. ” I en detaljplan<br />
får kommunen bestämma hur<br />
allmänna platser som kommunen<br />
inte ska vara huvudman för ska<br />
användas och utformas”. Det finns<br />
fler passande paragrafer men Botkyrka<br />
kommun har för en gångs<br />
skull gjort en mycket njugg tolkning<br />
av PBL.<br />
Jens Sjöström (S) replikerade efter<br />
att undertecknad gått upp och<br />
läst PBL för församlingen att ”det<br />
är tur att inte andra tolkar lagen<br />
som Stenkvist”. Nej, men 1994 så<br />
tolkade tydligen alla och samtliga<br />
partier lagen som Stenkvist.<br />
Det skall också påtalas att debatten<br />
i övrigt var förvånansvärt<br />
”ren” utan alltför många invektiv<br />
och person/parti-angrepp. Icke<br />
desto mindre har Botkyrka kom-<br />
SD i Botkyrka/Salem har överklagat beslutet om böneutrop. Foto: Robert Stenkvist<br />
mun öppnat upp för böneutrop i<br />
vårt land. SD Botkyrka/ Salem har<br />
överklagat beslutet till länsrätten,<br />
med hänvisning till att PBL gäller.<br />
Vi ser fram emot länsrättens ställningstagande<br />
med spänning. <<br />
Dagens Nyheter som publicerar en<br />
lång intervju där Hübinette för fram<br />
dessa tankar etiketteras inte som<br />
hatsajt. Byt ut ordet ”vit” mot ”svart”<br />
ovan och du är troligen för extrem<br />
till och med för Ku Klux Klan.<br />
Jag kunde fortsätta så här hur<br />
länge som helst med att rada upp exempel<br />
och motsägelser men det behövs<br />
knappast för att konstatera att<br />
näthatsdebatten har kidnappats av<br />
radikalfeminister och SD-fientliga<br />
krafter, vilkas syfte inte är att stävja<br />
näthatet utan att tysta partier, alternativa<br />
medier och personer med<br />
politiska åsikter som man inte rår<br />
på i öppen debatt och som har den<br />
irriterande egenheten att ha verkligheten<br />
på sin sida.<br />
Det är en cynisk kidnappning<br />
av en viktig fråga i ett lumpet syfte<br />
utförd av personer med en antidemokratisk<br />
värdegrund. Att visa upp<br />
dessa personer för vad de är och<br />
vrida ordet näthat ur deras händer<br />
Brottsdömde Expo-grundaren Tobias Hübinette<br />
har skrivit att han vill låta ”den vita<br />
rasen gå under”. Foto: Arkiv<br />
för att återge det dess rätta betydelse<br />
borde vara en angelägen uppgift för<br />
varje sverigedemokrat. <<br />
Robert Stenkvist<br />
Redaktionen
4 | SDU<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
SDU representerades<br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
vid stor försvarskonferens<br />
MARS hade SDU bjudits in<br />
att delta vid en tvådagarskonferens<br />
anordnad av Försvarsmaktsråd<br />
Skaraborg.<br />
Det hela gick av stapeln på Gothia<br />
Science Park i Skövde. På den första<br />
konferensdagens förmiddag ägde<br />
en politisk debatt rum mellan riksdagspartiernas<br />
ungdomsförbund.<br />
” SDU hyser stor respekt<br />
för Försvarsmakten<br />
och dess personal<br />
och vår profil är Sveriges<br />
mest försvarsvänligaungdomsförbund.<br />
”<br />
För ovanlighetens skull ägnades<br />
hela debatten, som uppgick till strax<br />
över en timme, åt försvarspolitik.<br />
Temat var synen på Försvarsmakten<br />
och dess personalförsörjning.<br />
Undertecknad hade, i egenskap<br />
Årsmötesperioden<br />
avlöpte väl<br />
Under februari och mars månad<br />
höll samtliga av SDU:s distrikt<br />
och lokalavdelningar runtom i<br />
landet årsmöte. Det är fantastiskt<br />
att se hur både antalet medlemmar<br />
och antalet medlemsföreningar<br />
i SDU ökar. I takt med det<br />
blir även dessas årsmöten mer och<br />
mer välbesökta.<br />
”<br />
Å förbundsstyrelsens<br />
vägnar vill jag<br />
rikta ett stort grattis<br />
till alla nyvalda<br />
styrelser i förbundet<br />
och ett stort lycka<br />
till med verksamhetsåret!<br />
”<br />
Till min stora glädje kunde jag<br />
besöka flera av årsmötena och där<br />
bevittna välstrukturerade möten<br />
och entusiasmerande, visionära<br />
och gripande tal. Trots att samtliga<br />
ungsvenskar engagerar sig helt<br />
och hållet på sin fritid uppvisar<br />
många imponerande kunskaper<br />
såväl politiskt som organisatoriskt.<br />
Fungerande organisationer är<br />
av största vikt, eftersom det är ute<br />
i SDU-föreningarna som den viktigaste<br />
verksamheten finns.<br />
Å förbundsstyrelsens vägnar<br />
vill jag rikta ett stort grattis till alla<br />
nyvalda styrelser i förbundet och<br />
ett stort lycka till med verksamhetsåret!<br />
<<br />
Joakim Isheden<br />
SDU<br />
av förbundssekreterare och försvarspolitisk<br />
talesperson, äran att<br />
företräda SDU i debatten. Jag lyfte<br />
efter bästa förmåga fram förbundets<br />
förslag på det försvarspolitiska<br />
området.<br />
Våra skarpaste förslag innefattar<br />
bland annat allmän värnplikt, avskaffat<br />
insatsförsvar till förmån för<br />
ett totalförsvar i nationens tjänst,<br />
ökat fokus på Sverige och vårt närområde<br />
och kraftigt ökade ekonomiska<br />
medel till Försvarsmakten.<br />
Min upplevelse var att debatten<br />
höll en hög och städad nivå och att<br />
skiljelinjerna mellan SDU och övriga<br />
ungdomsförbund framgick. SDU<br />
hyser stor respekt för Försvarsmakten<br />
och dess personal och vår profil<br />
är Sveriges mest försvarsvänliga<br />
ungdomsförbund. <<br />
Joakim Isheden<br />
SDU<br />
SDU:s Joakim Isheden presenterade ungsvenskarnas positiva syn på värnpliktsförsvaret. Foto: Combat Camera/Försvarsmakten<br />
SDU-Television<br />
med ny storproduktion<br />
I filmen förklarar förbundsordförande Gustav Kasselstrand Sveriges flyktingpolitik med hjälp av små bollar. Foto: SDU Television<br />
BÖRJAN av mars producerade<br />
SDU-Television<br />
i samarbete med förbundsstyrelsen<br />
en film<br />
om den förda flyktingpolitiken<br />
i Sverige. Den visar tydligt<br />
hyckleriet i att påstå att<br />
den förda politiken skulle vara<br />
human, ett argument som ofta<br />
anförs av massinvandringsvurmare.<br />
Massinvandringen till Sverige är<br />
en ytterst ineffektiv metod för att<br />
göra en insats för världens flyktingar.<br />
De flesta människor som invandrar<br />
till Sverige har inte flyktingstatus<br />
utan kommer till Sverige av andra<br />
anledningar, ofta för att få en i allmänhet<br />
bättre tillvaro.<br />
Det lilla fåtal verkliga flyktingar<br />
som vi faktiskt hjälper överträffas<br />
mångfalt och åter mångfalt av de<br />
flyktingar som tillkommer i världen<br />
på en enda vecka. Därför åstadkommer<br />
vi med den förda politiken ingen<br />
som helst förbättring för världens<br />
flyktingar.<br />
Samtidigt leder massinvandringen<br />
till många ekonomiska och<br />
sociala problem här i Sverige. Det är<br />
uppenbart att det krävs en kursändring.<br />
Filmen gör detta mycket tydligt.<br />
Den finns på Youtube och bär<br />
titeln Svensk flyktingpolitik förklarad!.<br />
Jag rekommenderar alla som är<br />
intresserade av svensk politik att ta<br />
sig några minuter och se filmen.<<br />
Joakim Isheden<br />
SDU
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> April 2013<br />
Sverige/Utrikes | 5<br />
Vem talar vi till?<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> är vinnare!<br />
Under ganska lång tid kunde<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong>s politiska<br />
företrädare i kommuner och<br />
landsting i stort sett räknas på<br />
ena handens fingrar. Det ansågs<br />
vara en stor framgång när partiet<br />
i valet 1994 fick fem kommunala<br />
mandat i hela landet. I dag är<br />
situationen radikalt annorlunda.<br />
Förutom riksdagsinträdet 2010<br />
fick SD då mandat i snart sagt<br />
alla kommuner och landsting. Den<br />
nya situationen kommer att ställa<br />
stora krav på alla som väljs in i<br />
någon politisk församling 2014.<br />
NDER STÖRRE delen av<br />
SD:s tillvaro var de allra<br />
flesta medlemmars aktiviteter<br />
begränsade till<br />
att dela ut flygblad och tidningar<br />
på gator, torg och i brevlådor. Det<br />
var ett i allra högsta grad viktigt arbete<br />
eftersom det i princip var enda<br />
sättet för partiet att nå ut med sitt<br />
budskap. Bara ett fåtal medlemmar<br />
deltog i det parlamentariska arbetet<br />
i kommuner och landsting.<br />
Andra former av aktiviteter<br />
var närradiosändningar samt demonstrationer<br />
och opinionsmöten<br />
av olika slag. De båda senare formerna<br />
av verksamhet ställde stora<br />
krav på arrangörerna. Dels gällde<br />
det att se till att säkerheten höll acceptabel<br />
nivå eftersom man kunde<br />
räkna med mer eller mindre våldsamma<br />
motdemonstrationer. Dels<br />
gällde det att se till att deltagarna<br />
var i någorlunda presentabelt skick<br />
med avseende på klädsel och politiska<br />
åsikter.<br />
Ökade krav på medlemmar<br />
I dag är situationen en helt annan<br />
än under pionjärtiden. Utdelningar,<br />
torgmöten och närradiosändningar<br />
kommer även framgent att vara berättigade<br />
delar av SD:s verksamhet,<br />
men efter valframgångarna 2010 –<br />
och de sannolikt ännu större framgångarna<br />
2014 – ställs det ökade<br />
krav på de medlemmar som får<br />
förtroendet att representera partiet<br />
i riksdag, fullmäktige och landstingsfullmäktige<br />
samt alla nämndoch<br />
domstolsplatser som måste besättas.<br />
Det är därför av avgörande<br />
betydelse att vi sverigedemokraterna<br />
förmår kommunicera budskapet<br />
på ett korrekt sätt.<br />
Med dessa relativt nya krav i<br />
åtanke har <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
framställt en tryckt kommunikationsplan<br />
med titeln Vem talar vi<br />
till? vilken även tidigare behandlats<br />
i dessa spalter. Jag citerar ur<br />
partiordförande Jimmie Åkessons<br />
förord:<br />
”Vi vet alla att vår politik är den<br />
bästa för Sverige. Det är därför vi<br />
kämpar på, varje dag. Men vi vet<br />
också att vi inte alltid varit tillräckligt<br />
bra på att förpacka politiken och<br />
förmedla den på ett sätt som gör den<br />
rättvisa. <strong>Sverigedemokraterna</strong>s politik<br />
är den överlägset bästa för Sverige,<br />
nu måste vi börja berätta om den<br />
på ett överlägset bra sätt. Vi måste se<br />
till att vi kommunicerar på samma<br />
språk, med en röst, på alla nivåer –<br />
från varje medlem och lokal företrädare,<br />
hela vägen till partistyrelse och<br />
riksdagsgrupp.<br />
Mot nya framgångar – enade, ansvarsfulla<br />
och professionella.”<br />
Linus Bylund håller kommunikationskurs för SD-medlemmar i Stockholms län i Alviks<br />
kulturhus. Foto: Photo2be<br />
”<strong>Sverigedemokraterna</strong> är vinnare”<br />
Så långt Jimmie Åkesson som, det<br />
kan vi nog alla vara överens om, föregår<br />
med mycket gott exempel när<br />
det gäller att visa hur en officiell företrädare<br />
för <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
bör agera: påläst, snabb i repliken,<br />
representativ. Det vore naturligtvis<br />
för mycket begärt att kräva, att alla<br />
vi andra SD-företrädare nådde upp<br />
till Jimmies exempel. Men vi kan<br />
komma en bit på väg!<br />
Enligt kommunikationsplanen<br />
Vem talar vi till? är det viktigt att vi<br />
har klart för oss att ”<strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
är vinnare”:<br />
”Vi är förtroendeingivande och<br />
ansvarsfulla och vårt engagemang<br />
är byggt på omtanke, gemenskap och<br />
kärlek. Vi står för trygghet, rättvisa<br />
och likabehandling i samhället och vi<br />
tror på oss själva och vårt land och vi<br />
ser positivt på framtiden. Som individer<br />
är vi som folk är mest – vanliga<br />
människor kort och gott.”<br />
Vanliga människor – men med<br />
ett viktigt budskap vi vill och kan<br />
kommunicera på ett ovanligt bra<br />
sätt. Detta oavsett om vi representerar<br />
SD i riksdagen eller Knöggelbruda<br />
kommun.<br />
När vi kommunicerar vårt budskap<br />
bör vår första fråga till oss själva<br />
vara: Vem talar jag till? Att tänka<br />
på i sammanhanget är bland annat<br />
följande:<br />
-Vem talar jag till?<br />
-Är jag rätt företrädare i aktuell<br />
fråga?<br />
-Använder jag ett språkbruk som<br />
mottagaren är bekant med?<br />
-Riskerar jag att förmedla negativa<br />
signaler såsom ilska eller bitterhet?<br />
-Uttrycker jag mig på ett sätt som<br />
inte riskerar att missuppfattas?<br />
Rätt sorts kommunikation<br />
Först av allt måste vi vara medvetna<br />
om att vi som politiska företrädare<br />
för <strong>Sverigedemokraterna</strong> inte kan<br />
köra vår egen agenda utan att vi representerar<br />
vårt parti. Som det heter<br />
i kommunikationsplanen:<br />
”Därför måste målet vara att vi<br />
alla ska tala med ´en röst´. Vi ska<br />
inte bli kloner av varandra, men vi<br />
ska vara så pass samspelta att den<br />
politiska enighet vi alla delar också<br />
synliggörs i sättet på vilket vi kommunicerar,<br />
det vill säga delar våra<br />
idéer med andra människor.”<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> har en väl<br />
genomtänkt politik i de flesta frågor,<br />
men vår främsta profilfråga är<br />
och förblir immigrationspolitiken.<br />
Det är vinnande fråga: i undersökning<br />
efter undersökning<br />
framgår det att en klar majoritet<br />
av de svenska väljarna anser<br />
att SD är det parti som har den<br />
bästa invandringspolitiken.<br />
Denna politik gillas alltså av<br />
långt flera väljare än som i nuläget<br />
kan tänka sig rösta på vårt<br />
parti, vilket säger något om vår<br />
potential. Med rätt sorts kommunikation<br />
har SD möjlighet<br />
att växa och på sikt bli ett parti<br />
som kan konkurrera om regeringsmakten!<br />
Målgrupper<br />
Det finns ett självklart svar på<br />
den fråga kommunikationsplanen<br />
ställer: Vem talar vi till?:<br />
”Det enkla svaret på vilka det<br />
är vi ska rikta oss till i vår kommunikation<br />
är naturligtvis människor<br />
som har eller kommer att<br />
ha rösträtt i allmänna val i Sverige.<br />
Och vi talar faktiskt till denna<br />
stora yviga grupp i allt vi säger,<br />
skriver och på andra sätt signa-<br />
Robert Stenkvist, ordförande i SD Stockholms<br />
län, hälsade de talrika deltagarna<br />
välkomna till kommunikationskursen i<br />
Alvik. Foto: Photo2be<br />
lerar.”<br />
Inom gruppen ”väljare” i<br />
stort har tre viktiga målgrupper<br />
identifierats inför arbetet<br />
med kommunikationsplanen: 1.<br />
Konservativa arbetare. 2. Kvinnor.<br />
3. Förstagångsväljare. Detta<br />
kan, även om fler målgrupper<br />
kan tillkomma, vara en god fingervisning<br />
om hur vi som sverigedemokrater<br />
skall agera och<br />
agitera inför kommande val! <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
robert.stenkvist@sverigedemokraterna.se<br />
R O B E R T S T E N K V I S T<br />
A N A L Y S E R A R<br />
Vårt förhållande till journalistkåren<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> har lanserat en kommunikationsplan vilken handlar<br />
om partiets kontakter med media samt hur man formulerar sitt budskap<br />
inför allmänheten. Det är en strategi där vi självklart skall bemöda oss om<br />
att uttrycka oss på ett sätt så att budskapet går fram, men i ordalag som<br />
inte stöter bort varken väljare eller media på samma sätt som ibland varit<br />
fallet historiskt (ähum…).<br />
När det gäller media så innebär det att alla representanter skall ha ett<br />
naturligt förhållande till media eftersom vi är ett politiskt parti och att vi,<br />
antingen vi gillar det eller inte, lever i ett symbiotiskt förhållande med media.<br />
Det är sant att vi fordom klarat oss utan de stora mediedrakarna, men<br />
det är en sak att växa från 2 till 6 procent, en helt annan sak att växa från 6<br />
till 15 procent. Vi lär inte klara det sista hoppet utan att ha ett förhållande<br />
till media där vi åtminstone tvingar ut vårt budskap.<br />
Men är inte medierna/journalisterna emot oss (alternativt hatar oss),<br />
är de inte alla skolade i multikulturalismen sedan barnsben? Bor de inte<br />
alla på Söder, dricker latte och bakar surdegsbröd samt röstar på MP? Jo,<br />
tyvärr är det nog så till stor del, men bilden kanske ändå inte är så entydig<br />
som vi många gånger själva tror. Många journalister har trots allt en yrkesheder<br />
och vill göra ett någorlunda ärligt arbete. Det vore välgörande om vi<br />
slutade se så mycket i svart eller vitt. Världen ser inte ut så och innehåller<br />
fler nyanser än de två nämnda.<br />
Att vi inom den närmaste tiden kommer att bli objektivt behandlade<br />
i förhållande till övriga partier är inte en realistisk vision. Men exakt vad<br />
skall vi göra åt detta? Skall vi gnälla i det oändliga över orättvis behandling?<br />
Skall vi sätta oss i ett hörn och sura? Som alla förstår är detta inte en<br />
framgångsrik metod, speciellt inte sedan vi faktiskt lyckats så en hälsosam<br />
skepsis mot media.<br />
Vårt uppdrag är att i grunden förändra Sveriges politiska inriktning.<br />
Vårt uppdrag är att föra ut vårt budskap så bra vi kan, under de premisser<br />
vi tvingas verka i. Det är inget personligt i vissa journalisters agerande utan<br />
en grundläggande ideologisk kamp Vi är inte det enda parti i historien<br />
som kämpat mot till synes övermäktiga drakar och som ändå till slut vunnit.<br />
Historiskt har till och med. andra partier och grupper fört en hårdare<br />
kamp än vad SD gör i dag.<br />
Ganska talande var när jag talade med Mitt i Botkyrka/Salem efter att<br />
tidningen skrivit om SD:s frånvaro i kommunfullmäktige och om böneutropsfrågan.<br />
Eftersom artiklarna var behäftade med allvarliga fel (till vår<br />
nackdel) reagerade jag först med vrede och tänkte skriva bloggpost som<br />
var en rungande uppgörelse med media i allmänhet och Mitt i i synnerhet.<br />
Men jag hade ju redan skrivit så många sådana artiklar, så jag bestämde<br />
mig för att i stället ringa upp journalisten.<br />
Jag berättade först om den uppenbara lögnen att vår representant i<br />
Salem skulle ha bytt åsikt om invandringspolitiken efter att ha deltagit i<br />
SD-möten. Detta eftersom han aldrig bevistat ett enda möte, trots ivriga<br />
inbjudningar. Journalisten lovade att i framtiden kolla alla fakta med mig,<br />
vilket redan det var ett litet steg framåt. Sedan rättade jag till en del felaktigheter<br />
i böneutropsfrågan, fakta som säkert kommer att spela roll i framtida<br />
rapportering. Det var ytterligare ett steg framåt. Till sist lovade han att vi<br />
skulle få in en liten notis om överklagandet av fullmäktiges beslut om böneutrop<br />
i nästa nummer. Vilket självklart var ett ytterligare litet steg framåt.<br />
Vad tjänade vi mest på, att jag skrev ännu än brinnande pamflett mot de<br />
orättvisa medierna eller att jag ringde och försökte prata med journalisten?<br />
Jag tror alla har svaret. Ju större vi blir, ju mer kommer vi att få komma till<br />
tals och ju professionellare måste vi själva bli. Vi måste också acceptera att<br />
vi blir granskade på samma sätt som andra partier. All granskning är inte<br />
orättvis och all kritik är inte felaktiga lögner planterade av en omfattande<br />
konspiration som samhällseliterna kokat ihop i mörka källarutrymmen<br />
under Bonnierhuset och riksdagshuset.<br />
Gör vi eller någon av våra företrädare något dumt får vi väl erkänna det<br />
och högtidligt be om ursäkt. Det svider kanske men vi sitter inte här för<br />
att vårda vår prestige utan för att förändra svensk politik.<br />
Däremot är min personliga åsikt att vi inte behöver behandla alla medier<br />
på samma sätt. Varför skulle vi det? Vi har ingen skyldighet att vara<br />
rättvisa mot medier på samma sätt som småbarnen kräver absolut rättvisa<br />
av en förskolefröken. Det finns ingen vits med att ställa upp för journalister<br />
där det inte spelar någon roll vad vi säger utan att vinklingen blir påtagligt<br />
negativ och som har en uppenbar agenda att sänka vårt röstetal med alla<br />
till buds stående medel.<br />
Om vissa medier inte ger oss en enda poäng, hur bra vi än gör ifrån<br />
oss, kanske det inte finns någon vits att alls ställa upp på en intervju. Principen<br />
är inte heller ny. Göran Persson talade inte med en SvD-journalist<br />
under många år, efter att journalisten skrivit raljerande om en motion av<br />
Persson vilken handlade om brunnslocks hållfasthet. Det var först sedan<br />
Persson som finansminister många år senare offentligt pikat journalisten,<br />
som denna åter togs till nåder efter att udda blivit jämt.
6 | Sverige<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> 25 år:<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> bildades i<br />
Stockholm den 6 februari 1988. I<br />
syfte att fira partiets 25-årsjubileum<br />
arrangerades den 9 februari<br />
två evenemang i huvudstaden: ett<br />
framtidsseminarium i riksdagens<br />
andrakammarsal under dagen<br />
samt en jubileumsmiddag på<br />
kvällen. Den senare hölls i gamla<br />
biografen Astoria på Nybrogatan,<br />
numera omgjord till festlokal.<br />
RAMTIDSSEMENARIET med<br />
partiordförande Jimmie<br />
Åkesson som huvudtalare,<br />
tilldrog sig stor uppmärksamhet<br />
från media. Ett stort<br />
antal lokala och tillresta partimedlemmar<br />
deltog. Även motdemonstranter<br />
från obskyrt vänsterhåll<br />
fanns på plats utanför riksdagshuset,<br />
men de förmådde aldrig på allvar<br />
störa den goda stämningen.<br />
Jubileumsmiddagen inleddes<br />
med mingel i Astorias foajé. Här<br />
syntes riksdagsmän, kommunrepresentanter,<br />
partitjänstemän och<br />
-veteraner i skön blandning. Den<br />
bubblande välkomstdrinken gjorde<br />
givetvis sitt till för att markera den<br />
glada och otvungna stämningen.<br />
Efter minglet var det dags för de<br />
inbjudna gästerna att ta plats vid<br />
middagsborden i den forna biosalongen.<br />
Bland talarna märktes<br />
Jimmie Åkesson, partisekreterare<br />
Björn Söder, riksdagsledamoten<br />
Mattias Karlsson och icke minst<br />
partipionjären Eva Nyman, gammal<br />
partiaktivist i Uppsala och numera<br />
professor i nordiska språk vid Mittuniversitetet.<br />
Mattias Karlsson kunde dagen<br />
till ära presentera sin rikligt illustrerade<br />
jubileumsskrift med titeln<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> 25 år vilken<br />
delades ut till samtliga middagsdeltagare<br />
vilka även erhöll en vacker<br />
glasprydnad med partimotiv. Såväl<br />
Mattias som övriga högtidstalare<br />
bjöd på intressanta och ibland<br />
dråpliga ögonblicksbilder från partiets<br />
historia innan riksdagsinträdet<br />
blev ett faktum 2010.<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> lämnar<br />
ingen likgiltig. Partiets historia har<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
Framtidsseminarium,<br />
mingel och jubileumsmiddag<br />
Jimmie Åkesson skålar med festdeltagarna. Foto: Photo2be<br />
Riksdagsledamot Mattias Karlsson omgiven av damer. Foto: Photo2be<br />
verigedemokraterna<br />
Trygghet & Tradition<br />
stundtals varit rätt stormig och har<br />
så varit även sedan introduktionen<br />
i den svenska politikens finrum i<br />
riksdagshuset på Helgeandsholmen<br />
i Stockholm. Inga kontroverser –<br />
och det har som bekant varit några<br />
stycken – tycks dock kunna hejda<br />
fram vare sig medlemstillströmningen<br />
eller opinionsframgångarna.<br />
Med framgångarna följer dock<br />
ansvar och krav på ett korrekt och<br />
professionellt uppträdande från<br />
partiets representanter. Och inte<br />
minst hårt arbete – tre val väntar<br />
under 2013 och 2014: kyrkoval, val<br />
till Europaparlamentet samt val till<br />
riksdag, landsting och kommuner.<br />
Med förenade krafter kommer<br />
vårt kära SD att lyckas bra i samtliga<br />
dessa val! <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
Riksdagsledamoten och partiets vice ordförande Jonas Åkerlund tycks trivas i minglet. Till<br />
vänster Matthew Bonnor, SD Helsingborg. Foto: Photo2be<br />
En uppmärksammad jubileumsdeltagare var professor Eva Nyman. Foto: Photo2be<br />
SD-Kurirens utsände i samspråk med nyblivna riksdagsledamoten Anna Hagwall. I bakgrunden<br />
syns riksdagsman David Lång och Thom Zetterström, SD Nyköping. Foto: Photo2be
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> April 2013<br />
Sverige | 7<br />
Sociala investeringsfonder:<br />
en satsning för framtiden<br />
Social investering och sociala investeringsfonder<br />
är aktuellt, både<br />
lokalt och i landsting och regioner.<br />
Begreppet susar fram som en<br />
vind, främst bland kommunerna i<br />
Sverige. Ett antal kommuner med<br />
Malmö och Norrköping i spetsen<br />
har kommit långt med inrättandet<br />
av sådana fonder.<br />
ET SOM KALLAS sociala investeringsfonder<br />
är ett<br />
nytt och innovativt sätt<br />
att förhålla sig till satsningar<br />
inom det sociala området.<br />
Syftet är att använda befintliga resurser<br />
och det finansiella utrymmet<br />
på ett sätt så att sociala satsningar ses<br />
som en investering med möjligheter<br />
till en framtida avkastning i form av<br />
kostnader som kan undvikas.<br />
Tanken är att tänka nytt vad gäller<br />
den ekonomiska styrningen så<br />
att förebyggande och tidiga insatser<br />
förhindrar kostsamma och akuta<br />
insatser senare i livet. För att lyckas<br />
måste de kommunala nämnderna<br />
riva sina staket och istället ha en<br />
helhetssyn och långsiktighet.<br />
” I Sverige kostar varje<br />
barn samhället cirka<br />
3,5 miljoner kronor<br />
från att de föds till<br />
att de går ut gymnasiet.<br />
Rätt insatser<br />
ger god avkastning<br />
på de sociala investeringar<br />
som vi gör.<br />
Sociala investeringar<br />
är något som är på<br />
gång och som <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
bör<br />
medverka till att de<br />
genomförs på bästa<br />
vis för hela samhällets<br />
skull!<br />
”<br />
Norrköpings starke man Lars Stjernkvist inledde konferensen. Foto: Rickard Håkansson<br />
Hushållning med resurser<br />
Ekonomi handlar om hushållning<br />
med resurser och en social investeringsfond<br />
innebär ur ett socioekonomiskt<br />
perspektiv att befintliga<br />
resurser, system och strukturer används<br />
på bästa möjliga sätt.<br />
Det långsiktiga målet för de sociala<br />
investeringsfonderna är, ur ett<br />
samhällsekonomiskt perspektiv, att<br />
den långvariga arbetslösheten ska<br />
sänkas och undvikas. Eftersom en<br />
social investeringsfond har ett långsiktigt<br />
perspektiv måste den politiska<br />
ledningen våga se över mandatperioder<br />
och vidta åtgärder som<br />
kan stärka välfärden och skapa en<br />
hållbar utveckling inom det sociala<br />
området.<br />
Rätt använd kan fonden vara ett<br />
medel att undvika, eller att åtmins-<br />
Norrköping tillhör de kommuner som beslutat satsa på sociala investeringsfonder. Foto: Rickard Håkansson<br />
tone reducera, den ”sociala skuldfällan”,<br />
det vill säga att barn räddas<br />
från ett utanförskap och kan<br />
undvika stora framtida kostnader.<br />
Dessa kan beräknas till mellan 15<br />
och 20 miljoner kronor för ett livslångt<br />
utanförskap som fördelas på<br />
arbetsförmedling, försäkringskassa,<br />
kommun, landsting, rättsväsende<br />
med mera.<br />
Lika viktigt är att det mänskliga<br />
lidandet för personen själv, och dennes<br />
anhöriga, kan undvikas. Statistiken<br />
visar att knappt 13 procent av<br />
de barn som börjar i första klass i<br />
år hamnar i någon form av utanförskap<br />
längre fram i livet. Trots att<br />
det så tidigt som i förskoleåldern går<br />
att se vilka barn som befinner sig i<br />
riskzonen för att hamna i utanförskap<br />
senare i livet så sätts det sällan<br />
in insatser förrän långt senare när<br />
det redan är för sent och mångdubbelt<br />
dyrare.<br />
” Lika viktigt är att det<br />
mänskliga lidandet<br />
för personen själv,<br />
och dennes anhöriga,<br />
kan undvikas. Statistiken<br />
visar att knappt<br />
13 procent av de barn<br />
som börjar i första<br />
klass i år hamnar i<br />
någon form av utanförskap<br />
längre fram i<br />
livet.<br />
”<br />
Konferens i Norrköping<br />
I januari anordnade Sveriges kommuner<br />
och landsting (SKL) en konferens<br />
som syftade till att öka kunskapen,<br />
ge erfarenhetsutbyte och<br />
inspirera till fortsatt utvecklingsarbete<br />
för sociala investeringsfonder.<br />
Lars Stjernkvist, kommunalråd<br />
Norrköping och tidigare socialdemokratisk<br />
partisekreterare, inledde<br />
konferensen med att berätta om<br />
Norrköpings stadsomvandling och<br />
kommunens arbete med sociala investeringsfonder<br />
för att förebygga<br />
utanförskap. Flera internationella<br />
föreläsare från olika länder berättade<br />
om arbetet.<br />
Särskilt intressant var Arne Holte,<br />
assisterande direktör vid Nasjonalt<br />
Folkhelseinstitut i Norge som<br />
gav en bra bild av arbetet och utmaningarna<br />
i samhället. Hundratals<br />
intresserade från hela landet fanns<br />
på plats för att lyssna och lära. Möj-<br />
ligheten för våra barn att växa, lära,<br />
utvecklas och må bra är samhällets<br />
viktigaste uppgift. Det är det här sociala<br />
investeringar handlar om, insatser<br />
för barn och unga är en investering<br />
och inte enbart en kostnad.<br />
Ger god avkastning<br />
I Sverige kostar varje barn samhället<br />
cirka 3,5 miljoner kronor från att<br />
de föds till att de går ut gymnasiet.<br />
Rätt insatser ger god avkastning på<br />
SKL:s VD Håkan Sörman tillhörde talarna som<br />
berättade om sociala investeringsfonder.<br />
Foto: Rickard Håkansson<br />
de sociala investeringar som vi gör.<br />
Sociala investeringar är något<br />
som är på gång och som <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
bör medverka till att de<br />
genomförs på bästa vis för hela samhällets<br />
skull! <<br />
Jens Leandersson<br />
Regionråd (SD)
8 | Sverige/Utrikes<br />
Varför talas det<br />
om rasism när<br />
rasbegreppet är<br />
utmönstrat?<br />
NYLIGEN HADE Sveriges Radio ett<br />
direktsänt program från Fryshuset<br />
i Stockholm om rasismen i Sverige.<br />
Där medverkade bland andra den<br />
förre folkpartiledaren Bengt Westerberg,<br />
som en gång inte ville sitta<br />
i samma soffa som Ny demokratis<br />
ledare. Den annars intelligente<br />
Westerberg använde ideligen begreppet<br />
rasism.<br />
Men det borde slagit honom<br />
och reportrarna på SR, att det är<br />
något ologiskt att tala om rasism<br />
när vi inte längre har några raser.<br />
Begreppet ras är sedan Andra<br />
världskriget utmönstrat i seriösa<br />
sammanhang. Men en del tycks<br />
ha glömt detta och begreppet används<br />
allt flitigare i diskussioner<br />
kring invandring. De som är emot<br />
invandring kallas numera inte sällan<br />
för rasister.<br />
Att använda begreppet rasism<br />
är ett sätt att hos åhöraren försöka<br />
koppla de invandringskritiska till<br />
nazismen och nazister, eftersom<br />
de är de mest kända rasisterna i<br />
modern tid. Nazisterna skapade<br />
en raslära enligt vilken den ariska<br />
rasen är den mest högtstående.<br />
”Rasblandning” påstås hota dess<br />
kvalité och därför är de emot detta.<br />
Efter Förintelsen och Tysklands<br />
nederlag i Andra världskriget har<br />
hela den teoribildningen förkastats<br />
och inom biologin använder man<br />
inte längre begreppet ras, eftersom<br />
det är ett luddigt begrepp. Det går<br />
inte att urskilja specifika raser.<br />
Numera talar man hellre om etnicitet,<br />
det vill säga man har gått<br />
från ett svagt biologiskt begrepp till<br />
ett mera kulturellt. I analogi med<br />
detta skulle man kunna tala om etnicism<br />
om föreställningar att vissa<br />
etniska grupper är underlägsna andra.<br />
Men rasbegreppet används nu<br />
ideologiskt av rasister och då kan<br />
man – när allt flyter – anklaga vem<br />
som helst för att vara ”rasist”.<br />
Naturligtvis känner Bengt Westerberg<br />
(och journalisterna på SR)<br />
till detta, men han vill väl som andra<br />
vilka pratar om rasism misstänkliggöra<br />
dem som är kritiska<br />
till invandringen. (Undrar om han<br />
också tänker på Tobias Billström?)<br />
Sådan demagogi skapar inte bra<br />
förutsättningar för en allvarlig diskussion<br />
kring den känsliga invandringsfrågan.<br />
<<br />
Alf Ronnby<br />
Bengt Westerberg (FP) använder ideligen ordet<br />
”rasism” trots att rasbegreppet numera är<br />
utmönstrat av modern forskning. Foto: Arkiv<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
”Palestinas” representation uppgraderas<br />
IKSDAGEN har beslutat<br />
att det så kallade<br />
Palestinas diplomatiska<br />
representation<br />
i Sverige, den som en gång i<br />
tiden kallades PLO-kontoret,<br />
skall få samma typ av diplomatisk<br />
immunitet och privilegier<br />
som fullskaliga ambassader.<br />
”<br />
I palestinskkontrollerade<br />
områden sker<br />
en systematisk<br />
barnindoktrinering<br />
att hata judar<br />
från föreskolenivå<br />
och framåt. Bland<br />
annat får barnen<br />
veta hur ärorikt<br />
det är att bli självmordsbombare.<br />
”<br />
Det har skett trots att Sverige<br />
officiellt inte erkänt de<br />
palestinska territorierna på<br />
Västbanken, styrd av PLO, och<br />
Gazaremsan, styrd av Hamas,<br />
som stat. Ett sådant erkännande<br />
förespråkas dock av Socialdemokraterna,<br />
Miljöpartiet<br />
och Vänsterpartiet i syfte att<br />
på så sätt demonstrera Sveriges<br />
stöd för en tvåstatslösning<br />
Maskerade Hamas-terrorister har tagit sig an en liten pojke. Såväl terroristerna som pojken bär självmordsmördarbälten. Foto: Israel News Agency<br />
där Israel och Palestina är två fullvärdiga<br />
stater sida vid sida.<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong> röstade<br />
nej till att Palestina-kontoret skall<br />
tilldelas samma immunitet och privilegier<br />
som erkända staters representationer.<br />
Den palestinske ”presidenten”<br />
Mahmoud Abbas genomförde i slutet<br />
av 2012 en diplomatisk offensiv<br />
riktad mot FN och krävde att ”Palestina”<br />
skulle få observatörsstatus i FN<br />
av samma slag som Vatikanen har.<br />
En majoritet av medlemsländerna<br />
gick på Abbas linje, däribland Sve-<br />
rige.<br />
Däremot blev ”Palestina” inte<br />
fullvärdig FN-medlem. Observatörsstatusen<br />
innebär dock att man<br />
kan delta i en rad FN-organs verksamhet,<br />
exempelvis Internationella<br />
brottmålsdomstolen i Haag, och<br />
därmed engagera sig i anti-israeliska<br />
jippon av sedvanligt slag.<br />
Det är ett beklagligt faktum att<br />
Gaza, som Israel överlät åt palestinaaraberna<br />
2006, styrs av den hatiska<br />
våldsorganisationen Hamas som<br />
bedriver terror och önskar utplåna<br />
Israel från kartan.<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong>,<br />
I palestinskkontrollerade områden<br />
sker en systematisk barnindoktrinering<br />
att hata judar från föreskolenivå<br />
och framåt. Bland annat får<br />
barnen veta hur ärorikt det är att bli<br />
självmordsbombare.<br />
Trots detta kommer ”Palestina”<br />
i åtnjutande av svenskt bistånd och<br />
får nu också uppgraderade diplomatiska<br />
rättigheter. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
kyrkopolitiken och kristendomen<br />
Prästen och teologie doktorn<br />
Jan Eckerdal har flera gånger<br />
i kritiska artiklar behandlat<br />
det kyrkopolitiska manifest<br />
som <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
gick till val på 2009. (Finns<br />
på Fädernas kyrkas nätsida<br />
http://fadernaskyrka.se/<br />
manifest-2009/ ).<br />
Tyvärr får vi som är engagerade<br />
inom <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
kyrkopolitik<br />
inte publicera genmälen i de<br />
publikationer där Eckerdal<br />
framför sin kritik. Ett svar<br />
offentliggörs därför här.<br />
N ÖVERGRIPANDE kritik<br />
mot SDs kyrkopolitiska<br />
manifest<br />
är att “det himmelska<br />
framtidshoppet helt<br />
hamnar i skuggan”. Om Eckerdal<br />
jämför med andra partiers-<br />
och nomineringsgruppers<br />
kyrkopolitiska program<br />
kommer han att finna samma<br />
skuggtillvaro.<br />
För en tid sedan debatterades<br />
(S) kyrkopolitiska manifest<br />
i Kyrkans Tidning ur<br />
samma synvinkel. De kyrkopolitiska<br />
grupperingarna ser i<br />
första hand sitt ansvar för kyrkans<br />
yttre strukturer, inte för<br />
förkunnelsen. Jag helt överens<br />
med Eckerdal om att det vore<br />
önskvärt att det eskatologiska perspektivet<br />
betonades mer även i de<br />
kyrkopolitiska sammanhangen.<br />
Kristen människosyn<br />
SD:s principprogram skiljer sig från<br />
övriga partiers genom att på en central<br />
punkt vara mer “kristet” än andra<br />
partiers, vill jag påstå. Principprogrammet<br />
innehåller en tydlig<br />
parallell till den kristna människosynens<br />
kärva budskap om människan<br />
som syndare.<br />
Programmet konstaterar att<br />
ideologierna liberalism och socialism<br />
betraktar människan som “en<br />
i grunden god och förnuftig varelse”,<br />
att ondska endast finns som<br />
“nedtryckt godhet” och att roten<br />
till destruktiva handlingar finns i<br />
samhället. Vidare säger SD:s principprogram<br />
att “den logiska slutsatsen<br />
av en sådan människosyn blir”,<br />
att om man lyckas avlägsna alla<br />
orättvisor, lagar och strukturer “som<br />
anses hämma individens frihet, så<br />
kommer människans inneboende<br />
godhet att slå ut i full blom och ett i<br />
det närmaste perfekt samhälle kommer<br />
att skapas.”<br />
Som en kommentar härtill påstår<br />
jag att klassisk kristendom alltid har<br />
sett sambandet mellan en överoptimistisk<br />
människosyn och farlig<br />
social utopism, som ofta mynnar ut<br />
i våld och förtryck när utopisterna<br />
skall föverkliga sina ideal. Sveri-<br />
Biskop J. A. Eklund skrev den älskade psalmen<br />
”Fädernas kyrka”, nu utmönstrad ur psalmboken<br />
på grund av olämplig fosterlandskärlek.<br />
Foto: Arkiv<br />
gedemokraternas realism sammanfallet<br />
här med kristen realism.<br />
<strong>Sverigedemokraterna</strong>s perspektiv<br />
Enligt Eckerdal är “kyrkans tradition<br />
är mer eller mindre liktydig<br />
med det gamla enhetliga Sverige”<br />
i <strong>Sverigedemokraterna</strong>s kyrkopolitiska<br />
vision. Men SD har ingen<br />
“statisk förståelse av tradition” vilket<br />
uttryckligen kan läsas i partiets<br />
principprogram. Inte heller försöker<br />
vi “hålla fast vid en tid som inte<br />
längre är” och vi tror inte heller att<br />
man kan “återskapa en gången tid”.<br />
Däremot låter vi oss gärna inspi-<br />
rera av personligheter som biskop<br />
Eklund. Den tid då psalmen ”Fädernas<br />
kyrka” tillkom var en kristid för<br />
kyrkan - och för hela den svenska<br />
nationen, som höll på att rämna på<br />
grund av klassmotsättningar. Ungkyrkligheten<br />
betydde en del för att<br />
övervinna dem.<br />
J A Eklund ville påminna om vad<br />
kristendomen faktiskt betytt i Sveriges<br />
historia för att hålla folket samlat<br />
i hopp och livsmod under svåra tider.<br />
Naturligtvis är den kristna kyrkans<br />
tradition mycket mer än “det<br />
gamla enhetliga Sverige”. Bland andra<br />
den brittiske forskaren Adrian<br />
Hastings har pekat på att kristendomen<br />
var en avgörande faktor när nationalmedvetande<br />
och nationalstater<br />
bildades. Det bibliska hebréiska<br />
folket har fungerat som modellfolk<br />
för många andra folk.<br />
Jesus befallde att evangeliet skulle<br />
predikas “för alla folk”. Guds rike<br />
vill ta sin boning i varje folklivs innersta.<br />
“Guds rike är mitt ibland er”<br />
säger Jesus till lärjungarna. Målet är<br />
att detta skall bli en verklighet hos<br />
alla folk och i förhållandet mellan<br />
folken. Folkkyrkan är den historiskt<br />
normala formen för organisering av<br />
kristet andligt liv. <<br />
Axel W Karlsson<br />
SD Göteborg
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> April 2013<br />
SD-Kvinnor | 9<br />
SD-Kvinnor anordnade utbildningshelg i Småland<br />
Konferensdeltagarna samlade under lördagens aktiviteter. Foto: SD-Kvinnor<br />
Ett 40-tal härliga SD-Kvinnor träffades<br />
under den andra helgen i<br />
mars på Hotell Ullinge utanför Eksjö<br />
i södra Småland för utbildning<br />
och umgänge. Lördagen började<br />
med lunch och därefter var konferensen<br />
i full gång.<br />
ÖRBUNDSORDFÖRANDE<br />
Carina Herrstedt inledde<br />
med att tala om styrelsens<br />
arbete och vilka<br />
planer man har inför framtiden.<br />
Paula Bieler talade även om förbundets<br />
kampanjer och debattartiklar<br />
som skrivits kring dessa.<br />
Medieträning<br />
Därefter fick deltagarna lyssna till<br />
en presentation av gästföreläsaren<br />
i medieträning innan de delades<br />
in i två grupper för övningar. Den<br />
första gruppen fick medieträning<br />
medan den andra gruppen fick öva<br />
motionsskrivning, presentationer<br />
av dessa samt att debattera.<br />
”<br />
Som alltid under<br />
SD-Kvinnors träffar<br />
bjöds det på många<br />
diskussioner och<br />
många goda skratt.<br />
Britt Engqvist är medlem i SD-Kvinnor och bosatt<br />
på en gård utanför Molkom i Värmland.<br />
Hon har två vuxna söner som sedan länge flyttat<br />
ut och till familjen hör även två hästar, fyra<br />
schäfrar och en katt. Hundarna är ett stort intresse<br />
då Britt tidigare haft en liten uppfödning.<br />
Britt arbetade senast som svetsare och plåtslagare<br />
vilket hon gjorde i tio år. Dock medförde<br />
detta en del arbetsskador vilket resulterade i att<br />
hon nu är hemma och sköter gården i den mån<br />
kroppen tillåter. Britt har tidigare arbetat som<br />
bland annat väktare, nattportier, slakteribiträde,<br />
växeltelefonist, kört brödbil, vägt grusbilar och<br />
kört lastmaskin, jobbat på travbana och drivit<br />
en cafeteria.<br />
Utöver att vara medlem i SD-Kvinnor är Britt<br />
gruppledare i kommunfullmäktige i Karlstad,<br />
ledamot i naturvårdsrådet, ledamot i landstingsfullmäktige<br />
samt valberedare för distriktet<br />
SD Värmland.<br />
Som sina hjärtefrågor anger Britt äldrevård,<br />
missbrukarvård samt natur- och kulturfrågor.<br />
<<br />
”<br />
Kvällen som följde bjöd bland<br />
annat på bastubad, en härlig trerätters<br />
middag, melodifestivaltittande,<br />
karaoke och trevligt umgänge.<br />
verigedemokrater<br />
SD-Kvinnan<br />
Diskussioner och skratt<br />
Under söndagen bytte de respektive<br />
grupperna områden med varandra<br />
och på så vis fick samtliga deltagare<br />
ta del av alla övningar. Helgen avslutades<br />
sedan med lunch innan det var<br />
dags för hemfärd.<br />
Som alltid under SD-Kvinnors<br />
träffar bjöds det på många diskussioner<br />
och många goda skratt. <<br />
Cassandra Sundin<br />
SD-Kvinnor<br />
Glada SD-kvinnor vid lördagens lunch. Foto: SD-Kvinnor<br />
Trygghet & Tradition<br />
Britt Engqvist är en mångfrestare som bland annat brinner för äldrevård och kultur. Foto: Privat<br />
Paula Bieler berättade om kampanjerna och vad som skrivits i media om dessa. Foto: SD-Kvinnor
10 | Kultur<br />
Absolut Sverige:<br />
ET FINNS en tradition runtom<br />
i världen att se Sverige<br />
som ett föregångsland.<br />
Det talas nästan andäktigt<br />
om den ”svenska modellen” som<br />
den idealiska medelvägen mellan<br />
totalitär socialism och kallhamrad<br />
kapitalism. Alla har dock inte stämt<br />
in i hyllningskören.<br />
1971 utgav den brittiske författaren<br />
Roland Huntford boken The<br />
New Totalitarians (Det blinda Sverige)<br />
som beskrev Sverige som ett land<br />
på väg i totalitär riktning. Skillnaden<br />
mellan Sverige och kommunistländerna<br />
angavs a att i Sverige använde<br />
sig den styrande socialdemokratin<br />
av övertalning, mjuk manipulation<br />
och social ingenjörskonst i stället för<br />
tvång och våld. Huntford såg den<br />
sexuella frigörelsen som ersättning<br />
för verklig frihet.<br />
1983 utkom den finlandssvenska<br />
författarinnan Marianne Alopaeus<br />
med boken Drabbad av Sverige vilken<br />
var en kritisk analys av Sverige<br />
och svenskheten. Ett belysande citat<br />
ur boken lyder: ”Svenskarna skämtar<br />
ofta om att de är världsbäst i allt,<br />
och man skrattar med – tills man<br />
bekymrat upptäcker att de innerst<br />
inne tror det.”<br />
”Skandinaviens storebror”<br />
Nu har den danske journalisten och<br />
författaren Mikael Jalving, medarbetare<br />
i bland annat Jyllandsposten<br />
och Dispatch International, skrivit<br />
en bok med titeln Absolut Sverige<br />
och som definitivt inte utmålar<br />
Sverige som ett föregångsland. I alla<br />
fall inte i positiv mening. Jalving har<br />
rest kors och tvärs i Sverige och talat<br />
med ett antal representativa personer<br />
vilka sammantaget ger en helt<br />
annan bild av vårt land än den som<br />
alliansregeringen – eller för den<br />
delen den rödgröna oppositionen<br />
– vill kolportera ut. Bokens förord<br />
har skrivits av den kontroversielle<br />
konstnären Lars Vilks.<br />
Ur Vilks förord kan följande citeras<br />
(sidorna 7-8): ”Sverige, Skandinaviens<br />
storebror, blev en stormakt<br />
på 1600-talet. Jalving följer idén om<br />
att stormaktens Sverige aldrig har<br />
kunnat överge det arvet … Att Sverige<br />
blev en stormakt skedde till stor<br />
del på Danmarks bekostnad. Det<br />
som idag återstår av expansionspolitiken<br />
är vad man tog från danskarna:<br />
Skåne, Halland, Blekinge,<br />
Gotland, Jämtland och Härjedalen.<br />
Och det som i författarens ögon svider<br />
mest: Hven som svenskarna har<br />
döpt om till Ven.”<br />
Dödsstöten för alla fortsatta<br />
svenska stormaktsdrömmar kom<br />
med förlusten av Finland som en<br />
följd av kriget mot Ryssland 1808-<br />
1809. Att vi sedan fick Norge som<br />
kompensation efter Napoleonkrigens<br />
slut 1814 var enligt Vilks ”ingen<br />
riktig kompensation”. I stället för att<br />
expandera geografiskt fick svenskarna<br />
i stället inrikta sig på att försöka<br />
ligga i framkant på andra sätt.<br />
Muslimer – ädla vildar?<br />
Ett område inom vilket regeringen<br />
och oppositionen – givetvis med<br />
undantag för <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
- har en nästan rörande samsyn är<br />
immigrationspolitiken. Statsminister<br />
Reinfeldt upprepar med den<br />
drucknes envishet att ”invandring<br />
är en tillgång för Sverige” alldeles<br />
oavsett om våldtäktsstatistik, allt<br />
råare maffiakriminalitet, utbredd<br />
ghettoisering och skenande försörjningskostnader<br />
säger något helt annat.<br />
I Jalvings bok kommer bland andra<br />
högskoleläraren Aje Carlbom i<br />
Malmö till tals. Denne hänvisar till<br />
den förhärskande bilden av muslimen<br />
som en idealiserad individ. Jalving<br />
skriver (sidorna 47-48):<br />
”Här är värme, mänsklig värme<br />
ett genomgående tema jämte smaken<br />
för det exotiska. I den idealiserade<br />
bilden ser vi hur muslimer<br />
så att säga står varandra närmare.<br />
Deras familjer beskrivs som känslomässigt<br />
varmare och präglade av en<br />
större ömsesidig empati. Så har musiken<br />
låtit i åratal…I allt väsentligt<br />
framkallar idealbilden myten om<br />
den ädle vilden. Visst är muslimer<br />
vilda men det är positivt menat, och<br />
dessutom är de ursprungliga.”<br />
Den hallstämplade bilden av invandraren<br />
som uteslutande en tillgång<br />
visar också att svensken generellt<br />
menar sig vara världsbäst på<br />
tolerans. När Mona Sahlin (S) talar<br />
om svenskt midsommarfirande som<br />
töntigt och Fredrik Reinfeldt (M)<br />
hävdar att det svenska är rent barbari<br />
är det underförstått, att det som<br />
kommer utifrån är så mycket bättre:<br />
så toleranta är vi svenskar!<br />
Det finns dock en gräns för toleransen.<br />
Den infinner sig när disparata<br />
röster som hyllar genuint<br />
svenska traditioner och riktar kritik<br />
mot viss utländsk kultur och<br />
vissa sedvänjor gör sig gällande. Då<br />
talas om rasism, främlingsfientlighet<br />
och islamofobi. I Sverige är det<br />
i stort bara tillåtet med en åsikt åt<br />
gången i en given fråga. Delvis kan<br />
detta möjligen förklaras av att det<br />
svenska skolsystemet hämtat inspiration<br />
från Östtyskland (DDR), där<br />
likriktning stod högt i kurs. En relevant<br />
sakupplysning i sammanhanget<br />
är att en av de mest inflytelserika<br />
omdanarna av den svenska skolan,<br />
vänstersossen Stellan Arvidson, var<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
en varm DDR-vän och ett tag ordförande<br />
i vänskapsförbundet Sverige-<br />
DDR.<br />
Bernadotte och Gestapo<br />
Enligt Mikael Jalving är Sverige i<br />
hög grad präglat av drömmen om<br />
det eviga framsteget. Under ett besök<br />
i Göteborg tar författaren en<br />
tur i Göteborgshjulet som står på<br />
hamnkajen och snurrar och redogör<br />
för sina intryck så (sidan <strong>104</strong>):<br />
”Uppe i gondolen är det fri utsikt<br />
över den larmande staden med Volvo<br />
och medicinföretaget AstraZeneca<br />
som ekonomiska kraftcenter.<br />
En kraftig nordanvind får gondolen<br />
att vagga från sida till sida. Sådant är<br />
Sverige: en gondol högt över människorna;<br />
ett experiment, en resa<br />
mot nya höjder, Vorsprung durch<br />
Technik som de säger i Tyskland. Vi<br />
kan också ta det på franska om det<br />
är bättre. För om Jules Verne hade<br />
uppfunnit ett land så skulle han ha<br />
uppfunnit Sverige med dess inneboende<br />
dröm om eviga framsteg.”<br />
Mikael Jalving aktar inte ens för<br />
rov att ge sig på en svensk hjältegestalt<br />
som greve Folke Bernadotte,<br />
mannen som är bekant för de så<br />
kallade vita bussarna från Röda<br />
Korset varmed tusentals lägerfångar<br />
i Tyskland kunde räddas strax före<br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
En dansk journalist ser på Sverige med kritiska ögon<br />
Den danske skribenten Mikael Jalving har genomkorsat vårt land på jakt efter det specifikt svenska. Med det har han lyckats väl. Foto: Politiken<br />
Mikael Jalvings bok Absolut Sverige borde läsas av alla svenskar som intresserar sig för utvecklingen<br />
i vårt land.<br />
krigsslutet. Jalving konstaterar att<br />
Bernadotte, för att kunna få loss ett<br />
antal fångar som inte hade skandinaviskt<br />
ursprung, var tvungen att<br />
förhandla med Gestapo. Att några<br />
judar på detta sätt räddades var närmast<br />
en tillfällighet.<br />
I boken låter Jalving Ingrid<br />
Lomfors, som skrivit en kritisk bok<br />
om Bernadottes och Röda Korsets<br />
räddningsaktion, komma till tals.<br />
Lomfors har bland annat följande<br />
att säga (sidan 198):<br />
”Svenska Röda Korset hade några<br />
principer om att alla människoliv<br />
är precis lika mycket värda och att<br />
man därför inte får göra skillnad på<br />
människor. Mot den bakgrunden<br />
kan man säga att organisationen<br />
bröt mot sina egna principer.”<br />
Lomfors fick vidkännas hård kritik<br />
för sin bok som mer eller mindre<br />
tog heder och ära av ett svenskt<br />
nationalmonument. ”Min bok rörde<br />
vid en öm punkt”, menar Lomfors.<br />
”Många kände sig personligen avslöjade.<br />
Andra tyckte att jag svartmålade<br />
Sverige. Boken rubbade<br />
också en bärande balk i hela den<br />
svenska neutralitetsmentalitet som<br />
byggts omkring Sveriges roll under<br />
världskriget. En föreställning som<br />
felaktigt har placerat Sverige som<br />
en oantastlig åskådare – en föreställning<br />
som befriat svenskar från att<br />
ta ställning och samtidigt skapat en<br />
känsla av oskuld.”<br />
Avvecklingen av försvaret<br />
Från Sveriges roll under Andra<br />
världskriget är steget inte långt till<br />
hur det militära svenska försvaret<br />
kommit att utvecklas – eller kanske<br />
rättare avvecklas - efter krigsslutet.<br />
Jalving har besökt militärstaden Boden<br />
med dess en gång så betydelsefulla<br />
fästning och kunnat konstatera,<br />
att inte mycket återstår av de<br />
forna militära anläggningarna. Att<br />
heller inte särskilt mycket återstår<br />
av det svenska försvaret i stort får<br />
Mikael Jalving klart för sig under<br />
ett samtal med freds- och konfliktforskaren<br />
Wilhelm Agrell vid Lunds<br />
universitet.<br />
Professor Agrell disputerade<br />
1985 på en diger avhandling om det<br />
svenska försvarets uppbyggnad efter<br />
1945. Jalving skriver (sidan 201):<br />
”Wilhelm Agrell är en mer jordisk<br />
angelägenhet på spåren. Hans fråga<br />
är om det ännu finns liv i det militära<br />
försvaret av Sverige? Efter att ha<br />
undersökt saken i tre års tid är hans<br />
svar nej. Det finns inte längre något<br />
svenskt försvar – i bemärkelsen<br />
territoriellt och defensivt försvar av<br />
landets geografi, befolkning eller infrastruktur.”<br />
Enligt Agrell har det svenska försvaret<br />
efter hand kommit att framstå<br />
som ”något irrelevant, förlegat<br />
och närmast pinsamt, ett tecken på<br />
bristande verklighetsuppfattning”.<br />
Det svenska försvaret lades enligt<br />
Agrells verklighetsbeskrivning inte<br />
ned – det var en dag bara nedlagt<br />
utan att allmänheten hade lagt märke<br />
till det. Och det var i första hand<br />
inte politikerna utan tongivande<br />
svenska militärer såsom ÖB Owe<br />
Wiktorin och högkvarterschefen<br />
Johan Kihl som var skyldiga till förstörelseverket,<br />
hävdar Jalving (sidan<br />
203):<br />
”Mer än några andra var dessa<br />
strategiska chefer drivande i en ny<br />
optimistisk och aktivistisk doktrin;<br />
baserad på bedömningar som att<br />
det traditionella kustförsvaret hade<br />
mist sin relevans, och att man skulle<br />
utrusta och utstationera svenska<br />
trupper i Afrika och Afghanistan.”<br />
Kärna av allvar<br />
För många svenska politiker och<br />
mediaaktörer framstår Mikael Jalving<br />
troligen som en, ursäkta uttrycket,<br />
gnälllig danskdjävel. Som<br />
bekant är Danmark inte världens<br />
populäraste land ur ett politiskt<br />
korrekt perspektiv utan ett land<br />
som brukar dras fram som skräckexempel<br />
på en utveckling som ”vi”<br />
inte vill se i Sverige. Man tänker då<br />
främst på den danska invandringspolitiken,<br />
som icke minst <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
systerparti Dansk Folkeparti<br />
varit med om att utforma.<br />
Man vill för allt i världen inte ha en<br />
”dansk utveckling” på vår sida av<br />
Öresund.<br />
I mitt tycke är dock Mikael Jalvings<br />
Absolut Sverige en bok som<br />
alla svenskar som intresserar sig för<br />
utvecklingen i vårt land bör läsa.<br />
Det är delvis en ganska slängig reportage-<br />
och intervjubok skriven<br />
med mild ironi och en god portion<br />
humor. Dock finns en kärna av allvar<br />
i Jalvings skildring som gör att<br />
man inte sällan ryser mellan de<br />
skratt, småleenden och igenkännande<br />
nickar boken framkallar i<br />
alla fall hos mig.<br />
Mikael Jalving: Absolut Sverige. Ett<br />
land i förändring. 212 sidor. Psychology<br />
and Commercial Design LTD Förlag. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör
April 2013<br />
www.sverigedemokraterna.se SD-Kuriren <strong>104</strong> Sverige | 11<br />
”Kärnan av mer hårdföra muslimer som vill ha sharialagar ökar alltså betydligt<br />
om man har stor invandring från dessa och liknande länder. Fortsätter det som<br />
idag är det inte helt långsökt att anta att det kan finnas risk för att Hizb-ut-<br />
Tahrir har en väljarbas som gör att partiet kan börja aspirera på riksdagen<br />
2018 eller i fall 2022.”<br />
(Källa: Christofer Johnsson i Telgekuriren, utgiven av SD Södertälje/Nykvarn, kvartal 1<br />
2013)<br />
Christofer analyserar riskerna av att vi kan få ett radikalt muslimskt parti i<br />
Sveriges riksdag i form av Hizb-ut-Tahrir, vars skandinaviske talesman Chadi<br />
Freigeh vill ha sharialagar i Sverige. Med stort inflöde av muslimer från<br />
länder som Somalia och Afghanistan ökar dessa risker.<br />
•<br />
”Det finns en ohelig allians mellan liberaler och marxister, där liberalerna<br />
tycker att det är viktigare med konsumism och kapitalism än med nationell<br />
identitet och marxisterna anser att den nationella identiteten står i vägen för<br />
klassidentitet, klasskamp och arbetarklassens uppror mot borgerskapet. De<br />
förenas i ett gemensamt förakt för den nationella identiteten.”<br />
(Källa: SD:s partiledare Jimmie Åkesson i en intervju i Dagens Samhälle 7/2013)<br />
Åkesson i en som vanligt klarsynt redogörelse för de ideologiska strömningarna<br />
i dagens Sverige. Han menar bland annat att svenskarna själva, alldeles<br />
bortsett från den pågående massinvandringen, har en stor skuld i att vi lever<br />
i ett splittrat samhälle. ”Också många svenskar skulle behöva utsättas för assimileringspolitik”,<br />
citeras Åkesson bland annat.<br />
•<br />
”Venezuela är i allt väsentligt en auktoritär stat. Enligt UD:s rapport om<br />
mänskliga rättigheter i Venezuela förekommer utomrättsliga avrättningar och<br />
tortyr. Rättsstatens principer respekteras inte. Journalister kastas i fängelse och<br />
oppositionella medier stängs.”<br />
(Källa: Ledarinlägg i Aftonbladet 7/3 2013 av Anders Lindberg)<br />
Aftonbladets ledarskribent konstaterar att det inte var någon frihetshjälte<br />
som gick bort när Venezuelas president Hugo Chávez avled i underlivscancer<br />
på Stalins dödsdag den 5 mars: ”Hyllningskören klingar falskt.”<br />
Problem att välja i valet 2014? Begrunda då denna bild. Foto: Björn Bergman/Photo2be<br />
•<br />
BRA SAGT!<br />
Sammanställning: Tommy Hansson<br />
”Svenska politiker har tappat kontrollen över invandringen. Kostnaderna<br />
skenar, bostadssituationen är desperat, arbetslösheten växer och segregationen<br />
är närmast dramatisk. När Tobias Billström, som enda politiker i regeringen,<br />
antyder att ´vi måste diskutera volymerna´, möts han av massiv mediekritik<br />
och får inte ens stöd av sin partiledare.”<br />
(Källa: Debattartikel i Dispatch International 14/3 2013 av Karl-Olov Arnstberg, professor<br />
i etnologi, och Gunnar Sandelin, socionom och journalist)<br />
Arnstberg och Sandelin är ytterst kritiska till den förda immigrationspolitiken<br />
och anser bland annat att om utvecklingen inte bryts ”kommer Sveriges<br />
status som välfärdsland snart att tillhöra historien”.<br />
•<br />
”De som lyckades stoppa spridningen – homosexuella enklaver i Väst, vissa afrikanska<br />
samhällen – gjorde det genom att prata om smittan, försena sexdebuten,<br />
minska antalet partners, ta hand om varandra, predika sexualmoral. Men det<br />
stred mot Västs sexualliberala ideal. Därför är budskapet fortfarande kontroversiellt.”<br />
(Källa: Ledarkolumn i Svenska Dagbladet 25/2 2013 av Roland Poirier Martinsson)<br />
Poirier Martinsson belyser det faktum att sjukdomen HIV ökat explosionsartat<br />
i Afrika i takt med kondomspridningen. Det effektivaste sättet att hejda<br />
AIDS och HIV, menar kolumnisten, är senare sexdebut och striktare sexualmoral.<br />
•<br />
”Lars Vilks ska ställa ut bilder av Muhammedhundar. Hade han målat Jesuskatter<br />
skulle Malmös dialogforum inte, som nu, ha kallat till krismöte – alla är<br />
inte välkomna att föra ´dialog´. Forumets samordnare Björn Lagerbäck tänker<br />
´mana alla till att inte gå till våldshandlingar i sin upprördhet, för då förlorar<br />
man själv på det´. Politiskt våld ska inte användas om det inte ger önskat resultat!<br />
Han rekommenderar islamister att polisanmäla sitt tilltänkta offer.”<br />
(Källa: Debattinlägg av kulturjournalisten Anna Ekström i Expressen 26/2 2013)<br />
Anna Ekström avslöjar hur det gullas med våldsbenägna islamister inför Lars<br />
Vilks utställning av Muhammed-teckningar på Galleri Rönnquist & Rönnquist<br />
i Malmö i sommar. Hon gisslar även Malmös beryktade kommunstyrelseorförande<br />
Ilmar Reepalu för att han sagt att polisbevakningen av utställningen<br />
gör att polisen ”får mindre över till brottsbekämpning”: ”När staten<br />
skyddar våra grundläggande rättigheter bekämpar den inte brott!”<br />
SD Senior<br />
4 I samband med OU-konferensen i början av juni kommer<br />
vi att lansera SD Senior, en intressegrupp inom <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
för dem som nått mogen ålder.<br />
Syftet med SD Senior är att verka som ett nätverk och<br />
ett forum, som kan belysa och lyfta fram frågor av särskilt<br />
intresse för den berörda målgruppen.<br />
SD senior skall naturligtvis helt verka inom <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
stadgar och program. Genom våra personliga<br />
nätverk vill vi även värva nya medlemmar och sympatisörer,<br />
som ännu inte tagit steget över till SD. Fler detaljer<br />
om verksamhet m.m. kommer att presenteras under OUkonferensen.<br />
Intresseanmälan och eventuella frågor och synpunkter<br />
kan riktas till<br />
Bertil Malmberg, bertil.malmberg@sverigedemokraterna.se<br />
eller tfn 0156-357113<br />
alternativt<br />
Ulla Wenell, tfn 070-7816616
12 | Sverige<br />
NFÖR VA L E T i september 2010<br />
placerades Anna Hagwall<br />
av valberedningen på plats<br />
24 på riksdagsvalsedeln. Det<br />
finns de bedömare som menar att<br />
hon borde ha fått en betydligt mer<br />
framskjuten placering med tanke på<br />
att hon genomfört en mycket framgångsrik<br />
personvalskampanj vilken<br />
resulterade i flest personkryss av<br />
samtliga kandidater med undantag<br />
för Jimmie Åkesson. Eftersom 5,7<br />
procent i valet endast resulterade i<br />
20 riksdagsplatser hamnade Anna<br />
utanför riksdagen.<br />
” Mitt hjärta klappar<br />
för den lilla egenföretagaren<br />
som har en<br />
dröm att förverkliga,<br />
som har tagit risker,<br />
satsat hårt i den stenhårda<br />
konkurrensen,<br />
en tapper soldat i en<br />
verklighet som de<br />
flesta inte känner till.<br />
”<br />
Nu är det dock dags för Anna<br />
Hagwall att ta plats i <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
riksdagsgrupp sedan Erik<br />
Almqvist av kända skäl lämnat sin<br />
plats. Hon kommer att ingå som<br />
ledamot i näringsutskottet efter tidigare<br />
avhoppade SD:aren Lars Isovaara.<br />
På frågan om vad hon hoppas<br />
kunna åstadkomma i riksdagsarbetet<br />
svarar Anna Hagwall på följande<br />
sätt:<br />
– Mitt hjärta klappar för den lilla<br />
egenföretagaren som har en dröm<br />
att förverkliga, som har tagit risker,<br />
satsat hårt i den stenhårda konkurrensen,<br />
en tapper soldat i en verklighet<br />
som de flesta inte känner till.<br />
Jag vill lyfta fram småföretagarnas<br />
problem och hjälpa dem så mycket<br />
jag kan. Förutom det vill jag att vi<br />
sätter synliga och konkreta spår i<br />
politiken och ökar vår trovärdighet<br />
samt att vi attraherar många väljare<br />
så att <strong>Sverigedemokraterna</strong> blir Sveriges<br />
tredje största parti.<br />
Det sistnämnda målet – att bli<br />
landets största parti efter Socialdemokraterna<br />
och Moderaterna –<br />
framstod för inte speciellt länge sedan<br />
som en omöjlig dröm. Så är det<br />
inte längre sedan SD i en räcka av<br />
opinionsmätningar varit just tredje<br />
största partiet med sympatinoteringar<br />
kring 10 procent. Allra bäst<br />
gick det i Sentios mätning i januari<br />
i år då SD nådde 14 procent.<br />
Anna Hagwall är född i Ungern<br />
1953. Till Sverige kom hon som anhöriginvandrare<br />
1972. Hon har två<br />
söner och hennes övriga anhöriga<br />
finns i Ungern. Hon är utbildad<br />
optiker som ett resultat av en eftergymnasial<br />
utbildning omfattande<br />
tre år. Anna har arbetat i optikeryrket<br />
sedan 1975, från 1992 som egen<br />
företagare med butiker först i Stockholm<br />
och sedan i Rättvik i Dalarna.<br />
Hon har även startat upp en optikeraffär<br />
i Ungern efter kommunismens<br />
avveckling.<br />
– Jag blev medlem i <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
2001, säger Anna Hagwall<br />
till SD-Kuriren. Jag såg runtomkring<br />
mig i invandrarkretsar ett<br />
utbrett missbruk av asylrätten och<br />
hörde hur föraktfullt många pratade<br />
om svenskar. Första partiet jag gick<br />
med i var Moderaterna. Det var 1997<br />
och jag jobbade aktivt i valrörelsen<br />
1998. Jag insåg dock tidigt att invandringsfrågan<br />
inte var prioriterad<br />
SD-Kuriren <strong>104</strong><br />
och därför tittade jag efter andra alternativ.<br />
Då fann jag <strong>Sverigedemokraterna</strong>.<br />
Anna Hagwall har varit aktiv i<br />
partiet i Stockholm, Täby och nu senast<br />
i Rättvik. Hon har vidare varit<br />
April 2013 www.sverigedemokraterna.se<br />
Hallå där, Anna Hagwall!<br />
Äntligen är det dags för Anna Hagwall att träda in i Sveriges riksdag, där hon avser jobba hårt<br />
för småföretagarnas intressen. Foto: Robert Stenkvist<br />
suppleant, ledamot och andre vice<br />
ordförande i <strong>Sverigedemokraterna</strong>s<br />
förbundsstyrelse samt flera gånger<br />
ledamot i Stockholms-distriktets<br />
styrelse. I Rättvik är hon ledamot i<br />
kommunfullmäktige.<br />
Landskrona slott: 600 år av historia<br />
ÅR 2 013 är det 600 år sedan<br />
Landskrona fick stadsprivilegier<br />
utfärdade av unionskungen<br />
Erik av Pommern.<br />
Landskrona slott, Citadellet,<br />
fångar Landskronas historia på ett<br />
förtjänstfullt sätt och för dem som<br />
är intresserade erbjuds guidade<br />
visningar med historieguider som<br />
berättar med inlevelse och iklädda<br />
tidstypiska kläder.<br />
Slottet började som en fästning<br />
och har under århundradena anpassats<br />
efter utvecklingen, men när det<br />
med tiden förpassades till historien<br />
så blev anläggningen ett fängelse.<br />
När det blev för omänskligt att fungera<br />
som fängelse, så blev det kvinnofängelse<br />
istället!<br />
Slottet bär på många historiska<br />
anekdoter som knyter ihop Skånes<br />
danska och svenska historia på ett<br />
intressant vis. På väggen hänger<br />
till exempel ett älghuvud som påstås<br />
vara astronomen Tycho Brahes<br />
tama älg. Tycho Brahes bror, Jörgen<br />
Brahe, var länsherre vid Landskrona<br />
slott och Tycho Brahe höll till på<br />
ön Ven (på danska Hven) utanför<br />
Landskrona.<br />
Vid en fest på Landskrona slott så<br />
Landskrona slott – Citadellet – med vallgraven i förgrunden. Foto: Rickard Håkansson<br />
bjöds Tychos tama älg på starköl eller<br />
mjöd och blev så berusad att den<br />
senare föll i trappan och bröt ena benet.<br />
Trots ömsint vård gick inte älgens<br />
liv att rädda. Tycho Brahe har i<br />
brev berättat om händelsen till lantgreven<br />
i Kassel, brevet finns bevarat<br />
i Prag. Det är en av många historier<br />
som du får ta del av vid visningen<br />
av slottet.<br />
Kvinnofängelset bär på många<br />
öden och du får besöka de olika<br />
fängelsecellerna som finns bevarade.<br />
Även de medeltida fängelse-<br />
cellerna under slottet finns bevarade<br />
där man får se hur omänskligt<br />
fångarna hade det. Givetvis finns det<br />
kusliga historier om spöken som går<br />
igen och söker ro. Guiderna berättar<br />
om händelser och personer som satt<br />
sin prägel i slottets historia genom<br />
När hon får frågan vilka politiska<br />
frågor som är viktigast för henne<br />
svarar Anna så:<br />
– Den viktigaste frågan är naturligtvis<br />
invandringen eftersom<br />
den påverkar allt i samhället. Sedan<br />
är skapandet av och hushållningen<br />
med resurser mycket viktigt för att<br />
vi skall kunna ha ett välfärdssamhälle.<br />
När man är så intensivt politiskt<br />
engagerad som Anna Hagwall är betyder<br />
fritidsintressena mycket för att<br />
man skall kunna varva ner mellan<br />
uppdragen och aktiviteterna och<br />
därmed hämta nya krafter:<br />
– Jag tycker om skönlitteratur,<br />
historia och lyssnar mycket på<br />
klassisk musik. På vintern åker jag<br />
skidor och även långfärdsskridsko<br />
ibland. Och jag gillar att jobba i<br />
trädgården på sommaren. Dessutom<br />
lagar jag mat och bakar mycket<br />
vilket ger mig ro.<br />
Detta kan behövas med tanke på<br />
den stundande valrörelsen – många<br />
menar att den redan har börjat –<br />
fram till september 2014. Hur ser då<br />
Anna Hagwall på SD:s möjligheter<br />
att nå ett bra valresultat?<br />
– Mycket positivt. Inte bara på<br />
grund av ett ständigt ökande medlemsantal<br />
och allt bättre opinionssiffror<br />
utan därför att jag hör bland<br />
medborgarna att vi är bra, att vi driver<br />
rätt frågor och att vi behövs för<br />
utvecklingen i samhället som går åt<br />
helt fel håll. <<br />
Tommy Hansson<br />
Chefredaktör<br />
århundraden.<br />
Förra året genomförde <strong>Sverigedemokraterna</strong><br />
och Dansk Folkeparti<br />
ett gemensamt möte med<br />
historisk rundvisning på slottet.<br />
I år firar Landskrona 600 år med<br />
pompa och ståt. Slottet är idag enbart<br />
ett historiskt minnesmärke<br />
med ett omkringliggande vackert<br />
rekreationsområde som är värt att<br />
besöka för den som är intresserad<br />
av historia. <<br />
Jens Leandersson<br />
Regionråd (SD)<br />
Det uppstoppade huvudet av vad som troligen<br />
är Tycho Brahes tama älg blickar ut över<br />
ett av slottets utrymmen. Foto: Rickard Håkansson
Change language