Kung David - fritenkaren.se

så att de fick stena honom ihjäl såsom straff.
Men om jag gav dem min ende levande son skulle så ingen alls leva vidare
och föra vidare min makes namn.
David Gå du hem, kvinna. Saken är klar.
Du kan vara helt lugn för din ende sons säkerhet.
Kvinnan Kan jag det verkligen?
David Inte ett hår skall på hans huvud krökas. Du skall få behålla den olycklige.
Det brott som han i vrede begått är alldeles tillräckligt som straff för den arme
så länge han lever, ty han skall ej någonsin glömma det.
Kvinnan Tacksam är jag, men jag ber ändå om att få framlägga ytterligare ett ärende.
David Tala.
Kvinnan Om konungen är så god, ädel och nåderik mot de mest fattiga
av sitt oroliga folk, varför visar han då icke nåd även inom sin egen familj?
David Kvinna, djärvt talar du som en Joab.
Kvinnan Jag vågar det, ty jag har fått nåd av konungen för min olycklige sons skull.
Och skulle då jag icke gengälda nåden med nåd och be konungen även bevisa
sin egen olycklige mördarson nåd? Är det fel av mig att av min konung begära
att han i sin rättvisa är konsekvent?
David Detta talar du ej av dig själv. Goda kvinna, bekänn:
det är Joab som intalat dig att begära av mig vad du gör.
Kvinnan Ja, min herre, jag kan icke dölja det för dig. Han ingav mig allt vad jag sagt
för att be dig ta Absalom åter till nåder. Men har han ej rätt?
David Så historien om dina två söner var bara en saga?
Kvinnan Ja, det var en liknelse, men antag att den var sann.
Hade du kunnat då hålla fast vid din bannlysning av din son Absalom?
Kan du för dig själv försvara din hårdhet? (reser sig) Nej, konung, det kan du ej,
ty du är inom dig allt annat än hård och sträng. Ingen mänska som ser dig
kan tro dig om någonting ont, ty du är ju som en Herrens ängel.
David Om Joab intalat dig detta så misstänker jag, att han står mycket nära här utanför
och har min son i beredskap.
Kvinnan För dig, konung, kan man ej dölja en hemlighet.
David Kvinna, vad väntar du då på?
Gå genast och hämta min son och den skojaren Joab!
Joab (inträder med Absalom) Min konung, vi är redan här.
David Min son Absalom!
Absalom (knäböjer för David) Fader, om du hos mig finner den ringaste missgärning
må du på fläcken här döda mig.
David Nej, min son, res dig. Jag fruktade stort för att åter få se dig,
ty alltför väl visste jag hur svag jag skulle bli för dig.
Jag kan aldrig göra dig någonting ont, vad du än gör mot mig eller andra.
Så lev, min son Absalom, och njut av livet så länge du lever,
ty jag ger dig livet tillbaka och det utan reservationer.
Ej någonting får längre komma emellan oss.
Var den du är, landet Israels vackraste stoltaste yngling,
och gör din karriär i full frihet och utan inblandning från andra.
Du är åter landets förnämaste konungason, och det skall du förbli
i historiens annaler så länge de vittnar om sanningen. Älskade son,
vi skall aldrig mer bli separerade av ett ont öde som gavs oss av onda profeter.
Joab Väl skötte du dig, goda kvinna.
Kvinnan Jag visste att segern var vunnen när han utan tvekan gick på min historia.
53