Nummer 3 - Frivilliga Flygkåren

Vid min ankomst till Kårstabens lokaler på
Skavsta flygplats möter jag ivrig aktivitet.
Knappt hinner jag ställa ner väskan innan
en besättning iklädd full räddningsdräkt
springer förbi mig. Tätt därefter följer flera
piloter ur den pågående lågflygkursen –
respektive besättning på väg ut till sina
flygplan. Med kameran över axeln och anteckningsblocket
i handen tar jag försiktigt
ett steg bakåt och låter samtliga passera.
Det var en intensiv vecka med utbildning
på Kårstaben i maj månad tidigare i sommar.
Den intensiva stämningen under min
ankomst hade sina rötter i veckans tidigare
väderproblematik. De närvarande deltagarna
på lågfl ygkursen hade drabbats av
hårda vindar och låga moln under veckans
första dagar, varför febril aktivitet ägnades
åt att utnyttja veckoslutets allt lugnare
väder till fl ygning.
På plats var även större delen av FFK:s
styrelse, ledda av ordförande Lennart
18 FFKNYTT 3 2011
Utbildning på kårstaben:
Lågflygkurs och SAR
Text och foto: Martin Trankell
Myhlback, för att hålla planenligt styrelsemöte.
Samtidigt anordnades en kurs i
Search and Resue (SAR) någonstans i
lokalerna. Det var därför inte utan anledning
jag blev tvungen att vänta med mina
intervjuer och glida in i bakgrunden tills
efter lunch.
Tjejrekord på lågflygkursen
På veckans lågfl ygkurs deltog hela 14
deltagare, fördelade över sju fl ygplan
och sju fl yglärare. Fyra av dessa elever
var också tjejer, något som naturligtvis
är mycket roligt då det annars normalt
är färre kvinnliga deltagare. Strax efter
lunch lyckas jag fånga alla fyra för en
kort intervju om utbildningsveckan som
gått.
– Veckan har varit helt fantastisk, bra lärare
och väldigt proffsigt. Men det har blåst
rejält, 38 knop!
De fyra tjejerna har ett liknande förfl utet.
Samtliga kan räkna kommersiella utbild-
ningar från olika skolor i Sverige till sina
erfarenheter. Annika, Ambrina och Franciska
gick fl ygutbildningen tillsammans
för ett antal år sedan. Veronika är mer nyutbildad
och tog sin examen för ungefär
ett år sedan. Det är tydligt att de alla har
ett brinnande intresse för fl yg – och de
berättar en stund om fl ygutbildning och
sina respektive fl ygerfarenheter.
Lågfl ygkursen har de alla sökt på rekommendation
av chefspiloterna i sina
hemlän, några efter att ha engagerat sig
i brandfl ygövervakningen i FFK via sina
fl ygklubbar - delvis som spanare. Till i
höst hoppas de alla ha blivit placerade i
någon av FFK:s fl yggrupper ute i landet.
– Ingenting är klart ännu, förklarar Annika,
och fortsätter med att berätta att behovet
i hemlänen avgör grupplaceringen.
Men lågfl ygkursen är ett viktigt steg på
vägen för dem alla – och Veronika har
redan börjat planera för att gå med i en
Sjöinformationsfl yggrupp.