Protokollet (pdf, nytt fönster) - Riksdagen

Ungdomens riksdag 2012 

Protokoll 

Fredagen den 16 mars 

Kl. 09.30 – 09.50 

13.00 – 15.54 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––- 

1 § Talmannen hälsar välkommen 

Anf. 1 TALMANNEN: 

Ärade ledamöter av Ungdomens riksdag! Mina damer och herrar! 

Varmt välkomna till Sveriges riksdag. Jag hoppas att resan till Stockholm 

har gått bra och att ni är utvilade och laddade inför det som komma skall. 

Det är skojigt att se att hela vårt avlånga land finns representerat här i 

dag – 126 klasser från 61 orter, från Gällivare i norr till Malmö i söder. 

Det är ganska likt den geografiska spridning som finns på oss riksdagsledamöter. 

Och precis som ledamöterna – dock inte jag som talman – 

kommer ni här i dag att arbeta i utskott, debattera och ställa frågor till 

ministrar. 

För mig är Ungdomens riksdag alltid en inspirationskälla. Ni ungdomar 

är föredömen när det gäller att ha rappa, tydliga och engagerade 

debatter. Dessutom är ni mycket bra på att tala klarspråk. Ni tillför också 

ofta nya perspektiv på ett antal olika frågor. 

Vi som är vuxna behöver få höra era åsikter. Det gäller inte minst de 

mer långsiktiga frågorna. Hur vill du att samhället ska fungera framöver? 

Hur ska politik som rör skola, sjukvård, företagande och energi- och 

miljöfrågor utformas för att vara så bra som möjligt på lång sikt? Vad 

tycker du egentligen? 

Förhoppningsvis får ni här i dag uppleva att det går att få gehör för 

sina åsikter och värderingar, särskilt om man argumenterar och är påläst. 

Jag betonar att det är helt centralt att vara påläst i denna kammare. Förhoppningsvis 

får ni också ökad insikt i vikten av att lyssna. Det har inte 

alla som sysslar med politik möjlighet att göra, är jag rädd. Det gäller att 

lyssna, prioritera och kompromissa. 

Politiskt arbete i en demokrati handlar nämligen väldigt mycket om 

samarbete – att ge och ta och försöka hitta eller bygga majoriteter för att 

få lite grann som man själv vill. Att få en majoritet att ställa sig bakom 

ett beslut kan ibland kan gå mycket snabbt, men oftast tar det åratal av 

debatterande och byggande av majoriteter. Det kanske är en av tjusningarna 

med politik, kan man möjligen säga. 

Kära ledamöter! Jag hoppas att ni går in med inställningen att det här 

ska bli en rolig och lärorik dag. Jag hoppas att ni ska finna det lustfyllt 

och spännande att debattera och argumentera, att ni ska upptäcka glädjen 

i att få gehör från andra och nå fram till gemensamma ståndpunkter samt 

1

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

2 

att ni ska få nya kompisar såväl bland meningsfränder som bland meningsmotståndare. 

Det är oftast personkemin, inte partiboken, som avgör. 

Ni vet väl förresten att det är tillåtet att applådera i kammaren? Det 

får dock inte förekomma buande eller busvisslingar. Det är reglerat i lag, 

i riksdagsordningen. 

Min förhoppning är att ni när ni åker hem i dag ska tänka: Vad kul 

det var att vara riksdagsledamot! Politik vill jag fortsätta att syssla med, 

helt eller delvis. Jag hoppas att flera av er prövar på att gå med i ett politiskt 

parti, ungdomsförbund eller en politisk förening av något slag – nu 

eller senare i livet. 

Jag kan lova att partiengagemang, förenings- och samhällsengagemang 

kan vara både kul och spännande, och framför allt kan jag säga att 

det är väldigt lärorikt och utvecklande. Det vet jag av egen lång erfarenhet. 

Jag har även en gammal kollega, en professor i medicin, som jag 

brukar hänvisa till. Han sade att riksdagen var det förnämsta universitet 

han studerat vid. 

Ni behöver inte hålla med om allt i ett partiprogram, och det går att 

ägna sig helhjärtat åt en eller ett par frågor också inom ramen för ett 

politiskt parti. Sedan är ju sanningen den att partierna och de politiska 

församlingarna runt om i landet behöver er ungdomar också – kanske 

mer än någonsin. Det finns inget som tyder på att dagens ungdomsgeneration 

skulle vara mindre politiskt intresserad och engagerad än tidigare 

generationer. Jag skulle snarast vilja säga tvärtom. 

Det som dock är en stor utmaning är att de politiska partierna, och då 

särskilt ungdomsförbunden, fortsätter att krympa i antal medlemmar. Det 

är även svårt att rekrytera medlemmar som vill engagera sig aktivt i det 

politiska vardagsarbetet – som vill åta sig förtroendeuppdrag. I kommuner 

och landsting är i snitt bara var tionde förtroendevald under 30 år. 

I riksdagen är andelen yngre glädjande nog högre, en av det högsta vi 

någonsin haft. Efter det senaste riksdagsvalet, 2010, är medelåldern 

bland ledamöter lägre än någonsin sedan den allmänna rösträtten infördes. 

En annan utmaning är att allt fler hoppar av sina politiska uppdrag 

mellan valen. Det gäller framför allt på lokal nivå, och statistiken visar 

att det främst är unga och kvinnor som kastar in handduken i förtid. När 

det gäller ungdomar kanske det beror på studier och ändrade bostadsorter. 

Att det har blivit så tror jag delvis beror på att det i dag finns så 

många fler sätt att engagera sig på och göra sin röst hörd vid sidan av de 

politiska partierna. Till bilden hör också att partierna och de politiska 

institutionerna kanske inte alltid varit så bra på att utveckla arbetsformerna 

för att passa och attrahera yngre människor bättre. 

Vi behöver er hjälp att anpassa arbetsformerna. Har ni tankar och idéer 

om hur politiska partier, föreningar och organisationer kan bli bättre 

på att engagera människor och särskilt ungdomar är ni varmt välkomna 

med dem. 

Än en gång: Varmt välkomna till riksdagen!

Ajournering Ungdomens 

Ungdomens riksdag beslutade kl. 9.50 på förslag av talmannen att 

ajournera förhandlingarna till kl. 13.00 då återstående punkter på föredragningslistan 

skulle behandlas. 

Återupptagna förhandlingar 

Förhandlingarna återupptogs kl. 13.00. 

2 § Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan 

i Afghanistan (ISAF) 

Föredrogs 

sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2011/12:UFöU1 

Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan 

(ISAF). 

Anf. 2 ARBER GASHI i Ljungby: 

Herr talman! Jag har haft en väldigt svår uppgift att handskas med. 

Att på rak arm ge ett konkret svar till varför vi bör stanna i Afghanistan 

kan ibland vara svårt. Men jag har även tyckt att uppgiften varit intressant 

och lärorik, för jag har lärt mig mycket. 

Jag har lärt mig att Afghanistan är världens tredje mest korrumperade 

land, vilket lett till att befolkningen har mycket lågt förtroende för de 

offentliga institutionerna. Jag har lärt mig att omkring 74 procent av 

världsproduktionen av opium har sitt ursprung i Afghanistan. Det är den 

södra delen av Afghanistan som står för den större delen av produktionen, 

och det är just i de södra delarna som talibaner och andra regeringsfientliga 

grupper härjar och förhindrar kontroll från regeringens och 

statens sida. 

Jag har också lärt mig att Afghanistan ligger på plats 172 över FN:s 

index för mänsklig utveckling, detta av totalt 187 stater. Att 60 procent 

av befolkningen lever på mindre än en dollar per dag tyder på djup fattigdom. 

Jag har lärt mig att 2 777 civila afghaner omkom under 2010 och 

ytterligare 4 300 skadades. Därtill har jag lärt mig att det förekommer 

utomrättsliga avrättningar och tortyr. Jag har lärt mig att kvinnor i Afghanistan 

utsätts för våld och diskriminering samt att läskunnigheten 

bland kvinnor i Afghanistan är bland de lägsta nivåerna i världen samtidigt 

som mödradödligheten är bland de högsta. 

Allt detta och mycket mer har jag lärt mig endast genom att läsa den 

proposition vi i Ungdomens riksdag fick i uppgift att läsa. Och ändå finns 

det de som undrar vad vi ska göra i Afghanistan. 

Siffror och fakta kan ibland vara svåra att begripa. Det kan vara svårt 

för en helt vanlig medborgare att ta in all information och verkligen inse 

vilken kris Afghanistan befinner sig i. Jag hade just det problemet för 

inte så länge sedan. Därför satte jag mig ned med en vän till mig som 

ursprungligen kommer från Afghanistan för att lyssna på hans historia. 

riksdag 

16 mars 2012 

Fortsatt svenskt 

deltagande i den 

internationella 

säkerhetsstyrkan i 

Afghanistan (ISAF) 

3

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






4 

Han berättade för mig att han var rädd för att åka buss. Det fanns inte 

en busstur då han inte var rädd för att bussen han satt i skulle sprängas i 

luften. Han var rädd för att aldrig mer kunna gå i skolan eller att aldrig 

mer få krama om sina föräldrar. Det var när han berättade sådana saker 

för mig som fakta och siffror verkligen blev synliga. De blev synliga 

eftersom de inte längre bara stod på papperet utan berättades av en livs 

levande människa. 

Min vän och hans familj hade tur att komma undan och få chansen till 

ett nytt liv i Sverige. Men långt ifrån alla är lika lyckligt lottade. Det är 

därför jag anser att vi ska vara i Afghanistan. Vi ska vara där för att kunna 

erbjuda säkerhet för det civila samhället och ge hela befolkningen 

rätten till frihet och demokrati. 

Sverige betraktas ofta som ett föregångsland, så låt oss lära Afghanistan 

om feminism. Låt oss utbilda militär och polis i Afghanistan så att 

de på ett professionellt sätt kan sköta sitt jobb. Låt oss tillsammans bygga 

nya skolor, sjukhus och andra nödvändigheter för de 560 miljoner kronor 

som vi vill skicka i bistånd. Med mindre än 2 procent av regeringens 

budget för internationellt bistånd kan man faktiskt uträtta mycket. Och 

hur mycket är 560 miljoner, eller 1,8 procent, när det handlar om liv? 

Jag anser att 855 soldater kan göra nytta i Afghanistan om de används 

på rätt sätt. Vi ska vara där för att hjälpa Afghanistan att komma på fötter 

igen, efter tio år av officiellt krig och 30 år av oroligheter. Det gäller att 

inse att det finns en värld utanför Nordens gränser, en värld där många i 

dag behöver hjälp. Det handlar om solidaritet med människor, och det 

handlar om att vi skapar en trivsam värld för alla. Låt oss därför sträcka 

ut en hand till det civila samhället så att människor fritt kan åka buss och 

utan att behöva vara rädda för att åka buss blir det sista de gör. 

Herr talman! Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 3 LEO ZILLÉN i Uppsala: 

Herr talman samt ärade åhörare! Har du det som krävs för att ha en 

åsikt? heter det i kampanjen från Försvarsmakten. Trots att regeringen 

tagit ställning mot statlig propaganda har försvaret investerat miljoner i 

en kampanj där målgruppen verkar vara machoglada skjutkillar. 

Carl Bildt har rätt när han säger att vi borde vara i Afghanistan för 

flickornas skull. Om konflikten i Afghanistan hade handlat om fredsarbete 

skulle det som efterfrågas i reklamen ha varit annorlunda. I Försvarsmaktens 

kampanj handlar det om att ha god reaktionsförmåga och att få 

en adrenalinkick av att bland annat skjuta somaliska pirater. 

Medan en fredsarbetare behöver goda kunskaper i lokala förhållanden, 

social förmåga, språkförståelse och förståelse för kulturella skillnader 

ska den som jobbar i Försvarsmakten kunna hålla i och skjuta med ett 

vapen. Det uppenbarliga är att det inte är fredsarbetarna som är ansvarslösa 

utan försvaret och regeringen som inte kan ta ansvar för de 

sociala konsekvenser som uppkommer när vi strider med Nato under 

USA:s ledning. 

38 miljoner kronor lägger Sverige på en myndighet som ska stärka 

vapenexporten. 

Sverige är en av världens största vapenexportörer till länder i krig och 

fred, till diktaturer och demokratier. Sedan 2001 har den svenska vapen-

exporten ökat med över 400 procent. Vapen säljs till diktaturer under 

benämningen ”försvarsmaterial”. Senast var det ett övervakningssystem 

till Libyen, där man förföljer oppositionen och jagar flyktingar. 

Det är just oförståelsen för hur vi skapar fred och global rättvisa som 

gjorde att USA misslyckades i Irak. Sedan USA gick in i Irak har den 

svenska vapenexporten till den amerikanska armén mer än fördubblats. 

Ingen har väl dött av lite vapenexport? Ingen har väl dött av militära 

insatser i Afghanistan? Fungerar det inte med våld fungerar det med mer 

våld, resonerar man. Aldrig ifrågasätts våldet som metod, vilket jag vill 

göra nu. Jag förstår inte logiken, och jag förstår inte moralen bakom. 

Sverige måste bli en fredsmakt. Det vi efterfrågar i det svenska samhället 

är inte våld utan fred. De konflikter och problem som uppstått har 

uppstått i en utsatthet som skapades under 90-talets finanskris, då skolor 

och fritidsgårdar lades ned och arbetslösheten ökade. Det har i sig skapat 

ett våld som har skapat ett motvåld i form av kriminalitet, gängbildning 

och främlingsfientlighet. Genom att motverka sociala problem världen 

över kommer vi att kunna motverka dessa konflikter. 

Carl Bildt har rätt när han säger att vi borde vara i Afghanistan för 

flickornas skull. Trots elva år av krig går mindre än var nionde flicka i 

skolan i Afghanistan. De metoder freds- och rättviserörelsen efterfrågar 

är investeringar, ett ökat bistånd och ett stöd för att vi ska ta ansvar för de 

problem vi har skapat i Afghanistan tillsammans med Nato och USA. 

Sverige måste bli en fredsmakt. Härmed vill jag yrka avslag till utskottets 

förslag samt bifall till reservation nr 1. 

(Applåder) 

Anf. 4 HAMPUS ÖSTMAN i Södertälje: 

Herr talman! Kriget i Afghanistan har nu pågått i över tio år. Många 

har dött, och många har skadats. Men inte bara tragiska händelser har 

inträffat. Många har också fått det bättre, inte minst kvinnor och barn. 

Före 2001, när talibanerna styrde, var situationen för kvinnor och barn 

förfärlig. Kvinnor blev utsatta för terror och misshandel och utsatta för 

en regim som inte hade någon som helst humanitet mot kvinnor. Ytterst 

få barn fick gå i skolan. 

Nu tio år senare har det skett framsteg när det gäller situationen för 

kvinnor och barn. Före 2001 hade endast 9 procent av afghanerna tillgång 

till någon form av sjukvård. I dag uppskattas den siffran till 50 

procent. Nästan sju miljoner barn är inskrivna i grundskolan i dag, varav 

40 procent är flickor. Före 2001 gick färre än en miljon barn i skolan, 

och ytterst få flickor. 

Jag tycker därför att betänkandet angående att skicka fler svenska 

soldater till Afghanistan är bra. Det hjälper det afghanska folket, i synnerhet 

kvinnor och barn. Saken är den att de militära insatserna i Afghanistan 

är nödvändiga, framför allt för kvinnorna och barnen. Utan dem är 

det en stor risk att landet skulle kastas tillbaka i ett förödande inbördeskrig, 

där en fundamentalistisk diktatur med allt vad det innebär skulle 

kunna återta makten. 

Låt mig slutligen säga att 2014 är ett viktigt år, då det kommer att ske 

val i Afghanistan. Jag tror att det väsentliga är att omvärlden då tydligt 

visat det afghanska folket att vi vill att de ska ta över ansvaret, att de 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






5

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






6 

behöver ta över ansvaret och att vi successivt kommer att dra oss därifrån. 

Vi har även öppnat för att lämna kvar ett antal soldater i Afghanistan 

om den afghanska regeringen begär det. Varför? Jo, det kanske är nödvändigt 

att utländska soldater även efter 2014 ger ett bidrag, men då 

endast med att utbilda och stödja den afghanska militären. 

Därför uppmanar jag alla i denna sal som vill det bästa för kvinnorna 

och barnen i Afghanistan att rösta för bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 5 KAJSA PAULSSON i Luleå: 

Herr talman! I dagsläget befinner sig Afghanistan i en instabil situation 

vad gäller säkerheten och är beroende av de internationella styrkorna. 

Men att ha styrkor i landet är ingen långsiktigt hållbar lösning. Man 

kan inte ha dem där för alltid. Därför anser jag att det är mycket viktigt 

att fortsätta att utbilda de afghanska säkerhetsstyrkorna, så att de på sikt 

ska kunna upprätthålla säkerheten själva. På så sätt skulle vi även kunna 

minska den militära närvaron successivt för att dra tillbaka styrkorna helt 

inom några år. 

Gällande biståndet vill jag främst satsa på att skapa utbildningsmöjligheter 

för den afghanska befolkningen, särskilt för de unga. Det känns 

som en bra investering inför framtiden. Att utbilda den afghanska befolkningen 

i demokrati och mänskliga rättigheter är viktigt och kan på 

sikt leda till ytterligare demokratisering och ett rättvisare samhälle. Om 

vi dessutom har styrkor i landet skulle vi kunna se till att dessa pengar 

går till rätt ändamål, vilket känns väsentligt, då korruption är ett väldigt 

vanligt problem. Med alla dessa insatser skulle vi kunna hjälpa Afghanistan 

att klara sig på egen hand. 

Härmed vill vi yrka bifall till regeringens förslag att ställa en svensk 

väpnad styrka bestående av högst 855 personer till förfogande för deltagande 

i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan i enlighet med 

biståndsbudgeten. Vi vill att biståndet ska uppgå till 160 miljoner kronor. 

(Applåder) 

Anf. 6 ELISABET REISTAD i Helsingborg: 

Herr talman! Föreställ er en behövande och svag familj som inte har 

någonstans att bo. En byggfirma beslutar sig för att hjälpa familjen och 

ge dem ett hem. Firman sätter ett datum för när huset ska vara klart och 

skickar fem man för att börja bygga. När halva tiden har gått har männen 

bara byggt grunden till familjens hem. På det utsatta datumet lämnar 

männen huset, som saknar tak. Ett hus utan tak kan man inte bo i. Varför 

saknar huset tak? Jo, för att det var för få män som byggde på huset. Det 

var för få män för att hinna till det utsatta datumet. 

Herr talman! För att en snabbare utveckling ska ske fram till 2014 

krävs det en större styrka för att nå en högre effektivitet. Vi anser att 

Afghanistan inte är redo för att styrkan dras tillbaka i nuläget, eftersom 

det finns en risk för att det afghanska samhället då faller samman, vilket 

innebär att de pengar och resurser vi har lagt ned på landet hittills kommer 

att gå förlorade. 

Vad vinner vårt land och vårt folk på detta? Om man ställer sig den 

frågan skulle man likaväl kunna strunta i allt bistånd vi ger till utsatta

länder. Vad ger det oss att hjälpa och skänka pengar till folk vi inte känner? 

Vi ser det inte på det viset. Vi ser det inte som att vi offrar svenska 

liv. Vi ser det som att vi möjliggör en stabil tillvaro för ett helt land. Vi 

ser det som chanser, inte som risker. Vi ser det som möjligheter, inte som 

hinder. 

Härmed vill vi yrka avslag till utskottets förslag och ber er att rösta 

för ett ökat svenskt deltagande i Afghanistan. 

(Applåder) 

Anf. 7 LUDVIG WETTLÉN i Nyköping: 

Herr talman! Afghanistan är ett land i behov av stöd, vilket vi tillsammans 

med ISAF ger och ska fortsätta att ge. Det gynnar inte bara den 

afghanska befolkningen utan även oss själva och övriga världen. Att dra 

oss ur innan vi har slutfört den uppgift vi har påbörjat är inte att hjälpa 

och stödja utan snarare, om något, att stjälpa. 

Vi stjälper då inte bara Afghanistan utan även oss själva. Att dra oss 

ur när vi behövs som mest skulle skapa ett mycket dåligt rykte för Sverige 

och ett väldigt dåligt förtroende för oss. Det är någonting som självklart 

kan påverka oss i framtiden och i nutida sammanhang. 

Problemen i Afghanistan påverkar oss inte bara genom politiken. I 

Afghanistan produceras nästan 92 procent av världens heroin. I regionen 

finns även terrorism och länder med kapacitet att utveckla kärnvapen. 

Det är därför viktigt för oss att göra detta område säkert eftersom det 

kan förbättra situationen för oss här hemma i Sverige genom att genom 

exempelvis mindre narkotikahandel. 

Vi är medlemmar i FN, Förenta nationerna, och vi har möjlighet att 

hjälpa länder i behov. Vi har möjligheten att hjälpa till och skapa en 

global fred. Låt oss göra det. 

Att göra det säkert i Afghanistan skulle också göra det lättare att fokusera 

på det annars omöjliga biståndsarbetet för att återbygga ett land 

slaget i spillror. 

Sverige är inte i Afghanistan för att kriga. Vi är i Afghanistan för att 

tillsammans med andra hjälpa till att återuppbygga ett land som slaget i 

spillror efter årtionden av krig. 

Herr talman! Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 8 GABRIELLA LYSHOLM i Hässleholm: 

Herr talman! Internationell fred och säkerhet kräver internationellt 

engagemang, ansvar och agerande. Situationen i Afghanistan är bedrövlig, 

alltför bedrövlig för att omvärlden ska stå passiv. 

FN:s säkerhetsråd har konstaterat att militära insatser är nödvändiga 

och auktoriserade därför skapandet av den internationella säkerhetsstyrkan 

ISAF. 

Om Sverige nu skulle ställa sig utanför detta samarbete för fred skulle 

det innebära likgiltighet inför vår skyldighet gentemot vår omvärld och 

för de civila offer som dödats under krigets gång. 

I Afghanistan i dag vaknar tusentals barn upp till ljudet av pistolskott 

i flyktingläger och utan föräldrar. De kan inte lämna sina hem utan att 

riskera sina liv genom att trampa på en landmina. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






7

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






8 

Fler civila offer än någonsin har under den senaste tiden dödats i landet. 

Fattigdomen är utbredd, och miljontals människors rättigheter kränks 

varje dag. Det är detta den svenska insatsstyrkan i ISAF ska förhindra. 

Man ska ge den afghanska befolkningen hopp. 

Visst har inte vägen varit utan gropar och skarpa kurvor. Men den har 

varit är fortfarande den enda. Skulle vi dra i handbromsen i dag lämnar vi 

över 30 miljoner människor åt sitt öde i ett land i misär. 

En flod är skapad droppe för droppe. Så lyder ett afghanskt ordspråk. 

I stället för att låta dessa droppar bestå av oskyldiga människors blod, 

svett och tårar, låt oss skicka en flodvåg av hopp, styrka och gemenskap 

till den afghanska befolkningen. 

Härmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag vid beslutspunkt 1. 

Eftersom vi tror att nyckeln till Afghanistans välstånd är humanitära 

insatser vill vi höja biståndet. Jag yrkar därför avslag på utskottets förslag 

vid beslutspunkt 2 och bifall till reservation 3. 

(Applåder) 

Anf. 9 MÄRTA ERIKSSON i Strängnäs: 

Herr talman, ärade delegater! Vad är ansvar? Är ansvar att som ett 

fredligt land inte stödja ett arbete där demokrati och mänskliga rättigheter 

främjas? Är ansvar att skjuta över arbetet på något annat land och 

hoppas att det löser sig och tro att om man vänder ryggen till problemet 

så försvinner det? Nej, det är inte ansvar. 

Mänskliga rättigheter, rätten till utbildning och rätten till privatliv är 

några av de rättigheter som enligt svenska folket är så viktiga att de har 

införts i våra grundlagar. 

Är det då inte självklart att dessa grundläggande förutsättningar ska 

gälla även i andra delar av världen? Är det inte Sveriges ansvar att efter 

egen förmåga med fredliga trupper hjälpa ett annat land till ett demokratiskt 

styre? 

Det rådande läget i Afghanistan är inte acceptabelt. Regeringsfientliga 

grupper utgör ett stort hot mot den pågående demokratiseringsprocessen, 

och förtroendet för politikerna är fortsatt lågt. Kvinnor förtrycks, alla 

barn har inte rätt att gå i skolan, och sjukvården har stora brister. 

Detta är inte okej. Därför menar jag att en ansvarsfull utrikespolitik i 

frågan är att behålla de svenska trupperna i Afghanistan ända fram till 

transitionsprocessen och uppbyggnaden en stabil demokrati är slutförd. 

Om vi behåller de svenska trupperna i Afghanistan kan vi garantera 

den afghanska befolkningen trygghet, stabilitet, säkerhet och en ljus 

framtidstro. Det om något är att ta ansvar. 

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 10 LUKAS LIDSELL i Salem: 

Herr talman! Jag håller med regeringens förslag. Dock ser jag inte att 

en utökning av den militära styrkan är nödvändig utan att det i sådant fall 

borde ske en ökning av det civila stödet. 

Jag anser att den svenska militärens nuvarande insats i ISAF är nödvändig 

dels för att den hjälper till att stabilisera läget i Afghanistans 

krigshärjade områden, dels för att den utbildar och hjälper befolkningen i 

krissituationen.

Varför ska då Sverige hjälpa till? Jo, därför att om vi drabbas så förväntar 

vi oss hjälp. Det är alltså fråga om att ge andra vad vi själva i 

framtiden kan komma att behöva och fråga om att visa vad en demokrati 

i själva verket är. 

För att människorna i Afghanistan ska förstå vad en demokrati är 

måste vi visa det utan vapen. I sin proposition har regeringen skrivit: 

Avsikten är att det internationella samfundets militära stöd gradvis ska 

ersättas av ett förstärkt civilstöd, vilket är en god anledning att låta 

svensk militär stanna i Afghanistan. 

Utan militären kommer de civila grupperna inte att sättas in. Utan de 

civila grupperna kommer frågan om demokrati aldrig att bli hörd. Vi 

anser Sverige tillsammans med ISAF endast kan komma att utgöra en 

positiv kraft och därmed möjliggöra en förbättrad välfärd i Afghanistan. 

Det kommer i sin tur att leda landet ett steg närmare en demokrati. 

Härmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 11 DIDRIK FALK WOLLBERG i Helsingborg: 

Herr talman, ärade församling! Det var en gång tre mäktiga män, en 

rik man, en president och en taliban. Mellan dem står en legosoldat. Var 

och en av dem ber legosoldaten att döda de övriga två. Men vem dör, och 

vem överlever? Makt existerar när människor tror att den existerar. Den 

kan användas som ett trick, precis som korruption. 

Korruptionen i Afghanistan är det största hindret mot demokrati och 

rättvisa i landet. Korruptionen är som ett slag i ansiktet i kampen för 

mänskliga rättigheter. Ska vi bara sitta och titta på när korruptionen förintar 

rättvisan i landet, eller ska vi bevilja förslaget om fortsatt deltagande 

i ISAF och göra en insats som kan förändra i riktning mot både rättvisa 

och jämställdhet i landet? 

Vi strävar även efter att stoppa den illegala exporten av opium, som 

är ett bakslag för Afghanistan och andra länder. 

Herr talman! Vi kommer inte att kunna ställa allt till rätta i Afghanistan. 

Det är en väldigt lång och svår process som kommer att ta tid. Men 

Sverige som demokrati måste hjälpa det afghanska folket, och vi kommer 

att kunna bidra till en viss nivå. 

Vi kommer att kunna ändra, och vi kommer framför allt att kunna 

visa att vi är villiga att hjälpa till och visa att vi bryr oss om folket i Afghanistan. 

Glöm inte bort att man inte alltid kan förändra men att man 

alltid kommer att kunna vara med och påverka. 

(Applåder) 

Anf. 12 ISAK SNÖFJORD i Luleå: 

Herr talman! Jag personligen och klassen Omvårdnadsgrupp 3 anser 

att vi ska skicka fler soldater till Afghanistan. Det vi har gjort där och det 

vi gör för tillfället hjälper afghanerna. Allting visar på att det blir ett 

säkrare land. Flickorna kan inte gå till skolan. De riskerar att bli skjutna 

om de är på väg till skolan. 

Detta anser vi vara väldigt fel. Det är inte vad FN och de mänskliga 

rättigheterna står för. Om vi tar bort våra soldater just nu kommer det 

förmodligen att gå tillbaka till de gamla vanorna. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






9

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






10 

Vi vill öka biståndet. 60 procent av landets befolkning lever på 1 USdollar 

per dag. Det räknas som extrem fattigdom. 

Men de pengar som vi har skickat dit har inte alltid kommit fram. Det 

vill vi sätta på Sida. Det är deras ansvar att se till att pengarna kommer 

dit de ska komma. Vi vill därför att de ska skicka pengarna till organisa- 

tioner. 

Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna betonas alla 

barns rätt till utbildning och omvårdnad. Därför är det av största vikt att 

Sveriges bistånd riktas till sådana åtgärder. 

Det gäller att minska de klyftor som finns i Afghanistan, för ur fattigdom 

och missnöje gror extremism. Här har Sverige och övriga länder ett 

ansvar för att minska de klyftor som finns i Afghanistan, stärka demokratin 

och öka säkerheten, vilket bör vara den högsta prioriteringen, för 

annars finns det risk för fortsatt rekrytering till extrema islamska grupper, 

fortsatt korruption och ökad misstro mot väst. 

Till slut kommer det att handla om en kamp mot terrorism och om 

hela världens säkerhet. 

(Applåder) 

Anf. 13 FRIDA JANSSON i Haninge: 

Herr talman! På senaste tiden har det uppmärksammats flera drastiska 

händelser i Afghanistan. Bland annat har amerikanska soldater urinerat 

på döda offer, bränt koranen och dödat ett tjugotal oskyldiga afghaner. 

Dessa händelser förstärker afghanernas otrygghet till både oss och deras 

lands framtid. 

Dessutom har Sverige nästan 84 gånger större bnp per capita jämfört 

med Afghanistan. Vi har alltså råd att bidra till en säkrare livsstil i 

krisande länder som Afghanistan. 

Både du och jag vet att en mental läkning efter alla hemska tragedier 

tar tid, troligen mer tid än det tioåriga arbete som vi har utfört där hittills. 

För att läka så många själar som möjligt och göra en märkbar skillnad 

behöver vi vara där till 2018. Då krävs det också mer pengar än 560 

miljoner kronor per år, för att behålla den goda kvaliteten på vårt arbete. 

Vi bör därför rösta för ett förlängt stöd och en ökad biståndsinsats. 

Vår hjälp ska märkas! 

Härmed vill jag yrka avslag på utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 14 EDVARD THORFINN GEORGE i Lund: 

Herr talman! Vi börjar nu närma oss den allra viktigaste delen av 

denna långdragna konflikt, nämligen slutet. Det är nu vi bestämmer hur 

vår medverkan i ISAF-styrkan ska påverka framtidens Afghanistan. Ska 

vi få panik och dra oss ur de elva års hårda arbete som vi har gjort, bortkastat, 

eller ska vi gå vidare och se till att vår medverkan faktiskt har en 

långvarig effekt på fred och välstånd i landet? 

Detta är början på slutet. Men vi är inte klara ännu. Vi kan inte se in i 

framtiden. Vi kan inte vara säkra till hundra procent på hur vårt militära 

stöd bemöts. Men vi kan titta tillbaka på liknande situationer i historien, 

lära oss av tidigare misstag och lära oss inför framtiden.

År 1989, alltså inte så länge sedan, drog sig den ockuperande makten 

Sovjetunionen ut ur Afghanistan. Detta visade sig vara ett förödande 

beslut för folket i Afghanistan. I landet rådde kaos. Inbördeskrig mellan 

regeringen och gerillastyrkor och inom olika falanger av extremister 

splittrade landet i nästan tio år innan en talibanregim tog makten 1996. 

Hela anledningen till den nuvarande situationen i Afghanistan och de 

rörelser som vi i dag kämpar emot växte fram i maktvakuumet efter att 

Sovjetunionen hade dragit sig ut. I ett maktvakuum där regeringen inte 

har kapacitet att upprätthålla lag och ordning kan vad som helst hända. 

Det är så vi lämnar Afghanistan om vi drar oss ur i dag. 

Vi måste respektera historien. Vi måste lära oss av det som har hänt. 

Afghanistan är inte i en position som vi kan lämna. Vi behöver ett fortsatt 

militärt stöd för att säkra lag och ordning och stödja den demokratiskt 

framröstade regimen. 

Man kan ifrågasätta vår inblandning från början. Men vare sig vi gillar 

det eller ej har vi tagit de besluten, och dem får vi stå vid. Vi är högst 

inblandade i denna konflikt, och därför har vi ett ansvar, ett ansvar för att 

inte lämna ett land som inte kan regera sig självt. Med kunskaper från 

historien i handen hade det varit oansvarigt. 

Att människor känner sig säkra, kan gå ut på gatorna och umgås fritt 

och inte är hotade är grunden för samhället. Med det är bara grunden. Vi 

hoppas att med hjälp av ett bistånd som ska uppgå till 560 miljoner kronor 

kunna bistå den demokratiskt framröstade utvecklingen. 


(Applåder) 

Anf. 15 CECILIA CARLSSON i Lund: 

Herr talman! Sveriges unga kvinnor och män offrar sina liv i en konflikt, 

en konflikt och ett kaos som de amerikanska styrkorna har orsakat. 

Vi ger i dag mycket biståndspengar och offrar människoliv när vi har 

vuxna och barn som lider ofrivilligt i Sverige. Är det rätt? Är det rätt att i 

första hand tänka på andra och inte på sina egna? 

Ja, de riskerar sina liv, och de räddar liv. De ser efter mänskliga rättigheter 

för oss, att säkerheten höjs. 

Men vilken säkerhet har vi medborgare här i Sverige? Vi har medborgare 

som inte vågar gå ut på grund av övergrepp, våldtäkter och ligor 

som slåss mot varandra. Anmälningar av sådana brott slarvas bort av 

polisen. 

Vi måste börja agera i Sverige. Vi måste kunna gå säkert på våra egna 

gator. Vart är vi på väg? Tänk på den frågan och fundera på om det är 

bättre att lägga mer energi på skolan, omsorgen och bidrag till dem som 

inte kan få ihop vardagen, till de hemlösa i Sverige i stället! Tänk bara på 

hur alla våra barn egentligen har det i Sverige! 

Vi behöver pengar för att stoppa barnfattigdomen. Det handlar om 

barn som inte har mat på bordet längre. Vi behöver stoppa det nu, i dag – 

inte i morgon! 

Vi behöver lägga pengar på sjukvård och på att höja levnadsstandarden 

i Sverige. Vi ska inte ha några fattiga barn i Sverige. Vi unga måste 

stå upp och bygga upp det stolta Sverige som vi en dag ska ärva från de 

äldre och förvalta till nästa generation. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






11

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






12 

Vakna upp! Sverige håller på att förfalla! Hur många svenskar ska 

behöva lida och dö innan ni öppnar ögonen? 

Härmed vill jag yrka avslag på utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 16 HAMPUS ÖSTMAN i Södertälje replik: 

Herr talman! Du pratar mycket om att Sverige håller på att förfalla, 

att barn har det dåligt. Det kan man hålla med om. Det kanske är så. 

Men hur är det i Afghanistan? Där har de det ännu värre. Jag förstår 

inte varför det ena ska utesluta det andra. Vi kan väl fortfarande hålla på 

med bidrag och militär närvaro i Afghanistan samtidigt som vi bygger ut 

vårt eget land! Varför måste det ena utesluta det andra? 

Anf. 17 CECILIA CARLSSON i Lund replik: 

Herr talman! Sverige är ett land som håller på med diplomati. Ursäkta 

orden, men vi ska inte skjuta skallarna av varandra. Det är inte det vi 

håller på med. 

Om man kollar upp: Hur många i era klasser kan komma med en ny 

Iphone och ha mat på bordet dagen efter? Någonstans måste vi sätta ned 

foten. Vi måste börja se hur vi egentligen har det. 

Vi har haft en självmordsbombare. Vi har haft åtta mord i Malmö på 

mindre än ett år. Vi måste sätta stopp för detta i Sverige innan vi kan 

börja öppna dörrarna utåt och hjälpa till. 

Anf. 18 HAMPUS ÖSTMAN i Södertälje replik: 

Herr talman! Du talar om bombhot – wow! Det är klart att det är 

hemskt. Det håller jag med om. 

Men hur många är det i Afghanistan varje dag? Hur många dör inte 

där? Jag får faktiskt inte ihop det. Att en person dör, jämfört med att 

många hundratals dör, då är det väldigt viktigt att vi hjälper. 


Herr talman! Ja, det är en självmordsbombare. Men vi hjälper ändå 

och tar emot otroligt mycket flyktingar. Vi måste ha pengar för att anpassa 

dem till det svenska samhället, få dem till jobb och utbildning. Vi 

måste kunna hjälpa dem. Vi hjälper genom att ta emot, men vi måste 

hjälpa dem vi tar emot här hemma också. 

Vi skickar biståndspengar. Vi behöver inte ta bort allt, men vi behöver 

inte skicka lika mycket. Vi måste tänka på oss själva ibland. 

Anf. 20 RIKARD KAJLAND i Strängnäs replik: 

Herr talman! Ärade ungdomsriksdag! Som jag ser det gör Cecilia ett 

grundläggande fel i sin argumentation. Hon bygger den på att det finns 

ett ”vi” och ett ”de” – att vi svenskar på något sätt är annorlunda än 

världssamfundet. Jag tycker att det är ganska läskigt att höra. Det är sådan 

argumentation som många här i Sverige lägger sitt liv på att bekämpa. 

Det tycker jag faktiskt är helt rätt. 

Det är fel att se oss svenskar som något särskilt bra och att vi måste ta 

hand om oss själva innan vi kan ta hand om andra. Det är klart att man

ska kunna ta hand om sig själv, men man måste ha en viss syn på hur bra 

vi faktiskt har det i Sverige. 

Vi har till exempel en av världens lägsta andelar analfabeter. Jag kan 

slå vad om att ingen här känner en analfabet. En sådan enkel grej som att 

50 procent av barnen i Afghanistan inte går i skolan säger ganska mycket. 

Det är klart att man kan hjälpa till. 


Herr talman! Ja, de har det sämre än vi har, och vi hjälper dem mycket, 

men någon gång måste vi tänka på att hjälpa oss själva. Det jag just nu 

ser och känner är att vi hjälper dem så otroligt mycket att vi förfaller i 

Sverige. Jag vill inte att vi hamnar på den punkt där de är nu. 

Vi måste hjälpa, men vi måste samtidigt ta något till oss själva. Vi 

kan ha bistånd i form av mat, medicin, utveckling och skolor, men vi 

behöver inte sända trupper. Vi behöver inte offra liv på det sättet. 

Anf. 22 RIKARD KAJLAND i Strängnäs replik: 

Herr talman! Cecilia Carlsson lyfter fram bra poänger. Man måste 

kunna ta hand om sig själv, och det är viktigt för en stat att kunna försörja 

sig själv. 

Men låt oss se på hur mycket pengar det nuvarande förslaget innebär. 

Det är 560 miljoner. Sveriges statsbudgetöverskott år 2011 var 68,7 miljarder 

kronor. Att tro att dessa 560 miljoner på något sätt skulle göra 

Sveriges ekonomi sämre tycker jag inte är rimligt. 


Herr talman! Man kan se det som en liten summa. Men tänk på de arbetslösa 

i Sverige. Hur mycket bidrag får de att försörja sig på? Vi studerande 

som tänker läsa vidare får 2 400 kronor i månaden. Vad ska man 

äta? Vad ska man leva på? 

Vi måste börja fundera på att kanske höja lite bidrag här hemma och 

få det lite bättre för dem som kämpar. Det är så många som kämpar för 

att få ihop varenda liten krona. Vi ger bidrag. Det finns organisationer 

som samlar in miljoner och miljarder. Vart tar de vägen? Varför måste 

skattepengar gå åt till detta när vi ändå ger bidrag till exempelvis Rädda 

Barnen? 

Anf. 24 NIKLAS BRAND i Karlskrona: 

Herr talman! Ärade ledamöter av Ungdomens riksdag! Afghanistans 

regering har länge varit angripen av talibanerna, som styrde landet mellan 

åren 1996 och 2001. De har efter att ha störtats regelbundet attackerat 

ISAF-styrkorna samt afghanska trupper som har till uppdrag att bringa 

ordning och fred i landet. 

I dagens Afghanistan ser vi en förbättring. Vi anser att de svenska 

trupperna med sin lokalkännedom och lokalbefolkningens tillit ska få 

fortsätta bringa fred och avsluta sitt arbete med att utbilda de afghanska 

säkerhetsstyrkorna. 

Korruptionen är väldigt omfattande i Afghanistan. Enligt en undersökning 

av gjord av Transparency International ligger Afghanistan på 

180:e plats av 182. För att Afghanistan ska förbli demokratiskt – vilket 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






13

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






14 

det inte är med så mycket korruption – behövs stöd utifrån. Där kan Sverige 

som ett öppet och demokratiskt land hjälpa till att upprätta ett friare 

och parlamentariskt Afghanistan. 

Landet är i stort behov av civil hjälp. En mycket stor andel kvinnor 

och flickor får inte gå i skolan. Därför förblir de analfabeter och tvingas 

leva med en ytterst begränsad frihet. Vi tror att kunskap i längden leder 

till ett fredligt och demokratiskt samhälle. 

Sverige har ett starkt och bra försvar, men det måste hela tiden hållas 

uppdaterat och tränat. Kvarstår Sveriges trupper i Afghanistan stärker vi 

vårt försvar. 

För att stödja Afghanistan ska ett bistånd på 560 miljoner kronor betalas 

ut för att främja demokrati och för att hjälpa den afghanska befolkningen, 

som varje dag lever med extrem fattigdom. Det är dock väldigt 

viktigt att understryka att pengarna verkligen kommer fram till de mest 

behövande och till de ändamål de är avsedda för. Därför är det också 

angeläget att vi har människor på plats. Ju mer framstående korruptionen 

i landet blir, desto lättare blir det för de regeringskritiska att breda ut sig. 

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i punkt 1 och 2. 

(Applåder) 

Anf. 25 ANNA WAERN-BUGGE i Nyköping: 

Herr talman! Ärade ledamöter av Ungdomens riksdag! Frågan är: 

Kan man ge ett land bestående fred med hjälp av andra staters soldater 

och pansarvagnar? 

Vi i min klass, N1B i Nyköping, ställer oss bakom regeringens proposition 

om att det bästa sättet att ge Afghanistan fred är att fasa ut de 

svenska soldaternas närvaro och senast vara ute ur landet 2014. Enligt 

webbsidan Sverige i Afghanistan har den svenska insatsen tre huvudskäl 

för sin närvaro i landet. 

Det första är att vi har ett medmänskligt ansvar att bidra till att stabilisera 

och demokratisera Afghanistan, och skapa respekt för människors 

värde och mänskliga rättigheter. Det andra skälet är att vi ska ta ett 

globalt ansvar, liksom alla andra länder i FN. Det tredje skälet är att det 

ligger i Sveriges intresse att Afghanistan blir stabilt och demokratiskt, för 

det kommer att gynna Sverige på sikt. 

Afghanistan har, som alla andra länder i världen, förmågan att klara 

sig själv bara man får chansen. Men när Sovjetunionen plötsligt drog sig 

ur Afghanistan 1989 lämnades landet i kaos. Afghanistan hade ingen 

chans att strukturera sig efter så många år av förtryck. När landet var 

utan ledning och lagar gavs talibanerna ett utmärkt tillfälle att ta makten. 

Vi måste visa att vi har förtroende för att människorna i Afghanistan 

har kapaciteten att själva bestämma och att de, precis som vi, kan stå på 

egna ben. Men om vi nu alltför snabbt skulle dra tillbaka de svenska 

soldaterna riskerar landet att hamna i samma utsatta läge igen. 

Genom att successivt fasa ut de svenska styrkorna i Afghanistan kan 

vi på bästa sätt hjälpa landet till stabilitet och fred. Min klass, N1B, och 

jag yrkar på att Ungdomens riksdag bifaller propositionen från regeringen. 

(Applåder)

Anf. 26 ANNA WESTERBERG i Uppsala: 

Herr talman! Som vi vet är Afghanistan det farligaste landet i världen 

för kvinnor att leva i, mycket på grund av kvinnors låga status i samhället 

men också mycket beroende på bristande sjukvård, som gör att var elfte 

kvinna dör under förlossning eller under själva graviditeten. Vad vi betraktar 

som ett normalt och vardagligt liv för en kvinna existerar inte för 

de afghanska kvinnorna. 

Med mandat från FN har vi med hjälp av säkerhetsstyrkorna i Afghanistan, 

ISAF, kunnat ge en större andel flickor än någonsin tillgång till en 

säker skolgång. Vi har gått från ytterst få flickor i den afghanska skolan 

2001 till att nu 30 procent i den afghanska skolan är flickor. 

Mycket av detta har blivit möjligt på grund av ISAF och därför att 

säkerheten för flickorna har stärkts. 

Genom utbildning och kunskap kan det afghanska folket se och uppleva 

att det finns en annan verklighet och på det sättet börja ställa krav – 

ställa krav på samhället och ställa krav att var elfte kvinna faktiskt inte 

ska dö under förlossningen eller graviditeten. 

Den svenska styrkan ägnar mycket av sin tid åt att hjälpa kvinnor och 

flickor i deras situation i Afghanistan. Om ISAF skulle försvinna ur Afghanistan 

skulle det betyda ett bakslag för kvinnorna. Man skulle gå 

tillbaka tio år i tiden, och allt man har byggt upp skulle försvinna. 

Vår hjälp till Afghanistan är inte slutförd. Vi måste ta vårt ansvar och 

göra det bästa, och det gör vi bäst genom att vara där på plats. 

Att inte säga ja till ISAF innebär på sätt och vis att man lämnar hälften 

av Afghanistans befolkning, alltså kvinnorna, i sticket. Därför vill jag 

härmed yrka bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 27 ANTON WESTIN i Danderyd: 

Herr talman! Vad är skillnaden mellan en get och en kvinna i dagens 

Afghanistan? Om du råkar köra över en get tvingas du betala skadestånd. 

Det behöver du inte göra om du kör över en kvinna. 

Denna och många liknande orättvisor arbetar biståndsorganisationerna 

för att få bort, bland annat genom att öka tillgången till utbildning. 

Men många års ockupation och inbördeskrig har lett till en mycket osäker 

situation i landet med olika krigsherrar som slåss mot varandra. 

När de första svenska soldaterna anlände till den svenska sektorn av 

Afghanistan gick mindre än 100 000 barn i skolan, varav i praktiken alla 

var pojkar. I dag utbildas mer än 900 000 barn, varav ca 30 procent är 

flickor. 

För att fortsätta denna utveckling krävs säkerhet och stabilitet. ISAF 

arbetar för att säkerställa skyddet åt biståndsorganisationerna genom att 

ha närvaro i byar och patrullera vägar. Det viktigaste arbetet bedrivs 

dock av ett antal så kallade OMLT-team. Dessa fungerar som lärare och 

mentorer åt den afghanska armén, och detta samarbete har bland annat 

lett till att man kunnat överlåta säkerhetsansvaret för fyra provinser i det 

svenska området till ANSF, de afghanska säkerhetsstyrkorna. 

Det är just arbete av denna sort som behöver utökas, eftersom man 

kan komma att behöva fler soldater i framtiden för att nå det långsiktiga 

målet om ett självstyrande Afghanistan med egna säkerhetsstyrkor. Ett 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






15

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






16 

liknande samarbete med den afghanska polisen borde även inrättas för att 

ytterligare snabba på denna process. 

Det har varit mycket diskussion kring säkerheten för de svenska soldaterna. 

Statistiskt sett löper dock en man på 18–25 år större risk att 

omkomma på Essingeleden än i Afghanistan. 

Som i-land borde vi se det som självklart att hjälpa det afghanska folket 

med både skydd och utbildning för en säker utveckling, även om det 

kan innebära vissa risker för våra soldater. 


(Applåder) 

Anf. 28 OLA BORRE i Hässleholm: 

Herr talman! Om jag hade fått den här frågan för bara ett halvår sedan 

hade jag gett er ett långt och utförligt svar på varför vi i Sverige borde ta 

hem precis alla våra trupper som står utanför våra gränser. 

Jag hade sagt att vi borde stoppa svensk vapenimport, stoppa svensk 

vapenexport och stoppa svensk vapenproduktion. Jag hade till och med 

sagt att vi borde lägga ned hela försvaret, att det var en onödig utgift och 

att vi aldrig kommer att hamna i några konflikter ändå. 

Anledningen till det hela var att jag tyckte att den svenska medlarpositionen 

var det absolut mest ovärderliga vi hade och någonsin hade haft. 

Det är först nu, när jag inser vad den svenska medlarpositionen verkligen 

innebär, som jag tar ställning mot den. Det är först nu jag inser att den 

svenska medlarpositionen innebär att vi ska vara och förbli neutrala, och 

neutralitet i sin tur innebär att vi aldrig ska ta ställning vare sig för eller 

emot. 

Men jag vill att vi i Sverige ska ta ställning. Jag vill att vi ska ta ställning 

för demokratisering och för människors lika fri- och rättigheter. Jag 

vill att vi ska ta ställning när Syriens regim bombar civilas bostäder och 

skyller på oppositionen eller när Libyens regim sätter ut sina egna trupper 

likt dominobrickor för att försvara sin egen maktposition. 

Framför allt vill jag att alla vi här inne i dag ska ta ställning mot allt 

vad totalitär regim innebär och vad terrorverksamhet symboliserar. Vi 

har chansen att påverka i det här kriget. Vi har chansen att odla om opiumfält, 

att bygga skolor och att stärka kvinnors ställning i det här landet. 

Vi har chansen att bygga upp ett civilförsvar. Vi har chansen att påverka, 

och då tycker jag verkligen att vi ska göra det. 

Faktum är att om vi skyller på medlarpositionen bevisar det bara vilken 

skamfläck den är i den svenska historien. Således yrkar jag bifall till 

utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 29 PER STENIUS i Nyköping: 

Herr talman! Ärade ledamöter! Mina damer och herrar! Jag ska börja 

med att berätta en historia för er. 

När min fars barndomsvän gick ut gymnasiet gjorde han en lång road 

trip. Han tog sig genom Europa ned till norra Afrika, österut mot arabvärlden 

och sedan vidare till Afghanistan. När han kom hem berättade 

han att av alla de länder han hade vandrat genom var Afghanistan det 

vackraste. 

Detta var under Zahir Shahs tid, då det rådde en relativ fred i landet.

Mina damer och herrar! Den här freden måste bevaras. Den här freden 

måste utökas med mänskliga rättigheter, även för kvinnor, och med 

utbildning och med en väl demokratiskt uppbyggd rättsstat. Endast då har 

vi kommit en bra bit mot att skapa en internationell fred. 

Från början var nog frågan bland många: Vad har vi där att göra? Det 

handlar om solidaritet. Det är vad det handlar om, att visa solidaritet med 

våra medmänniskor långt borta i fjärran och att visa solidaritet med de 

lidande. 

Att dra tillbaka trupperna nu skulle betyda att vi lämnar ett land i 

spillror. Har vi väl gett oss in i den här matchen måste vi också slutföra 

den. 

Riksdagen har beslutat att dra tillbaka trupperna redan 2012, men jag 

hoppas att vi i ungdomens riksdag vet bättre. 

Jag ska citera ur Dagens Nyheter – det är från en svensk militärstrateg 

i Afghanistan: 

”Den svenska kompetensen behövs och behöver snarare förstärkas. 

500 soldater låter inte mycket i en insats som omfattar sammanlagt cirka 

120 000. I det svenska ansvarsområdet har dock den svenska styrkan 

byggt upp unik lokal förståelse, förtroende och relationer med lokala 

ledare och befolkningen i allmänhet. Detta går inte att ersätta med ett 

förband från en koalitionspartner och ett svensk tillbakadragande vore 

därför ett allvarligt avbräck för Isafs arbete i norra Afghanistan.” 

Vi ska stanna kvar till 2014 och därutöver om det behövs. Vi ska 

stanna kvar för att säkra återuppbyggnaden. Vi ska stanna kvar för att 

säkra rättsstaten, och vi ska stanna kvar för att säkra befolkningen. Jag 

yrkar på en fortsatt militär närvaro i Afghanistan, och jag yrkar på ett 

ekonomiskt stöd à 560 miljoner kronor. 

Jag heter Per Stenius. Tack för mig! 

(Applåder) 

Anf. 30 TONY OTTOSSON i Älmhult: 

Herr talman! Ett nej till fortsatt deltagande i Afghanistan är detsamma 

som ett ja till förtryck. Kvinnor kommer att fråntas sina rättigheter. De 

kommer att tvingas bära burka och underkasta sig män. 

Det finns ingen stabil och stark regering i dag, och om ISAF lämnar 

landet kommer talibanerna att ta över. 

ISAF är inte historiens bäst genomförda operation. Den har visat sig 

ganska bristfällig på många sätt, men alternativet är inte bättre. Alternativet 

är sharialagar, särbehandling på grund av kön, våld och diktatur. 

Det är det öde som väntar Afghanistan om vi inte ställer upp och tar vårt 

medmänskliga ansvar. Vi har en skyldighet att ställa upp när någon riskerar 

ett så här fruktansvärt öde. 

Sverige har resurser. Vi kan hjälpa både oss själva och andra. Vi kan 

driva mer än en politisk fråga. Mänskligheten slutar inte vid gränsen. 

Människor upphör inte att vara människor utanför våra gränser. Därför 

måste vi fortsätta hjälpa till. 

Regeringen har tagit fram vad jag anser är ett mycket rimligt förslag 

om både bistånd och militärt skydd för civilbefolkningen. Jag tycker att 

vi ska göra vad vi kan för att stödja detta. 


(Applåder) 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






17

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






18 

Anf. 31 THEODORE MONTEL i Nyköping: 

Herr talman! Sunni–shia-relationen i Afghanistan och resten av arabvärlden 

har alltid varit väldigt svår att hantera. Att människor som har 

samma trosgrund och nästan exakt samma utövande av sin tro kan ha så 

stora meningsskiljaktigheter kan verka otroligt. Men Iran–Irak-kriget är 

ett exempel på hur illa det kan gå. 

Länder som gick in av välgörenhetsskäl utstod stora förluster, men 

medierna fokuserade ändå på de bilbomber och dödspatruller som respektive 

grupp utsatte varandra för. Med all rätt, för dödstalen för civilbefolkningen 

var skyhöga. 

Om vi inte stannar i Afghanistan och hjälper folket med den säkerhet 

de behöver kommer detta med största sannolikhet att leda till fler sammandrabbningar 

mellan grupperna. Vi kan förhindra detta men inte utan 

militär närvaro i landet. Vårt ansvar för omvärlden är stort i dag, och när 

instabiliteter som dem i Afghanistan sprider sig världen över måste vi 

hjälpa till. Vi ska försvara vår övertygelse. Demokratin behöver en stark 

grund, och för att undvika valfusk, korruption och revolutioner måste vi i 

västvärlden hjälpa till att säkra demokratin i Afghanistan. 

För oss är det lättare att relatera till, kontrollera och handla med länder 

som har samma värdegrund, samma system och lagar liknande våra. 

Vi vet att om ett land är demokratiskt är det mycket mindre risk att de till 

exempel utvecklar kärnvapen eller liknande, vilket skapar en säkrare och 

mer enhetlig värld för oss alla. Att dessa regimer ofta skapar stora klyftor 

mellan sig själva och folket i det egna landet behöver knappast sägas. 

Vi måste hjälpa dessa människor. Vi är med i FN, och vi har skrivit 

under de mänskliga rättigheterna. Vi ska också försvara dem. Om vi inte 

hjälper personer i nöd bryter vi ett löfte vi gett oss själva. För varje land 

vi lyckas omvända och för varje afghan vi kan rädda uppfyller vi detta 

löfte, och vi kan känna oss stolta medan vi gör det. 

Tystnaden ni fick uppleva i början kommer att ljuda högt på alla skolor 

i Afghanistan om vi inte hjälper dem. Härmed yrkar jag bifall till 

utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 32 ALBERT BERGSTEDT i Nyköping: 

Herr talman! Ärade ledamöter av ungdomens riksdag! Vi lever i ett 

av världens tryggaste länder. Vi har en stadig ekonomi och en social 

trygghet som få länder kan överträffa. 

Men världen ser över lag mycket annorlunda ut. Det handlar om barn 

och framför allt unga flickor som inte får en chans till utbildning. Det 

handlar om människor som inte kan känna sig trygga på sina egna gator 

och torg. 

Vi är ett land som kan göra skillnad, och det har vi visat i Afghanistan. 

FN har bett sina medlemsländer om militär hjälp, och därför har 

Sverige trupper på plats i Afghanistan för att hjälpa dem i rätt riktning. 

Soldaterna bidrar till att fler afghaner kan känna sig trygga, få möjlighet 

att delta i samhället och leva ett friare liv med de grundläggande rättigheter 

som vi tar för givna. 

I och med fredstruppernas närvaro, däribland svenska soldater, har vi 

skapat en stor förändring i det afghanska folkets liv. Fler har getts rätt till

grundläggande hälso- och sjukvård. Demokratiska parlamentsval har 

hållits. Människor lever ett friare liv. 

När fredstruppernas arbete startade 2001 gick endast två miljoner 

barn i skolan. Under de tio år trupperna har varit närvarande har detta 

antal ökat med 200 procent, och i dag går sex miljoner barn till skolan 

varje morgon. 

Därför yrkar jag och min klass på att ungdomens riksdag bifaller regeringens 

förslag att sända en svensk väpnad styrka bestående av högst 

855 personer att delta i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan 

till utgången av december månad 2012. 

(Applåder) 

Anf. 33 RANI MUHIALDIN i Göteborg: 

Herr talman! Vi tycker att det behövs en internationell styrka i Afghanistan 

som visar sin närvaro och förhindrar ett inbördeskrig mellan de 

många etniciteterna. 

En svensk trupp på max 855 personer låter som en mycket bra idé då 

vi inte tycker att det är någon idé att ha fler trupper än nödvändigt. Orsaken 

är att det kan kännas stötande för den afghanska befolkningen med 

för stora trupper, och risken att befolkningen känner sig kränkt kan leda 

till folklig sympati med talibanerna. 

Vi bör även skicka dit trupper för att ge en afghansk styrka utbildning 

och erfarenhet av olika operationer, detta för att stabilisera landet. Skickar 

vi inte dit en styrka finns risk för oroligheter såsom inbördeskrig eller 

folkmord. Den afghanska regeringen vill även ha hjälp av internationella 

styrkor för att fördriva talibanerna från deras läger uppe i bergen. 

Vi tycker att det är vår skyldighet att främja demokratin och stärka 

den i Afghanistan. Vi vill även behålla biståndet på den nuvarande nivån, 

det vill säga 560 miljoner till Afghanistan, detta för att inte göra Afghanistan 

ekonomiskt beroende av bistånd och för att inte strypa civilbefolkningens 

redan låga levnadsstandard. 

Vi vill stödja den afghanska regeringen i kampen mot terrorism och 

talibanerna. För att se till att pengarna hamnar rätt är det av högsta vikt 

att ha trupper där nere som kontrollerar så att pengarna inte hamnar i fel 

händer. 

Vi tycker också att pengarna ska användas till att utbilda befolkningen 

och ge barn möjlighet att utbilda sig. Vi vill hålla matpriserna låga, 

och genom att inte sänka biståndet kan vi skapa en ekonomisk trygghet 

som innebär att en drastisk matprishöjning inte sker, då detta skulle ha 

katastrofala konsekvenser. 


(Applåder) 

Anf. 34 MATILDA JOHANSSON i Österåker: 

Herr talman! Härmed vill jag yrka avslag på utskottets förslag. Jag 

vill därmed öka den svenska truppen till mer än 855 soldater och öka det 

bistånd som nu uppgår till 560 miljoner kronor. 

Jag hävdar att ISAF-styrkornas insatser har genererat flera indikationer 

på ett framtida demokratiskt Afghanistan, och jag får medhåll från 

både Försvarsmaktens insatschef Anders Lindström och Afghanistanexperten 

Anders Fänge som också har varit chef för Afghanistankommit- 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






19

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






20 

tén. Både jag, Fänge och Lindström anser framför allt att landets infrastruktur 

och miljö har förbättrats sedan ISAF-styrkan gjorde intåg efter 

World Trade Center-attackerna 2001. 

I slutet av 2012 vill regeringen börja dra tillbaka de svenska soldaterna 

som verkar i Afghanistan. Men då tror Anders Fänge, precis som jag, 

på en kraftig försämring. Denna hypotes styrks av konsekvenserna av 

USA:s reträtt från Irak förra året. Bara några dagar efter soldaternas retur 

till hemlandet förvärrades konflikten mellan shia- och sunnimuslimer. 

Irakier flyr landet på grund av oroligheterna, och ISAF:s reträtt från Af- 

ghanistan kan få samma konsekvenser. 

Jag tror att ökade insatser i Afghanistan ger de bästa förutsättningarna 

för att bygga upp en välfärd där både välfungerande och okorrumperade 

institutioner, myndigheter och en välfungerande och självständig demokrati 

driver landet mot ekonomisk och social utveckling. Ett belöningssystem 

där sociala framgångar belönas med ökat bistånd kan ge Afghanistan 

motivation till utveckling. Denna utvecklingsstrategi har jag valt att 

kalla Stairway to democracy. 

För att få insatsen accepterad i det afghanska samhället måste vi försäkra 

oss om att våra styrkor behandlar den lokala befolkningen med 

respekt. Med denna respekt och artighet ska vi vinna afghanernas tillit 

och kämpa för ett självständigt Afghanistan. 

Herr talman! Härmed yrkar jag avslag på utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 35 JOSEF PETTERSSON i Stockholm: 

Herr talman! Den afghanska civilbefolkningen lever under ett otroligt 

förtryck. Ovanpå detta har de blivit utsatta för inbördeskrig och en otrolig 

kränkning av mänskliga rättigheter. Eländet har lett till att afghanerna 

är ett av världens fattigaste folk. Kan ni förstå att bli utsatt för allt detta 

under flera årtionden? 

Jag hade varit förstörd och ropat efter hjälp. Den afghanska civilbefolkningen 

har ropat, och det är dags för oss att bevisa vår roll som ett 

mycket lyckat postindustriellt land. 

Närvaron av trupper under FN:s styre har varit och är nödvändig för 

att göra situationen i Afghanistan stabil. Dessa truppers mål är att landet 

självt ska kunna styra över sin egen utveckling och säkerhet. 


(Applåder) 

Anf. 36 ASHLEY ANDERSSON i Malmö: 

Herr talman! En trupp med högst 855 personer och ett bidrag på 560 

miljoner kronor kommer att ge förutsättningar för en stabilare förbättring 

av hela situationen. Det militära stödet ska ge undervisning till de afghanska 

säkerhetsstyrkorna och bygga upp en civil polis och en demokratisk 

kontroll, detta för att stoppa terrorismen. Till exempel sker 87 

procent av världens opiumtillverkning i Afghanistan, vilket terroristgrupperna 

är orsak till. Problemet är att detta är en stor del av Afghanistans 

ekonomi. 

Biståndet ger ett ekonomiskt stöd som visar den seriösa hjälp Afghanistan 

får. Den civila befolkningen är, som ni alla vet, hårt drabbad av

självmordsattacker, eldöverfall med mera, men också av naturkatastrofer. 

Främst är det kvinnorna och barnen som är drabbade. 

Det är dåligt med sjukvård och det är inte självklart med skolmöjlighet 

till barnen. Däremot har antalet barn i skolan, också andelen flickor, 

ökat sedan den internationella hjälpen startade i Afghanistan. 

Spädbarnsdödligheten har minskat med 54 barn per tusen födslar 

mellan 2007 och 2010. 

Afghanistan behöver undervisning till sina säkerhetsstyrkor och bistånd 

för att landet ska ha möjlighet att byggas upp stabilt utan återfall. 

Jag tycker att alla ska få samma grundskoleundervisning, och alla ska ha 

tillgång till sjukvård. 


(Applåder) 

Anf. 37 EMELIE SABO i Halmstad: 

Herr talman! Den internationella säkerhetsstyrkan bildades 2001/02. 

Sedan dess har Sverige bidragit med stora insatser. Såväl vårt som andras 

engagemang har inte gett en önskad effekt, eftersom man har misslyckats 

med att skapa fred. Vi anser därför att den svenska väpnade styrkan ska 

tas hem, för ju längre vi låter våra soldater vara kvar, desto djupare dras 

de in i kriget, och det vill vi inte. 

Talibanernas motivation gror sig allt större hela tiden, och vi vet alla 

att de är mycket farliga och svåra fiender. Enligt militära befälhavare är 

det svårt, för att inte säga omöjligt, att vinna över talibanerna. Talibanerna 

strider på hemmaplan, vilket ger dem överlägsna kunskaper om terrängen 

och en enorm motivation som är byggd på kompromisslös religiös 

och politisk övertygelse. 

I enlighet med biståndsbudgeten vill vi att biståndet till Afghanistan 

ska uppgå till 300 miljoner kronor. Vi vill dock göra förslaget tidsbegränsat. 

Så länge Sverige befinner sig i Afghanistan kan vi bidra ekonomiskt, 

men när Sverige drar sig ur ska biståndet minskas stegvis med 100 

miljoner kronor per år de tre närmaste åren. 

Herr talman! Härmed vill jag yrka avslag på utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 38 ELISAVETA SERGEEVA i Ljungby (replik): 

Herr talman! Du, Emelie, pratar om talibanernas motivation och 

kompromisslöshet, att det skulle vara omöjligt att vinna i det kriget. Du 

har en väldigt negativ inställning till hela diskussionen och säger att det 

skulle vara totalt omöjligt. 

Men det är ju det vi är här för. Vi är här för att säga att det inte är 

omöjligt och att det finns chanser. Det har gett resultat, som du säger att 

det inte har. Men det har det. Det finns resultat. Som tidigare har nämnts 

är det 30 procent fler flickor som går i skolan. Är inte det bra nog för er? 

Anf. 39 EMELIE SABO i Halmstad (replik): 

Herr talman! Det är klart att vi har gjort många förändringar i Afghanistan. 

Men vi har inte lyckats skapa fred, och vi har varit där ett bra tag 

nu. Det gör att vi inte vill låta de svenska soldaterna riskera sina liv under 

så lång tid. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






21

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






22 

Självklart har vi bidragit med stora insatser och vi har bidragit med 

ett stort engagemang, men det har inte gett önskad effekt. Jag kanske är 

väldigt negativt inställd som du ser det, men jag är bara väldigt osäker på 

hur man ska gå till väga för att hitta en lösning. 

Anf. 40 ELISAVETA SERGEEVA i Ljungby (replik): 

Herr talman! Jag förstår att du är osäker. Det är vi nog alla. Ingen har 

någon konkret lösning på detta, tror jag. Men jag tror ändå att vi på något 

sätt är på väg mot den fred vi vill ha i Afghanistan. Och jag hoppas att du 

på något sätt ändå kan dela den åsikten med mig, att vi ändå är på väg 

mot alla de siffror som alla ungdomar har nämnt här i dag – 30 procent 

fler skolflickor. Det är hur bra som helst. 

Ajournering 

Ungdomens riksdag beslutade kl. 14.15 på förslag av talmannen att 

ajournera förhandlingarna ca fem minuter. 

Återupptagna förhandlingar 

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.37. 

Anf. 41 SOFIA WIKLUND i Stockholm: 

Herr talman! Det afghanska folket har genomlidit 30 år av oroligheter, 

och detta lidande har ännu inte fått ett slut. Afghanistan är ett land 

utan grundläggande demokratiska principer, ett land utan trygghet, ett 

land utan respekt för mänskliga rättigheter. Detta är oacceptabelt. 

Sverige innehar både stora ekonomiska och diplomatiska resurser och 

har därför ett självklart ansvar för att få slut på detta lidande. Trots att 

Sveriges och andra länders arbete har gett resultat återstår ännu stora 

utmaningar för att skapa en varaktig förändring. Behovet av ekonomisk 

hjälp är stort, och Sveriges ekonomi tillåter att vi utökar vårt bistånd. 

För att det ekonomiska biståndet ska få effekt krävs dock även militära 

insatser. FN:s målsättning är att Afghanistan år 2014 ska överta ansvaret 

för säkerheten i landet. Till dess är Afghanistan beroende av andra 

länders, däribland Sveriges, närvaro. 

Ett militärt deltagande innebär även självklart stora risker. Svenska 

soldaters liv kan mistas, och anhöriga kan drabbas av sin värsta mardröm. 

Det är dock denna mardröm det afghanska folket lever i varje dag, 

och därför är en fredsbevarande militär insats ändå nödvändig. 

Härmed vill jag yrka bifall till utskottets förslag angående beslutspunkt 

1 men avslag på utskottets förslag angående beslutspunkt 2. 

(Applåder) 

Anf. 42 ALEXANDER ROOS i Malmö: 

Herr talman! Jag tror inte att jag kan få hela kammaren att ändra åsikt 

med ett tal bestående av djupa ord och betydelsefulla historier. Visst är

det vackert att höra, men vad ger det? Det kanske gör mig till fel person 

att stå här, men jag är nog mer realist än optimist. 

Jag anser att vi måste se till fakta i stället för att förlita oss på tro, för 

tron för oss bara en viss bit på vägen. Fakta är till exempel att sjukvården 

har stigit med 41 procent de senaste tio åren. 

Vi är ett välmående land som måste stå för våra värderingar, och 

därmed måste våra handlingar representera oss lika väl. 

Vår insats i Afghanistan hittills har visat resultat, bland annat när det 

gäller sjukvård, mer jobb, mindre kriminalitet och att fler barn får gå till 

skolan. Nu är det dock dags att byta håll. Vi måste fokusera mer på hu- 

manitära uppgifter och insatser i stället för militära. 

Det vi måste göra för att befria folket är att hjälpa den socioekonomiska 

utvecklingen att ta form, förbättra samhällsstyret, skapa arbeten 

för att minska narkotikahandeln och minska korruptionen i systemet. 

(Applåder) 

Anf. 43 PÄR HEIDENMAN i Nybro: 

Herr talman! 600 militärer består den svenska insatsstyrkan av, varav 

400 befinner sig i Afghanistan. 400 ska täcka ett område fyra gånger så 

stort som Kosovo, och i det krigshärjade Kosovo befann sig 50 000 soldater. 

Svenskarna står inför en omöjlig uppgift, och den afghanska armén 

och polisen är långt ifrån kapabla att ta över. 

85 500 kronor skulle varje svenskt hushåll betala varje år i mutor om 

Sverige var lika korrupt som Afghanistan. 

2 332 civila dödades 2011 av talibanregimen. Folket lever med terror, 

svält och en osäker framtid. Det är oacceptabelt. 

Den svenska uppgiften är att skydda och utbilda. I nuläget kan man 

endast patrullera och uppehålla sig korta stunder i byarna. Man kommer 

dit, skrämmer talibanerna och pratar med civila. När man åker därifrån 

kommer talibanerna tillbaka och torterar och dödar alla som samarbetat 

med svenskarna. 

För att uppnå stabilitet och säkerhet behövs konstant svensk militär 

närvaro i byarna. Annars kan man aldrig uppnå det skydd mot talibanerna 

som krävs för att garantera folkets säkerhet. För att vi ska kunna hjälpa 

dem att leva i ett land som respekterar de mänskliga rättigheterna är 

det inte tillräckligt att öka till 855. För att lyckas behövs mer resurser. 

Svenska män och kvinnor riskerar just nu sina liv för en omöjlig insats. 

Utan en ökad insats kommer den svenska styrkan att sitta på första 

parkett och se hur landet ödeläggs. 

Jag yrkar avslag på utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 44 OSKAR BIROL i Nacka: 

Herr talman! Har ni någonsin förlorat någon nära? Det har jag, och 

det gör ont. För 3 000 familjer blev den värsta mardrömmen sann, och de 

fick aldrig se sina kära någonsin igen. 

Den 11 september var starten på när hela världen förenades för att 

bekämpa terrorismen. Det var också starten på en heroisk insats för att 

försvara mänskliga rättigheter och införa rättvisa i Afghanistan. 

Det var aldrig en lätt uppgift. Afghanistan var världens tredje fattigaste 

land där 92 procent av befolkningen inte hade tillgång till sjukvård. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






23

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






24 

Talibanerna var några av de ohyggligaste ledarna genom tiderna, och 

folk stenades dagligen till döds offentligt av regeringen. 

Sedan dess har vi gjort en otrolig insats. I dag har antalet barn som 

går i skolan tiodubblats. Kvinnor sitter nu i parlamentet i stället för att 

vara inlåsta i sina hem. Läger där al-Qaida tränade 10 000 terrorister är 

förstörda, och Afghanistans ekonomi har mer än fördubblats. 

Fyra femtedelar av den enorma befolkningen på 35 miljoner har nu 

tillgång till sjukvård, vilket har lett till att medellivslängden ökat med 

hela 20 år. 

Nu återstår att ge en trygghet. För att kunna höja välfärden för Afghanistans 

invånare måste folket känna säkerhet och stabilitet från lokal 

nivå ända upp till nationell nivå. Trots tio års kamp kvarstår korruption 

och rädsla för talibanerna. 

Mänskliga rättigheter måste respekteras överallt i världen, just för att 

de är universella. Sverige ska med hjälp av 855 stolta hjältar lyfta vår 

allierade nation i öst, Afghanistan. 

Det är väsentligt att inte sluta precis före mållinjen utan köra det bästa 

man kan hela vägen ut. 

Jag yrkar bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 45 AXEL OLSSON i Svalöv: 

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag om militärt och 

ekonomiskt stöd i Afghanistan. 

Jag förstår oppositionens negativa inställning till att bidra med pengar. 

Vilket slöseri! Det hjälper ändå inte! Jo, det gör det. Afghanistan är 

med vår hjälp ett land på väg uppåt, både sett ur utbildnings- och kvinnoperspektiv. 

Det blir bättre. 

Vi har fortfarande lång väg att vandra, men vi kan inte sluta här. Allt 

kanske inte löser sig till 2014. Det kanske fortfarande behövs hjälp. Men 

vi ska vara där tills landet klarar sig på egen hand. 

Det är sant att Afghanistan är ett av världens mest utsatta länder. Det 

är ett land där kvinnor blir bortgifta mot sin vilja, ofta redan före 15 års 

ålder. Många är analfabeter. 

Men detta vet vi. Det diskuterades i riksdagen redan 2001. Det är ingen 

nyhet. 

Anledningen för Sverige att skicka 855 soldater till Afghanistan är för 

att synas utåt i världen. Genom att hjälpa tar vi vårt internationella ansvar 

och kan kanske själva få hjälp i framtiden. 

Jämför det med att du känner en kille som håller på att renovera sitt 

kök. Han behöver hjälp, och du blir tillfrågad. Du pallrar dig dit med din 

lilla verktygslåda. Det är redan många där och hjälper till, och du kanske 

bara sätter upp ett par lister. Men det är tanken som räknas. Du har varit 

där, och det räknas. 

(Applåder) 

Anf. 46 RODI MARDO i Strängnäs: 

Herr talman! Sveriges deltagande i Afghanistan är mycket viktigt. 

Varför? Jo, för vi är ett exportberoende land som är med i EU, och det är 

absolut inte tärande på vår ekonomi. Eftersom vi är med i EU och exporterar 

inom och även utanför EU är kontakter och förtroende viktigt.

Hur ska Sverige få mer att säga till om och få sin röst hörd och respekterad 

i EU om vi inte visar framfötterna och deltar i viktiga operationer 

som denna? 

Sverige var en gång med och kämpade för fred i Centralafrika. Vi 

hade högre anseende och bättre rykte inom EU just då för att vi var där 

och visade att Sverige är en fredsmakt som ställer upp när det behövs och 

inte agerar fegt och passivt. 

Sverige måste visa att vi bryr oss och står upp för de mänskliga rättigheterna. 

Vi diskuterar nu deltagande av en trupp som är mindre än 

tusen man. USA bidrar med mer än 90 000 soldater. 

Sverige hade år 2011 ett överskott i statsbudgeten på 67,8 miljarder 

kronor. Vad är 560 miljoner kronor i jämförelse med det? Det är så 

mycket vi kan bidra med. 

Härmed yrkar jag bifall till beslutspunkterna 1 och 2. 

(Applåder) 

Anf. 47 MAJA FREIBERG i Uppsala: 

Herr talman! Afghanistan är ett land som har varit drabbat av krig 

under lång tid och där den humanitära situationen är väldigt svår. Jag 

håller med om utskottets förslag att de svenska trupperna bör stanna kvar 

i Afghanistan till 2012, men att det ska finnas möjlighet att stanna kvar 

till 2014. De kan på så sätt hjälpa till att skapa säkerhet i en osäker region, 

och kan då fokusera på att hjälpa civilbefolkningen. 

Jag anser att Sverige, liksom andra länder, har ett medmänskligt ansvar 

att hjälpa Afghanistan med deras demokratiseringsprocess. Jag menar 

att Sveriges engagemang i den internationella säkerhetsstyrkan även 

hjälper till att förbättra säkerheten för kvinnorna i landet. Afghanistan är 

det land där det är farligast för kvinnor att leva. Varje dag berövas afghanska 

kvinnor sina mänskliga rättigheter. 

I dag går få afghanska kvinnor i skolan, men andelen flickor som utbildar 

sig har ökat de senaste åren. Det är något som jag ser som en stor 

förbättring. Om den afghanska regeringen förlorar makten är risken stor 

att flickor inte får gå i skola alls. Det är ett scenario som är svårt att tänka 

sig i Sverige, men det skulle kunna bli verklighet i Afghanistan. 

Jag anser att det är viktigt att trycka på när det gäller rätten för kvinnor 

att gå i skolan eftersom en väl fungerande stat bygger på att folket 

har fått en bra utbildning. 

Jag tycker att man så småningom steg för steg ska lämna över ansvaret 

för säkerheten till de afghanska myndigheterna, och lämna landet. 

Men jag anser att det inte skulle gynna det afghanska folket om man drog 

tillbaka styrkorna i dag. 

Härmed yrkar jag bifall till utskottets förslag. 

(Applåder) 

Anf. 48 HARALD IDESTRÖM i Norrtälje: 

Herr talman! Kära ungdomsriksdag! Jag tror att ni har fått tillräckligt 

med metaforer och historielektioner för en dag, så jag ska fatta mig koncist. 

Vi anser att det är av största vikt att vi som föregångsland fortsätter 

och till och med intensifierar det humanitära arbete som påbörjats i Afghanistan 

och att vi fortsätter det vitala värnandet om de mänskliga rät- 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






25

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 






26 

tigheter som hela vår människosyn är baserad på. Det är också av största 

vikt att vi fortsätter att arbeta aktivt för utsatta minoriteters jämlikhet och 

deras okränkbara rätt till liv, trygghet och en hoppfull framtid. 

Det är även viktigt att aktivt delta i de aktioner som FN, och följaktligen 

Sverige som medlemsland, anser vara viktiga och ha hög prioritet 

samt att visa ett starkt engagemang i de humanitära insatserna världen 

över. 

Vi vill lägga emfas på uppdragets natur som solidaritetsarbete. Det 

ska alltså inte handla om någon som helst välgörenhet med den naturliga 

maktasymmetri som följer, utan om ett jämlikt samarbete där vi tillhandahåller 

verktyg för den afghanska ordningsmakten att självständigt och 

på demokratiska grunder ta itu med de humanitära problem som har 

uppstått. 

(Applåder) 

Beslut 

Överläggningen var härmed avslutad. 

UFöU1 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan 

i Afghanistan (ISAF) 

Punkt 1 (Fortsatt svenskt deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan 

i Afghanistan) 

1. utskottet 

2. res. 1 

3. res. 2 

Förberedande votering: 

133 för res. 1 


147 avstod 

28 frånvarande 

Ungdomens riksdag biträdde res. 1. 

Huvudvotering: 

252 för utskottet 


37 avstod 


Ungdomens riksdag biföll utskottets förslag. 

Punkt 2 (Svenskt bistånd till Afghanistan) 

1. utskottet 

2. res. 3 

Votering: 

188 för utskottet 


59 avstod 


Ungdomens riksdag biföll utskottets förslag.

3 § Frågestund Ungdomens 


Vi övergår nu till dagens frågestund. 

Jag hälsar statsrådet Birgitta Ohlsson, statsrådet Stefan Attefall, statsrådet 

Erik Ullenhag, miljöminister Lena Ek och näringsminister Annie 

Lööf välkomna. 

Östersjöns tillstånd 

Anf. 50 OLIVIA WALLIN i Strömsund: 

Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Birgitta Ohlsson. 

Östersjön är i nuläget övergödd av länderna i dess närhet, och fisket 

dör ut. 

Jag vill veta vad ni har tänkt göra för att få Östersjön frisk igen. 

Anf. 51 Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP): 

Herr talman! Den fråga som Olivia Wallin ställer är oerhört central. 

Man kan säga att 20 procent av Östersjöns havsbotten redan är död i dag. 

Vi jobbar förstås på flera olika plan. Bland annat jobbar miljöministern 

med detta. Men jag som EU-minister jobbar framför allt med något som 

heter EU:s Östersjöstrategi. Där jobbar samtliga länder som ligger kring 

Östersjön med miljö- och klimatfrågor. 

En av de största bovarna vad gäller Östersjöns utsatthet är förstås 

övergödningen som orsakas av våra lantbruk. Där måste vi se till att det 

blir tuffare lagar och regler. Gör vi ingenting åt det som sker i dag vad 

gäller miljöförstöring kommer varken mina barn eller dina barn att bada 

där i framtiden. 

Anf. 52 OLIVIA WALLIN i Strömsund: 

Herr talman! Kan vi ungdomar hjälpa till med någonting? 


Herr talman! Det var en mycket bra följdfråga. 

När det gäller Östersjöstrategin försöker vi att få fler, inte minst unga, 

att resa och studera i länder kring Östersjön. Här kan man förstås engagera 

sig politiskt också. 

Jag tror att unga kan göra mycket här, kanske framför allt genom att 

väcka en debatt. I dag är frågan om Östersjön levande i den politiska 

diskussionen. Det är framför allt för er generations framtid som det är en 

livsavgörande fråga. Gör vi ingenting konkret nu kommer det att bli 

mycket svårt att i framtiden få ordning och reda i den frågan. 

Svenskarnas överkonsumtion 

Anf. 54 BEATRICE IVARSSON i Oskarshamn: 

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Lena Ek. 

Handelsminister Ewa Björling lanserade 2010 en vision om att fördubbla 

den svenska exporten till 2015. Handeln är en hörnsten för tillväxten 

och hela Sveriges välstånd. 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

27

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

28 

Världsnaturfondens beräkningar visar att om alla levde som vi svenskar 

skulle vi behöva tre jordklot. 

Overshoot Day 2011 inträffade redan den 27 september, alltså den 

dag då vi förbrukat jordens resurser för hela året. Denna dag inträffar 

tidigare för varje år. 

Ökad produktion innebär att vi stör ännu mer av vår natur. Det är en 

myt att vi kan öka produktionen utan att det påverkar miljön. 

Hur ser miljöministern på Sveriges och svenskarnas överkonsumtion? 

Anf. 55 Miljöminister LENA EK (C): 

Herr talman! Jag tackar för frågan. Detta är en mycket svår fråga. Jag 

hade anledning att diskutera den när jag deltog i FN:s miljöprogram i 

Nairobi för ett par veckor sedan. 

Jag tror att vi måste fundera över hur konsumtions- och handelsmönster 

ter sig i Europa och i fattiga länder. Fattiga länder behöver kanske 

kunna handla mer, medan vi kanske ska handla mindre. Vi kanske i alla 

fall ska diskutera konsumtionsmönster i Sverige och i Västeuropa. 

Ökad produktion eller ökad ekonomisk tillväxt i fattiga länder handlar 

om hälsovård, om att kunna läsa, att kunna ha en lampa som lyser när 

man ska göra läxor och att kunna kyla vaccin. Tillväxt i ekonomin handlar 

om olika saker i debatten i fattiga länder och i Europa. 

Anf. 56 BEATRICE IVARSSON i Oskarshamn: 

Herr talman! Att fördubbla exporten i Sverige är kanske bra för ekonomin. 

Eftersom det skulle behövas tre jordklot om alla använde lika 

mycket resurser som vi, och då skulle våra resurser vara slut för länge 

sedan. 

Hur arbetar ni för att miljön ska förbättras och för att vi inte ska använda 

mer resurser än vad som verkligen finns? 


Herr talman! Jag tycker att även följdfrågan är mycket intressant. 

Jordens resurser räcker inte till allting. Så är det. I FN talar man om Planetary 

Boundaries. 

Vi förbereder just nu jubileumskonferensen för Stockholm. Det är 40 

år sedan den stora miljökonferensen hölls i Stockholm. Vi förbereder den 

globala FN-konferensen om hållbar utveckling i Rio i början av sommaren. 

Där är ekosystemtjänster något mycket viktigt. 

Inclusive Green Economy är ett annat mycket viktigt ämne som vi 

diskuterar. Det handlar precis om dessa frågor. 

Vilken typ av teknik behöver de fattiga länderna? De behöver kanske 

solceller och vätgasbilar. De behöver den moderna miljötekniken. Det 

handlar därför även om vilken sorts export vi har. 

Stöd till ungdomars företagande 

Anf. 58 HANNA HARTIKAINEN i Strängnäs: 

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till näringsminister Annie Lööf. 

Som alla här vet är ungdomsarbetslösheten i Sverige just nu mycket 

hög. Jobben finns i företagen. Men för mig och många andra ungdomar

är tanken på att starta ett företag i dag mycket långt borta. Hur gör man, 

vilka fällor kan man hamna i, och vad innebär det egentligen att vara 

egen företagare? Det är dessutom mycket svårt för unga att få lån, vilket 

oftast krävs eftersom det behövs ett startkapital. 

Min fråga till näringsministern är: Hur ska ni i regeringen stötta ungdomar 

så att fler kan starta egna småföretag och på så sätt också skapa 

fler jobb? 

Anf. 59 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C): 

Herr talman! Jag tackar Hanna Hartikainen för en mycket bra fråga. 

Det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Just ungas entreprenörskap 

är en oerhört angelägen framtidsfråga, inte minst eftersom vi ser 

att Sverige är ett av de länder i Europa som har högst ungdomsarbetslöshet. 

Det som man kan göra är att främja och förbättra attityden bland unga 

när det gäller att starta företag. 

Alliansregeringen har gett mer pengar till exempelvis organisationen 

Ung Företagsamhet för att ungdomar under andra eller tredje året i gymnasiet 

kan testa att driva ett företag. 

Vi har också satt i gång ett pilotprojekt nationellt som heter Unga innovatörer. 

Det handlar om att lyfta duktiga och unga entreprenörer och 

innovatörer för att de på det sättet ska vara förebilder för andra. 

Jag var i USA för någon vecka sedan och invigde där temaåret Innovation 

and Education. Jag höll ett seminarium som handlade om just 

young innovators needed. 

Vi behöver alltså lyfta denna fråga både globalt och här i Sverige. 

Underhållet av fastigheter 

Anf. 60 SOFIE ANDERSSON i Malmö: 

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Stefan Attefall. 

I Malmöstadsdelarna Sofielund och Herrgården i Rosengård har privatägda 

fastigheter, ägda både av enskilda privatpersoner och privata 

företag, inte underhållits så som man tycker borde ha gjorts. Detta har 

resulterat i mögliga lägenheter och att vissa bostäder är fulla av kackerlackor. 

I Sofielund har privatpersoner som äger enskilda bostadshus 

inkvarterat personer desperata efter en bostad i till exempel källarutrymmen, 

till absurda hyror. 

Vad tycker statsrådet om detta, och hur kan man undvika det? Borde 

den fria marknaden begränsas eller regleras på något sätt? 

Anf. 61 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD): 

Herr talman! Detta är ett stort bekymmer, och en del av problemet är 

den bostadsbrist vi har. Den gör att hyresgäster många gånger inte har 

något annat alternativ än att leva kvar i den typen av bostäder. 

Jag tror att problemen finns på två områden. Det ena är att vi måste 

vara mycket mer aktiva och anmäla hyresvärdar. Vi har ett system med 

en hyresnämnd som i värsta fall kan sätta hus under tvångsförvaltning. 

Här måste kommunen men självklart också Hyresgästföreningen ta större 

ansvar och stötta hyresgästerna. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

29

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

30 

Det andra vi måste göra är att få ett hyressättningssystem som bättre 

premierar den som sköter om sina fastigheter. Vi har ett sådant nytt system 

på plats sedan den 1 januari i år, och nu ska Hyresgästföreningen 

och de privata och kommunala bostadsföretagen tillsammans förhandla 

fram en hyra där man värderar den enskilda lägenheten mer än exakt 

vilket år huset byggdes. Då kommer vi med tiden få ett system, tror jag, 

som gör att vi får mer lönsamhet i att vara en god fastighetsvärd och 

mindre lönsamhet i att vara en dålig fastighetsvärd. 

Det kortsiktiga är dock att klämma åt dessa fastighetsägare inför Hyresnämnden 

och använda de instrument som faktiskt redan finns i dag. 

EU och maktbalansen i Europa 

Anf. 62 MAJA FREIBERG i Uppsala: 

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Birgitta Ohlsson. 

Hur har maktbalansen i Europa förändrats på grund av EU, och hur 

har Sveriges maktposition förändrats? 


Herr talman! Som EU-minister bär man ofta med sig den här skriften, 

Lissabonfördraget. 

Man kan säga att det är det senaste fördraget Europeiska unionen har, 

och det har inneburit att unionen har gått mot att bli ännu mer demokratisk 

och ännu mer öppen. Jag var själv riksdagsledamot i denna kammare 

en lång novemberkväll 2009 då vi röstade för att Sverige skulle säga ja 

till Lissabonfördraget. Lissabonfördraget har inneburit att de som är våra 

europaparlamentariker, som vi väljer i Sverige vart femte år och som 

alltså är folkvalda, har fått mer makt och inflytande. Det har ökat demokratin 

och makten. 

I Sverige har vi fyra grundlagar, som ni säkert har läst om på samhällskunskapen 

i skolan. Det är regeringsformen, successionsordningen, 

tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sedan finns 

också riksdagsordningen, som är ett mellanting. När det gäller EUlagstiftning 

påverkar det för oss också, och denna kammare kan överlämna 

makt till EU. 

Bostadssegregationen 

Anf. 64 ANTON SKOG i Örkelljunga: 

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Erik Ullenhag. 

Jag undrar vad som görs för att minska den ökande bostadssegregationen. 

Anf. 65 Statsrådet ERIK ULLENHAG (FP): 

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det absolut avgörande för att 

hamna i en situation då man har lika möjligheter oavsett om man har 

fötts i ett annat land eller ifall man har fötts i Sverige är att ha tydligare 

fokus på jobb och kunskaper i svenska när människor kommer till Sverige.

Problemet med bostadssegregation ser jag ungefär så här: Det är 

egentligen inget bekymmer ifall svenskar väljer att bo tillsammans när de 

bor utomlands eller om människor som tillhör samma nationalitet bor 

tillsammans någonstans i Sverige. Problemet är däremot att vi har ett 

antal områden där väldigt få har ett arbete att gå till, där vi har stora sociala 

utmaningar och där vi har skolresultat som inte är tillräckligt bra. Det 

är det som är kärnan i bostadssegregationen. 

Hur lyfter man då den? Jag tror att människor själva måste få verktygen 

att lyfta sig, och då är det just jobb – en egen lön att leva på. Om jag 

kommer från ett annat land handlar det om tydligare kunskaper i svenska 

språket så att jag snabbare kan komma in. Kärnan i detta är att se att 

människor som har kommit till vårt land faktiskt kan bidra. Vi har bemött 

människor som har kommit till vårt land som alldeles för svaga människor 

tidigare, och det har gjort människor svaga. Det har i sig skapat en 

bostadssegregation. 

Sedan finns ett antal saker som ligger på bostadsministerns bord, som 

hur man konkret kan bygga annorlunda och göra en hel del för att lyfta 

mer utsatta områden. 

Köttkonsumtionen i Sverige 

Anf. 66 PER-ERIK ENGSTRÖM i Mönsterås: 

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Lena Ek. 

I Kalmar län har många kommuner infört en vegetarisk måltid i de 

kommunala sektorerna. Eftersom den höga köttkonsumtionen är skadlig 

för både människor och miljö tycker vi att detta är en bra idé. Vår fråga 

till statsrådet är om riksdagen har övervägt att införa ekonomiska styrmedel 

för att minska köttkonsumtionen i Sverige. 


Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker som miljöminister ofta 

att debatten blir väldigt svartvit. Jag kan börja med att säga så här: Vi har 

diskuterat etanolen som alternativt bränsle i Sverige väldigt mycket. Gör 

man en livscykelanalys ur ett klimatperspektiv upptäcker man dock att 

amerikansk majsetanol är väldigt dålig. Det går åt mer energi än vad man 

får ut, medan en kombinatetanol där man tar både etanol och biogas är 

jättebra ur ett klimatperspektiv. 

Jag skulle vilja säga att det precis som det finns finetanol och fuletanol 

finns finkött och fulkött. De djur som betar i hagmarker producerar 

mat som är klimatmässigt väldigt bra, medan stora djurfabriker som 

bygger på industriellt sojaprotein som foder ger en helt annan livscykelanalys. 

Där gör kanske också djuretiken att man inte ska äta sådan mat. 

Väldigt mycket handlar det om att konsumenten ska välja själv. Jag 

som liberal vill helst märka maten i stället. 

Anf. 68 PER-ERIK ENGSTRÖM i Mönsterås: 

Herr talman! Jag håller med om det statsrådet säger, men jag tycker 

att statsrådet undviker frågan lite. Har ni gjort någonting för att minska 

köttkonsumtionen, eller har ni planer på att göra det? 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

31

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

32 


Herr talman! Nej, vi har inga planer på att gå in med statlig, styrande 

reglering när det gäller sådana här frågor. Statlig, styrande reglering när 

det gäller mat handlar om att försöka undvika giftiga och skadliga saker. 

Detta är en alliansregering, och vi är väldigt noga med att det ska finnas 

en fungerande marknad och att individen själv ska kunna välja. Jag 

tror väldigt mycket på konsumentmärkning som styrmedel när det handlar 

om miljöpolitik. För ett antal år sedan ändrades marknaden för kaffefilter 

radikalt genom att konsumenter fick reda på att kaffefilter klorblektes 

och alla i stället valde de oblekta kaffefiltren. Det innebar att det inte 

ens gick att sälja klorblekta kaffefilter. 

Jag tror på styrkan i information, kunskap och konsumentmakt när 

det gäller en sådan här fråga. Farliga saker kan vi däremot förbjuda. 

Bostadsbristen 

Anf. 70 RICKARD ORNBLAD i Skövde: 

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Stefan Attefall. 

Statsrådet nämnde bostadsbristen, och min fråga är: Vad ska vi göra 

med bostadsbristen och hur ska vi få fram mer hyresrätter? 


Herr talman! Det är en av de stora utmaningar vi har. Vi har under 20 

års tid i Sverige byggt mycket mindre än vad våra nordiska grannländer 

och alla andra jämförbara länder i världen har gjort. Och det är klart: Om 

vi har gjort ett misstag i 20 års tid tar det också tid att reda upp det hela. 

Vi har också jättestora ungdomsgrupper just nu som kommer ut på arbetsmarknaden. 

Vi jobbar ganska brett nu med att ta bort regler som krånglar till och 

fördyrar byggandet. Vi försöker se till att tiden från idé till dess att man 

får spaden i jorden och börjar bygga ett hus blir kortare, snabbare och 

enklare. Det sparar pengar, och det gör att processerna går så mycket 

snabbare. 

Kommunerna måste också ta sitt ansvar för att få fram byggbar mark. 

Där har kommunerna ett stort ansvar. Vi måste samtidigt försöka se om 

vi kan få andrahandsuthyrningen att fungera smidigare för att lösa de mer 

akuta problemen. Vi måste jobba på alla olika områden. Vi har ett brett 

arbete på gång i Regeringskansliet kring alla de här delarna för att vi ska 

få en bättre fungerande bostadsmarknad. 

Euro som valuta i Sverige 

Anf. 72 EMIL ANDERSSON i Tranås: 

Herr talman! Min fråga till statsrådet handlar om EU. Eftersom ekonomi 

diskuteras flitigt ute i Europa med tanke på Greklands och Spaniens 

situation är min fråga om ni tycker att euro är en bra valuta och om vi i 

Sverige kan införa euro i framtiden. Motivera!


Herr talman! På frågan om huruvida euron är en bra valuta eller inte 

är mitt svar som folkpartist ja. Innebär det då att jag kräver att svenska 

folket ska ha en ny folkomröstning om euron som valuta? Svaret på det 

är nej. Det kommer att ta ett par år till innan denna fråga kommer upp 

igen. 

För mig handlar grunden om att samarbeta också på det ekonomiska 

planet om att jag tror att vi behöver olika band som binder Europas medborgare 

samman. Vi ska också titta på hur EU kanske kommer att se ut 

inom fem tio år. Förmodligen kommer de flesta länder kring Östersjön 

att ha euron som valuta. Det skulle kosta oerhört mycket, inte bara för 

svenska företagare med små och medelstora företag, utan också för oss 

som konsumenter om vi stod utanför. Men det är inte aktuellt med en ny 

folkomröstning under den absolut närmaste tiden. 

Anf. 74 EMIL ANDERSSON i Tranås (S): 

Herr talman! Eftersom vi är med i EU – bör då inte alla länder skaffa 

en gemensam valuta? Eller tycker du att det är okej att ha olika valutor 

då? 


Herr talman! Det är okej för olika länder att ha olika valutor. För att 

man ska binda samman EU som union och de länder som är med där tror 

jag på sikt att det är viktigt att ha en gemensam valuta. Men det är ett helt 

fritt val för de befolkningar och de parlament som finns i olika EUländer. 

Det är viktigt att tänka på en sak nu när vi har haft en tuff skuldkris 

och ekonomisk kris i Europa. Det är många som skyller allt på euron. Vi 

ska komma ihåg att några av de länder som går allra bäst ekonomiskt sett 

i Europa i dag – Tyskland är ett exempel – har euron som valuta. Några 

av de länder som har haft det allra tuffast under krisen, till exempel en 

del av våra grannar i Baltikum, har inte haft euron som valuta. Man ska 

inte skylla på euron, utan det handlar framför allt om att enskilda länder 

har vanskött sina ekonomier på hemmaplan. De har slarvat med att dra in 

skatt, de har inte haft ordning och de har inte haft sunda statsfinanser. 

Det är där de måste göra sin stora hemläxa. 

Centern och jämställdheten 

Anf. 76 LOUISE HUIPAO IGNELL i Finspång: 

Herr talman! Fru statsråd! Den föregående centerpartiledaren Maud 

Olofsson ska nu jobba med frågor om kvinnors ledarskap och kvinnors 

företag åt Hillary Clinton. 

Min fråga lyder: Kommer Centerpartiet under din ledning att prioritera 

frågor om jämställdhet och kvinnors ledarskap? 


Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Precis som tidigare frågeställning 

vad gäller ungas entreprenörskap är givetvis entreprenörskap 

hos kvinnor, hos män och hos utlandsfödda en angelägen del. Vi kan se 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

33

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

34 

att Sverige behöver bli mycket bättre på att få fler kvinnor i ledande 

positioner – i bolagsledningar, som företagsledare och liknande. Därför 

pågår ett intensivt arbete med att stärka just dessa möjligheter. 

Sedan några år tillbaka och även fram till 2014 satsar regeringen 100 

miljoner varje år för att stärka kvinnors möjlighet att starta företag och ta 

ledarpositioner. Det är någonting som jag givetvis kommer att fortsätta 

arbeta aktivt för. 

Diskriminering vid platsansökan 

Anf. 78 ANNICKA JOHNSSON i Nybro: 

Herr talman! Ärade statsråd! I en undersökning av forskare vid Linnéuniversitetet 

i Kalmar 2006 framkom att näst intill 30 procent av Sveriges 

arbetsgivare diskriminerade och sorterade bort arbetssökande med 

arabiskklingande namn. 

Min fråga är nu: Vad har regeringen gjort och vad gör regeringen för 

att motverka detta? 


Herr talman! Vi har skärpt diskrimineringslagstiftningen ganska nyligen. 

Det ska kosta mer att diskriminera. Det är viktigt. Vi ska vara öppna 

med att vi har en diskriminering i det svenska samhället som håller människor 

ute. 

Den undersökning du hänvisar till från Linnéuniversitet visar ungefär 

detta: Om man skickar in en ansökningshandling som det står Erik, mitt 

namn, på och samtidigt skickar in en ansökningshandling som det står 

Muhammed på med exakt samma meriter – vi har gått på Katedralskolan 

i Uppsala, läst vid Uppsala universitet och gjort exakt samma saker – så 

kommer jag att bli kallad på intervju tre gånger per tio jobb. Han som 

heter Muhammed kommer att bli kallad på intervju två gånger på tio 

jobb. Där finns en diskriminering, och där har vi ett gemensamt ansvar 

för att ha en skarp diskrimineringslagstiftning. Men man har också som 

arbetsgivare ytterst ett ansvar inför till exempel regeringen, Regeringskansliet 

och offentliga myndigheter. 

Jag vill säga en sak allra sist: Man kommer ändå på intervju två 

gånger av tio. Ibland ger vi bilden av att det är kört om du heter Muhammed. 

Så är det inte. Men vi måste samtidigt vara tydliga i arbetet mot 

diskriminering. Det går att lyckas oavsett vilket land man är född i. 

Resultatet av klimatmötet i Durban 

Anf. 80 FATIMA HAIOTY i Göteborg: 

Herr talman! Min fråga går till miljöminister Lena Ek. Vad anser du 

om det resultat som uppnåddes på klimatmötet i Durban? Är du nöjd 

eller missnöjd med det? 


Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag brukar säga att klimatfrågan är 

vår tids ödesfråga. Den är oerhört viktig. Det var ett tufft förhandlings-

arbete i Durban. När vi åkte dit var vi rädda för att vi inte skulle få något 

resultat alls. 

Jag är ändå glad att kunna säga att även om länderna inte har lovat att 

sänka sina växthusgasutsläpp tillräckligt mycket, och även om vi fortfarande 

siktar mot 2 grader och inte mot 1 ½ som vetenskapen kanske 

tycker att vi ska göra, fick vi fram en Durbanplattform. Det är en överenskommelse 

även mellan USA och Kanada med till exempel Kina och 

Ryssland om att vi ska hitta en ny global reglering för att klara av klimatfrågorna. 

Vi ska vara klara med dessa regler på tre år, och det blir jättetufft. 

Lagen om anställningsskydd 

Anf. 82 JOHANNA GILLNER i Kalmar: 

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Annie Lööf. 

Regeringen och Alliansen vill ändra lagen om anställningsskydd. Min 

fråga till näringsministern är: Hur tänker Alliansen att företagen ska 

resonera när de står inför ett varsel? 


Herr talman! Vi ser tyvärr många varsel runt om i Sverige just nu. 

Mycket beror på den oro som finns, inte minst i Europa. Företagen står 

tyvärr då inför att behöva säga upp personal för att klara av att få plus 

och minus att gå ihop. 

Arbetsrätten och regelverken för den ligger inte på näringsministerns 

utan på arbetsmarknadsministerns bord. Men det regeringen nu har gjort 

för att modernisera arbetsrätten i framtiden är att den har inlett samtal 

tillsammans med arbetsgivarnas och fackförbundens organisationer för 

att se vad arbetsmarknadens parter kan göra och vad politiken och regeringen 

kan göra för att få en så dynamisk och flexibel arbetsmarknad som 

möjligt. Den ska värna arbetstagares trygghet men också se till att skapa 

en flexibilitet i de orostider som många företag och arbetsgivare befinner 

sig i. 

Kontantinsatsen vid bostadsköp 

Anf. 84 JOHAN SUNDIN i Norrtälje: 

Herr talman! Sedan ett tag tillbaka krävs det en högre kontantinsats 

vid bostadsköp – detta för att minska en bostadsbubbla och en risk för att 

individer överbelånar sig. Men ungdomar, som nu också har svårt att få 

tag i en hyresrätt, får ännu svårare att framskaffa den kontantinsats som 

krävs för ett bostadsköp och blir därmed lämnade helt utanför bostadsmarknaden. 

Det försvårar också för ungdomar att göra en bostadskarriär, vilket 

kan vara mycket viktigt för deras senare ekonomiska status. 

Min fråga är: Hur mycket anser regeringen att denna faktor spelar in? 

Vad borde ni göra för att motverka detta? 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

35

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

36 


Herr talman! Skälet till att Finansinspektionen, en av statens myndigheter, 

har inrättat det här bolånetaket är att vi såg att skuldsättningsgraden 

hos hushållen ökade mycket snabbt under en lång följd av år. De 

blev alltmer skuldsatta. Det hotar både enskilda hushålls ekonomi och 

framför allt hela samhällsekonomin, och bakom hörnet ligger då enorma 

problem som skulle drabba oss alla. Därför kom den här regleringen till. 

Problemet är egentligen att vi har ett för litet eget sparat kapital och 

är beroende av att låna för mycket. Därför tycker jag nog att det som 

Finansinspektionen har gjort är ganska sunt. 

Men alla sådana här regleringar är trubbiga till sin karaktär, och då 

blir en effekt att en ung människa som har en god inkomst och en god 

förmåga att betala sina lån kan få svårt att få lån eftersom man inte har 

några egna pengar. Det är inte stängt att få låna, men det blir dyrare att 

låna upp de här sista kronorna. 

Jag tror att receptet måste vara att vi får fram fler hyresrätter och 

bygger upp ett sparande hos varje enskild individ. Där har de olika partierna 

i regeringen lite olika idéer om hur man ska göra detta för att få en 

långsiktigt sund ekonomi och hjälpa unga människor att få pengar till 

kontantinsatsen. 

Anf. 86 JOHAN SUNDIN i Norrtälje: 

Herr talman! Vad anser Kristdemokraterna att vi bör göra i frågan? 


Alla svarar för hela regeringen. Vi har ett kollektivt styrelseskick i 

Sverige enligt regeringsformen. Detta var regeringens svar. Vi följer de 

former som vi normalt följer i kammaren. 

EU och de demokratiska värderingarna 

Anf. 88 VICTORIA BULL i Uppsala: 

Herr talman! Min fråga handlar om EU och riktar sig alltså till statsrådet 

Birgitta Ohlsson. Jag undrar hur Sverige arbetar inom EU för att 

behålla de demokratiska värderingar som ställs som ett krav på EUländer, 

särskilt med tanke på utvecklingen i till exempel Ungern. 


Herr talman! Det är en mycket bra fråga som jag personligen är 

mycket engagerad i. Precis som du lyfter fram är det oerhört tuffa krav 

för att bli medlem i Europeiska unionen i dag. Länder behöver till exempel 

avskaffa tortyr och dödsstraff. De måste skriva på något som man 

kallar för Köpenhamnskriterierna och följa dem. 

Men vad händer när man är medlem? Ungern är inte det enda landet. 

Jag skulle vilja säga att det som sker i Ungern nu är en tragedi på många 

sätt. Vi ser hur maktkoncentrationen till regeringspartiet Fidesz ökar. Vi 

ser också att en del andra partier som har en mycket högerextremistisk 

hållning i många frågor har för starkt inflytande på politiken. Det är en 

utveckling med en ny medielag, maktkoncentration och ett rättsväsen

som i viss mån förlorar sitt oberoende. Det måste vi vara oerhört glasklara 

och tydliga med. 

Vad kan man då göra? Bland annat måste vi se till att man granskar 

mänskliga fri- och rättigheter mycket tydligare. Det bör man göra årligen 

och berömma länder som gör rätt och fördöma dem som gör fel. Men 

sedan måste man också våga diskutera sanktioner. 

Anf. 90 VICTORIA BULL i Uppsala: 

Herr talman! Har man gjort något konkret hittills? 


Herr talman! Man ska vara mycket medveten om att de 27 länder som 

är medlemmar av Europeiska unionen i dag har gått med för att man tror 

på demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Många av dessa länder 

har erfarenhet av både kommunistisk diktatur och militärdiktatur. 

När jag var i er ålder för 20 år sedan var det väldigt många länder 

som fortfarande levde under kommunistisk diktatur, och de har kommit 

med i EU i dag. Länder påverkas av att andra länder hänger ut dem, fördömer 

och kritiserar när man upplever att de inte ligger på en tillräckligt 

bra människorättsnivå. 

Vad har man gjort hittills? I fallet Ungern granskar EUkommissionen 

Ungern för tillfället. Man tittar på hur de avskedar domare 

och hur centralbanken är uppbyggd. Ungern får svara genom att skicka in 

en inlaga, vilket de har gjort. Den är på 150 sidor. Kommissionen granskar 

den, och sedan förs det en dialog fram och tillbaka. 

Vad gör man då till slut om Ungern väljer att inte följa detta? Jo, då 

kan det leda till sanktioner och till att man drar in medel. 

Text-tv för döva och hörselskadade 

Anf. 92 ANDREAS KULNEFF i Tranemo: 

Herr talman! Jag har en fråga till Erik Ullenhag. Den gäller text-tv för 

döva och hörselskadade. Jag som är döv skulle vilja se svenska filmer 

och svenska program på tv. Jag skulle vilja att det fanns en automatisk 

textning. Vad kan ni göra åt det? 


Herr talman! Tack för frågan. Styrningen av tv och public service ligger 

i grunden på kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth som inte är här i 

dag, men med ansvar för diskrimineringslagstiftningen och funktionsnedsattas 

rättigheter har jag också ett delansvar. Det är så arbetet i regeringen 

fungerar. 

Allmänt sett kan man säga att personer med funktionsnedsättningar 

riskerar att bli handikappade i olika situationer därför att samhället inte är 

tillgängligt. Ett sådant exempel är att man inte kan ta del av ett public 

service-utbud eller en nyhetssändning därför att man har behov av texttolkning. 

Vi strävar efter att skapa ett samhälle där människor som har funktionsnedsättningar 

inte ska handikappas. Vi ska göra samhället tillgäng- 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

37

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

38 

ligt. Jag vet att i det samarbete Lena Adelsohn Liljeroth har med public 

service och tv-bolagen har de fått den typen av uppdrag. 

Landsbygdsutvecklingen och kommunikationerna 

Anf. 94 HERMAN JANSSON i Malung-Sälen: 

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Lena Ek. Regeringen 

säger sig vilja gynna landsbygdsutvecklingen, men samtidigt har man 

höjt koldioxidskatten, vilket slår hårt mot landsbygden som är beroende 

av bensin på grund av den dåliga, för att inte säga obefintliga, kollektivtrafiken. 

Hur ser du som miljöminister på detta problem? 


Herr talman! Det är självklart att man ska kunna bo i alla delar av 

landet och kunna transportera sig. Det är landsbygdsminister Eskil Erlandsson 

som har ett stort ansvar för landsbygdsutvecklingsfrågorna. 

Som klimatminister ska jag diskutera trafikfrågor ur ett miljöperspektiv. 

Vi måste självfallet se till att vi får fram alternativa bränslen som gör 

att man kan åka bil när man behöver det. Det gäller människor som bor 

en bit ut, som jag själv. Däremot kan vi diskutera utvecklingen av kollektivtrafiken 

i städer som Stockholm där människor kan transportera sig 

med hjälp av bussar, tunnelbana och så vidare. 

Vi försöker gynna utvecklingen av alternativa bränslen. 

Kärnkraftsinvesteringar 

Anf. 96 RIKARD KAJLAND i Strängnäs: 

Herr talman! Jag har en fråga till näringsminister Annie Lööf. Jag 

undrar vad du som näringsminister har gjort för att underlätta för kärnkraftsinvesteringar. 


Herr talman! Tack för frågan, Rikard Kajland! Som du säkert är medveten 

om kom Alliansens partier överens om en energiöverenskommelse 

för några år sedan. Då var jag inte näringsminister. Jag har varit näringsminister 

i sex månader. Då kom regeringen överens om att tillåta att 

befintliga reaktorer ska få bytas ut när de går i pension, för att uttrycka 

det enkelt. Den överenskommelsen ligger fast. 

Tillsammans med den överenskommelsen presenterade vi en storsatsning 

på gröna och förnybara energikällor. Den överenskommelsen 

om kärnkraften, vattenkraften och en offensiv satsning på gröna, förnybara 

energikällor är den linje som Alliansen och regeringen följer. 

Bostadssegregationen 

Anf. 98 MALIN NYLIN i Malmö: 

Herr talman! Jag har en fråga till Stefan Attefall. Jag är väldigt orolig 

över den boendesegregering som finns i många städer, precis som i min 

hemstad Malmö. Den drabbar inte bara den specifika stadsdelen utan 

även hela staden. Lågutbildade eller lågavlönade förskjuts till speciella

områden medan högutbildade bor på helt andra ställen. Det gör till exempel 

att lågavlönades barn i boendesegregerade områden får sämre 

resultat i skolan än barn i icke-segregerade områden. 

Vad vill statsrådet göra åt denna boendesituation? 


Herr talman! Det här är en av de stora utmaningarna. Det ena problemet 

är, som vi tidigare diskuterade, bostadsbristen som gör att det är 

svårt att hitta en annan bostad. Det andra problemet är att det saknas 

arbete. Men jag tror också att en orsak är att vi har fått ganska många 

ensidiga bostadsområden. Med ensidiga menar jag att det är samma upplåtelseformer 

i hela områdena. 

Jag tror att man behöver mer blandade upplåtelseformer. Vi måste se 

till att det finns hyresrätter men också bostadsrätter, villor och radhus i 

samma bostadsområden. Vad man behöver göra i många områden är att 

se till att vi får mer blandade upplåtelseformer. Det behövs mer nyproduktion 

men också att man ibland tillåter ombildning av hyresrätter till 

bostadsrätter så att man får olika boendeformer, för då får man också en 

blandning av människor i olika åldrar och med olika utveckling på olika 

områden. Om man exempelvis har fått ett fast arbete och vill äga sin 

bostad slipper man flytta från området om man trivs där och har sina 

vänner och bekanta där. 

Det är en del av lösningen. Men sedan handlar det också om skolan, 

jobben och liknande saker som även statsrådet Erik Ullenhag har pekat 

på. 

Väntetiden för besked om uppehållstillstånd 

Anf. 100 HALA AZZAM i Sundsvall: 

Herr talman! I dag kan det ta väldigt lång tid att få besked om uppehållstillstånd 

i Sverige. Vad tänker regeringen göra för att den som söker 

uppehållstillstånd ska få besked fortare? 


Herr talman! Jag delar den problembeskrivningen. Det är ett jättebekymmer 

att man får vänta för länge på besked i fall man får stanna i 

Sverige eller inte. 

Det var betydligt värre för några år sedan. Då kunde människor få 

vänta i månader eller till och med i några fall år på besked om att få stanna 

i Sverige. Det är en av de förklaringar vi har till att integrationen har 

fungerat för dåligt, för ärligt talat är det en väldigt dålig start i Sverige att 

vara i den ovisshet som det innebär att inte veta ifall man ska få åka tillbaka 

dit där man flydde ifrån eller få stanna i Sverige. 

Det vi konkret har gjort är att vi under flera års tid har lagt ned väldigt 

mycket resurser på att ge snabbare besked, därför att det är bättre 

även för den som får ett avslag att snabbt få besked om avslaget. 

Det går faktiskt åt rätt håll, men vi behöver hela tiden ha fokus på 

detta, för klarar vi inte att ha korta handläggningstider och korta väntetider 

på asylansökningar är det inhumant mot den som väntar, och integrationen 

fungerar sämre. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

39

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

Frågestund 

40 

Bolånetaket och arbetslösheten 

Anf. 102 VIKTOR KRISTENSSON i Sävsjö: 

Herr talman! Min fråga till statsrådet Stefan Attefall är om det sänkta 

bolånetaket kan ha ett samband med den ökande arbetslösheten. 


Herr talman! Att bolånetaket har införts beror på, som jag beskrev tidigare, 

de allt högre skuldsättningsgraderna. Det har inte i första hand att 

göra med arbetsmarknaden, utan det har mer att göra med att vi har haft 

en ekonomi där människor har lånat alltmer pengar i allt snabbare takt 

och att vi har fått en press på priserna. 

Jag tror att en lugnare utveckling på det här området också kommer 

att bidra till att priserna på bostäder inte ökar lika mycket som de har 

gjort hittills. 

Anf. 104 VIKTOR KRISTENSSON i Sävsjö: 

Herr talman! Om man till exempel jobbar på en husindustri, är det 

inte då så att man blir varslad om de säljer mindre? 


Herr talman! Jag förstår poängen i frågan! Jag tror snarare att ett av 

problemen som småhusindustrin har upplevt är att den aldrig riktigt kom 

ur finanskrisen som vi hade 2008–2009. Man har haft det tungt sedan 

dess. Bolånetaket, påstår småhusindustrin, har påverkat dem ytterligare. 

Till del kan jag kanske hålla med om det, för de säljer bland annat en del 

hus exempelvis till yngre barnfamiljer som kanske köper sitt första hus. 

De har i och för sig en stabil ekonomi men inte så mycket sparade pengar. 

Men jag tror att det är för enkelt att säga att småhusindustrins problem 

enbart beror på bolånetaket. 

Som sagt, om vi inte vidtar åtgärder för att begränsa den snabba 

skuldökningsgraden i ekonomin skulle det kunna leda till att hela samhällsekonomin 

hotas, och då är jag rädd för att inte bara småhusindustrin 

utan en mycket stor del av svensk ekonomi får stora problem. 

Vi jobbar just nu mycket hårt med att hjälpa småhusindustrin genom 

att titta på regelverk och andra frågor som de har lyft fram till oss. Vi har 

en intensiv dialog med småhusindustrin för att se vad vi kan göra för att 

hjälpa till. 


Detta fick bli den sista frågan. Jag tackar deltagande statsråd men 

även frågeställarna. Inte en enda gång drog ni över tiden så att jag behövde 

använda den lite mer ilskna kommentaren: Får jag be den ärade 

ledamoten att komma till frågan! som används när anförandena blir för 

långa. Era äldre kolleger brukar dessutom aldrig avstå möjligheten till en 

följdfråga, vilket ni mycket klädsamt gjorde. 

Därmed var frågestunden avslutad. Innan jag lämnar ordet vidare till 

Vivianne Wester för retorikpriset tänkte jag bara tala om några saker för 

er.

Vi säger exempelvis näringsminister, miljöminister och statsråd, och 

skillnaden är att en miljöminister och näringsminister är chef för ett departement 

medan ett statsråd inte är chef för ett departement. Det kan 

man tycka är betydelselöst, men vi är väldigt gammaldags här. Det har 

ingenting med partifärgen att göra, utan många av de mest radikala ledamöterna 

i kammaren är väldigt konservativa när det gäller formerna 

för kammaren. 

Ni kanske också har lagt märke till interpellationsbänkarna här framme. 

Det är tradition parlamentariskt att de ska stå på två svärdslängders 

avstånd från varandra. Om ledamöterna blir för upphetsade ska de inte ha 

möjlighet att sticka ned varandra med svärdet. 

Att ni säger ”Herr talman!” har också en historisk bakgrund. En del 

av era äldre kolleger säger: ”Tack, herr talman!”, och det är helt fel. Det 

är ”Herr talman!” som gäller, för man talar till talmannen för att man inte 

ska vara för aggressiv. Man säger till honom att den andre har taskiga 

argument, och man talar alltså genom talmannen och inte direkt till den 

andre för att dra ned aggressivitetsnivån och använda argumenten i stället. 

Sedan hade vi något om att ställa frågor för olika partier i en regering. 

I Sverige och Finland har regeringarna enligt regeringsformen kollektivt 

beslutsfattande. Det innebär att regeringen som helhet fattar besluten i de 

allra flesta frågorna – några tusen per regeringssammanträde. Det innebär 

att det är en regering som svarar, inte flera partier i regeringen. Det är 

därför vi hanterar det på det sättet. 

Vi är som sagt noga med att försöka få bort duandet i och med att det 

finns ledamöter som tycker att vi ska göra så och hålla på formen. 

Jag ska även nämna till sist att vi försöker att ha vårdad klädsel här, 

men det kan aldrig talmannen bestämma om. Det gör de som tittar på 

debatterna på tv. De tycker att alla ledamöter i kammaren klär sig för 

slafsigt, det kan vi säga. Det är olika krav från olika partiers tv-tittare, 

och det vet vi via undersökningar. Det är den gamla svenska traditionen 

att det är högtidligt med demokrati och ska vara det när man röstar och 

när man debatterar som finns kvar. Alla tycker nästan alltid att vi inte 

klär oss tillräckligt fint. 

4 § Utdelning av retorikpris 

Anf. 107 VIVIANNE WESTER: 

Herr talman! Kära ledamöter i Ungdomens riksdag! Det har varit 

otroligt roligt att få sitta här och lyssna på alla era anföranden! 

Ni har kanske hört uttrycket: Ordet är en makt. Det känner ni säkert 

igen, allihop! Det är en syn på retoriken som vi har haft väldigt länge, 

under ungefär 2 000 år, och den innebär att retoriken ofta handlar om att 

slåss, fast med orden i stället. Vi har hört talmannens referens här till 

svärdslängderna mellan pulpeterna, att man skulle se till att det inte tog 

över utan att man skulle hålla sig till orden i stället. 

I dag märker vi att det börjar ändras. Vi använder nya metaforer på 

universitetet i dag. Vi talar om ordet som en kraft eller ordet som en 

present. Det viktiga i dag är att man, för att övertyga och nå ut, har både 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

41

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

42 

förnuftet och hjärtat med sig. Kärnan i att övertyga och nå ut är alltid att 

kunna ställa sig upp och på ett förnuftigt sätt säga det som finns i hjärtat. 

Efter att ha lyssnat på er i eftermiddag har jag väldigt gott hopp om 

framtiden, framtiden i politiken och hur den politiska debatten kommer 

att utvecklas. Jag har hört mycket förnuft och mycket hjärta här i salen. 

Jag har hört er vända och vrida på fakta och argument, precis som man 

behöver göra för att ta ställning. Jag har hört er vilja någonting, att vilja 

göra gott, att vilja hjälpa. Jag har ett favoritcitat som jag kommer att ta 

med mig härifrån. Det finns många. I nästan varje anförande har det 

funnits någonting som har kunnat sätta sig, en bild som har satt sig eller 

en ordvändning som har satt sig. En av de citat som satt sig hos mig i dag 

är ett citat rent från hjärtat: Afghanska flickor riskerar att bli skjutna när 

de går till skolan, och det tycker jag är helt fel. Det är ett vittnesmål från 

hjärtat. 

Jag skulle gärna vilja ge pris till er alla. Det kräver någonting att ställa 

sig upp och säga sin mening, och det är många som har varit väldigt 

duktiga. Men så finns det tyvärr bara ett pris. Låt mig säga att bland alla 

retorikens verktyg som ni kommer att lära er om ni till exempel börjar 

studera retorik handlar det, utöver förnuft och hjärta, mest om teknik. 

Den pristagare som vi nu har valt har visat förnuft och hjärta och ett 

visst mått av retorisk teknik. Pristagaren har haft en tydlig tes, en tydlig 

linje, i sitt anförande och har med tydliga argument och enkla medel 

lyckats göra situationen för folket i Afghanistan levande och visa dem 

respekt. 

Den talaren är Gabriella Lysholm. 

(Applåder) 

Den lilla statyett som Gabriella får som pris är ett lejon, ett liggande 

lejon, och det tycker jag är en fin symbol för det mod som alla talare 

alltid måste visa för att ställa sig upp och säga sin mening. 

(Applåder) 


Lejonet är sedan medeltiden lite grann symbolen för Sveriges riksdag, 

brukar vi hävda. Var det kommer ifrån har vi svårt att förstå, men det har 

funnits på Folkungaättens mantlar, och någon måste någon gång ha sett 

ett lejon. Mer vet vi egentligen inte om den symbolen. 

5 § Ungdomens riksdag åtskildes kl. 15.54. 

Förhandlingarna leddes av talmannen. 

Vid protokollet 

PER PERSSON 

/Eva-Lena Ekman

Debattregler Bilaga 1 

Ungdomens riksdag: Vad händer i kammaren? 

Förmiddagen 9.30-ca. 10.00 

Alla i kammaren ställer sig upp och är tysta när talmannen kommer in. 

Talmannen klubbar igång samlingen och håller välkomstanförande. 

Talmannen ställer fem frågor som eleverna svarar på med hjälp av voteringsknapparna. 

Annica Sjögren (informationsenheten) ropar upp ordförandes och utskottens 

namn till de 21 utskotten ett och ett. De tågar var för sig ut ur kammaren. 

Eftermiddagen 13.00-ca. 16.00 

13.00-14.45 Debatt ”Fortsatt svenskt deltagande i den internationella 

säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)” 

Det särskilda sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 

2011/12:UFöU1 ligger till grund för debatten. Här finns två beslutspunkter 

med två reservationer per beslutspunkt. 

De två första talarna får tala i högst fyra minuter. Övriga ledamöter får 

tala i högst två minuter. 

Talmannen ropar upp namnet på talaren och samtidigt nästa talare på 

talarlistan. Talaren går upp i talarstolen och näste talare sätter sig på en 

stol framför talmanspodiet och väntar på sin tur. 

Precis som vanligt kan bara den som hållit sitt anförande begära replik. 

En replik får vara högst en minut lång. En eventuell följdfråga får vara 

högst en minut lång, likaså svaret. 

14.45-15.00 Votering om svenskt deltagande i den internationella 

insatsen i Afghanistan 

Sex minuter före 14.45 ljuder voteringssignalen i husen. 

Talmannen bestämmer efter vilken talare som debatten bryts för att voteringen 

ska ta sin början. 

15.00-15.45 Frågestund 

Tid för fråga respektive svar är högst en minut vardera. Frågeställaren 

har möjlighet att ställa en följdfråga, som ministern får svara på. 

16.00-ca. 16.15 Utdelning av retorikpris 

Talmannen presenterar Vivianne Wester som utser retorikpristagare. 

Talmannen delar ut priset. Vivianne Wester sitter i kammaren hela eftermiddagen 

för att lyssna på eleverna när de talar. 

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

43

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

44 

Deltagande skolor och orter Bilaga 2 

Skola Ort 

Af Chapmangymnasiet Karlskrona 

Agardhgymnasiet Lund 

Aleholmsskolan Sävsjö 

Bergagymnasiet Eslöv 

Bergska skolan Finspång 

Berzeliusskolan Linköping 

Blackebergs gymnasium Stockholm 

Brogårdsgymnasiet Kristinehamn 

Calmare Internationella skola Kalmar 

Campeon frigymnasium Helsingborg 

Ehrensvärdska gymnasiet Karlskrona 

Eksjö Gymnasium Eksjö 

Erik Dahlbergsgymnasiet Jönköping 

Europaskolan Strängnäs 

Folkungaskolan Linköping 

Folkuniversitetets gymnasium Linköping 

Fredrika Bremergymnasiet Haninge 

Fria Gymnasieskolan Haninge 

Furulundsskolan Sölvesborg 

Gnosjöandans kunskapscentrum Gnosjö 

GUC Media AB Uppsala 

Gymnasieskolan Spyken Lund 

Hagagymnasiet Norrköping 

Haganässkolan Älmhult 

Helixgymnasiet Borlänge 

Hjalmar Strömerskolan Strömsund 

Holavedsgymnasiet Tranås 

Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg 

Hässleholms Tekniska Skola Hässleholm 

Igelstavikens gymnasium Södertälje 

IT-gymnasiet Uppsala 

Katedralskolan Uppsala 

Katedralskolan Växjö 

Kattegattgymnasiet Halmstad 

Lerums gymnasium Lerum 

Lindeskolan Lindesberg 

Lindholmens Tekniska Gymnasium Göteborg 

Luleå Gymnasieskola Luleå 

Malung-Sälens Gymnasieskola Malung-Sälen 

Marina Läroverket Danderyd 

Mikael Elias gymnasium Eskilstuna 

Mönsteråsgymnasiet Mönsterås 

Njudungsgymnasiet Vetlanda 

NTI Gymnasiet Lund 

Nyköpings enskilda gymnasium Nyköping 

Osbecksgymnasiet Laholm

Skola Ort Ungdomens 

riksdag 

Oscarsgymnasiet 

Pauli Gymnasium 

Oskarshamn 

Malmö 

16 mars 2012 

Plusgymnasiet Jönköping 

Portalens Gymnasium Uddevalla 

Rodengymnasiet Norrtälje 

Rönninge gymnasium Salem 

Rönnowska Helsingborg 

S:t Petri skola Malmö 

Skövde praktiska gymnasium Skövde 

Strömkullegymnasiet Bengtsfors 

Sturegymnasiet Halmstad 

Sundlergymnasiet Vårgårda 

Sundsvalls gymnasium Västermalm Sundsvall 

Sunnerbogymnasiet Ljungby 

Svalöfs gymnasium Svalöv 

Söderslättsgymnasiet Trelleborg 

Thoren Business School Uppsala 

Torekällgymnasiet Södertälje 

Tranemo Gymnasieskola Tranemo 

Umeå Waldorf Umeå 

Wasaskolan Tingsryd 

Viktor Rydberg Gymnasium Stockholm 

Vimmerby gymnasium Vimmerby 

Välkommaskolan Gällivare 

YBC Nacka Nacka 

Åkrahällskolan Nybro 

Ållebergsgymnasiet Falköping 

Örkelljunga Utbildningscentrum Örkelljunga 

Österportskolan Ystad 

Österåkers Gymnasium Österåker 

45

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

46 

Deltagande orter och skolor Bilaga 3 

Ort Skola 

Bengtsfors Strömkullegymnasiet 

Borlänge Helixgymnasiet 

Danderyd Marina Läroverket 

Eksjö Eksjö Gymnasium 

Eskilstuna Mikael Elias gymnasium 

Eslöv Bergagymnasiet 

Falköping Ållebergsgymnasiet 

Finspång Bergska skolan 

Gnosjö Gnosjöandans kunskapscentrum 

Gällivare Välkommaskolan 

Göteborg Hvitfeldtska gymnasiet 

Göteborg Lindholmens Tekniska Gymnasium 

Halmstad Kattegattgymnasiet 

Halmstad Sturegymnasiet 

Haninge Fredrika Bremergymnasiet 

Haninge Fria Gymnasieskolan 

Helsingborg Campeon frigymnasium 

Helsingborg Rönnowska 

Hässleholm Hässleholms Tekniska Skola 

Jönköping Erik Dahlbergsgymnasiet 

Jönköping Plusgymnasiet 

Kalmar Calmare Internationella skola 

Karlskrona Af Chapmangymnasiet 

Karlskrona Ehrensvärdska gymnasiet 

Kristinehamn Brogårdsgymnasiet 

Laholm Osbecksgymnasiet 

Lerum Lerums gymnasium 

Lindesberg Lindeskolan 

Linköping Berzeliusskolan 

Linköping Folkungaskolan 

Linköping Folkuniversitetets gymnasium 

Ljungby Sunnerbogymnasiet 

Luleå Luleå Gymnasieskola 

Lund Agardhgymnasiet 

Lund Gymnasieskolan Spyken 

Lund NTI Gymnasiet 

Malmö Pauli Gymnasium 

Malmö S:t Petri skola 

Malung-Sälen Malung-Sälens Gymnasieskola 

Mönsterås Mönsteråsgymnasiet 

Nacka YBC Nacka 

Norrköping Hagagymnasiet 

Norrtälje Rodengymnasiet 

Nybro Åkrahällskolan 

Nyköping Nyköpings enskilda gymnasium 

Oskarshamn Oscarsgymnasiet

Ort Skola Ungdomens 

riksdag 

Salem 

Skövde 

Rönninge gymnasium 

Skövde praktiska gymnasium 

16 mars 2012 

Stockholm Blackebergs gymnasium 

Stockholm Viktor Rydberg Gymnasium 

Strängnäs Europaskolan 

Strömsund Hjalmar Strömerskolan 

Sundsvall Sundsvalls gymnasium Västermalm 

Svalöv Svalöfs gymnasium 

Sävsjö Aleholmsskolan 

Södertälje Igelstavikens gymnasium 

Södertälje Torekällgymnasiet 

Sölvesborg Furulundsskolan 

Tingsryd Wasaskolan 

Tranemo Tranemo Gymnasieskola 

Tranås Holavedsgymnasiet 

Trelleborg Söderslättsgymnasiet 

Uddevalla Portalens Gymnasium 

Umeå Umeå Waldorf 

Uppsala GUC Media AB 

Uppsala IT-gymnasiet 

Uppsala Katedralskolan 

Uppsala Thoren Business School 

Vetlanda Njudungsgymnasiet 

Vimmerby Vimmerby gymnasium 

Vårgårda Sundlergymnasiet 

Växjö Katedralskolan 

Ystad Österportskolan 

Älmhult Haganässkolan 

Örkelljunga Örkelljunga Utbildningscentrum 

Österåker Österåkers Gymnasium 

47

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

48 

Innehållsförteckning 

1 § Talmannen hälsar välkommen ....................................................... 1 

Anf. 1 TALMANNEN ................................................................ 1 

Ajournering............................................................................................. 3 

Återupptagna förhandlingar ................................................................. 3 

2 § Fortsatt svenskt deltagande i den internationella 

säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) ......................................... 3 

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 

2011/12:UFöU1............................................................................. 3 

Anf. 2 ARBER GASHI i Ljungby............................................... 3 

Anf. 3 LEO ZILLÉN i Uppsala................................................... 4 

Anf. 4 HAMPUS ÖSTMAN i Södertälje.................................... 5 

Anf. 5 KAJSA PAULSSON i Luleå ........................................... 6 

Anf. 6 ELISABET REISTAD i Helsingborg .............................. 6 

Anf. 7 LUDVIG WETTLÉN i Nyköping.................................... 7 

Anf. 8 GABRIELLA LYSHOLM i Hässleholm......................... 7 

Anf. 9 MÄRTA ERIKSSON i Strängnäs.................................... 8 

Anf. 10 LUKAS LIDSELL i Salem ............................................ 8 

Anf. 11 DIDRIK FALK WOLLBERG i Helsingborg ................ 9 

Anf. 12 ISAK SNÖFJORD i Luleå............................................. 9 

Anf. 13 FRIDA JANSSON i Haninge....................................... 10 

Anf. 14 EDVARD THORFINN GEORGE i Lund ................... 10 

Anf. 15 CECILIA CARLSSON i Lund..................................... 11 

Anf. 16 HAMPUS ÖSTMAN i Södertälje replik...................... 12 

Anf. 17 CECILIA CARLSSON i Lund replik .......................... 12 

Anf. 18 HAMPUS ÖSTMAN i Södertälje replik...................... 12 


Anf. 20 RIKARD KAJLAND i Strängnäs replik...................... 12 


Anf. 22 RIKARD KAJLAND i Strängnäs replik...................... 13 


Anf. 24 NIKLAS BRAND i Karlskrona ................................... 13 

Anf. 25 ANNA WAERN-BUGGE i Nyköping ........................ 14 

Anf. 26 ANNA WESTERBERG i Uppsala .............................. 15 

Anf. 27 ANTON WESTIN i Danderyd..................................... 15 

Anf. 28 OLA BORRE i Hässleholm ......................................... 16 

Anf. 29 PER STENIUS i Nyköping.......................................... 16 

Anf. 30 TONY OTTOSSON i Älmhult .................................... 17 

Anf. 31 THEODORE MONTEL i Nyköping............................ 18 

Anf. 32 ALBERT BERGSTEDT i Nyköping ........................... 18 

Anf. 33 RANI MUHIALDIN i Göteborg.................................. 19 

Anf. 34 MATILDA JOHANSSON i Österåker ........................ 19 

Anf. 35 JOSEF PETTERSSON i Stockholm ............................ 20 

Anf. 36 ASHLEY ANDERSSON i Malmö .............................. 20 

Anf. 37 EMELIE SABO i Halmstad ......................................... 21 

Anf. 38 ELISAVETA SERGEEVA i Ljungby (replik) ............ 21 

Anf. 39 EMELIE SABO i Halmstad (replik) ............................ 21 

Anf. 40 ELISAVETA SERGEEVA i Ljungby (replik) ............ 22

Ajournering........................................................................................... 22 

Återupptagna förhandlingar ............................................................... 22 

Anf. 41 SOFIA WIKLUND i Stockholm.................................. 22 

Anf. 42 ALEXANDER ROOS i Malmö ................................... 22 

Anf. 43 PÄR HEIDENMAN i Nybro........................................ 23 

Anf. 44 OSKAR BIROL i Nacka .............................................. 23 

Anf. 45 AXEL OLSSON i Svalöv............................................. 24 

Anf. 46 RODI MARDO i Strängnäs ......................................... 24 

Anf. 47 MAJA FREIBERG i Uppsala....................................... 25 

Anf. 48 HARALD IDESTRÖM i Norrtälje .............................. 25 

Beslut ..................................................................................................... 26 

UFöU1 Fortsatt svenskt deltagande i den internationella 

säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF)........................................ 26 

3 § Frågestund...................................................................................... 27 

Anf. 49 TALMANNEN............................................................. 27 

Östersjöns tillstånd ................................................................................. 27 

Anf. 50 OLIVIA WALLIN i Strömsund ................................... 27 

Anf. 51 Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP) ....................... 27 

Anf. 52 OLIVIA WALLIN i Strömsund ................................... 27 


Svenskarnas överkonsumtion.................................................................. 27 

Anf. 54 BEATRICE IVARSSON i Oskarshamn....................... 27 

Anf. 55 Miljöminister LENA EK (C)........................................ 28 

Anf. 56 BEATRICE IVARSSON i Oskarshamn....................... 28 


Stöd till ungdomars företagande............................................................. 28 

Anf. 58 HANNA HARTIKAINEN i Strängnäs ........................ 28 

Anf. 59 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C) ............................. 29 

Underhållet av fastigheter ...................................................................... 29 

Anf. 60 SOFIE ANDERSSON i Malmö ................................... 29 

Anf. 61 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD)........................ 29 

EU och maktbalansen i Europa.............................................................. 30 

Anf. 62 MAJA FREIBERG i Uppsala....................................... 30 


Bostadssegregationen............................................................................. 30 

Anf. 64 ANTON SKOG i Örkelljunga...................................... 30 

Anf. 65 Statsrådet ERIK ULLENHAG (FP) ............................. 30 

Köttkonsumtionen i Sverige .................................................................... 31 

Anf. 66 PER-ERIK ENGSTRÖM i Mönsterås ......................... 31 


Anf. 68 PER-ERIK ENGSTRÖM i Mönsterås ......................... 31 


Bostadsbristen ........................................................................................ 32 

Anf. 70 RICKARD ORNBLAD i Skövde................................. 32 

Anf. 71 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD)........................ 32 

Euro som valuta i Sverige....................................................................... 32 

Anf. 72 EMIL ANDERSSON i Tranås ..................................... 32 


Anf. 74 EMIL ANDERSSON i Tranås (S) ............................... 33 


Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

49

Ungdomens 

riksdag 

16 mars 2012 

50 

Centern och jämställdheten.................................................................... 33 

Anf. 76 LOUISE HUIPAO IGNELL i Finspång ...................... 33 

Anf. 77 Näringsminister ANNIE LÖÖF (C)............................. 33 

Diskriminering vid platsansökan............................................................ 34 

Anf. 78 ANNICKA JOHNSSON i Nybro................................. 34 

Anf. 79 Statsrådet ERIK ULLENHAG (FP)............................. 34 

Resultatet av klimatmötet i Durban........................................................ 34 

Anf. 80 FATIMA HAIOTY i Göteborg.................................... 34 

Anf. 81 Miljöminister LENA EK (C) ....................................... 34 

Lagen om anställningsskydd................................................................... 35 

Anf. 82 JOHANNA GILLNER i Kalmar.................................. 35 


Kontantinsatsen vid bostadsköp ............................................................. 35 

Anf. 84 JOHAN SUNDIN i Norrtälje....................................... 35 

Anf. 85 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD) ....................... 36 

Anf. 86 JOHAN SUNDIN i Norrtälje....................................... 36 

Anf. 87 TALMANNEN ............................................................ 36 

EU och de demokratiska värderingarna................................................. 36 

Anf. 88 VICTORIA BULL i Uppsala....................................... 36 

Anf. 89 Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP)....................... 36 

Anf. 90 VICTORIA BULL i Uppsala....................................... 37 

Anf. 91 Statsrådet BIRGITTA OHLSSON (FP)....................... 37 

Text-tv för döva och hörselskadade........................................................ 37 

Anf. 92 ANDREAS KULNEFF i Tranemo .............................. 37 

Anf. 93 Statsrådet ERIK ULLENHAG (FP)............................. 37 

Landsbygdsutvecklingen och kommunikationerna ................................. 38 

Anf. 94 HERMAN JANSSON i Malung-Sälen ........................ 38 

Anf. 95 Miljöminister LENA EK (C) ....................................... 38 

Kärnkraftsinvesteringar ......................................................................... 38 

Anf. 96 RIKARD KAJLAND i Strängnäs ................................ 38 


Bostadssegregationen............................................................................. 38 

Anf. 98 MALIN NYLIN i Malmö............................................. 38 

Anf. 99 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD) ....................... 39 

Väntetiden för besked om uppehållstillstånd.......................................... 39 

Anf. 100 HALA AZZAM i Sundsvall....................................... 39 

Anf. 101 Statsrådet ERIK ULLENHAG (FP)........................... 39 

Bolånetaket och arbetslösheten.............................................................. 40 

Anf. 102 VIKTOR KRISTENSSON i Sävsjö........................... 40 

Anf. 103 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD) ..................... 40 

Anf. 104 VIKTOR KRISTENSSON i Sävsjö........................... 40 

Anf. 105 Statsrådet STEFAN ATTEFALL (KD) ..................... 40 

Anf. 106 TALMANNEN .......................................................... 40 

4 § Utdelning av retorikpris................................................................ 41 

Anf. 107 VIVIANNE WESTER ............................................... 41 

Anf. 108 TALMANNEN .......................................................... 42 

5 § Ungdomens riksdag åtskildes kl. 15.54. .......................................... 42 

Debattregler Bilaga 1 ..................................................................... 43 

Deltagande skolor och orter Bilaga 2.............................................. 44 

Deltagande orter och skolor Bilaga 3.............................................. 46

Protokollet (pdf, nytt fönster) - Riksdagen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?