RIKTLINJE God vård och omsorg vid livets slut - Kungsbacka kommun

uniForm KUB663 v 1.0, 2010-06-09
Äldreomsorg
Eva Birgitta Franzén
Direkt 0300-834626
Mobil 0761-271626
eva.b.franzen@kungsbacka.se
RIKTLINJE
Version Datum Utfärdat av Godkänt
1 2012-03-06 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
God vård och omsorg vid livets slut
1. Bakgrund
Vid livets slut är människan mycket sårbar och beroende av andras omsorg. Oavsett
om döendet sker akut och oväntat eller mer långsamt med avtagande förmågor och
funktioner ska all vård- och omsorg präglas av respekt för individens integritet.
Integritet betyder att brukaren har ett specifikt egenvärde med rätten att bli behandlad
med respekt för sin identitet och sin kropp men också respekterad för sina
värderingar, uppfattningar, livsåskådning och religiösa tro.
Den palliativa vårdens värdegrund kan sammanfattas i fyra begrepp; närhet, helhet,
kunskap och empati.
1:1 Närhet
Döendet är en process när man sätter punkt för livet, tar farväl av nära och kära samt
gör upp med det förflutna. Det kan i denna process vara svårt att vara ensam.
Eftersom människan är social krävs därför närhet till anhöriga, personal eller andra
stödpersoner. Närhet innebär att lyssna in önskemål för den döende och tillgodose
dessa behov.
1:2 Helhet
Döende personers olika behov brukar sammanfattas i fyra kategorier som
tillsammans bildar en helhet i vård- och omsorgsarbetet. Behoven indelas i fysiska,
psykologiska, sociala och existentiella. Samtidigt är det viktigt att se brukaren som
en odelbar individ där de olika behoven kompletterar varandra.
1:3 Kunskap
När medicinska åtgärder inte kan återställa hälsan finns mycket kvar att göra för att
säkra och förbättra individens livskvalitet. Därför är det viktigt att personal som
arbetar med döende personer har goda kunskaper i ämnet.
1:4 Empati
Människans fysiska och existentiella utsatthet i livets slutskede fordrar stort
personligt engagemang av personalen. Personalen som arbetar med döende personer
måste ha förmåga att känna in sig i personens situation och att visa omtanke. Denna
empati är den palliativa vårdens hjärta.
1 (8)
Datum
2012-03-12
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Borgmästaregatan 5 A
Telefon vx 0300-83 40 00
Fax 0300-154 63
aldreomsorg@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se

2 Vård- och omsorgsinsatser vid livets slut
Att ge en god symptomlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna vid vård av
svårt sjuka och döende personer. Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla
problem av olika karaktär ges både den döende brukaren och hans/hennes närstående
möjlighet till en så god livskvalitet och välbefinnande som möjligt under brukarens
sista tid i livet.
Äldreomsorgen ska erbjuda en god och säker vård och omsorg för personer som
befinner sig i livets slut oberoende var brukaren vistas. Vård- och omsorgsarbetet ska
utformas individuellt vilket innebär att alltid lyssna in brukarens och anhörigas
önskemål och att försöka tillgodose dessa önskemål så långt det är möjligt.
Personalen ska tillsammans med anhöriga försöka skapa en lugn och trygg miljö runt
brukaren utifrån önskemålen kanske genom att använda musik eller bilder av olika
slag eller erbjuda någon utevistelse Det är också viktigt att anhöriga efter önskemål
och förmåga görs delaktiga i det praktiska vård- och omsorgsarbetet.
För att personalen ska känna sig trygga i utförandet av vård- och omsorgsarbetet och
för att ge anhöriga adekvat information, behöver personalen vara med i planeringen
runt brukaren. Detta sker naturligt i den individuella vård- och omsorgsplaneringen
samt vid de ordinarie teammöten som genomförs på enheten.
För att de planerade vård- och omsorgsinsatser ska kunna genomföras dygnet runt
måste all personal vara insatta i hur planeringen är, detta är särskilt viktigt för
personal som arbetar på obekväm arbetstid.
Efter dödsfallet bör ansvarig sjuksköterska och personalen gemensamt gå igenom
enkäten i palliativa registret för att utvärdera det genomförda vård- och
omsorgsarbetet.
I vård- och omsorgsarbetet finns det insatser som är återkommande hos många
brukare. Dessa insatser som är av mer allmän/basal karaktär ska omsorgspersonal ha
god kännedom om. Specifika omvårdnadsinsatser som kräver mer kunskap ordineras
alltid av legitimerad personal
2:1 Vätska och näring
Den sista tiden i livet är det viktigt att lyssna in brukarens önskemål angående mat
och dryck och inte ta ställning till om det är lämplig mat eller tid. Att sluta äta och
dricka är ett naturligt steg i döendeprocessen och under de allra sista dagarna och
timmarna kan den döende oftast inte svälja utan behöver få hjälp med att fukta
munnen ofta.
En ofta förekommande diskussion är om brukaren ska erhålla dropp eller inte, många
gånger kommer denna fråga upp från anhöriga som har önskemål och funderingar.
Det är viktigt att lyssna på anhöriga och att ge faktabaserad information.
Det finns ingen evidens som stödjer principen om man ska ge dropp eller inte utan
det handlar om en etisk grundläggande princip om att göra gott och inte skada. Det
innebär att det kan förekomma att brukare får dropp och det kan finnas brukare som
inte får dropp och bägge alternativen är riktiga.
Omsorgspersonalens ansvar
Att ha goda kunskaper i nutritionsproblematiken för en brukare i livets slut
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (8)

Sjuksköterskans ansvar
Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder inom
nutritionsområdet beskrivs ex. vätskelista
Att ge faktabaserad information om dropp
2:2 Munvård
Att vara fräsch i munnen är mycket betydelsefullt för livskvalitet och välbefinnande.
Munhälsan har också en social och psykologisk betydelse, eftersom den påverkar
såväl förmågan att tugga och svälja som smakupplevelsen och förmågan att tala med
andra.
Munvård när brukaren inte längre orkar borsta tänderna eller har sänkt
medvetandegrad kan göras på följande sätt:
Berätta för brukaren vad du gör
Inspektera munhålan med ficklampa och ev. spatel. Upptäcks rodnader, sår
eller beläggningar kontakta sjuksköterskan
Borsta tänderna 1-2 ggr/dag
Torka ur hela munhålan med fuktad tork på peang
Smörj munhålan med saliversättning eller fuktbevarande gel
Smörj läppar med vaselin, cerat eller dylikt
Låt brukaren suga på fuktad tork på peang
Vid tecken på smärta kontakta sjuksköterska
Omsorgspersonalens ansvar
Att utföra munvård enligt riktlinjen samt att kontakta ansvarig sjuksköterska
vid förändringar i munnen
Sjuksköterskans ansvar
Att inspektera munhålan då problem uppstår
Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras
för att förebygga eller åtgärda problem i munhålan ex. behandling för svamp
2:3 Hud och trycksår
Det är betydelsefullt för en svårt sjuk och sängliggande brukare att vara ren, dofta
som vanligt och känna sig så fräsch. Det kan därför vara viktigt att använda
personens vanliga tvål, parfym eller rakkräm.
Det är viktigt att brukaren ligger bekvämt och skönt i en ren säng. Vänd ofta på
kuddarna, badda pannan, berör lugnt och stilla genom att lägga handen på brukarens
axel, hand eller arm. Att smörja händer och fötter ger lugn och mjuk massage, detta
kan också minska oro och öka välbefinnande.
Hos döende brukare uppstår trycksår mycket snabbt. Det är därför viktigt att all
personal är uppmärksam på tidiga tecken såsom kvarstående missfärgningar på hel
hud som kan vara ett förstadie till trycksår. Sjuksköterskan gör en riskbedömning
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (8)

gällande risk för trycksår samt ordinerar lämpliga omvårdnadsåtgärder där bl.a.
lägesändringar ingår samt vilken madrass som ska användas och noterar detta i
omvårdnadsplanen.
Omsorgspersonalens ansvar
Att ha goda kunskaper i hur omsorgen ska utföras för att minska risken för
trycksår
Att rapportera alla förändringar till sjuksköterska
Sjuksköterskans ansvar
Att vid minsta hudförändring inspektera huden ofta
Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras
för att förebygga att trycksår uppstår
2:4 Elimination – urin och avföringsproblem
Omsorgspersonal måste ha uppsikt över brukarens urinproduktion. Fungerar inte
detta kan det bero på att brukaren har druckit för lite, är förstoppad eller intar något
specifikt läkemedel. Vid oro och rastlöshet hos brukaren måste alltid en bedömning
göras av hur urinproduktionen är och om detta kan vara en anledning till oron.
Många brukare lider av urininkontinens och det kan då bli tal om att sätta en kateter
för att underlätta för brukaren. Vilka åtgärder som än behöver vidtas handlar det
alltid om att brukaren ska vara ren, torr och luktfri. Återigen gäller regeln om
brukarens värdighet och högsta möjliga välbefinnande.
Omsorgspersonalen bör alltid vara observant på brukarens tarmfunktion för att
förebygga att problem uppstår. Både förstoppning och diarré är vanliga symptom i
livets slut. Vid oro och rastlöshet kan problemet vara förstoppning.
Om det visar sig att brukaren lider av förstoppning gäller att de sista dagarna i livet
ges endast laxermedel som stolpiller, klysma eller lavemang. Även mjuk
magmassage kan prövas.
Omsorgspersonalens ansvar
Att uppmärksamma om brukaren har förstoppnings- eller urinproblem
Att rapportera alla förändringar till sjuksköterska
Sjuksköterskans ansvar
Att vid misstanke på förstoppnings- eller urinproblem genomföra en
bedömning av brukaren
Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras
för att förebygga förstoppnings- och urinproblematik
2:5 Specifika symptom
Att ge en god smärtlindring är en av de absolut viktigaste uppgifterna för personal
vid vård av svårt sjuka och döende människor. Enligt WHO:s definition av palliativ
vård ska den sjukes fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov tillgodoses.
Genom att förebygga, tidigt upptäcka och behandla problem av olika karaktär ges
både brukaren och närstående möjlighet till så god livskvalitet och välbefinnande
KUNGSBACKA KOMMUN
4 (8)

som möjligt under brukarens sista tid i livet. Förutom smärta finns andra vanliga och
besvärande symptom såsom andnöd, oro, illamående och kräkningar.
2:6 Smärta
Smärtbehandling i livets slut ska alltid ses ur ett helhetsperspektiv, där smärta är ett
av flera vanliga och ofta förekommande symptom. Helhetsperspektivet innebär
uppmärksamhet på det fysiska lidandet men också på den psykiska smärtan, social
problematik och separation samt existentiella och andliga dimensioner av lidande hos
brukaren i livets slutskede.
En viktig komponent för att minska smärtan hos en brukare är att all personal lär sig
att förstå och känna igen olika smärtsymptom. Personalen ska även ha allmänna
kunskaper hur smärtbehandlingen ska följas upp men även tydliga instruktioner vad
som gäller för varje enskild brukare.
Det krävs en strukturerad smärtanalys och bedömning av smärtsymptomen för att
brukaren ska erhålla en adekvat medicinsk behandling. Denna analys genomförs
regelbundet av ansvarig sjuksköterska som samverkar med läkaren om lämpliga
åtgärder.
För att minska smärtan hos brukaren är det viktigt att informera brukaren om
behandlingen samt att brukaren får, i den mån det går, delta och fatta beslut om
behandling.
2:7 Andra besvärande symptom
Alla symptom som kan uppkomma i livets slut är svårbehandlade och det går inte
alltid att behandla brukaren så att helt symptomfrihet uppnås. För att behandla
symptomen krävs en noggrann analys av besvären, god information till brukaren
samt kontinuerlig uppföljning av insatta åtgärder. Detta är en sjuksköterskeuppgift
som genomförs i ett nära samarbete med omsorgspersonalen.
Omsorgspersonalens ansvar vid vård i livets slut är framförallt att befrämja och
stödja brukaren till ett så högt välbefinnande som möjligt. De olika vård- och
omsorgsinsatserna bör om möjligt baseras på evidensbaserad kunskap om döendet
och om brukarens unika behov och önskemål.
Förutom det som nämnts tidigare kan specifika åtgärder bli aktuella såsom hjälpa
brukaren till en bekväm sittställning, lätta på åtsittande kläder eller öppna fönster vid
andnöd. Vara närvarande och försöka åstadkomma en lugn miljö vid oro eller
erbjuda önskekost vid illamående. Blir oron svår att hantera för brukaren kan det
eventuellt bli bättre om det konstant finns personal hos brukaren.
Omsorgspersonalens ansvar
Att uppmärksamma både smärt, oro, ångest och besvärande symptom och
veta vad som kan vara lämpliga omsorgsåtgärder
Att rapportera om brukaren uppvisar ett förändrade hälsotillstånd till ansvarig
sjuksköterska
Sjuksköterskans ansvar
Att upprätta en omvårdnadsplan där specifika omvårdnadsåtgärder ordineras
för att förebygga och lindra besvärande symptom
Att analyser och bedöma symptom hos brukaren i nära samarbete med
omsorgspersonalen
KUNGSBACKA KOMMUN
5 (8)

Att samarbeta med läkaren för att få en optimal symptombehandling
Att vid behov ta kontakt med stödpersoner utanför vår egen verksamhet ex.
diakon, präst eller kurator.
2:8 Medicinsk behandling
Den legitimerade personalens uppdrag vid vård i livets slut är att bedöma, åtgärda
och följa upp insatta åtgärder, detta ska ske i nära samarbete med
omsorgspersonalen. Sjuksköterskan ordinerar adekvata omvårdnadsåtgärder och
följer upp att det blir utfört på ett bra sätt och att åtgärderna har önskad effekt.
Sjuksköterskan har ett nära samarbete med behandlande läkare för att uppnå en
optimal medicinsk behandling.
Specifika medicinska behandlingsåtgärder hänvisas till det nationella
vårdprogrammet för palliativ vård.
3 Anhörigkontakt
Att ge en värdig vård- och omsorg i livets slut innebär att även anhöriga ska ges råd
och stöd. I det stödet ingår bl.a. att genomföra en individuell vårdplanering där
anhöriga deltar tillsammans med brukaren och att ett efterlevandesamtal erbjuds efter
dödsfallet.
Dessa moment finns beskrivna i en särskild riktlinje ”Anhörigkontakt vid vård i
livets slut”
4. Åtgärder i samband med dödsfallet
Tjänstgörande sjuksköterska informerar alltid anhöriga om dödsfallet. Läkare
konstaterar dödsfallet, detta kan delegeras till sjuksköterska om det är uppgjort och
dokumenterat innan dödsfallet.
I samband med dödsfallet ska samtliga uppgifter fullgöras med respekt för den
avlidne. De efterlevande ska visas hänsyn och omtanke. Detta innebär att ta hänsyn
till olika trosuppfattningar, erbjuda närstående att delta vid iordningsställandet av den
avlidne, vara lyhörd till anhörigas olika önskemål, erbjuda sig att sitta ner med
anhöriga mm.
Det ska finnas rutiner på varje enhet i Äldreomsorgen om hur omhändertagandet av
den avlidne ska gå till, hur rummet där dödsfallet har ägt rum ska iordningsställas,
hur smycken och värdesaker ska tas om hand samt hur bemötandet gentemot
anhöriga ska ske.
4:1 Administrativa åtgärder
Omsorgspersonalens ansvar
Att ta hand om värdesaker enligt gällande rutin på enheten
Att komma överens med begravningsbyrån om lämplig tidpunkt för
avhämtning av den avlidne
Att avsluta Hemdok enligt gällande riktlinje
KUNGSBACKA KOMMUN
6 (8)

Att avsluta omsorgsplanen i verksamhetssystemet
Att tillsammans med sjuksköterska besluta vem som informerar anhöriga om
kontakt med begravningsbyrå
Sjuksköterskans ansvar
Att fastställa dödsfallet om detta i förväg är överenskommet och
dokumenterat enligt rutin för ”Förväntat dödsfall”
Att fylla i Bårhusblanketten som ska följa den avlidne, där markering måste
göras om brukaren har något batteridrivet inplantat (pacemaker, ICD-dosa
eller dyl)
Att märka den avlidne med ID-band.
Att ta bort centrala venkatetrar, urinkateter mm
Att kontakta vårdcentralen angående dödsfallet; använd mall i rutinen för
”Förväntat dödsfall”
Att avsluta omvårdnadsjournalen genom att notera tidpunkt för dödsfallet, om
anhöriga varit med, avsluta behandlingsperiod mm
Att avsluta E-dos, återlämna antidecubitusmadrassen
Att arkivera journalhandlingar enligt rutin för ”Arkivering”
Att erbjuda efterlevandesamtal med anhöriga samt dokumentera detta på
särskild blankett. Se riktlinje ”Anhörigkontakt vid vård i livets slut”
Att ta hand om läkemedel. Se riktlinje ”Läkemedelshantering.”
Registrera i palliativa registret
Eva Franzén Ann-Britt Lundin
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialt ansvarig samordnare
Äldreomsorgen Äldreomsorgen
KUNGSBACKA KOMMUN
7 (8)

KUNGSBACKA KOMMUN
8 (8)