Projekteringskrav Bygg version 5 - Gavlefastigheter

1(10) 

2253-M-150-120720 

Bygg Version 5 

Projekteringskrav Bygg Ingående i Gavlefastigheters projekteringsanvisning 

ALLMÄNNA ANVISNINGAR 

- Myndighetskrav skall alltid uppfyllas. 

- Minimikrav enl. Hus AMA 08 skall innehållas 

* Eventuella avsteg skall kontinuerligt godkännas av byggprojektledaren. 

Pos 

B1 Rivning 

B1.1 Överväg om rivningsritningar skall utföras eller om relationsritningar skall bifogas i 

förfrågningsunderlaget. 

B1.2 Undersök noga underlag och klistertyp under befintliga mattor. Överväg om fräsning och 

flytspackling av underlaget skall ingå i entreprenaden. 

B1.3 Överväg om håltagningar för VVS och EL skall redovisas som mängder med storlek och 

tjocklek på vägg inkl väggtyp. Spårfräsning skall vara bredd 40mm djup 40 mm och 

fräsning för eldosor skall vara diam 90mm för att man praktiskt skall få plats med 

infästningar mm innan putsning. Sågning i golv för avlopp ange meter sågspår (dvs 2m 

per meter ränna) samt ta in pris per meter om vi har en mäng angiven. 

B1.4 Om väggar skall rivas skall undersökning göras för att utreda om efterlagning av 

platta(golv) erfordras samt om höjdskillnader uppstår 

B1.5 Bastu 

Väggar i bastu bör muras. Träpanel skall undvikas och får ej förekomma bakom 

bastuaggregatet eller i tak ovan bastuaggregatet. På dessa ställen väljs skivmaterial typ 

Minerit. 

B1.6 Om avlopp skall bytas under källargolv och i kulvertar med invändig markbeläggning 

skall det tydligt framgå av beskrivningen typ: 

Avlopp skall bytas under golv och i invändig mark. Av V-handling framgår var bilning 

och/eller schaktning behöver göras. Djupet på schakter får räknas fram med hjälp av 

+höjder på vattengången i avloppsledningarna och +höjder på golvbrunnar (där inget 

golv finns utan bara markbeläggning räknas +höjden på marken som +höjd 

golvbrunnar). Byggentreprenören skall alltså räkna med bilning och schakt samt 

återfyllning med nya massor. 

Kommentarer till avsteg: 

B2 Grund 

B2.1 Isolering under bottenplatta företrädesvis av cellplast. Suger inte åt sig fukt. 

B2.2 Soprum skall ha golv som är lätt att göra rent företrädesvis betong. I soprum med 

asfaltbeläggning har vi problem med rengöring av de matrester som hamnar utanför 

sopkärlen 

B2.3 Förhöjd utvändig sockel bör utredas vid platta på mark. 

B2.4 Sättbruket till golvklinker skall armeras där värmeslingor ligger i bruk. P.g.a. 

temperaturskillnader kan sättbruket spricka upp om det inte är armerat. 

B2.5 Radon. Förekommer radon skall projektörerna föreslå lösning. Lösningen skall testas på 

radonexpert av projektledningen innan godkännande av projekteringen. Flertalet fall där 

Inarbetat 

Ej aktuellt 

Avsteg *

adonåtgärder misslyckats pga okunskap. Radonduks placering skall beaktas även ur 

arbetssynvinkel. 


B3 Vägg 

B3.1 Väggar som kan komma att utsättas för vattenskador, tex duschrum skall utföras med 

stomme av murverk (lättklinkerblock alt lättbetong). Eventuella ljudkrav skall beaktas. 

Om det inte är möjligt ska de utföras av typ Cembrit Aqua Block. 

Väggar i storkök/diskrum där spoling kan ske utföres med typ Cembrit Aqua Block 

skiva. 

B3.2 Hörnskydd på vägg vid utsatta ytterhörn. Plåt: Kök och andra utrymmen med hårt 

slitage. 

Trä: I övrigt. Puts: Enligt sep. överenskommelse. Överväg att montera stålkarmar istället. 

Hörnskydden bör gå upp till 2000 mm över golv. 

B3.3 Liggande avbärarlister i transportvägar. 

I transportvägar för mat och matvaror så skall de ej vara av trä utan i stål eller plast. 

(krav från B&M). Trä ruggar upp sig och kan ej rengöras på ett godtagbart sätt. 

B3.4 Ytskikt i skolkorridorer skall ha hög slitstyrka och vara tåliga. Målad glasfiberväv ser 

efter bara några månader slitet ut. Vad kan vara alternativet ? Tex Fibrit, Perstorp, panel, 

klinker. Samråd skall ske med byggprojektledare. 

B3.5 Väggar i toaletter av vitt kakel. Bård i avvikande kulör godkännes 

B3.6 Väggar runt skohyllor i skolor förses med slagtåliga keramiska plattor. Skolor 6-12år, 

pga stor förslitning på väggarna. 

B3.7 Kontroll av bef utvändig puts (kalk eller cementputs) skall ske innan projektering av 

omputsningssystem. Ibland förekommer cementlagningar även på kalkputsade fasader. 

B3.8 Undvik svampmålningar samt andra målningsmetoder som är svåra att bättra. I skolor 

totalförbud. 

B3.9 Undvik horisontella lister, avsatser mm. Speciellt på hög höjd. Samlar damm och blir 

svårstädat. 

B3.10 Använd 900 mm gips. Ergonomiskt lättare att handskas med. Lösningar med 900 mm 

gips finns även för ytterväggar (se handboken) . Stålregelstommar som förutsätter 

montage med tvärslå skall ej föreskrivas detta p.g.a. att det är omöjligt att komplettera 

med rör och dosor efteråt. 

B3.11 Vindskydd utföres ej av gips. Vid tegelfasad 40 mm luftspalt. 

B3.12 Källarytterväggar, särskilt odränerade och stående i grundvatten får ej beklädas med 

organiskt material. Vidare skall färger som används vara diffusionsöppna. 

B3.13 Överväg i samråd med BPL om klotterskydd ska utföras på utsatta byggdelar. 

B3.14 Brandcellsväggar måste uppfylla kravet även i väggen bakom infällda el dosor mm. 

B3.15 Viktigt att utrymmen för tekniska installationer, så som el centraler finns på planerna. 

B3:16 Undvik allt för många väggtyper blir bara struligt ute på byggarbetsplatsen. Välj hellre 

en dyrare väggtyp även om kraven inte kräver det om det är få m2 för att hålla ner antalet 

väggtyper. 


B4 Tak 

B4.1 Yttertak utföres med utåtgående fall, utvändig takavvattning och ordentliga taksprång 

minst 500 mm. Eventuella avvikelser skall förankras med byggprojektledaren. 

B4.2 Behov och möjligheter för tilläggsisolering skall beaktas vid ombyggnad. 

B4.3 Gångbryggor på vind för vent. Notera framkomlighet redan under projekteringsstadiet 

2(10) 

2253-M-150-120720 


O:\GFAB\QM-verksamhetshandbok\4 Byggenhet-QM\1 MALLPÄRM BPL MP2253-2 GFAB\MP1 Flik 10 

Projekteringsanvisningar\Projekteringskrav Bygg\2253-M-150-120720 Projekteringskrav Bygg.dotx 2009-02-05 14:23

samt tillgänglighet för service vid spjäll etc. Viss mängd skall anges om det ej klart 

framgår av ritningen. 

B4.4 Tillträdesväg till fläktrum skall ej vara takluckor och stegar utan trappor och dörrar. Ej 

tillträde via yttertak. Stegar skall vara fast monterade. Eventuella avvikelser skall 

förankras med byggprojektledaren. 

B4.5 Vid ombyggnad skall befintlig taksäkerhet uppdateras så att kommande, kända krav 

tillgodoses. 

B4.6 Bef takgenomföringar som inte längre har någon funktion rives vid omläggningar av tak. 

Risk för läckage och fuktproblem. Gäller även skorstenar. 

B4.7 Takluckor förses med hänglås enligt låsschema. 

B4.8 Vid placering av ny utrustning skall hänsyn tas till framtida omtäckning. 

B4.9 Papptäckning. Låglutande tak skall utföras med enlagstäckning med papp av god 

kvalitet exepelvis SEP 5500. I vissa typer av konstruktioner / förutsättningar kan duk 

vara att föredra. Svårt ämne tag gärna kontakt med papp specialist för utformandet av 

detaljer och beskrivningstext. Exempelvis årsentrepenörer. 

B4.10 Sprickor, blåsor, veckbildningar och bortfall av skyddsbeläggning på papptak 

kontrolleras vid omläggning. Blåsor skäres upp. 

B4.11 Byt alltid ut fotplåt och andra inklistringsplåtar vid omläggning. 

B4.12 Taktäckning med papp skall vara typgodkännd och uppfylla brandklass T. 

B4.13 Taktäckningar, väggbeklädnader, kompletteringar mm av plan plåt. Tex gesimsrännor 

svårt ämne tag gärna kontakt med plåtspecialist för utformandet av detaljer och 

beskrivningstext. Exempelvis årsentrepenörer. 

B4.14 Stuprör skall vara inspekterbara och försedda med självrensande lövsilar i syrafast plåt. 

B4.15 Fogskum får inte användas vid fönster/dörrar/partier som tätningsmaterial. Miljöskäl. 

Tveksam livslängd. Undantag kan finnas. Skall godkännas av byggprojektledaren. 

B4:16 Bräddavlopp från låglutande tak. Göres betydligt större än vad AMA idag anger. Samråd 

skall ske med byggprojektledaren. 

B4:17 Is på tak 

Isbildning på yttertak skall beaktas i projekteringen. Problemen har varit omfattande 

under vintrarna 2009 och 2010. Olika lösningar krävs för olika takkonstruktioner. 

Exempel på problem/lösningar: 

- Ventkanaler med för lite isolering.(när kanalerna sticker upp ovan bjälklagsisoleringen) 

- Bård kan behövas under plåttäckta tak. (kan gälla även papp och duk) 

- Kallvindar är att föredra 

- Takpannor är att föredra 

Statikern skall samråda med byggprojektledare samt föreslå lösningar. 


B5 Fönster 

B5.1 Fönster ska placeras så att infästning samt fuktskydd kan säkerhetsställas. För att 

fuktskador ska elimineras. 

B5.2 U-värde mellan 1,1 - 1,2 vid byte till nya fönster med tanke på energibesparingen. 

U-värden under 1,0 kan förorsaka kondensproblem. 

B5.3 2+1 föredras före 3-glas. 2+1 ger möjlighet till persienner mellanglasen och mindre 

glaskross. 

B5.4 Persienner monteras alltid i fönster mot söder och väster. (beträffande allmänna 

utrymmen och korridorer, se nedan) 

Persienner skall inte monteras i skolans allmänna utrymmen. Oftast finns det inget behov 

i korridorer samt att förstörelsen är stor. Om korridoren används så att det krävs 

persienner kan det vara motiverat att montera persienner. Samråd skall då ske med 

byggprojektledaren. 

3(10) 

2253-M-150-120720 




B5.5 Solavskärmning / solskyddsglas 

Arkitekten skall efter samråda med VVS-projektören samt byggprojektledaren beakta 

behov av solskyddsglas. Eventuell skolskyddsfaktor skall anges i byggnadsbeskrivning 

samt på ritning. (Solskyddsfaktor 0,4) 

Solskyddsglas 2+1 där persienner ska monteras kräver härdat glas. 

Solfilm ska undvikas på nyproducerade fönster. 

B5.6 Öppningsbara fönster förses med demonterbara handtag med täckbricka och möjlighet 

att ställas i vädringsläge. Eventuella utrymningskrav skall beaktas. 

B5.7 Samråd med byggprojektledaren om fönsterrutor av polykarbonat ska väljas. 


B6 Dörrar 

B6.1 Om befintliga dörrar skall återanvändas måste arkitekten på plats förvissa sig om att 

dörrarna kommer uppfylla ställda krav. Skeva dörrar har svårt att klara ställt ljud- och 

brandkrav. 

B6.2 Dörrar skall vara enkeldörrar och inte smala gångdörrar med en liten öppningsbar 

pardörr. Gångdörr med fritt öppningsmått min 900mm. (Dörr 10M) 

Vid enkeldörr slipper man koordinatorer och krånglande dörrstängare i 

brandcellsgränser. 

B6.3 Pardörrar utan fast mittpost ska i största mån undvikas. 

B6.4 Invändiga dörrar och glaspartier i skollokaler skall ha ljudreduktionen 25dB. 

Högre klass kan erfodras i speciella lokaler. 

Är kravet på väggen 44dB ska dörren utföras i ljudreduktion 35dB. Detta kan innebära 

att dörrbladet inte kan förses med klämskydd. Alternativet kan då vara att sänka till 30dB 

vilket innebär att dörrbladets tjocklek minskar till 40 mm och klämskydd kan monteras. 

Under utredning 

B6.5 Klämrisk ska beaktas i lokaler där yngre barn/elever vistas. 

B6.6 Dörrar till större duschrum skall vara av fuktbeständigt material. Dörrkarm ska sluta över 

golv, med anledning av spolning med slang. 

B6.7 Dörrar i tillagningskök och mottagningskök med hård belastning ska förses med karm av 

aluminium alternativt stål. Dörrblad av glasfiber. Standarddörrar håller inte för den tuffa 

miljön. Företrädesvis så skall skjutdörrar väljas, samråd skall ske med 

byggprojektledaren. (krav från B&U) 

B6.8 Aluminiumpartier/dörrar. Veka profiler får inte väljas. Gå upp ett snäpp i kvalitet. 

Känsliga installationer såsom larm och lås kräver stadiga profiler för att fungera över 

tiden. 

B6.9 Dörrstängare ska förses med ”glidarm” med tanke på bräckningsrisken. 

B6.10 Dörrstängare ska monteras med genomgående bult. 

B6.11 Dörrstoppar placeras inte vid golv. Dörrstopp vid golv förhindrar effektiv städning. 

B6.12 I skolor ska dörrstoppar utföras som kraftigt stativ, helst av vinkeljärn. Vidare skall 

bufferten vara kort. Viktigt att infästningen klarar belastningen, speciella åtgärder 

behöver tex vidtas i murade väggar. 

Frekvent användning, skadegörelse och tunga dörrar som slås igen ger stor påfrestning 

på dörrbladen och karmen. 

B6.13 Trösklar av trä, där det krävs för ljudtätning. 

Gummitröskel kombinerat med släplist på dörrblad fungerar lika bra och medger större 

tillgänglighet även mekaniska trösklar kan vara ett alternativ. 

Trösklar / nivåskillnader studeras särskilt och skall ingå i arkitektens 

egenkontrollprogram. 

B6.14 Lösa trösklar mot lastkajer alternativ släptröskel på dörrbladet. Detta underlättar in- och 

uttransportera. 

B6.15 Om radiatorer ska fästas in i partier (tex aluminium) ska ändamålsenlig förstärkning 

4(10) 

2253-M-150-120720 




föreskrivas för partiet. 

B6.16 Inspektionsluckor ska ta hänsyn till bakomvarande installationer. Även tillgängligheten 

för människor ska beaktas, luckorna får inte bli för små. 

B6.17 Om vikvägg krävs för funktion av lokaler och stora ljudkrav ställs, välj blockvägg. 

Blockvägg är utrymmeskrävande vid uppställning. Täthetsproblem finns med vikväggar. 

Undvik om möjligt helst helt både blockväggar och vikväggar. 

B6.18 Beslagningen ska vara nickelfria (lackerade, mässing, Prion). Detta avser beslagning 

som man kommer i beröring med, ex trycket på dörrarna. 

Kort livslängd på plast produkter jämfört med förkromade. 

B6.19 Låssystem skall upprättas i enlighet med bifogad bilaga 1”Checklista låssystem daterad 

2010-07-01”. 

Byggprojektledaren ansvarar för att checklistan tas upp till diskussion under 

projekteringen. 

B6.20 Arkitekten har huvudansvaret för dörrfunktionerna. 

B6.21 Sjutillhållarlås ska finnas på alla entrédörrar med kortläsare. Skalnyckel ska gå till låset 

(samma nyckel till samtliga skolor). Om passagesystemet faller ur ska väktaren kunna 

låsa dörrarna med nyckel, där med slipper man rondering av väktare. 

B6.22 Säkerhetsnivån ska anges på anbudshandlingen. Byggprojektledaren beslutar om vilken 

säkerhetsnivå som skall väljas. 

Cylinder antalet samt antalet nycklar som ska levereras ska framgå av 

förfrågningsunderlaget och läggas på DE1. 

B6.22 Förslag till skrivning där leverans och montering av cylindrar skall ingå i entreprenörens 

åtagande och där beställaren tillhandahåller låsschema. 

”Patentskyddade cylindrar som kan användas i låsschema typ ASSA 5000-serien eller 

likvärdigt skall ingå i entreprenaden” 

B6.23 Ytterdörrbredd i förskolor. Minst en dörr skall ha fritt öppningsmått på 1100mm (12M). 

Det kan även vara en fönsterdörr ed på baksida. (för intransport av möbler od) 

B6.24 Övervägande skall ske beträffande installation av tagsystem typ Salto i projektet. 

Arkitekten skall samråda med byggprojektledaren. 

B6.25 WC och RWC behör för elevtoaletter i skolor skall vara av typen ASSA 9565T eller 

5265 dvs vred med fyrkantig öppningsfunktion på utsidan. Illasinnade pojkar öppnar 

med mynt eller skruvmejel de vanliga med spår. 

B6.26 Rådfråga med Byggprojektledaren om vilken/vilka skaldörrar som fullt ut ska förses med 

dörröppningsfunktion typ Besam. Eller om om dörrarna bara ska förberedas för 

dörröppningsfunktion. 

Generellt bör förskolor inte förses med dörrautomatik. Finns risk att de små barnen kan 

slås omkull. 


B7 Golv 

B7.1 Linoleum 2,5 mm skall användas. 

B7.2 Allt för mörka kulörer på golven ska undvikas. Framförallt enfärgade. Golvet blir svårt 

att hålla rent och märken syns väl. 

B7.3 Gummigolv får endast läggas i mindre omfattning. Detta med anledning av miljöskäl och 

städning. Gummigolv lämpligt i träslöjdssalar och ishallar. 

B7.4 Uppvikt golvmatta bakom bänkinredningar. Underlättar upptäckt av läckage. 

I klassrum med linoleum golv välja plastmatta under inredning och en meter framför 

inredningen. 

B7.5 Golv och sockel i WC-utrymme av plastmatta. I våtenheter typ duschrum utförs golv och 

sockel företrädelsevis av klinker. God hållbarhet men tänk på halkrisken. 

B7.6 I entréer, trapphus och andra utrymmen med stort slitage av grus läggs klinker. Även 

5(10) 

2253-M-150-120720 




sockel i klinker. Samråd med byggprojektledare. 

B7.7 Entréer utrustas med skrapmattor och torkmattor för att spara innanförliggande 

golvbeläggningar och minska städbehovet. 

Skrapgaller placeras i nedfälld ram och utförs med storlek som går lätt att hantera. 

B7.8 Där högtryckstvätt kan förekomma ska klinkerfog förstärkas, så att inte fogarna spolas 

ur. Avser främst bad- och sportanläggningar. 

B7.9 Golvleverantörens förslag till efterbehandling av samtliga golvmaterial ska skrivas in 

(t.ex linoleum och klinker). Viktigt för garanti- och städförutsättningarna. Viktigt att 

golvleverantörens preparat används. Viktigt att städ och byggentreprenören informeras. 

När det gäller klinker ( t.ex Höganäs) så ska rengöring samt inoljning utföras enligt 

leverantörens anvisningar. 

B7.10 Vid rivning av väggar ska det utredas om efterlagning av golvmaterialet behövs efter 

riven vägg. Även nivå skillnad kan förekomma. 

B7.11 Arkitekten skall samråda med byggprojektledaren om avvägning av golvnivåer inkl 

trapphus ska göras före projekteringen startar. 

B7.12 Golvkonstruktionen, under exempel ett fläktaggregat, ska klara lasterna från aggregatet. 

Finns fastigheter där spånskivegolvet under aggregatet har givit vika. 

Fläktrumsgolvet ska förses med plastmatta med uppvikt sockel och golvbrunn. 

B7.13 I mottagnings- och tillagningskök ska i första hand golvmassa väljas. (se B7.16) 

Om det förkommer fukt i bottenplattan väljs klinker som är svårare att städa än 

golvmassa. 

Viktigt att kulören och strukturen på materialet beaktas med hänsyn till rengöringen. 

B7.14 Under inredning i kök utförs golvet med fall 1:50 från vägg och 500 mm ut från vägg. 

B7.15 Detalj på övergångar av olika golvmaterial ska upprättas. 

B7.16 Kontrollera så att inte negativa samverkanseffekter uppstår mellan 

överbetong/flytspackel, lim och golvbeläggningen. 

Ex. Det kan vara svårt att lägga epoxi på akrylbeläggning, parafinet i akrylbeläggningen 

kan ställa till det. Viktigt att beläggningen slipas/fräses ordentligt innan läggning av 

epoxigolvet. 

All snabbspackling med accelator kan ge problem vid läggning av golvmassor. Välj 

istället spackel som härdar 16-20 timmar om massa golv ska läggas uppe på. 

B7.17 Ek golv är att föredra i träslöjdssalar med rörelsefogar i lämpligt material. Slitskiktet på 

golvet ska vara minst 6 mm. 

B7.18 Vid föreskrivning av trägolv där det även förekommer golvbrunnar, tvättställ eller 

drickfontäner i rummet, måste en begränsad yta vid dessa vattenområden förses med 

vattentät beläggning, ex plastmatta eller klinker. 

B7.19 Golvytor i källare som ska förses med ytskikt ska hänsyn tas till fuktförhållanden. Typ 

plastplattor eller klinker ska i möjligaste mån användas. 

B7.20 Betonggolv ska dammbindas. 

B7.21 Silikatplattor ska inte läggas i rum där det kan placeras varm utrustning, så som 

varmluftsugnar. Silikatplattorna klarar inte värme och varm kondens luft. 

B7.22 Ska rummet förses med en trapplift kan det krävas en försänkning i golvet för att nivån i 

liften och golvet ska bli lika. Viktigt när man ska köra med matvagnar. 

B7:23 Trätrall. I gångytor som används frekvent är trätrall olämplig pga halkrisken. I trappor 

och ramper kan tex gallerdurk läggas in i träkonstruktionen. 


B8 Undertak 

B8.1 Ej enbart gipsskivor i korridorer, trapphus, lärosalar, dagis. Akustiken blir inte 

tillfredsställande. ”Perforerad gips” typ Gyproc Sixto kan vara till fylles i tex klassrum, 

samråd skall ske med byggprojektledaren. 

B8.2 I skolkorridorer ska skivor av högre kvalitet än lägsta nivå monteras. Plattor i korridor 

6(10) 

2253-M-150-120720 




ska förankras, så att inte eleverna lyfter dem. 

Träullsskivor är lämpliga i korridorer och förordas. 

B8.3 Undertak i kökslokaler ska vara av typen hygienundertak. 

B8:4 Hög takhöjd kräver ofta ljudabsorbenter på delar av väggytan. Det gäller i synnerhet vid 

snedtak. 


B9 Målning 

B9.1 Vid val av lämplig färg för träfasader skall Folksams färgtest-2 användas. 

Färgmaterial skall i första hand väljas ur ”Ännu säkrare stryktips” utgiven av 

Göteborgsregionens kommunalförbund (ISBN 916309746) 

B9.2 Om brandskyddsmålning föreskrivs skall även färdigbehandling framgå av handlingarna. 

B9.3 Miljöval - För exempel på produktval se sid 68-69 i ”ännu säkrare stryktipps”. 

B9.4 Träfasad – Grundning av skarvar/ändträ: impregnerande grundolja (om oljan ej ingår i 

grundfärgen) 

Grundfärg: (Krav på innehåll enligt ”ännu säkrare stryktips” Juni 2000) 

- Organiska lösningsmedel

ur branddokumentationen. 

B10.9 Ej träkant (typ bokkant) på bänkskiva ovan snabba diskmaskiner i förskolor. Träkanten 

blir ful av heta ångan flera gånger om dagen. 

B10:10 Toalettstolar. I förskolor skall det övervägas om mindre toalettstolar skall installeras på 

någon av toaletterna. Arkitekten samråder med byggprojektledaren. 

B10:11 Skötbord i förskolor. Arkitekten skall samråda med byggprojektledaren då det gäller 

fabrikat och typ av skötbord som skall installeras. (BPL samråder med verksamhetens 

projektledare) 


B11 Vitvaror 

B11.1 Kylskåp i energiklass A+ väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. 

Eventuella avvikelser skall förankras med byggprojektledaren. 

B11.2 Frysskåp i energiklass A+ väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. 


B11.3 Tvättmaskiner i energiklass A väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. 


B11.4 Torktumlare i energiklass B väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. 


B11.5 Diskmaskiner i energiklass A väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. 

Diskmaskin placeras på sockel 300 mm ovan golv, där den är fristående. 

Beslut om höjd görs i samråd med brukaren. 


B11.6 Spisar i energiklass B väljs för låg energiförbrukning och miljösynpunkt. 



B12 Utformning 

B12:1 Alla fastigheter bör ha en varutransportentré. I typ kontorshus så behövs förutom en 

entrén även ett litet förrådsutrymme med låsningsmöjlighet mot angränsande rum 

(vanligen en korridor) Arkitekten skall samråda med byggprojektledaren om 

varutransportentrén. 

B12:2 Blygduschar 

Enligt ök mellan K&F, B&U och GFAB gäller följande: 

-Skall vi i samband med nybyggnad/större ombyggnader bygga blygduschar? Svar = Ja 

-Skall vi bygga om befintliga duschrum så att dessa får blygduschar? Svar: 

Ja, om och när en sådan begäran kommer från B&U eller från K&F för ett enskild anläggning. I 

vissa fall kan en ombyggnad inte vara möjlig utan en större investering krävs, dessa fall kan då 

komma att behöva hanteras via ”utblicksarbetet”. 

-Skall även ombytet ske i blygomklädningsrum? Svar: 

Ja, om det finns möjligt vid komplettering i befintliga duschrum. I samband med nybyggnad eller 

omfattande ombyggnader (projekt) så skall alltid blygdusch kombineras med egen omklädning. 

-Hur många? Svar: 

I befintliga duschrum skall maximalt 50% av duschplatserna byggas om. I samband med 

nybyggnad eller större investering skall minst en blygdusch med möjlighet till omklädning 

byggas. 

-Hur skall de utformas? Svar: 

De kan utföras med skärmväggar av typ Perstorpskivor samt förses med dörr men även andra 

lösningar kan vara aktuella. Vid nybyggnation eller större ombyggnader kan med fördel 

blygduschen vara ett eget rum. (kan kombineras med en RWC) 

B12:3 Postlåda 

Placering av postlåda ska göras i samverkan med posten. 

B12:4 Reglerna i ”Branschregler Säker Vatteninstallation” ska följas. 

8(10) 

2253-M-150-120720 




B13 Energi 

B13:1 Undermätare av energiförbrukning 

Undermätare av energi skall installeras i samtliga nybyggnader samt ombyggnader då de 

tekniska systemen byts ut så att ”byggnadens specifika energianvändning” kan mätas. 

Posten skall till VS-projekteringskravs listan när den skaptas. 

9(10) 

2253-M-150-120720 




Bilaga 1 

Checklista låssystem daterad 2010-07-01 

10(10) 

2253-M-150-120720 


Låssystem 1 skalet 

Objektspecifik skalcylinder (oftast 1 till 5st) en per huskropp sitter i angreppsvägarna för 

räddningstjänsten oftast där kortläsaren är. Det är en s.k. reservcylinder om kortläsaren inte fungerar. 

Detta låssystem är unikt för GFAB:s samtliga fastigheter och ligger just nu hos Lås och Nyckel. 

Till dessa cylindrar skall 3 st. nycklar tas fram. 

Skall införskaffas och överlämnas till (räddningstjänsten, jour och väktare) av driften efter signal från 

byggprojektledaren och monteras i samband med slutbesiktning. 

På vissa fastigheter där det behövs en invändig huvudnyckel sätts ett litet nyckelskåp med tagg som 

går på batteri (Salto systemet) och som sitter vid brandlarmcentralen. I detta skåp hängs den invändiga 

huvudnyckeln och taggen för att öppna skåpet har endast räddningstjänsten. 

I stället för nyckelrör sätts små nyckelskåp inomhus med vanligt cylinderlås där driftnyckeln finns för 

jour mm. 

Låssystem 2 innanför skalet samt uteförrådet som hör till verksamheten 

Låssystemen skall vara utbyggbara. Endast driftnyckeln och huvudnyckeln skall fungera till 

teknikutrymmen som ventilationsrum, undercentral, stora el-centraler samt fastighetsförråd. 

Cylinder som skall föreskrivas är ASSA DP eller likvärdig. 

Sophus/Soprum 

Tvåcylinderlås 5761 med två cylindrar. Man öppnar dörren med en cylinder i taget. En cylinder går 

verksamhetens personalnyckel till och den andra cylindern går återvinnarnas nyckel till, samma nyckel 

har Gavlegårdarna på sina sophus. 

Arbetsgång 

I samband med att bygghandlingarna tas fram eller på sista projekteringsmötet tas en stomme till 

låsschema fram, medverkande personer bör vara: 

– Verksamheten. 

– Byggprojektledaren. 

– Säkerhetstekniker från GFAB. 

– Förvaltaren. 

– Låsexpert. (Använd gärna Risto Hedberg på ASSA i Eskilstuna förvarna gärna en månad före) 

För hjälp med beslagsbiten hänvisas till ASSA, Mats Pedersen (tel: 08-755 1758) 

Risto Hedberg 

Projektör 

Tel 016-17 73 87 

Mobil 070-267 02 85 

Risto.hedberg@assa.se

Projekteringskrav Bygg version 5 - Gavlefastigheter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?