Skall Erik Fribergers "däckshus"

More documents

Recommendations

Info

26 borg och länsarkitekt i Göteborgs och Bohus län. Däckshuset är Fribergers privata och mest radikala projekt. Byggnaden uttrycker den socialt engagerade arkitektens livsverk; han var drivande i utvecklandet av standardisering och storskalig produktion av huselement med möjlighet till individuell utformning som svar på den svenska bostadsbristen. Däckshuset erbjöd enligt Friberger en kombination av det egna hemmets och flerfamiljshusets fördelar på centrala lägen. Däckshuset har genom sin enkelhet och råhet gestaltningsmässiga värden som uttrycker strukturalismens idé om den ’öppna formen’ samt materialitet och tillkomstprocess. Värdebärande karaktärsdrag Ovan beskrivna värden konstitueras av ett antal värdebärande karaktärsdrag: • En blottad med öppna våningsplan i betong uppburna av en platsgjuten betongstomme med fribärande balkar mellan två pelarrader. • Betongstommens ursprungliga råa, obearbetade ytor med avtryck av formbräder • Trapphusens utformning med genomgående passager i entréplanet och avsaknad av väggar mot öster upp till den översta våningen. • De lätta skivklädda balkongräckerna utformade med originalet som förebild. Tankar kring skyddsbestämmelser Däckshuset är en materialisering av strukturalismen vars idémässiga kärna handlade om att individuella delar skulle kunna bytas ut inom en fast ram. Byggnaden visar på funktionalismens yttersta konsekvens - en arkitektur vars värde uteslutande ligger i användbarheten. Genom att lägga fast utformningen av stommen och ett minimum av samordning mellan bostadsenheterna gjorde Friberger de enskilda husägarna så gott som helt oberoende av varandra. Liksom i Fribergers övriga projekt bär bostadsenheterna i däckshuset skissartade drag som snarare inbjuder till ombyggnader och förändringar än till restaurering och rekonstruktion av originalutförande och musealisering. Föränderligheten byggnadens bärande idé och bör även vara dess mest bevarandevärda aspekt. Alltså bör de enskilda bostadsenheterna även fortsättningsvis kunna byggas om och till inom betongstommens fasta ramverk.
Arkitekturmuseets arkiv Stadsbyggnadskontorets arkiv, Göteborg Samtal med arkitekt Claes Caldenby Arkitektur 3, 1959 Arkitektur 7/8, 1971 Att bygga ett land. Claes Caldenby mfl. Brf kallebäck 1 - utlåtande. Bengt J O Johansson SAR/MSA Claes Caldenby, Gunilla Linde Bjur, Sven Olof Olsson. Guide till Göteborgs arkitektur. Arkitektur Förlag 2006 Eva Eriksson, Den moderna staden tar form. Arkitektur och debatt 1910-1935. Stockholm, 2001 Tatjana Schneider, Jeremy Till. Flexible Housing. Oxford, 2007 Revision: Mama skriver om historien. Utställningskatalog, Arkitekturmuseet, 2004 Lotta Krus. Funktionalisten Erik Friberger. Exa- mensarbete i arkitekturhistoria. Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1989 (1993) Lotta Andersson. Erik Friberger. Arkitektur för förändring. Examensarbete i Kulturvård, 2005 Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistorisk värdefull bebyggelse källor 27
Page 1 and 2: Byggnadsminnesutredning 2011-02-21
Page 3: Högts upp i stadsdelen Kallebäck
Page 6 and 7: 6 bakgrund Schematisk bild över lj
Page 8 and 9: 8 bakgrund kretsloppsanpassning. Er
Page 10 and 11: 10 bakgrund arkitekter inom den hä
Page 12 and 13: 12 bakgrund Ovanifrån och ned; Nor
Page 14 and 15: 14 bakgrund till olämplig likriktn
Page 16 and 17: 16 bakgrund bättre och därigenom
Page 18 and 19: 18 bakgrund visat intresse från ny
Page 20 and 21: 20 byggnadsbeskrivning löper med a
Page 22 and 23: 22 haltiga skivmaterialet i balkong
Page 24 and 25: 24 Portgång genom byggnaden. Foto:

Skall Erik Fribergers "däckshus"

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?