Skall Erik Fribergers "däckshus"
Skall Erik Fribergers "däckshus" Skall Erik Fribergers "däckshus"
18 bakgrund visat intresse från nya potentiella boende. Under arbetet med att söka upp mark för nya däckhus blev Friberger allvarligt sjuk. När en privatbyggmästare i mitten av 60-talet visade intresse för att bygga ett däckhus i den branta västersluttningen vid S:t Pauligatan var Erik Friberger så sjuk att han inte längre orkade driva projektet. Han dog 1968. Däckhuset vid Smörgatan fick, trots medial uppmärksamhet, aldrig någon efterföljare. Förutom de faktorer som redan nämnts, där främst industrialiseringen av bostadsbyggandet kom att leda bort från pelardäckets öppenhet och flexibilitet till fördel för variantbegränsade slutna system, kan rent personliga motsättningar gentemot Friberger ha bidragit. Han hade varit en omvittnat stark och omutbar länsarkitekt som aldrig undvek konflikter, och det är sannolikt att han skaffade sig många fiender. Samtidigt kan boendeinflytandet ha gjort att varken arkitekter, byggnadsentreprenörer eller bostadsföretag intresserat sig för att driva projektet vidare, i och med att det skulle underminera fackmännens auktoritet och kontroll. Whonregal (1987) i Berlin är är en uppföljare på däckshusets principer. 18 individuella byggare har fyllt en betongkonstruktion med individuella byggen intill varandra.
Däckshuset ligger högst upp i Kallebäck i utkanten av bostadsområdet vid Smörgatan. Byggnaden är uppförd vid en sluttning i skogsbrynet med tre fasader som vänder sig ut mot ett grönområde och med utsikt rakt västerut över Göteborg. Konstruktion, komposition Byggnaden består av tre våningsplan i betong: 77,5 meter långa, 13,5 meter breda, placerade 4 meter ifrån varandra i höjdled. Våningsplanen bärs upp av en platsgjuten betongstomme med 10 meter långa fribärande balkar som spänner mellan två pelarrader. De tre trapphuset har genomgående passager i entréplanet och är helt öppna mot öster upp till den översta våningen. Från varje trapplan nås två våningstomter. Ovanpå betongdäcken ligger villaliknande bostadsenheter med klimatgränser vid ytterdörren till varje enhet, som i en vanlig villa. Det 18 tomterna varierar från 144 m 2 till 210 m 2 . Det statliga lånetaket för småhus vid tiden för uppförandet begränsade bostadsytan i varje lägenhet till maximalt 125 m². Inga lägenheter fick nå ut utanför raderna med bärande pelare, då de yttersta delarna av våningsplanen inte var dimensionerade för att klara laster från byggnader. Härigenom är det maximala husdjupet begränsat till 10 meter, samtidigt som det finns ett obrutet, kontinuerligt uterum med minst 1,7 meters bredd utanför alla lägenheter. Balkongen byggnadsbeskrivning Sektion, däckshuset. Stadsbyggnadsbyggnadskontoret, Göteborg 19
- Page 1 and 2: Byggnadsminnesutredning 2011-02-21
- Page 3: Högts upp i stadsdelen Kallebäck
- Page 6 and 7: 6 bakgrund Schematisk bild över lj
- Page 8 and 9: 8 bakgrund kretsloppsanpassning. Er
- Page 10 and 11: 10 bakgrund arkitekter inom den hä
- Page 12 and 13: 12 bakgrund Ovanifrån och ned; Nor
- Page 14 and 15: 14 bakgrund till olämplig likriktn
- Page 16 and 17: 16 bakgrund bättre och därigenom
- Page 20 and 21: 20 byggnadsbeskrivning löper med a
- Page 22 and 23: 22 haltiga skivmaterialet i balkong
- Page 24 and 25: 24 Portgång genom byggnaden. Foto:
- Page 26 and 27: 26 borg och länsarkitekt i Götebo
Däckshuset ligger högst upp i Kallebäck i utkanten<br />
av bostadsområdet vid Smörgatan. Byggnaden<br />
är uppförd vid en sluttning i skogsbrynet med<br />
tre fasader som vänder sig ut mot ett grönområde<br />
och med utsikt rakt västerut över Göteborg.<br />
Konstruktion, komposition<br />
Byggnaden består av tre våningsplan i betong:<br />
77,5 meter långa, 13,5 meter breda, placerade 4<br />
meter ifrån varandra i höjdled. Våningsplanen bärs<br />
upp av en platsgjuten betongstomme med 10<br />
meter långa fribärande balkar som spänner mellan<br />
två pelarrader. De tre trapphuset har genomgående<br />
passager i entréplanet och är helt öppna mot<br />
öster upp till den översta våningen. Från varje<br />
trapplan nås två våningstomter. Ovanpå betongdäcken<br />
ligger villaliknande bostadsenheter med<br />
klimatgränser vid ytterdörren till varje enhet, som<br />
i en vanlig villa. Det 18 tomterna varierar från 144<br />
m 2 till 210 m 2 . Det statliga lånetaket för småhus<br />
vid tiden för uppförandet begränsade bostadsytan<br />
i varje lägenhet till maximalt 125 m². Inga lägenheter<br />
fick nå ut utanför raderna med bärande<br />
pelare, då de yttersta delarna av våningsplanen<br />
inte var dimensionerade för att klara laster från<br />
byggnader. Härigenom är det maximala husdjupet<br />
begränsat till 10 meter, samtidigt som det finns<br />
ett obrutet, kontinuerligt uterum med minst 1,7<br />
meters bredd utanför alla lägenheter. Balkongen<br />
byggnadsbeskrivning<br />
Sektion, däckshuset. Stadsbyggnadsbyggnadskontoret, Göteborg<br />
19
Change language