Skall Erik Fribergers "däckshus"

More documents

Recommendations

Info

16 bakgrund bättre och därigenom också billigare vård av huset samt bättre kontroll över husets ekonomi. Bostaden på våningstomt skulle också kunna tillvarata det vanliga flerfamiljshusets främsta fördel: det centrala läget. Större möjlighet till central service kan också erhållas, t.ex. värme- och sanitetsanläggning. Bostaden på ’våningstomt’ skulle dessutom kunna få följande fördelar framför det vanliga egnahemmet på ’marktomt’; billigare och enklare att öka, minska och flytta en bostad obunden av marken, mindre trädgårdsarbete, friare utsikt från friluftsutrymmet och ända ofta bättre avskildhet från insyn än man i allmänhet har på marktomt, mindre beroende av kuperad markyta än vanliga egnahem på marktomt. När Friberger presenterade sin idé för de allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg var de inte intresserade. Istället vände han sig med större lycka till Skånska Cementgjuteriet (idag Skanska), och projektet kunde därmed konkretiseras. Däckshuset stod inflyttningsklart sommaren 1960. Majoriteten av de boende köpte in sig på projektet just på grund av möjligheten att själva kunna styra utformandet av sitt boende. Engagemanget var aktivt och stort. Inför bygget fick lägenhetsköparna beskriva sina önskemål för Friberger, som sedan hjälpte dem med planlösningarna. Hans inflytande över utformningen av lägenheterna varierade, men han tycks stundtals ha haft svårt att fullt ut ge lägenhetsköparna den utlovade friheten, till exempel försökte han förgäves att övertyga många boende att välja linoleumgolv istället för en ”borgerlig” ekparkett. Däckhuset var enligt Friberger själv ett misslyckande, åtminstone delvis. På grund av det exklusiva läget i staden köptes tomterna av välsituerade människor, som också hade råd att från början bygga ut våningstomterna maximalt. Byggnaden blev därmed inte lika luftig och genomsiktlig som tänkt. En annan besvikelse var att Skånska Cement inte gick med på att lägga de 80 cm jord som krävdes för att få en rik grönska på betongplattans balkonger. När däckhuset stod färdigt utarbetade Friberger, i fortsatt samarbete med Skånska Cement, fler förslag på däckhus. Bland annat ritade han ett förslag på ett däckhus i stjärnhusform där varje vinge utgjorde en tomt i varje plan. År 1962 lämnades in förslag på ett stjärnhusformat däckhus i åtta våningar, men Göteborgs stad och byggnadsnämnden sa nej. Dåvarande stadsbyggnadschef Folke Björk menade att Friberger borde projektera för byggen på svårbebyggd mark, eftersom däckhus fungerade bra att placera i branta sluttningar. Friberger hade svårt att få kommunen att upplåta mark, trots ett
Däckshuset 1960. Foto: Arkitekturmuseet bakgrund 17
Page 1 and 2: Byggnadsminnesutredning 2011-02-21
Page 3: Högts upp i stadsdelen Kallebäck
Page 6 and 7: 6 bakgrund Schematisk bild över lj
Page 8 and 9: 8 bakgrund kretsloppsanpassning. Er
Page 10 and 11: 10 bakgrund arkitekter inom den hä
Page 12 and 13: 12 bakgrund Ovanifrån och ned; Nor
Page 14 and 15: 14 bakgrund till olämplig likriktn
Page 18 and 19: 18 bakgrund visat intresse från ny
Page 20 and 21: 20 byggnadsbeskrivning löper med a
Page 22 and 23: 22 haltiga skivmaterialet i balkong
Page 24 and 25: 24 Portgång genom byggnaden. Foto:
Page 26 and 27: 26 borg och länsarkitekt i Götebo

Skall Erik Fribergers "däckshus"

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?