Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 5 Maj 2012 

Bitidningen 

Bitidningen 5 2012 

Olika sätt att göra avläggare 

Omvälvande riksförbundsmöte • Slipp svärmar 

Parningsstationerna 2012 • Bihusesyn 2012 

1

125-års Jubileum! 

1887 - 2012 

5-år i nya butiken fi rar vi med 

Öppet hus 12 Maj 8. 30 -14. 00 

Lennart Nilsson / Kristianstad 

kommer och 

berätt ar om sin biodling kl. 11. 00 

Korv o glass fi nns till alla. 

Erbjudanden utlovas 

Exempelvis: 

Biredskap Biredskap 2012 

Joel Svenssons Vaxfabrik 

Tel: 0431-43 00 55 • www.joelvax.se 

Katalog 2012 

Meddela oss, så får Du den fritt! 

Du som inte kan komma kan beställa via vår hemsida under v.19 

Joel Svenssons Vaxfabrik, Skälderhus, 266 94 Munka-Ljungby 

Tel: 0431 - 43 00 55, Fax: 0431 - 43 18 55, Beställ gärna Dina varor i förväg. 

Hemsida: www.joelvax.se, E-mail: info@joelvax.se 

Semesterstängt: Pingstaft on samt lördagar i Juli samt v.30 o 31. 

Frakt o exp. avgift tillkommer 

2 Bitidningen 5 2012

Arne Johansson 

Styrelseledamot 

stenatorp@hotmail.com 

Årgång 111 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0735-233126 

E-post: erik.osterlund@biodlarna.se 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 47. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgiv nings dagen. 

Tryck: V-TAB Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Lycka till i arbetet! 

Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Marita Delvert, 

Grevgatan 35, 11453 Stockholm. 

Telefon: 070-6924577. 

Epost: marita.delvert@biodlarna.se 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på principen 

om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Nu har jag gjort mitt sista riksförbundsmöte. Det känns skönt men också lite vemodigt. 

Det första som jag deltog på var i Växjö, vilket år har jag glömt men det 

var nog på 80-talet. Genom åren har jag fått många vänner som man såg kanske 

bara vid dessa tillfällen. Det var ingalunda så att vi alltid var överens, tvärtom 

men det behöver inte inkräkta på respekt och vänskap. En jag tänker på är Birger 

i Boden som för första gången sedan Växjö inte fanns på plats i år. 

Sista året eller åtminstone halvåret har jag sett oroande tecken i SBR. SBR är en 

gammal organisation med en gammaldags moral som säger hur föreningsdemokratin 

ska fungera och vilka roller styrelse och andra organ har. En i föreningslivet 

accepterad rollfördelning har åsidosatts vilket gett upphov till otillbörlig påverkan 

av styrelsen och jag beklagar att riksförbundsmötet inte tog tydligt avstånd 

från detta. Men det kanske är jag som är en dinosarie, en kvarleva från en annan 

tid och en annan moral. 

Jag hoppas att den nya styrelsen har styrka och integritet nog att klara de utmaningar 

den kommer att ställas inför, och inte falla tillföga inför varken hot eller 

smicker. Uppgiften är att bevara SBR. som en fri, obunden och självständig organisation 

med plats för både stora och små biodlare och som alla kan känna stolthet 

i att tillhöra. 

Jag önskar nya styrelsen lycka till i sitt arbete! Jag vet hur mycket tid och krafter 

det tar, och jag har sett hur arbetsinsatsen har ökat kraftigt på senare år. 

Till sist vill jag tacka för förtroendet under de gångna åren och sända en hälsning 

till alla mina biodlarvänner i hela Sverige. 

Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, 0735-233100, sbr@biodlarna.se 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 47. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.se 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

Uttalande till skydd för bina 5 

I bigården 6 

Omvälvande riksförbundsmöte 10 

Hur jag gör mer bin, del 2 12 

Avläggare från de bästa 14 

Du vill slippa svärmar 16 

Bihusesyn 17 

Bihälsa 33 

Nordbiprojektet stretar på 34 

Buckfastparning på Dartmoor 35 

Historiskt depåmöte i Mjölby 36 

Parningsföreståndarträff 38 

Parningsstationer sommaren 2012 40 

Brev till redaktionen 41 

SBR:s statistik 42 

Vi minns, Almanackan 44 

Nästa nummer (6 – juni-nr) 

utkommer i slutet av maj. 

MANUSSTOPP: 1 maj. 

Numret därpå (7/8-12) i slutet av juni. 

Manusstopp: 1 juni. 

Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr, 

nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9- 1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märktes gul i år. 

Honung är bästa 

godiset i Patagonien 

också. Foto: 

Thomas Dahl 

MAJ 2012 

10 

16 

17 


Biodlarna värnar om sina bin! 

Uttalande antaget vid Sveriges Biodlares Riksförbunds kongress den 1 april 2012 i Alingsås 

Våra bin är en av de viktigaste aktörerna i den svenska naturen och vår känsliga miljö. Biet är en 

garant för biologisk mångfald. Våra tambin är förmodligen det viktigaste husdjuret i lantbrukssamhället, 

för att övriga djur ska få tillgång till foder. Vidare är bina en viktig pollinatör för frukt, bär och 

inte minst för vilda bär. Bina är samtidigt våra minsta husdjur, i alla fall för SBRs medlemmar. 

Lantbrukarna är i mycket stor utsträckning beroende av bina för sin skörd. Särskilt stort pollinieringsbehov 

föreligger för bl a raps och den övergripande biologiska mångfalden på gården, vilket 

man i de flesta fall inte tänker på. 

Vi har under många år tagit del av olika forskningsrapporter som pekar på eller försöker förklara 

den så kallade ”bidöden”. Alla forskare är dock överens om en sak – ”att bidöden beror på många 

olika orsaker!” 

Många larmrapporter finns också som tydligt beskriver sambanden mellan kemikalieanvändningen 

inom jordbruket och fruktodlingen, som i sin tur leder till bidöd, bisjukdomar och svårigheter för 

bina att orientera sig. De senaste forskarrapporterna, från Frankrike och England publicerade i tidskriften 

”Science”, beskriver en särskild typ av betnings- och besprutningsmedel (insektsdödare) 

kallade NEONIKOTINOIDER. Som används bl a vid odling av potatis, sockerbetor, säd och raps. 

När bina exponeras för eller ges foder med rester av neonikotinoider, inträffar någon av följande 

effekter: död inom 2 minuter, långsam död, vilsenhet så de inte hittar tillbaka till kupan eller försvagade 

så att de lättare angrips av sjukdomar eller parasiter. 

Vi ser med förskräckelse att EU och svenska myndigheter godkänt användning av just neonikotinoider. 

Företag genomför, trots riskerna för bina, en intensiv marknadsföring av och uppmanar till 

ökad användning av neonikotinoider, framförallt vid odling av raps. 

Mot bakgrund av ovanstående kräver vi, Sveriges Biodlares Riksförbund, att ett nationellt förbud 

mot användning av neonikotinoider omedelbart införs i Sverige. Långsiktigt kräver vi också, att för 

ALLA bekämpningsmedel som används inom odling, ska riskerna för bin och andra pollinerande insekter, 

som t ex humlor, omvärderas i riskanalyser, så att dessa viktiga aktörer inte skadas, dödas 

eller utrotas. 

Detta uttalande är antaget av Riksförbundsmötet i Alingsås april 2012. 

För ytterligare information kontakta: 

- Jonas Eriksson, förbundssekreterare Sveriges Biodlares Riksförbund, 

jonas.eriksson@biodlarna.se Mobil:0735-233 121 

- Lars Hellander, styrelseledamot Sveriges Biodlares Riksförbund, 

ekolasse@gmail.com Mobil: 070- 216 33 90 


5

Arbete i bigården 

Vårutveckling 

Redan 2 mars såg jag att bina hämtade 

pollen i föreningsbigården i Örebro. 

Det är mycket ”för tidigt”. På grund av 

denna avvikelse från det vanliga kan man 

inte titta på datum i kalendern när man 

ska utföra arbete i bigården. Man måste 

titta i naturen och se hur den utvecklas. 

De växter som kommer först på våren påverkar 

binas utveckling. I en bigård med 

10-15 bisamhällen utvecklas alla olika. De 

har olika bistyrka. 

Utjämning 

Bisamhällen som har övervintrat bra och 

kommit ut ur vintern med mycket bin 

utvecklas mycket snabbare än samhällen 

som har tappat mycket bin och blivit 

Se upp! Bina kan behöva fodertillskott 

tidigt i år! Ett Apifondapaket är en livförsäkring 

och en lagom drivfodring. 

PASAGA RAMIC 

Jag är pensionär och har två hobbies, 

biodling och sportfiske. Jag startade min 

egen biodling1964. Antal bisamhällen 

har varierat mellan 40 och 120. 

När kriget började i Bosnien hade 

jag 70 bisamhällen och ett bibliotek 

med ca 200 böcker om biodling. Allting 

plundrades och är borta. 1996 flyttade 

jag till Örebro och fick en svärm på min 

balkong mitt i stan. 

Idag har jag bigård och en liten 

snickeriverkstad i Karlslund i Örebro. 

Vad skriver jag om? 

Lite om 

– Binas biologi och anatomi 

– Binas bostäder 

– Binas produkter 

– Binas sjukdomar 

Mest om 

– Praktiskt arbete i bigården 

svaga. På grund av detta behöver något 

samhälle fler lådor och några behöver 

förstärkning av bin och/eller yngelramar 

för att komma ikapp. Nästan alla biodlare 

vill ha bisamhällen med ungefär samma 

styrka. Det vanligaste sättet att förstärka ett 

svagt bisamhälle är att tillsätta en eller två 

ramar med yngel från ett starkt samhälle. 

Det hjälper ofta men det är enligt min 

uppfattning inte ett bra sätt. Bin som är 

svaga får fler larver att mata och det är en 

belastning till för dem att mata upp mer 

yngel. Om man tycker att ett samhälle behöver 

förstärkas är det bättre att tillsätta 

I bigården 

Foto: Ullabritt Jonsson 

bin. Man behöver tillsätta ambin därför att 

små samhällen saknar sådana bin. Man 

kan skaka bin från några yngelramar från 

ett starkt bisamhälle framför flustret på ett 

svagt. Bina kryper in i det svaga samhället. 

Effekten kan komma väldigt snabbt. Några 

undrar om det blir strid mellan det svaga 

samhällets bin och nykomlingarna. Detta 

sker inte på våren. Jag har själv gjort det 

många gånger. En annat sätt är att byta 

plats på ett svagt och ett starkt samhälle. 

Utökning 

Ofta undrar man när det är tid att tillsätta 

nya lådor. Det beror av styrkan hos bisamhället. 

Man måste kolla och göra en 

bedömning själv. Om översta lådan är full 

med bin då är dags. Man behöver kolla bistyrkan 

var 10:e till var 14:e dag. Vid undersökningen 

måste man ta hänsyn till 

mängden yngel. Varje ram yngel kräver 

två nya ramar i utrymme. 

Svärmning och avläggare 

Redan i maj behöver man åtgärda svärmlusten. 

Då är dags att utöka antalet bisam- 

En fyrling. Parningskupa med fyra små 

avläggare på halvLS-ramar. Kan användas 

till mycket. 


hällen. Enklast och det mest använda sättet 

är att ”klyva” bisamhällen. På det sättet 

får man ett nytt bisamhälle och svärmning 

förhindras. Enligt min uppfattning är 

detta det sämsta sättet att göra avläggare 

och hindra svärmning. Med en sån metod 

får man drottningar från nödceller. Man 

menar att sådana drottningar inte kan bli 

av bra kvalitet. Man tappar också en stor 

del av honungsskörden på grund av att 

man försvagar modersamhället. 

Det finns flera sätt att förhindra 

svärmning och bättre sätt att göra avläggare 

på. Några förhindrar svärmning genom 

att spärra den gamla drottningen så att 

Ordning i bigården 

Biodlare behöver hålla ordning på de 

verktyg man använder. Det är bäst att 

snickra en verktygslåda. I den kan man ha: 

rökpust, kupkniv, biborste, trädgårdssax, 

skruvmejsel, förstoringsglas, några skruvar, 

lite spik, maskeringstejp, tuschpenna, 

bränsle för rökpust, tändare mm. 

Även själva bigården behöver hållas i 

ordning. Mina bikupor står på bockar som 

är snickrade av impregnerat virke. Bockarna 

är långa – 180 cm, 40 cm breda och 35 

cm höga. På en bock står två kupor, en på 

varje sida. I mitten finns mellanrum där 

man kan sätta avställnings-/arbetsskiva. 

Varje bigård har 

också ett arbetsbord. 

När man 

jobbar med bisamhällena 

behöver man 

anteckna vissa 

saker. Jag brukar 

använda maskeringtejp 

klistrad 

på en täckbräda. 

• 


hon inte kan flyga ut och när hon är död 

öppnas flustret så att den nya drottningen 

kan flyga ut och para sig. Den metoden 

har nackdelar som sämre arbetslust hos 

bina och ganska ofta inträffar det att den 

nya drottningen inte parar sig och börjar 

puckla, dvs lägger bara obefrukatade ägg 

som det blir drönare av. 

Drottningodling 

Maj månad är tid när man kan börja odla 

drottningar. Jag själv väntar tills maskrosen 

blommar. I mitt område händer det 

vanligen 5-15 maj. Då har bina säker tillgång 

till pollen som är väldigt viktigt för 

drottningodlingen. För att få larver av 

samma ålderanvänder jag NC-ramen. För 

att få bina att bygga viseceller använder jag 

s k snabbkokare (starter). För mig är det 

den bästa metoden. Ulf Gröhn har skrivit 

om den i sin bok ”Drottningodling för 

vanligt folk”. Till parningen av ungdrottningarna 

använder jag tre olika typer av 

parningskupor: enramskassetter, Apideor 

och Rasfus parningslåda med fyra avdelningar. 

Min favorit är Rasfus parningslåda. 

Den har många fördelar, särskild då man 

vill producera nya bisamhällen. • 

7

Binas bostäder 

Bikupor och bigången 

Det finns över 300 olika slags bikupor 

i världen. Alla moderna bikupor som 

har rörliga ramar har en egenskap gemensam. 

De har den sk bigången runt ramar 

och mellan lådor. Ramarna varierar i utseende, 

kvadratiska, rektangulära, triangulära, 

cirkelformade osv. Storleken varierar 

också . Det finns låga ramar som t ex 

Farrar (3/4 Langstroth) eller höga ramar 

som Svearamen. Vanliga bikupor har två 

avdelningar, yngelrummet och skattutrymmet. 

I visa bikupor med höga ramar 

i yngelrummet har man ofta låga ramar i 

skattlådorna. 

Det finns olika modeller på bikupor 

med namn efter deras uppfinnare, som 

Langstroth, Dadant, Farrar, Znirdasnic 

och Zander. Det verkiar inte vara någon 

ände på alla kupmodeller som uppfinns. 

Visa biodlare tycker att det är bättre 

att ha höga ramar i yngelrummet på grund 

av att bina kan ha stort vinterförråd över 

sig och på det sättet övervintra bättre. Men 

ibland händer att bina förbrukar maten på 

ramarna de sitter på och kan inte flytta sig 

åt sidan till andra foderramar. På grund av 

den risken menar andra biodlare att det är 

bättre att ha låga ramar i yngelrummet. Jag 

har själv haft både och, men jag tycker inte 

om att ha olika ramstorlekar i yngelrum 

och skattlådor. Det underlättar biskötseln 

att ha en ramstorlek i sin biodling. 

Bigången får man med olika slags 

hjälpmedel. Vissa har kammar spikade på 

rambärarna i lådorna. Andra har avståndsstift 

på ramarna. Man kan ha spikar som 

avståndsstift på olika platser på sidolisterna. 

Man kan istället ha s k Hoffmanramar. 

Sådana ramar har avståndet inbyggt 

i trävirket i ramen genom att överdelen av 

sidolisterna är litet bredare än överlisten. 

Hoffmanramar är vanliga världen över och 

man menar att ramarna sitter stadigare vid 

vandring så att bina inte skadas. Många 

menar också att sådana ramar är lättare 

att hantera i biskötseln. Modellen passar 

inte så bra för höga ramar då nederdelen 

av sidolisten inte har någon avståndshjälp. 

Vanligast i världen är att bikupor är 

byggda av trä. Numera finns ganska många 

bikupor och ramar som är gjorda av plast. 

Lådor tillverkade av polyuretan eller cellplast 

är välisolerade men det händer ibland 

att de blir för mjuka och sköra. Bina 

kan gnaga sönder dem och också orsaka 

Avståndsstift t v eller avståndshållare inbyggd i sidolisten på båda sidor, s k Hoffmanramar. 

hål. Hackspettar har lättare att hacka hål 

i dem men de är lättare att lyfta. 

En mycket viktig del av bikupan är 

bottnen. Den skall ge ventilation, hjälpa 

till med värmeregleringen, underlätta 

Binas produkter 

Drottninggelé 

Honung, pollen och propolis hämtar 

bina från naturen. Drottninggelé, vax 

och bigift producerar de från egna körtlar. 

Drottninggelé utsöndrar bina ur ”mjölkkörtlar”. 

Dessa finns i binas huvud. Bin 

som är mellan 4 och 15 dagar kallas också 

ambin. Då är deras mjölkkörtlar mest aktiva. 

Första 3 dagarna matas alla larver med 

bara drottninggelé. De som ska bli arbetbin 

eller drönare matas med en blandning 

av nektar och pollen efter 3 dagar men de 

som utvecklas till drottningar matas med 

endast drottninggelé hela tiden. En larv 

som utvecklas till drottning blir 300 gånger 

tyngre under de första 5-6 dagarna. En 

larv som blir ett arbetsbi ökar sin vikt 150 

gånger under samma period. 

Den kemiska sammansättningen av 

drottninggelé är mycket komplicerad. 

Forskare har ännu inte lyckats upptäcka 

alla ingredienser som finns i den. Kemisk 

analys visar att drottninggelé innehåller 

57-70 % vatten, proteiner och aminosyror 

17-52 %. Man har hittat över 20 olika 

aminosyror, mineraler 2-3 %, vitaminer, 

hormoner, enzymer, antibakteriella 

ämnen mm. 

På grund av sitt innehåll är drottninggelé 

nyttigt för människor som hälsotillskott. 

Drottninggelé sägs stärka blod, 

minne, kondition, sexualitet och många 

andra funktioner i kroppen. Det finns 

varroabekämpning, osv. Det finns många 

modeller av bottnar. Man får välja en som 

man tycker bäst passar binas och biodlarens 

behov. • 

många hälsotillskottspreparat som innehåller 

drottninggelé. Ren drottninggelé kan 

man äta i mindre mängder, t ex genom att 

lägga litet under tungan. Men det är mycket 

surt. Man skall nog inte ta för mycket 

åt gången. 

Att samla drottninggelé är mycket arbetskrävande. 

Man startar en cellbyggare 

för drottningodling. När drottningcellerna 

har någon dag kvar till täckning tar man 

bort larven och skördar drottninggelén. 

Kineserna producerar mest drottninggelé 

och japanerna använder mest. 

Drottninggelé förvaras bäst genom att 

frystorka det. Då blir det till ett pulver. Det 

kan också förvaras fryst i sluten behållare 

utan kontakt med luft. Det oxiderar annars 

ganska snabbt. • 

Bidrottninggelé skördas med en träspatel. 


Binas sjukdomar 

Bisjukdomar 

Säckyngel uppträder vanligast på våren. 

Sjukdomen orsakas av ett virus. Larver 

dör efter att ynglet förseglats. Larver går 

att ta ut med en pincett och den liknar en 

genomskinlig säck fylld med vatten. Sjukdomen 

dödar inte samhället men påverka 

bistyrkan och orsakar en minskning 

av honungsskörden. Man kan förväxla 

den med amerikansk yngelröta. Om man 

är osäker är det bäst att man lämna prov 

till ett laboratorium för att vara säker på 

diagnosen. Yngelramar med angrepp kan 

vara bra att elda upp. Det finns inget pålitligt 

botemedel, men de som haft problem 

med denna sjukdom påstår att fodring 

med sockerlösning med 2 gram C-vitamin 

per liter hjälper. 

Majsjuka är också en sjukdom orsakad 

av virus. Den uppträder mest på 

våren och vissa forskare påstår att orsaken 

är brist på pollen och vatten. Bina verkar 

som förlamade, darrar med vingarna men 

kan inte flyga. Sjukdomen försvinner av sig 

själv och väldigt sällan orsakar den bisamhällets 

undergång. De som haft problem 

menar att också majsjuka lindras av fodring 

med sockerlösning med 2 gram Cvitamin 

per liter. 

Trakékvalster (Acarapis Woodi) angriper 

vuxna bin. De förökar sig i andningsvägarna, 

trakéerna och kan göra att bina 

får svårt att andas. Sjukdomen kan i värsta 

fall döda ett bisamhälle och är väldigt 

smittsam. Denna parasit har inte påvisats 

i Sverige. Den har fått skulden för stora 

skador i England i början på 1900-talet 

och orsakade stor bidöd i USA på 80- och 

90-talen. Myrsyra är ett effektivt medel mot 

trakékvalster. • 

Trakékvalster i binas andningsvägar. 

Foto:USDA. 


Biologi och anatomi 

Binas mellankropp 

Binas mellankropp består av fyra segment. 

På mellankroppen är fästade 

två par vingar. Framvingarna är större än 

bakvingarna. Bina kan klara upp till 200 

vingslag per sekund och kan flyga upp till 

40 km i timmen. Vingarna är förstärkta 

med ådror. Dessa bildar vinklar som varierar 

mellan individerna. Hos olika rasgrupper 

dominerar olika uppsättningar 

vinklar. Man använder detta förhållande 

för att bedöma till vilken rasgrupp olika 

bin tillhör. 

På mellankroppen är fästade tre par 

ben. Varje benpar har speciella uppgifter 

förutom att gå med. Med frambenen rensar 

bina mun och ögon, med mellanbenen 

rensas kroppen och de används för att 

samla pollen, bakbenen har korgar i vilka 

bina transporterar pollen till kupan. Inne 

i mellankroppen finns salivkörtlar och en 

stor åder ”aorta” för hemolymfan. Det 

mesta av utrymmet är fyllt med muskler 

för vingar och ben. 

Tre olika slags bin 

Bisamhälle består av tre olika slags bin. 

Största antalet är sterila honor som kalllas 

arbetsbin. Bara en hona är normalt 

fullt utvecklad och befruktad. Hon kallas 

drottning eller vise. Under en del av året 

framför allt under sommaren finns hanar 

som kallas drönare. De olika bina har olika 

uppgifter. Arbetsbin gör allt eller nästan 

allt arbete: städar kupan, matar larver, 

bygger vaxkakor, hämta pollen och nektar, 

bearbeta nektar och förvandla det till honung, 

hämtar vatten, reglerar temperatur 

och fuktighet, försvarar bisamhället mm. 

Drottningens uppgift är att lägga ägg 

och hålla ihop bisamhället med sina feromoner 

mm. 

Drönare befruktar ungdrottningar, 

hjälper till att värma yngel och avsöndrar 

också en del feromoner. Vissa menar att 

de också deltar i en del andra uppgifter. 

Återgivning av de tre olika slags bin som 

finns i bisamhället, i ”Langstroth on The 

Hive and the Honey-Bee” utgiven 1853. 

Binas utveckling 

Ägget som drottning har lagt kläcks efter 

72 timmar och en larv kommer ut. Hos 

bin kommer hanliga medlemar från obefruktade 

ägg. Denna egenskap kallas Partenogenes. 

Första tre dagarna matas alla 

larver med fodersaft (drottninggele). Fjärde 

dagen får de larver som ska utvecklas 

till arbetsbin och de som ska bli drönare 

en blandning av nektar och pollen. Larver 

som utvecklas till drottningar matas hela 

tiden med fodersaft. 

Drottningen utvecklas från ägg till färdigt 

bi på ca 16 dagar, arbetsbin på ca 21 

dagar och drönare på ca 24. Drottningen 

kan i sällsynta fall leva i 7 år (vanligt i Sverige 

om bina får bestämma är nog 3 år), 

arbetsbin upp till 7 månader under vinterperioden 

men under sommar 6-7 veckor. 

Drönare lever längre än arbetsbin men när 

draget slutar och vintern närmar sig kastar 

bina ut drönare. Normalt finns de inte 

i bisamhället under vintern. 

spottkörtel aorta flygmuskler 

matstrupe 

Biets mellankropp 

Bo Malmgren 

På mellankroppen är fästade 

vingarna och de tre benparen. 

buknerv 

Lauri Routtinen 

9

Omvälvande val på 

riksförbundsmötet 

ERIK ÖSTERLUND 

Efter en extremt tidig vår på 

59:e breddgraden med rensningsflygning 

det tidigaste 

jag känner till, 29 februari, 

har vintern försökt återta 

lite mark. Men solen står 

för högt. Dock känner jag 

med bina därför att de inte 

kommer åt det fina sälgpollenet. 

Men hasselpollen fick 

de detta år. 

Detta och annat satt jag ock tänkte på 

då jag kl 6 på söndagsmorgonen var 

själv på vägen till Alingsås där årets riksförbundsmöte 

avhölls. Det var fler plåtpoliser 

(fartkameror) än bilar. 

Tyvärr kunde jag inte delta på riksseminariet. 

Jag hörde mycket gott om fina 

Det blev en lång väntan då valsedlarna till styrelsevalet räknades om och om igen för 

säkerhets skull. Foton: Erik Österlund 

LP:s biodling var på plats med intressanta diskussionsämnen. Cellplastkupa med valfria 

lådstorlekar – dadant, langstroth, 3/4 langstroth och shallow (halvdadant). Pollenfälla och 

pollentork för den mindre biodlaren, liten biblås samt låda och tratt för att göra skaksvärmar 

var ett urval. Vilka handskar är bäst? 

föredrag. Jag borde ha varit där. Men nästa 

år är det dags igen. Vi ses då hoppas jag. 

Alingsås är en mysig småstad med 

massor av gamla och nya konditorier. 

Riksmötet flyttar runt i Sverige. Nästa år 

blir det någon annanstans. Riksseminariet 

och riksmötet hölls på ett konferenshotell 

mindre än hundra meter från järnvägsstationen 

och GPS:en förde bilen till parkeringsplatsen 

just utanför entrén. 

I år missade jag tyvärr lördagen också, 

men riksmötet var välfyllt med delegater 

som bestämde SBR:s framtid. För det är så 

det är. Riksförbundsmötet är högsta beslutande 

organ. SBR är biodlarnas organisation 

och det är vi som bestämmer genom 

våra utsedda delegater, kom ihåg det. 

Ordföranden Jonny Ulvtorp inledde 

med att peka på en del positiva trender i 

förbundet. För tredje året i rad har medlemsantalet 

ökat med ca 100 om året. Vi 

närmar oss 10000 totalt sett. Det ekonomiska 

resultatet såg mycket bra ut med 

drygt 670000 i överskott. Styrelsen beviljades 

ansvarsfrihet och första dagen avslutades 

med en utförlig presentation av 


Den nya styrelsen samlades efteråt för konstituering. Då blev de fast för ett foto. Fr v Sture Käll, Annika Brohammer-Lönngren, Rasudin 

Becirbegovic, Monica Larsson, Hanne Uddling, Marita Delvert, Olle Boman, Ingmar Wahlström och Lasse Helander. 

valberedningens kandidater till styrelsen. 

Motionerna gicks igenom andra 

dagen. Vad som beslutades där kommer i 

ett senare nr av Bitidningen när protokollet 

är klart. Mesta tiden upptogs sedan av 

valen och ett pressutskick om lantbruksgifternas 

farlighet för bina. Årsavgiften till 

Riksförbundet 2013 är oförändrad. 

Nästan hela styrelsen hade avsagt sig 

omval och en del avgick i förtid. Valberedningen 

redovisade att detta året var det första 

då de fick in många förslag och mycket 

hjälp i arbetet. Jonny Ulvtorp föreslogs 

trots att han avsagt sig. Han tackade för 

förtroendet men stod fast vid sin avsägelse. 

Marita Delvert som varit med i styrelsearbetet 

ett tag nu blev vald till SBR:s första 

kvinnliga ordförande! Vi önskar drottningen 

lycka till! 

Tre ledamöter på två år i enlighet med 

valberedningens förslag blev valda. Sture 

Käll, Hanne Uddling och Ingmar Wahlström. 

Sen blev det fyllnadsval på ett år 

för tre ledamöter. Föreslagna var Sören 

Diberg, Olle Boman och Monica Larsson. 

Lotta Fabricius Kristiansen blev föreslagen 

av mötet, tackade för förtroendet, menn 

avstod med motiveringen att hon tror att 

hon kan fortsätta att göra stor nytta för 

SBR genom anställningsuppdrag. Sedan 

föreslogs Lasse Hellander från biodynamikerna. 

Då vidtog ett noggrant röstningsförfarande 

med flera omräkningar då rös- 


tetalen låg så nära varandra. Olle Boman 

fick 53 röster, Monica Larsson 41, Lasse 

Helander 36 och Sören Diberg 35. Tre nya 

ledamöter på ett år blev alltså Olle Boman, 

Monica Larsson och Lasse Hellander. 

I enlighet med valberedningens förslag 

blev Annika Brohammer-Lönngren 

och Rasudin Becirbegovic suppleanter, 

men kommer att delta i styrelsearbetet. 

Åke Fredriksson och Conny Persson 

blir kvar som revisorer. Jörgen Kragh och 

Christina Bjurlöf revisorsuppleanter. 

Det har varit en hel del diskussion om 

styrelsen och valberedningen under året. 

Valberedningen har varit ungefär densamma 

i flera år så nu tyckte mötet att det var 

dags för förändringar och de två som suttit 

längst fick lämna plats för två nya. Kent 

Törnkvist blev sammankallande, Gunilla 

Ivehag, Lennart Fält och Stig Hansson ytterligare 

ordinarie ledamöter i valberedningen. 

Lena Carneland och Sören Ohlsson 

suppleanter. 

Nu väntar en spännande arbetsperiod 

för styrelsen och en ny säsong för biodlarna 

och våra bin. Vi blir fler! 

Är detta årets modefärg på bioverallen? 

Lotta Fabricius-Kristiansen provade sin 

nya overall från BBwear. 

11

Hur jag gör mer bin, del 2 

STIG ÅKE GERDVALL 

I marsnumret hade jag den 

första artikeln om hur jag 

gör avläggare. Jag berättade 

då om det material som 

behövs och att det då var 

rätt tid att tillverka det man 

eventuellt behöver komplettera 

med. Denna gång vill 

jag berätta hur jag gör avläggarna. 

Det är inte komplicerat, men ibland behöver 

man ändå förklara det som är enkelt. 

Jag kom att tänka på den gamla historien 

om furiren som sa till sina mannar: 

”Grabbar, ni tror det här är lätt! Vänta 

bara tills jag har förklarat det.” 

Jag hoppas att min förklaring inte 

skall bli ofattbar för någon. 

Vänta inte för länge 

Det vanligaste felet är att man väntar för 

länge med att göra avläggarna. Normala 

år gör jag huvuddelen av mina avläggare 

i mitten av maj. Men då finns det ju inga 

drönare, brukar man säga. Nej, men när 

drottningarna i början av juni är färdiga 

att para sig, så finns det gott om drönare. 

Om allt går bra brukar jag kunna leverera 

avläggarna före midsommar och då skall 

de ha täckt yngel. Som en ungefärlig regel 

kan man räkna med att det tar en månad 

från det att jag gjort avläggaren tills det går 

en äggläggande drottning där. 

Övervintringsduglig avläggare 

När det gäller avläggare till försäljning, så 

är naturligtvis mitt mål att de skall växa 

till ett bra övervintringsdugligt samhälle. 

Då menar jag en proppfull låda med 10 

ramar LN. För att få en sådan avläggare 

räcker det med två yngelramar, om man 

gör den i mitten av maj. Det har hänt 

under gynnsamma år att avläggaren växt 

till så att den bör övervintra på två lådor. 

Gör man avläggaren några veckor senare 

Den här avläggaren drar inte upp drottning själv utan har fått en odlad cell. Den är 

också gjord i standardlåda för 10 ramar. En tredje olikhet med hur jag normalt gör 

är också att istället för packram av madrass är utrymmet utfyllt med mellanväggar. 

Den fjärde att lådan är av cellplast istället för av oisolerat trä. Det går således att göra 

avläggare som det passar ens möjligheter bäst. Bina brukar anpassa sig till det mesta. 

måste man öka på med en yngelram eller 

flera. Det finns alltså ett ofrånkomligt samband 

mellan tiden och storleken på den 

avläggare man gör. 

Ställ iordning materialet 

Jag brukar ställa upp det antal lådor som 

motsvarar det antal avläggare jag kan göra 

från ett samhälle, om jag nu inte väljer att 

bara göra en. Sedan letar jag upp drottningen 

om det är en bra drottning som 

jag vill behålla. 

Snabbast går det om man struntar i att 

leta upp drottningen, eftersom det kan ta 

längre tid att hitta drottningen än att göra 

avläggarna. Om drottningen skulle hamna 

i en avläggare, så visar det sig efter några 

dagar. Jag kan då välja att flytta tillbaka avläggaren 

och låta den bli det ursprungliga 

samhället igen, eller sälja den omgående. 

Välj ut ramar 

Jag väljer ut två ”fina” yngelramar med 

påsittande bin. Det skall vara ramar med 

mycket täckt yngel, men även lite öppet, 

spätt yngel och ägg. Risken är liten att det 

inte finns några späda larver och ägg som 

de kan dra upp en drottning på. 

Jag låter alltså bina göra sin egen 

drottning om de inte har dåliga arvsanlag 

eller är arga. I så fall brukar jag sätta i en 

puppa som jag odlat fram. Har man inga 

kläckningsfärdiga drottningpuppor, så kan 

man vänta en vecka och sedan riva alla 

drottningceller och skära in en kakbit med 

späda larver från ett bra samhälle så får de 

dra upp en drottning från den. 

Jag tar sedan två ramar ytterligare 

utan yngel men med påsittande bin. Den 

ena bör vara en tung foderram. Man får 

beräkna så att man får med tillräckligt 

med bin. Om det var lite glest med bin på 

ramarna man plockat ned i avläggarlådan, 

så får man skaka ned mer. Det skall vara 

bin så att de fyra ramarna är fulla. Är det 

en 5-ramarslåda jag gör avläggaren i, så 

stoppar jag ned en ram till, gärna en outbyggd. 

Är det en 7-ramarslåda sätter jag en 

avdelningslucka bakom ramarna och en 

packram av skumgummi. Sedan snabbt på 

med locket så att de inte flyger ut. 

Nu kan vän av ordning fråga: Blir det 


inte sämre drottningar om 

bina drar upp dem själva? Det 

kanske det blir. Jag känner inte 

till någon undersökning som 

tar upp produktionsförmågan 

hos ett bisamhälle med en s k 

nöddrottning. I vilket fall som 

helst är min erfarenhet att det 

måste bli tillräckligt bra drottningar, 

eftersom jag inte ser 

någon skillnad. Och det är 

enklare. 

När bina drar upp en egen 

drottning gör de ofta fler än en 

drottningcell. Då kan det bli en 

ungdrottningsvärm från avläggaren 

om den är gjord stark 

och trångt och om modersamhället 

börjat fundera på svärmning. 

Men är avläggaren gjord 

på endast två yngelramar i maj 

inträffar detta sällan, även om 

man inte river alla celler utom 

en efter en vecka. 

Flytta avläggaren till 

sin plats 

Jag har ingen ventilation i 

mina lådor, de klarar sig någon 

timma om de står i skuggan. 

Men dröjer det längre får man 

se till att de får luft eller att 

man ställer upp dem där de 

skall stå. Bra är att ha ett ventilationsgaller 

i botten av lådan, 

så behöver man inte oroa sig 

att de blir överhettade. Om 

allt går bra och vädret är gynnsamt, 

så bör man ha äggläggande 

drottningar i avläggarna 

en månad senare. 

Jag flyttar alltid den nygjorda 

avläggaren till en ny plats, 

mer än 3 km från den plats 

där de stod tidigare. Vill man 

inte göra det, så blir det lite 

svårare att beräkna bimängden. 

Man måste i så fall skaka 

ned extra bin från 3-4 ramar 

för att kompensera de flygbin 

som flyger tillbaka till sin 

gamla kupa. Efter ett par dagar 

kan man kontrollera bimängden 

och eventuellt justera med 

mer bin om det behövs. 

I nästa artikel tar jag upp 

de problem som kan uppstå 

och hur jag sköter avläggarna. 


Två yngelramar till 

en avläggare. Den 

övre är nästan för 

bra. Moget krypande 

yngel på nästan 

hela ramen. Det 

blir mycket bin. Då 

behöver den andra 

ramen inte vara lika 

bra som den som 

visas t h. Den har 

nästan lika bra med 

yngel. Men den har 

öppet yngel och ägg 

också. Det är viktigt 

om avläggaren ska 

dra upp egen drottning. 

Drottningen 

lär enligt vissa bli 

av bättre kvalitet 

om äggen och de 

späda larverna inte 

är lagda i svart 

gammalt vax. Bina 

ska lätt kunna bita 

ner cellkanterna och 

förstora cellbasen 

för den larv som ska 

bli drottning. Man 

kan fakltiskt hjälpa 

till att skrapa bort 

cellkanterna under 

några ägg och späda 

larver man tycker 

bina ska välja. 

13

Avläggare från de bästa 

ANDERS BERG 

I Bitidningens juninummer 

2011 skrev jag om att göra 

avläggare från de sämsta 

bisamhällena. Nu avser jag 

skriva om att göra avläggare 

på de bästa bisamhällena. 

Metoden lämpar sig bäst i trakter där 

huvuddraget normalt slutar i slutet 

av juli månad och att huvuddraget inte är 

på höstoljeväxter. Dessutom krävs en planering 

med drottningodling redan på försommaren. 

Således finns det många sätt 

att göra avläggare, och här kommer ytterligare 

ett tillvägagångsätt att utöka antalet 

bisamhällen. 

I början på juni är det dags att sätta 

igång med första momentet, nämligen att 

få fram ett antal nya drottningar. Dessa 

drottningar skall vara äggläggande när 

bildande avläggarna påbörjas. En grundregel 

är, att vill du ha bra bin i din bigård 

och dessutom veta, varifrån de härstammar, 

måste du med jämna mellanrum 

byta drottning i dina bisamhällen. Du 

vill kanske också med hjälp av avläggare 

utöka din biodling. I båda fallen behöver 

du unga drottningar. 

Drottningodling för 

eget bruk 

Första momentet blir att få fram ett odlingssamhälle. 

Det kan ske på flera sätt. 

Jag avser att beskriva två sätt! 

Om man i början juni träffar 

på ett bisamhälle som har 

dragit upp viseceller och förbereder 

svärmning, tar man 

bort drottningen. Samtidigt 

tar man bort samtliga drottningceller. 

Efter åtta dagar 

går man igenom samhället 

och river samtliga uppdragna 

viseceller. Samhället har nu 

ingen möjlighet att dra fram 

nya drottningceller. Vi har 

nu bildat ett odlingssamhälle! 

Det andra sättet att få 

fram ett odlingssamhälle är 

genom avläggarebildning. Jag 

tar ett starkt bisamhälle (från 

en utbigård) och spärrar i en 

skattlåda 5 ramar öppet yngel. 

Drottningen får inte följa med 

de spärrade ramarna i skattlådan! 

Efter åtta dagar går jag 

igenom yngelramarna och 

river eventuellt uppdragna viseceller. 

Yngelramarna placeras 

i en tio ramars låda med 

botten. Man tar dessutom en 

ram med honung och en ram 

med pollen. Dessutom skakar 

man bin från skattlådorna 

till avläggaren. Avläggaren 

skall innehålla mycket bin. 

Ett starkt samhälle kan både vara ett samhälle man tar 

larver ifrån och ett samhälle, med vars hjälp man odlar 

fram drottningar. 

En avdelningslucka placeras i lådan och sedan transporteras avläggaren 

till hembigården. Man har nu fått fram 

ett odlingssamhälle genom att göra en 

avläggare utan drottning, och som saknar 

möjlighet att ta fram en ny egen drottning. 

Det är roligt att 

odla drottningar. 

Ibland blir många 

larvade celler 

antagna. Ibland 

litet färre. Det är ett 

bra sätt att förmera 

arvet av ett bra 

samhälle. 

Odling av drottning 

Min grundregel är att utgå från så renrasigt 

avelsmateriel som möjligt. Dessutom 

odlar jag endast efter två- och treåriga 

drottningar. Jag vill testa samhället 

ett år innan jag beslutar om samhället 

är bra ur avelssynpunkt. Man kan odla 

drottningar efter bågsnittsmetoden eller 

genom omlarvning. Jag nöjer mig att beskriva 

översiktligt i korthet omlarvningsmetoden. 

Mera i detalj framgår i våra moderna 

biböcker. 


Omlarvningsmetod 

Man börjar med att gjuta cellkoppar. Jag 

använder en avrundad pinne som finns 

att köpa i våra biredsskapsfabriker. Pinnen 

doppas i smält vax till ett djup av 6 

mm. Pinnen måste ha stått i vatten tidigare 

och avkyls i vatten efter varje doppning 

i vaxet. De färdiga cellkoppana löds 

fast med smält vax på en list. Vill man efter 

täckning sätta visecellerna i kläckningsskåp 

måste man löda fast cellkopparna 

på en liten träplugg som passar i en kläckningsbur. 

Nu är det dags att börja med omlarvningen. 

De tidigare rivna visecellerna 

från odlingssamhället har nu fodersaft till 

förfogande. Med en liten tändsticka eller 

liten sked tillverkad av en järntråd förses 

varje cellkopp meden liten portion fodersaft. 

Det är viktigt att ingen fodersaft hamnar 

på cellens kanter. Fodersaftdosen bör 

vara i storleksordningen som hälften av ett 

tändstickshuvud. 

Leta nu upp en kaka med späda larver 

från ditt avelssamhälle, som har de rasegenskaper 

som du är nöjd med. I varje 

cellkopp placeras en larv som till storleken 

inte bör överskrida 2 mm. Larven överförs 

med en omlarvningsnål. Larven stryks av i 

fodersaften och får inte vändas. Metoden 

kallas för våt omlarvning. 

Ramen med de omlarvade cellerna 

placeras nu i odlingssamhället, som du 

tidigare under dagen har förberett enligt 

ovan. Det är viktigt att ramen placeras 

mitt i yngelklotet i odlingssamhället och 

samhället bör ha en ram med kakmellanvägg. 

Detta för att slippa vildbygge på 

de odlade visecellerna. 

Efterkontroll 

Efter två dagar görs en kontroll av resultatet. 

När cellerna är täckta kan man flytta 

över dem i ett kläckningsskåp eller låta 

dem vara kvar i odlingssamhället. Två 

dagar före kläckning är det dags att flytta 

över cellerna till små avläggare. En cell får 

vara kvar i odlingssamhället eller så odlar 

man en serie till. Ett tredje alternativ är att 

återförena det med ursprungssamhället 

igen. Man har då bara ” lånat” bina ett tag. 

Bilda små avläggare 

Varje liten avläggare får en yngelkaka och 

en foderram. Jag brukar använda en 5-ramarslåda 

med botten och tak. Lite extra 

bin skakas i lådan och en avdelningslucka 

sätt i. När jag har gjort de antal små avläggare 

som jag har odlade celler till, så 


Lugna bin. Drottningen lägger i godan ro trots att ramen är upptagen för inspektion. 

transporteras dessa till hembigården. Det 

är viktigt att inte drottningen följer med. 

Jag brukar dessutom ta bin från flera samhällen 

från mina utbigårdar. Detta för att 

inte ta för mycket bin i varje samhälle. Jag 

vill ha en bra honungsskörd från samtliga 

mina samhällen. 

Hemkomst med avläggarna 

Sprid gärna ut avläggarna. Det sista som 

återstår är att placera en odlad cell i varje 

avläggare. Jag använder alltid cellskyddare, 

så att bina inte gnager sönder visecellen. 

Efter tre dagar kontrollerar jag att en 

drottning har krupit ut och en utbyggd ram 

tillsätts. Därefter låter jag avläggarna var i 

fred i fjorton dagar. Möjligen att jag utökar 

avläggarna ytterligare med en utbyggd ram. 

Efter fjorton dagar bör avläggaren vara äggläggande 

och en femte ram sätts dit. 

Bilda de stora avläggarna 

I slutet av juli är lämplig tidpunkt. Från 

dina starkaste samhällen tar du ungefär 

5 ramar yngel med bin samt en kaka med 

foder. Ramarna placeras i en tioramars 

låda med botten. Skaka gärna i lite extra 

bin. Se till att drottningen inte följer med. 

Gör de antal som du har parade drottningar 

till! Vid denna tidpunkt finns det massor 

med bin och täckta yngelkakor i dina bästa 

samhällen. Detta under förutsättning att 

bisamhället inte har svärmat. Transportera 

avläggarna minst 3 kilometer. 

Sammanslagning 

På kvällen förenar man ihop den lilla avläggare 

med drottning med den ”stora 

avläggaren” som saknar drottning. Använd 

tidningspapper som du gör små hål 

i. Efter en vecka görs en kontroll. Nu har 

avläggaren hela augusti på sig utvecklas. 

Se till foder och utrymme! I september 

brukar avläggarna vara fullt invintringsdugliga, 

och moderkuporna har hunnit 

återhämta sig med en yngelsättning under 

augusti månad. 

Avslutning 

Den beskrivna metodens slutresultat brukar 

vara goda. Du får fullt övervintringsdugliga 

samhällen, som sedan kan användas 

nästa års bisäsong fullt ut. Däremot 

om huvuddraget börjar redan i maj månad 

(höstoljeväxterna) rekommenderar jag att 

använda metoden ” avläggare från de sämsta 

samhällena”. Se bitidningen juni 2011. 

Det krävs ”jättesamhällen vid invintring” 

för att kunna få bra skörd från ett sådant tidigt 

drag! Bisamhällena måste vara mycket 

bistarka redan vid starten på våren. De 

trakter där huvuddraget inte startar förrän 

när vildhallonen blommar, har en betydligt 

längre startsträcka på våren! 

15

Du vill slippa svärmar 

men har ingen plats för avläggare, en mellanbotten kan hjälpa 

SEBASTIAN SPIEWOK 

Snart börjar svärmperioden. 

Den som inte bedriver 

svärmbiodling bör se till att 

åtgärda sina samhällen i tid. 

Men det är naturligtvis inte 

alla som har plats för en 

avläggare. 

De som bedriver biodling i städerna 

är oftast glada om de lyckats hitta 

någonstans att ställa upp några få bisamhällen. 

Vad kan man då göra om man inte 

vill riskera att bli osams med grannen 

på grund av svärmande bin? Naturligtvis 

skulle man kunna erbjuda andra biodlare 

att bilda avläggare ur ens samhällen. 

Det finns dock en annan möjlighet 

att bilda avläggare på litet utrymme och 

utan att lämna ifrån sig bin: En toppavläggare 

som skapas med hjälp av en 

mellanbotten. 

Den här metoden innebär att bisamhället 

delas upp för en tid med hjälp av en 

mellanbotten, men samhällets lådor står 

fortfarande kvar staplade på varandra. Det 

finns passande mellanbottnar till de flesta 

typer av bikupor. De motsvarar i princip 

en skiva som passar mellan två lådor och 

har ett eget fluster. 

Steg 1 

Om ett samhälle visar tecken på att vilja svärma 

ställer man skattlådan på bottnen och byter ut en 

honungsram mot en yngelram med öppet yngel. 

Honungsramen hänger man alltså i yngelrummet och 

vice versa. Ovanpå skattlådan placerar man så mellanbottnen 

och därpå de båda yngelrummen. 

Steg 2 

Efter ca 7-9 dagar river man drottningcellerna på 

yngelramen i skattlådan och ställer en av yngelrumslådorna 

(utan drottningen) under skattlådan. Ovanpå 

dessa två har man så kvar mellanbottnen och den 

yngelrumslåda som drottningen befinner sig i. 

Steg 3 

Om man inte vill ha en ny drottning i samhället river 

man alla drottningceller i den understa yngelrumslådan 

efter ytterligare 7-9 dagar. Vill man ha en ny 

drottning låter man istället en cell vara kvar och tar 

bort den gamla drottningen ur den översta yngelrumslådan. 

Därefter ställer man tillbaka alla lådorna i den 

ordning de hade från början. 

Vanedjur 

När man genomfört steg 1 samlas de 

gamla dragbina i skattlådan eftersom de 

använder sig av sitt gamla fluster. Därmed 

blir det färre bin i yngelrummen vilket 

dämpar binas lust att svärma. Det är viktigt 

att utföra arbetet när det är bra flygväder, 

för om de äldre bina inte flyger ut ur 

yngelrummen kan svärmdriften i värsta 

fall till och med förstärkas. En del experter 

rekommenderar att man hoppar över 

steg 2 och ställer tillbaka lådorna i den ursprungliga 

ordningen redan efter en vecka. 

Dr Sebastian Spiewok 

Detta leder dock ofta till att det 

återförenade samhället snabbt 

kommer i svärmstämmning 

igen och arbetet är förgäves. 

Vad gäller foderförsörjningen 

av yngelrummen behöver 

man i regel inte bekymra 

sig: Vanligtvis räcker förråden 

i honungscellerna och på 

ytterramarna till och dessutom 

utvecklas allt fler bin till 

dragbin. Honungsskörden påverkas 

inte märkbart av den här metoden. 

Om man i steg 2 inte vill göra sig besväret 

att leta reda på drottningen i yngelrummet 

kan man i steg 1 lägga ett spärrgaller 

mellan yngelrumslådorna. I steg 2 

ställer man sedan den yngelrumslåda som 

inte har några ägg underst. Detta underlättar 

visserligen arbetet, men inskränker 

i viss mån rörligheten i yngelrummet 

i onödan. 

Omständligt men säkert 

Att skapa en temporär avläggare med hjälp 

av en mellanbotten är en relativt säker 

metod för att förebygga svärmning. Det 

är dock en ganska omständig 

procedur eftersom 

man måste flytta 

runt alla lådor vid varje 

moment. 

Artikeln är tidigare publicerad 

i Deutsche Bienenjournal 

nr 5 2011. Översättning 

från tyskan: Mia 

Mårtensson. 

För att hindra så många 

flygbin som möjligt att hitta 

drottningens nya fluster 

i steg 1 kan det översta 

flustret vändas bakåt. 



1 

17

Sveriges Biodlares Riksförbund, 

Mantorp 2012 

Layout: 

Erik Österlund 

Bilder: 

Catherine Engman, Bengt Esplund, Bo Lundberg, Bengt Nyrén och Erik Österlund 

Tryck: 

V-TAB, Vimmerby 

2 



Innehållsförteckning Bihusesyn 

Utgåva 7 

INLEDNING 

Uppgifter om verksamheten ..............................4 

Biodlaren producerar ett livsmedel ..................4 

Primärproduktion ..............................................4 

Vad är Bihusesyn? ..............................................5 

Hur genomförs Bihusesynen? ...........................5 

EGENTILLSYN - BIHUSESYN 

FAKTADEL 

BILAGOR 

1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning ...............6 

2. Arbetsmiljölagstiftning ..................................6 

3. Livsmedelslagstiftning ..................................7 

4. Bisjukdomslagstiftning ..................................8 

1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning ...............9 

2. Arbetsmiljölagstiftning ..................................9 

3. Livsmedelslagstiftning ................................10 

4. Bisjukdomslagstiftning ...............................12 

Honung ...........................................................13 

Lista över lagar, förordningar, 

Föreskrifter och allmänna råd 

som Bihusesynen hänvisar till .........................14 

3 

19

Uppgifter om verksamheten 

Vem har genomfört Bihusesynen (för- och efternamn) 

Adress Postnummer och ort 

Telefon E-post 

Ev medlemsnummer i biodlarorganisation Datum för genomförd Bihusesyn 

Biodlaren producerar ett livsmedel 

All produktion av livsmedel ska ske på ett för konsumenten hygieniskt och säkert 

sätt. Bihusesynen ska vara ett hjälpmedel för biodlaren att genomföra en 

egenkontroll för att följa gällande lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer 

och på så vis få en produkt som är säker i hela produktionskedjan, från kupan 

fram till att honungen står på bordet hos konsumenten. Biodlaren ska leva upp 

till skyldigheten att leverera säkra livsmedel och omfattas alltid av kravet på 

spårbarhet om något skulle inträffa med honungen. 

Primärproduktion 

Produktion och hantering av honung i anslutning till biodlingen (biodling, honungsuppsamling, 

slungning, tappning och förpackning) räknas som primärproduktion. 

Annan verksamhet utanför biodlingen, till exempel smaksättning av honung för 

försäljning, är inte en primärproduktion och då gäller andra regler och krav som 

inte är beaktade i checklistan för Bihusesyn. 

Biodlare kan, utan krav på registrering av verksamheten, leverera i genomsnitt 1000 

kg primärprodukter från den egna biodlingen per år utan att betraktas som 

livsmedelsföretagare, oavsett om leveransen sker 

• direkt till konsumenter, 

• till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar till konsumenter, 

• till andra led i livsmedelskedjan än detaljhandelsanläggningar, t ex tappstation 

eller till livsmedelsindustrin, 

• eller till en kombination av ovanstående, 

förutsatt att den sammantagna levererade mängden inte överstiger små mängder 

och att verksamheten i övrigt inte kan betraktas som livsmedelsföretag. 

4 


Vad är Bihusesyn? 

Bihusesynen är ett verktyg för egenkontroll. 

Här finns den lagstiftning samlad, som är mest aktuell för biodling, inom områdena 

miljö- och hälsoskydd, arbetsmiljö, livsmedel och bisjukdomar. 

Med hjälp av Bihusesynen kan du enkelt kontrollera att din biodling uppfyller de 

viktigaste lagkraven. Dessutom är Bihusesynen ett bra hjälpmedel för god 

kvalitetskontroll och utveckling av din biodling. 

En viktig del för god hygien, livsmedelssäkerhet och spårbarhet är egenkontrollen 

och det är utifrån detta som Bihusesynen har tagits fram. 

Hur genomförs Bihusesynen? 

Bihusesynen innehåller en faktadel och en del för egenkontroll. Egenkontrollen 

är utformad som ett frågeformulär/checklista där varje fråga representerar ett 

eller flera lagkrav. 

Kontrollera din verksamhet genom att svara på frågorna. 

• Om kravet uppfylls kryssar du i kolumnen ”Ja”. 

• Om frågan inte gäller dig och din biodling kryssar du i kolumnen ”Ej aktuellt”. 

• Om ett krav inte uppfylls kryssar du i kolumnen ”Nej”. Skriv sedan ett förslag till 

åtgärd tillsammans med datum när åtgärden planeras att vara genomförd. 

Åtgärderna ska syfta till att successivt förbättra biodling och honungshantering 

så att konsumentförtroendet stärks. 

• När åtgärden är utförd fyller du i rutan längst till höger. 

• Var ärlig mot dig själv när du svarar på frågorna! 

Var inte rädd för att kryssa “Nej”, det underlättar i ditt fortsatta arbete. 

Frågorna i egentillsynen kommenteras i faktadelen. Där får du mer information 

om lagar och förordningar som reglerar förutsättningarna för biodling. I 

faktadelen finns också en förteckning över hemsidor på Internet där den som 

är intresserad kan hämta hem den fullständiga texten. 


5 

21

Egentillsyn – Bihusesyn 

1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning 

1.1 

Förvaring och hantering av kemiska produkter 

Syftet med reglerna är att minska risken för 

olyckor och oönskad spridning av kemikalier 

i miljön. (SE FAKTADELEN SID 9) 

Ja 

1.1.1. Finns det kunskap om de säkerhetsföreskrifter 

samt farlighetsmärkning som 

finns angivet på etiketten för de kemiska 

produkter som används? 

1.1.2 Hanteras avfallet av förbrukade eller inte 

använda kemikalier enlig anvisningar 

då dessa är klassade som farligt avfall? 

1..1.3 Förvaras kemiska produkter avskilt från 

livsmedel, obehöriga och barn? 

1.1.4 Förvaras kemiska produkter i originalförpackningar 

eller i annan förpackning 

märkt enligt originalförpackningen? 

1.1.5 Används endast godkända kemiska preparat? 

1.1.6 Om läkemedel används för bekämpning 

av varroa, följs anvisningarna och reglerna 

som gäller för preparatet? 

1.2 

Producentansvar 

Syftet med reglerna är att säkerställa att den 

som producerar/levererar varor med förpackningsmaterial 

även tar ansvar för att detta återvinns. 

(SE FAKTADELEN SID 9) 

Ja 

1.2.1 Om varor packas i konsumentförpackning, 

finns anslutning till återvinningssystem? 

2. Arbetsmiljölagstiftning 

2.1 

Skyddsutrustning 

Syftet med reglerna ar att förhindra personskador 

vid hantering av bekämpningsmedel. 

(SE FAKTADE.LEN SID 9) 

2.1.1 Används anpassad personlig skyddsutrustning, 

(t ex skyddsglasögon, andningsskydd, 

handskar och skyddskläder) 

vid riskfyllda arbetsmoment enligt 

anvisningar för de kemiska produkter 

som brukas i biodlingen? 

Ja 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 

Kommentarer och 

åtgärdsförslag 





6 

22 Bitidningen 5 2012 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum

3. Livsmedelslagstiftning 

3.1 Sammansättning 

Syftet med reglerna att säkerställa att honungen 

håller livsmedelsgodkänd kvalitet. 


3.1.1 Kontrolleras/bedöms den honung som 

säljs och uppfyller den kvalitetskraven 

gällande smak, vattenhalt, arom, renhet 

och jäsning? 

3.1.2 Är biodlingen anmäld som primärproduktion 

till berörda myndigheter? 

3.2 Material, utrustning, hantering och lokal 

Syftet med reglerna är att säkra att material och 

utrustning som används i honungshanteringen 

är bra ur livsmedelshygienisk synpunkt, 


3.2.1 Förpackas honungen i livsmedelsgodkända 

emballage? 

3.2.2 Hålls arbetsredskap och utrustning ren 

och i gott skick? 

3.2.3 Förvaras och hanteras honungsemballage 

så att det hålls rent? 

3.2.4 Är utrymmet för avtäckning/slungning 

och tappning avpassat för verksamheten? 

3.2.5 Genomförs regelbunden städning och 

rengöring av utrymme för avtäckning/ 

slungning och tappning? 

3.2.6 Används anpassade skyddskläder vid honungshanteringen? 

3.3 Märkning 

Syftet med reglerna är att märkningen på honungsburken 

ska ge tillräckligt med information 

för svenska konsumenter. 


3.3.1 Är märkningen på förpackningen på 

svenska? 

3.3.2 Saluförs och märks honungsförpackningar 

enligt reglerna? 

3.4 Spårbarhet 

Syftet med reglerna är all säkerställa livsmedelssäkerheten. 

(SE FAKTADELEN SID l1) 

3.4.1 Om du köper in honung från andra 

företag eller personer för vidareförsäljning, 

kan du vid varje givet tillfälle 

uppge från vilket företag/person du 

köpt honungen? 

3.4.2 Är biodlingen anmäld till kommunen 

som livsmedelsföretag om du köper 

in honung för tappning eller om smaksättning 

av honung för försäljning sker 

i viss kontinuerlighet? 

3.4.3 Om du säljer honung till grossist, detaljhandel 

eller annan biodlare, kan du vid 

varje givet tillfälle uppge vilket företag 

som köpt honungen? 

3.4.4 Finns en återkallelseplan för honungen, 

så att du kan återkalla produkter vid 

behov (om t ex. kontaminering upptäcks 

efter leverans)? 


Ja 

Ja 

Ja 

Ja 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 









7 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum 

23

4. Bisjukdomslagstiftning 

4.1 Anmälan och smittförklaring 

Syftet med reglerna är att förhindra spridning 

av bisjukdomar samt att säkerställa att bekämpningen 

sker med godtagbara metoder. 

(SE FAKATADELEN SID 12) 

Ja 

4.1.1 Finns tillstånd före flyttning av bin eller 

biodlingsmaterial över församlingsgränser? 

4.1.2 Om det finns misstanke om anmälningspliktiga 

angrepp på bisamhällen, 

anmäls då detta till bitillsynsman eller 

länsstyrelsen? 

4.1.3 Ges tillsynsmannen den hjälp som behövs 

vid undersökning av bisamhället/ 

bigården? 

4.1.4 Om levande vuxna bin, larver, puppor, 

sperma, ägg och biodlingsmaterial importeras 

eller exporteras, finns tillstånd 

för detta? 

4.2 Bekämpningsåtgärder 


4.2.1 Följs angivna åtgärder för bekämpning av 

sjukdom/kvalster hos bisamhället? 

4.2.2 Följs reglerna om förintande av bisamhälle? 

4.3 Förvaring 


Ja 

4.3.1 Förvaras outnyttjade bibostäder, bivax, 

övrugt bimateriel och avfall från honung 

på ett säkert sätt? 

4.4 Uppställning 


4.4.1 Är biinnehav och placering av 

kuporna anmält till länsstyrelsen? 

4.4.2 Är eventuella grannar eller markägare informerade 

om uppställningen av bikupor 

och är kuporna i utbigården märkta 

med ägarnamn? 

Ja 

Ja 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 

Ej 

Nej aktuellt 









8 


Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum 

Åtgärdat 

datum

FAKTADEL 

1. Miljö- och 

hälsoskyddslagstiftning 

1.1 Förvaring och hantering av 

kemiska produkter 

Regler för kemiska produkter finns på flera ställen 

t.ex. KIFS 1 1998:8, KIFS 2001:4 och AFS 2 2000:4 

1.1.1 Säkerhetsdatablad är ett informationsmaterial 

som i 16 stycken olika punkter redovisar 

bl a innehåll, hälsofarlighet, tekniska data, farosymboler, 

avfallshantering och skyddskrav 

samt andra uppgifter för en kemiska produkt. 

Försäljare av kemikalier är enligt Kemikalieinspektionens 

föreskrifter skyldiga att tillhandahålla 

säkerhetsdatablad till företag. Säkerhetsdatablad 

för biodlingen godkända produkter 

finns på SBR:s hemsida. Hantering av kemiska 

produkter ska alltid ske så att hälso- och miljörisker 

förebyggs och så att risken för spill och 

läckage minimeras. 

1.1.2 Avfall eller icke förbrukade kemikalier vilka klassas 

som farligt avfall skall lämnas till den kommunala 

avfallshanteringen. 

1.1.3 Kemiska produkter ska förvaras så att hälso- och 

miljörisker förebyggs och svåråtkomliga för 

barn samt väl avskilda från foder och livsmedel. 

Bekämpningsmedel i klass 2L, t ex Apistan, ska 

förvaras på sådant sätt att obehöriga inte kommer 

i kontakt med produkten, i låst utrymme. 

1.1.4 Alla kemiska produkter ska förvaras i originalförpackningar 

eller märkta förpackningar och 

får inte överföras till emballage som kan ge anledning 

till förväxlingar. Farosymboler enligt 

säkerhetsdatablad ska finnas på förpackningar. 

1.1.5 Den som använder bekämpningsmedel är ansvarig 

för att preparaten är godkända. Den senaste 

informationen och förteckning över godkända 

preparat kan Du hitta på kemikalieinspektionens 

hemsida: www.kemi.se. Godkända 

preparat för bekämpning av varroakvalster 

är Apistan och Apiguard. Myrsyra, ättikssyra, 

mjölksyra och oxalsyra får användas för att bekämpa 

kvalstret, samt T-röd för att kontrollera 

om det finns i nedfallsprov. För bekämpning av 

vaxmott får ättikssyra användas och kaustiksoda 

för rengöring av biodlingsmateriel. 

1.1.6 Vid användning av läkemedel för bekämpning 

av varroa är det viktigt att de skrivna anvisningarna 

för preparatet följs för erhållande av 

bästa effekt. 


1.2 Producentansvar 

Om Du levererar förpackad honung till livsmedelsaffär 

eller direkt till konsument gäller producentansvaret 

enligt SFS3 1997:185 för dig vilket innebär att Du 

måste ta ansvar för insamling och återvinning (eller 

återanvändning) enligt förpackningsförordningen. 

1.2.1 Företag som tillverkar, importerar eller säljer 

förpackningar och förpackade varor har s k 

producentansvar, dvs ett ansvar för att förpackningarna 

samlas in och återvinns. För plast, 

metall, papper/kartong och wellpapp har REPA 

denna uppgift och för glas är det Svensk GlasÅtervinning 

AB och verksamheterna finansieras 

delvis genom avgifter som betalas av tillverkare 

eller de som inför förpackningarna. För att 

hantera detta ansvar är det enklast att köpa förpackningar 

där dessa avgifter ingår och är du 

osäker kan du kontakta återförsäljaren, REPAregistret 

eller Svensk Glasåtervinning AB 


2.1 Skyddsutrustning 

Enligt arbetsmiljölagen ska personlig skyddsutrustning 

användas om man inte på annat sätt kan skydda 

sig mot ohälsa och olycksfall. De flesta ögonskador 

kan förhindras om ögonskydd används vid riskfyllda 

arbetsmoment som t.ex. vid hantering av bekämpningsmedel 

och organiska syror. 

2.1.1 Se till att anpassade skyddsutrustningar i form 

av skyddsglasögon, andningsskydd, kläder och 

handskar finns tillgängliga på de platser de normalt 

behövs på. Skyddsutrustningen ska vara 

anpassad till de kemikalier som ska användas. 

Noter 

1. Kemikalieinspektionens författningssamling 

2. Arbetsmiljöinspektionens författningssamling 

3. Svensk Författningssamling 

9 

25


Ny livsmedelslagstiftning började gälla 1/1 2006, Europaparlamentets 

och Rådets förordning nr 852/2004. 

Branschriktlinjer för hantering av honung, daterade 

2010-12-12, är framtagna och har kommunicerats 

med Livsmedelsverket. ”Säker honung” som dokumentet 

benämnts är slutgiltigt bedömt av Livsmedelsverket 

och revidering av dokumentet är genomfört 

av branschen. 

Livsmedelsverket fastställde 2009-11-24 en vägledning 

gällande ”Honung och producenters leveranser 

av små mängder honung” och där Livsmedelsverket 

presenterade den övre gränsen för små mängder till 

en genomsnittlig årsvolym på 1000 kg honung och 

andra primärprodukter från den egna biodlingen. 

Fr o m 1/1 2009 är Länsstyrelsen tillsynsmyndighet 

för primärproducenter, den kategori som de flesta 

biodlare tillhör. För övriga ligger tillsynen kvar hos 

kommunen. 

3.1 Honungens sammansättning 

Livsmedelsverkets föreskrift om honung, LIVSFS 

2003:10, reglerar rent tekniskt vilken sammansättning 

och kvalitetskrav som måste vara uppfyllda för 

att honung ska kunna märkas som honung. Honung 

som inte uppfyller dessa kvalitetskrav kan saluföras 

som bageri- eller industrihonung. 

3.1.1 Honungen ska före försäljning kontrolleras och 

bedömas avseende smak, arom, renhet, jäsning 

och vattenhalt. När bina har täckt 2/3 av ramen 

är den mogen och vattenhalten tillräckligt låg. 

Vattenhalten ska bestämmas med refraktometer 

enligt följande: 

– Som huvudregel högst 20 % 

– Ljunghonung (Calluna) och bagerihonung: 

som huvudregel högst 23 % 

– Bagerihonung från ljunghonung (calluna): 

högst 25% 

Utfodring av bina ska anpassas i tid och mängd 

till binas behov för undvikande av sockerrester 

i honungen. 

3.1.2 Om den genomsnittliga årsvolymen av honung 

och andra primärprodukter överstiger 1000 kg 

ska verksamheten registreras hos länsstyrelsen. 

3.2 Material, utrustning, hantering och lokal 

De material och utrustningar, oavsett vilken lokal 

som används, ska vara anpassade för livsmedelshantering 

och de utrustningar som inte fyller sin funktion 

ska bytas ut.. 

3.2.1 Enbart förpackningar och emballage anpassade 

för livsmedel får användas för upptappning av 

honung. Förpackningar med upptappad honung 

ska märkas (etikett) och förses med locksäkring 

samt hållas rena. När förpackningar 

med honung transporteras ska transportutrymmet 

vara rent och förpackningarna ska skyddas 

så att de inte skadas. 

3.2.2 Arbetsredskap och utrustning ska hållas rena 

och i gott skick så att inga främmande ämnen 

kan förorena honungen. Ramar ska vara rena 

och mögelfria och vid plockskattning ska ramarna 

placeras i rena lådor. Vid kontroll av ramarna 

i kupan eller vid skattning ska ramarna 

inte placeras direkt på marken. Vax bör bytas 

vid behov för att undvika ansamling av bekämpningsmedel. 

Lådor med ramar ska vara täckta 

vid transport eller vid mellanlagring inför 

slungning för att skyddas mot damm, smuts 

och förhindra röveri samt minimera antalet bin 

som följer med till slungrummet. 

Slungan ska vara väl rengjord och torr före 

första slungningen, slungor av annat material 

än rostfritt stål och plast bör rengöras mellan 

slungningstillfällena för att förhindra överföring 

av rost från slungan. 

3.2.3 Innan förpackningar används för upptappning 

av honung, ska förvaringen och hanteringen 

vara sådan att inga främmande ämnen kommer 

i kontakt med förpackningarna. Lagring 

av förpackningsmaterial före tappning ska ske 

på sådant sätt att kontaminering med damm, 

smuts och annat inte får ske. 

3.2.4 Utrymmet ska vara så utformat att risken för 

kontaminering av honungen minimeras och ha 

tillräcklig belysning för att underlätta arbetet att 

undvika föroreningar. Skydd ska finnas för armaturer 

så att inget glas från lampor eller skärmar 

kan komma i avtäckningskärl eller slunga 

likaså ska det finnas skydd mot skadeinsekter, 

möss, råttor och flygande insekter. 

Lättillgänglig möjlighet att tvätta händer och 

redskap ska finnas och vattnet som används 

ska vara rent, eventuellt kan vatten med mindre 

anmärkning på kvalitén accepteras eftersom 

vatten inte får tillföras honungen. 

10 


Samma utrymme kan användas för såväl avtäckning/slungning 

som packning under förutsättning 

att åtskillnad görs i tid, det är olämpligt 

att hantera skattlådor samtidigt som packning 

av färdig honung utförs. 

3.2.5 Utrymmet för avtäckning/slungning och tappning 

ska vara lätt att hålla rent med att torka 

av och städa. Regelbunden anpassad rengöring 

inför, under och efter avtäckning/slungning 

samt tappning ska genomföras. Ifylld checklista 

innebär att anpassad rengöring genomförs. 

Används ett kök som arbetsutrymme ska ingen 

matlagning eller annan verksamhet pågå samtidigt 

med honungshanteringen. 

3.2.6 Arbetskläder, rock eller overall samt hårskydd, 

avsedda endast för honungsarbetet ska användas. 

Rock eller overall bör inte ha utvändig 

öppen bröstficka för undvikande av att något 

kan falla ur fickan, klocka och smycken bör 

inte användas vid slungning. Tillgång till toalett 

med handtvätt bör finnas i anslutning till 

slungningsutrymmet, engångshanddukar och 

flytande tvål ska användas. 

3.3 Märkning 

I Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2004:27 anges 

hur livsmedel ska märkas. Generellt gäller att märkningsuppgifterna 

ska vara lätta att förstå, vara beständiga 

och väl synliga. 

3.3.1 Märkningen ska vara på svenska och det ska 

tydligt framgå vad förpackningen innehåller, 

d v s honung. 

3.3.2 Följande uppgifter ska finnas på förpackningen: 

– Beteckning 

– Nettovikt 

– Namn/Firmanamn/Tillverkare/Säljare 

– Bäst före datum 

– Förvaringsanvisningar 

Bäst före datum får inte ändras. Honungsbranschen 

rekommenderar att ”bäst före datum” 

gäller i två år från förpackningsdagen men det 

är producenten som garanterar att honungen 

håller en tillfredställande kvalitet vid utgångsdatumet. 

Ovanstående regler gäller dock inte för förpackningar 

över 10 kg, för dessa kan uppgifterna 

lämnas i medföljande produktblad. 

3.4 Spårbarhet 

Krav om spårbarhet är reglerat i en EG-förordning 

och gäller för livsmedel, foder, livsmedelsproducerande 

djur och alla andra ämnen som är avsedda för 

livsmedels-produktion eller ingår i livsmedel. 

Spårbarhet innebär att det ska finnas möjlighet att 

följa ett livsmedel ett steg bakåt i livsmedelskedjan 

och att det ska gå att spåra ett livsmedel eller ämne 

ett steg framåt i kedjan. Spårbarheten måste kunna 

styrkas med dokumentation vilken ska sparas så länge 

som gällande bäst före datum. 

Minimikrav på innehåll i spårbarhetssystemet: 

OBS Livsmedelsproducent 


– Vem har levererat till mig? 

– Vad har levererats? 

– När skedde leveransen? 

– Vem har jag levererat till? 

– Vad levererade jag? 

– När levererade jag? 

– Hur mycket levererade jag? 

3.4.1 Spårbarhet bakåt i kedjan innebär att företagaren 

ska kunna ange alla personer eller företag från 

vilka man erhållit foder, djur eller andra ämnen 

som är avsedda för livsmedelsproduktion eller 

som ingår i livsmedlet. Detta innebär att företagaren 

vid varje givet tillfälle måste kunna uppge 

från vilka personer t.ex. honung erhållits för vidareförädling, 

försäljning. 

3.4.2 Verksamheter som köper in honung för tappning 

på konsumentförpackning eller tillverkar smaksatt 

honung i viss kontinuitet för försäljning ska 

vara anmälda till kommunen som livsmedelsföretag. 

Med viss kontinuitet avses t ex en viss 

regelbundenhet och att det alltså inte är fråga 

om tillfälligheter. Säsongsverksamheter som t ex 

glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs 

kontinuerligt under en begränsad period 

kan uppfylla kriteriet för viss kontinuitet. Verksamhet 

som endast bedrivs vid enstaka tillfällen 

bör inte anses uppfylla kriteriet viss kontinuitet 

även om de återkommer årligen. Vid osäkerhet 

gör en kontroll med kommunens miljökontor 

för att få deras bedömning. 

3.4.3 Spårbarhet framåt i kedjan innebär att biodlaren 

vid varje givet tillfälle måste kunna identifiera 

alla företag som erhållit produkter. Detta 

gäller dock inte för biodlare som säljer direkt 

till konsument. 

3.4.4 Det ska finnas ett dokument som visar hur det 

är säkerställt vilket företag som har erhållit en 

produkt vid ett visst tillfälle och utifrån detta 

tillfälle ska övriga leveranser kunna spåras. En 

lämplig utgångspunkt kan vara sista förbrukningsdag 

utifrån tappningstillfället. 

Lämpliga dokument för spårbarhet kan vara fakturor, 

kvitton, avsändningsavier, mm med lämpliga 

kompletteringar. Uppgifterna ska vara möjliga 

att ta fram omgående samt ska sparas hela 

hållbarhetstiden plus sex månader. 

11 

27


Bisjukdomslagen, SFS 1974:211, omfattar bestämmelser 

för bekämpning av amerikansk yngelröta, kvalstersjuka 

(trakékvalster) och varroakvalster. Ytterligare 

bestämmelser finns i bisjukdomsförordningen SFS 

1974:212. Amerikansk yngelröta och varroakvalster 

anses vara de allvarligaste smittsamma bisjukdomarna 

som finns i landet. Områden som är smittförklarade 

och områden där smitta misstänks kan kontrolleras 

hos Länsstyrelsen. Jordbruksverkets föreskrifter om 

bekämpning av amerikansk yngelröta varroasjuka bin 

finns i SJVFS 2002:46 

4.1 Anmälan och smittförklaring 

4.1.1 Tillstånd krävs för varje flyttning av bisamhälle. 

Tillståndsbevis för flyttning ska anbringas väl 

synligt på bibostäder och annat biodlingsmaterial 

som bortförs. Tillstånd att bortföra levande 

bin och biodlingsmaterial från församlingen 

ska lämnas skriftligen enligt gemensamma flyttningsbestämmelser 

i SJVFS 2002:46 

4.1.2 Biodlaren är skyldig att anmäla förekomst av 

amerikansk eller europeisk yngelröta, trakékvalster, 

varroakvalster, tropilaelepkvalster och 

lilla kupskalbaggen i bisamhälle i första hand 

till bitillsyningsman eller till länsstyrelse. 

4.1.3 Den som har bisamhälle ska ge bitillsyningsmannen 

tillträde till bisamhället och ge den 

hjälp han behöver för att kunna undersöka och 

behandla bisamhället. Bitillsyningsmannen har 

enbart rätt att begära tillträde då han har anledning 

att misstänka förekomst av amerikansk 

eller europeisk yngelröta, trakékvalster, varroakvalster, 

tropilaelapkvalster och lilla kupskalbaggen 

i bisamhälle. 

4.1.4 För att förhindra att smittsamma bisjukdomar 

kommer in i landet eller får ytterligare spridning 

finns regler för import och export av bin, 

biprodukter och biodlingsredskap. Ansökan 

om tillstånd ska ske till Jordbruksverket vid 

varje enskilt införseltillfälle. Jordbruksverket 

anger villkor för införsel. Det är tillåtet 

att införa begagnade bikupor och biredskap 

mot uppvisande av särskilt intyg utfärdat av 

avsändarlandets tillsyns-myndighet. Om bin 

införs utan tillstånd är detta att betrakta som 

ett brott mot lagen om varusmuggling. Straffet 

för varusmuggling är dagsböter eller fängelse 

i högst två år. 

4.2 Bekämpningsåtgärder 

4.2.1 Om bitillsyningsmannen finner bisamhälle smittat 

av amerikansk yngelröta ska han antingen 

själv förinta bisamhället eller förelägga biodlaren 

om förintande. Dessutom ska bibostaden 

saneras eller förintas av bitillsyningsmannen 

eller biodlaren själv. 

Om varroakvalster förekommer ska bitillsyningsmannen 

förelägga biodlaren att bekämpa 

kvalstret i bigårdens samtliga samhällen. Vid bekämpning 

ska av Jordbruksverket rekommenderade 

metoder användas, valet av bekämpningsmetod 

faller på biodlaren. 

4.2.2 När ett bisamhälle måste förintas ska avdödning 

ske när bina har slutat att flyga på kvällen 

eller en dag när de på grund av otjänlig väderlek 

inte är ute. 

Avdödning av bisamhälle ska ske enligt anvisningar 

från bitillsyningsman. 

Efter att ett bisamhälle har förintats ska kupan 

rengöras enligt Jordbruksverkets 

rekommendationer. 

4.3 Förvaring av bin & biodlingsmateriel 

4.3.1 När outnyttjade bibostäder förvaras ska de hållas 

effektivt stängda eller i bität förfaring. Detsamma 

gäller för förråd av honung och bivax 

samt biredskap på vilka det finns rester av honung 

eller vax. Vid förvaring av utbyggda ramar 

kan dessa bli angripna av vaxmott. 

4.4 Uppställning av bikupor 

4.4.1 Innehavaren av bisamhälle ska anmäla till Länsstyrelsen 

på vilken fastighet som bisamhället är 

stadigvarande uppställt. Anmälan ska göras på 

särskild blankett senast den 31 mars vart tredje 

år med början 1979 eller vid nyetablering enligt 

bisjukdomsförordningen, SFS 1974:212. År 

2012 är anmälningsår för stadigvarande uppställningsplats. 

4.4.2 Det finns inga detaljerade regler som styr hur 

man får ha bin eller inte, inte heller något tillståndsförfarande. 

Enligt Miljöbalken är dock 

biodlaren skyldig att vidta förebyggande åtgärder 

för att minska risken för olägenhet för 

människors hälsa. Bland bigårdens utrustning 

bör en väl fungerande vattningsanordning finnas. 

Denna gör att bina hämtar vatten hemma 

hos biodlaren och inte t ex i grannens fågelbad 

eller badpool. 

12 


Honung 

Honung består huvudsakligen av olika former av 

socker, framför allt av fruktos och glukos, samt 

av andra ämnen såsom organiska syror, enzymer 

och fasta partiklar från insamlingen av honungen. 

Honungens färg varierar från nästan färglös till 

mörkbrun. Till konsistensen kan den vara lättflytande, 

trögflytande eller helt eller delvis kristalliserad. 

Smaken och aromen varierar men härrör 

från honungens växtursprung. 

När honungen saluhålls som honung eller används 

i någon annan produkt som är avsedd som 

livsmedel får inga livsmedelsingredienser, inbegripet 

livsmedelstillsatser, ha tillförts den, och inte 

heller får något annat än honung tillsättas. Honung 

skall så långt det är möjligt vara fri från organiska 

och oorganiska ämnen som är främmande 

för dess sammansättning. Annan honung än 

bagerihonung får inte ha någon främmande smak 

eller lukt eller ha börjat jäsa, ha en på konstgjord 

väg förändrad surhetsgrad eller ha uppvärmts så 

mycket att dess naturliga enzymer förstörts eller 

i väsentlig grad förlorat sin verkan. 

Pollen eller andra beståndsdelar som är specifika 

för honungen får inte avlägsnas från annan 

honung än filtrerad honung, såvida inte detta är 

oundvikligt när främmande organiska eller oorganiska 

ämnen avlägsnas. 

Sammansättning 

Fruktsocker (fruktos) ca 40% 

Druvsocker (glukos) ca 30% 

Vatten ca 17% 

Sammansatta sockerarter ca 10% 

Enzymer, vitaminer. mineraler, mm ca 3% 


13 

29

Lista över lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer 

och allmänna råd som Bihusesynen hänvisar till 

Samtliga nedan angivna föreskrifter, lagar eller förordningar finns att hämta 

under: 

Kemikalieinspektionen www.kemi.se 

Sveriges Riksdag www.riksdagen.se 

Arbetsmiljöverket www.av.se 

Livsmedelsverket www.slv.se 

Jordbruksverket www.sjv.se 

1. Miljö- och hälsoskyddslagstiftning 

KIFS 2008:2 Kemikalieinspektionens föreskrifter om 

kemiska produkter och biotekniska organismer. 

KIFS 2008:3 Kemikalieinspektionens föreskrifter om 

bekämpningsmedel. 

SFS 2006:1273 Förordning om producentansvar för 

förpackningar. 


AFS 1998:6; Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om 

bekämpningsmedel samt allmänna råd om tilllämpningen 

av föreskrifterna 

AFS 2000:4; Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om 

kemiska arbetsmiljörisker samt allmänna råd om 

tillämpningen av föreskrifterna 

SFS 1977:1160; Arbetsmiljölagen 


LIVSFS 2003:10; Livsmedelsverkets föreskrifter om 

honung 

LIVSFS 2004:27 Livsmedelsverkets föreskrifter om 

märkning och presentation av livsmedel 

LIVSFS 2005:20 Föreskrifter om livsmedelshygien 

4. Europaparlamentets och rådets förordning 

(EG) 178/2002 (spårbarhetsförordningen) 


1974:211; Bisjukdomslag (174:211) 

1974:212; Bisjukdomsförordning (174:212) 

SJVFS 2002:46; Föreskrifter om ändring i Statens 

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1992:38) om 

bekämpning av amerikansk yngelröta och varroasjuka 

hos bin 

SFS 1994:1830; Förordningen om införsel av levande 

djur mm. 

SJVFS 1997:13; Statens jordbruksverks föreskrifter 

om införsel av produkter av animaliskt ursprung 

mm. 

SJVFS 2000:6; Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks 

föreskrifter (SJVFS 1997:13) om införsel 

av produkter av animaliskt ursprung 

SJVFS 1999:134; Statens jordbruksverks föreskrifter 

om veterinära kontoroller av levande djur som 

förs in från tredje land till Europeiska unionen 

(EU) och till Norge 

SJVFS 2005:19 Jordbruksverkets författningssamling, 

Statens jordbruksverks föreskrifter om smittförklaring 

med anledning av amerikansk yngelröta och 

varroasjuka hos bin 

SJVFS 2008:46 Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks 

föreskrifter om införsel av djur, sperma, 

ägg och embryon. 

6. Branschriktlinjer 

2010-12-12 Branschriktlinjer ”Säker honung” 

14 


Anteckningar 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 

........................................................................................................................................................... 


15 

31

16 



preben.kristiansen@biodlarna.se 

Anmälan om uppställningsplats 

Alla som har bin ska i år skicka in anmälan 

till länsstyrelsen om uppställningsplats för 

bisamhälle. Anmälan ska skickas in senast 

31 mars. Men bättre sent än aldrig. Från 

denna länk www.biodlarna.se/bitillsyn kan 

du ladda ner anmälningsblanketten. Om 

du inte har tillgång till internet kan den beställas 

via Kundtjänst på Jordbruksverket, 

tel. 0771-223 223. Skicka sedan den ifyllda 

blanketten till länsstyrelsen där uppställningsplatsen 

är belägen. 

Enkät om övervintringen 

Som nämnts i förra numret av Bitidningen 

kommer det även i år att genomföras en enkätundersökning 

angående övervintringen. 

Frågeformuläret som används har tagits 

fram inom COLOSS-nätverket, det internationella 

nätverket som arbetar med frågor 

angående förluster av bisamhällen (se www. 

coloss.org). 

Ju fler svar som kommer in desto mer 

tillförlitlig kommer data kring övervintringen 

att vara. Så jag hoppas att många vill ta sig 

tid till att besvara frågorna. En länk till enkäten 

kommer från början av maj att finnas på 

SBR:s webbplats www.biodlarna.se – Klicka 

på bilden som ser ut som den uppe t h. Då 

PREBEN KRISTIANSEN 

Bihälsokonsulent 

kommer du fram till frågorna. Om du 

inte själv har tillgång till internet kanske 

du kan få hjälp av en någon som har det. 

Frågorna kommer dessutom att 

skickas ut till 1500 slumpvis utvalda biodlare. 

Hoppas att även genom den undersökningen 

få in många svar. 

Ramar från döda samhällen 

Jag får ofta frågan om vad man ska göra 

med ramar från döda samhällen och om 

man kan återanvända foderramar. Ramar/ 

kakor som är nersmutsade med utsotsfläckar 

bör smältas om och rengöras. Foderramar 

som inte är nersmutsade och som inte kommer 

från samhällen som är sjuka till följd av 

nosema går att använda, antingen i samhällen 

som behöver extra foder eller i avläggare 

som bildas under säsongen. Information 

om hur analys för nosema kan göras finns 

på följande länk: www.biodlarna.se/nosema 

Övergivna kupor 

Tyvärr händer det ibland att biodlare som 

slutar med biodling låter kupor stå och förfalla 

med döda bin och utbyggda kakor kvar 

i kuporna. Detta utgör en smittrisk för andra 

samhällen när dess bin tar sig in i de övergivna 

kuporna för att hämta foder eller när 

spejarbin letar efter ny boplats. 

Förutom att det är olämpligt är 

det olagligt att låta kupor stå på 

det viset. Så här står det i 10 § 

i Jordbruksverkets föreskrifter 

om bekämpning av amerikansk 

yngelröta och varroasjuka hos 

bin (SJVFS 1992:38, Omtryck 

2002:26): 

”Bibostäder, som ej längre 

hyser levande bin, samt honung 

eller bivax och avfall av 

honung eller bivax får ej förvaras 

på sådant sätt att bin får 

tillträde därtill.” 

Genom att avlägsna täckt 

drönaryngel några gånger på 

försommaren kan kvalstermängden 

reduceras. Beskrivning 

av hur bortskärning av 

drönaryngel kan tillämpas 

finns på www.biodlarna.se/ 

dronaryngel Foto: Preben 

Kristiansen 

På SBR:s webbplats 

www.biodlarna.se 

kommer denna bild 

från början av maj att 

finnas längst ner till 

vänster på startsidan. 

Genom att klicka på 

den kommer du fram 

till enkäten om övervintringen 

2011-12. 

Bihälsa 

Det är dock tillåtet att efter anmälan 

till bitillsynsman att hålla kupor öppna för 

infångande av vildbisvärmar under tiden 

15 maj - 31 juli. Som svärmfångstkupor får 

endast användas väl rengjorda tomkupor, 

som tidigare inte hyst bisamhälle smittat 

med amerikansk yngelröta. Om det används 

utbyggda vaxkakor får det endast användas 

kakor som kommer från bigård som de 

två föregående åren varit fri från smitta. På 

en svärmfångstkupa ska det anges namn, 

adress och telefonnummer så att det tydligt 

framgår vem den tillhör. 

Bortskärning av drönaryngel 

Varroakvalster föredrar drönaryngel framför 

arbetaryngel. Genom bortskärning av täckt 

drönaryngel ett antal gånger på försommaren 

kan kvalstermängden reduceras väsentligt. 

Att avlägsna täckt drönaryngel räcker 

inte som enda bekämpningsåtgärd, men är 

ett mycket bra komplement till andra metoder. 

Information om bortskärning av drönaryngel 

och de olika sätt detta kan göras 

på finns på www.biodlarna.se/dronaryngel 

Neonikotinoider 

I december 2011 organiserade kompetenscentrum 

för kemiska bekämpningsmedel 

(CKB) och institutionen för ekologi vid 

Sveriges lantbruksuniversitet en workshop 

om neonikotinoider. En sammanfattning 

av workshopen och länkar till de olika presentationer 

som hölls under dagen finns 

på denna länk: http://tinyurl.com/cdhjg85 

Med anledning av några studier angående 

neonikotinoider som publicerades i slutet 

av mars har användningen av dessa bekämpningsmedel 

uppmärksammats en hel 

del i massmedia under senare tid. På denna 

länk www.biodlarna.se/neonikotinoider 

finns dels en sammanfattning av några av 

de senaste artiklar om neonikotinoider och 

dels länkar till olika webbplatser om ämnet. 

33

Nordbiprojektet stretar på 

INGVAR ARVIDSSON 

Det är nu över 20 år sedan 

Projekt NordBi startade med 

målsättningen att rädda den 

spillra av det nordiska biet 

som ännu fanns i landet. Det 

var sent men inte för sent. 20 

år tidigare hade det funnits 

betydligt mer avelsmaterial 

att utgå ifrån, men det gäller 

att gilla läget och göra vad 

som göras kan. 

Det har varit en intressant väg framåt 

och vi tycker att vi lyckats ganska bra 

både när det gäller att rädda vårt eget inhemska 

bi från att helt utplånas och att 

förbättra dess egenskaper. Mycket få biavlare 

hade ägnat sig åt något planerat avelsarbete 

med denna, för speciellt nordliga 

områden, så viktiga biras, utan nästan allt 

avelsarbete har gjorts med de importerade 

raserna. Vi nordbor är nog särskilt svaga för 

det exotiska, det som kommer utifrån och 

gärna långt bortifrån. Efterhand som den 

inhemska stammen blev alltmer uppblandad 

med importbina blev de också aggressiva 

och svårhanterliga. Då köpte man naturligtvis 

drottningar som fanns på marknaden 

och det var sällan några nordiska. 

Mycket information behövs 

En viktig del av vår verksamhet är att informera, 

och visa att rasrena nordiska bin 

är något helt annat än de mörka, agressiva 

bastarder som ännu tyvärr är alltför vanliga. 

Det är alltid intressant. Nyfikenheten är stor 

liksom okunnigheten. Än idag möter man 

nya biodlare som lärt sig att nordiska bin 

kan man inte ha. De är ilskna och besvärliga 

och dåliga honungssamlare. Det är så 

man kan gråta! Hur länge ska dessa lögner 

få florera. De som sprider dem har naturligtvis 

själva lärt sig detta en gång och förmedlar 

det vidare utan att ta reda på fakta. 

Snälla bin 

Jag använder själv aldrig handskar och sällan 

slöja. De är så fredliga som i stort sett 

alla rasrena bistammar är. Vi har varit omsorgsfulla 

när det gäller att bedöma rasrenheten. 

Vi gör det idag genom att mäta två 

värden på biets vinge: cubitalvärdet och 

diskoidalvinkeln. Vi har kommit fram till 

att detta är ett mycket bra och tillräckligt 

redskap att bestämma rastillhörighet på. 

Och när värdena är de rätta har vi också 

bin som är mycket fredliga. 

Föregångare 

Många tappra biodlare som ansåg det nordiska 

biet som det bästa för vårt klimat och 

våra dragförhållanden kämpade, men gjorde 

det i motvind. Några är särskilt värda 

att nämnas: Axel Olsson i Bohuslän, Börje 

Enerup i Jämtland samt Hilding Gustavsson 

och Nils Eriksson i Västerbotten. Ett viktigt 

steg framåt var när Gunnar Johansson och 

Rolf Nordström öppnade Lurö parningsstation 

1984. Det visade sig dock efter några år 

att det inte räckte med en parningsstation; 

det behövdes en mycket bättre kontroll av 

drönarmaterialet och vi visste ju inte då 

något om vingindex och vi visste inte heller 

var i landet det fanns rena nordiska bin. 

Nästa steg blev därför Projekt NordBi, som 

startade 1990. 

Frivilliga renparningsområden 

Det är bra med parningsstationer där man 

har full kontroll på drönarna, men det 

måste också finnas renparningsområden 

där drottningar kan paras med ett kontrollerat 

drönarmaterial med bred genetisk 

bakgrund. Det är ju det naturliga och bin 

är extremt inavelskänsliga. Det första området 

kom till i norra Jämtland och vi kalllar 

det nordbireservat. Det är helt frivilligt 

och ingen kan tvingas. Vi har sedan fortsatt 

I Värmland, Västerbotten och Norrbotten 

och det kan nog inom kort tillkomma 

ytterligare områden. Vi har också skapat 

genpooler på 2 öar, där vi kan bevara genmaterial 

så säkert som möjligt. 

Hur bra är det nordiska biet? 

Alla biraser har sina starka sidor men också 

sina svaga. All vet att det nordiska biet klarar 

övervintringen bra och förbrukar lite 

foder. 10-12 kg är mer än nog. Men den 

långa yngelfria perioden och arbetsbinas 

jämförelsevis långa livslängd kan också ha 

betydelse. Genom deras längre livslängd 

behöver inte yngelrekryteringen vara lika 

stor. Dessa två faktorer kan ha betydelse 

när det gäller att klara varroakvalstret. 

Ingvar Arvidsson 

Det vet vi inte än, men jag ser själv i mina 

bigårdar efter ett antal år med alltför stora 

vinterförluster, att jag ser mycket få kvalster 

i mina nordiska samhällen. Jag har 

också några carnica och några buckfast av 

2 skäl: De är i regel birikare och det är positivt 

när man behöver mycket bin till parningskupor. 

Det andra skälet är, att jag vill 

veta vad jag talar om, när jag beskriver det 

nordiska biet. När det gäller honungsskörden 

så var den 50 % högre i mina nordiska 

än i carnica- och 30 % högre än i mina 

buckfastsamhällen. Nu ska det klart sägas, 

att det var 2011,när det blev ett sällsynt bra 

ljungdrag i norra Dalsland. Och på ljung är 

de nordiska bina suveräna. Ett annat år kan 

det se annorlunda ut. 

Det går framåt 

Vi stretar på och tar hela tiden nya steg 

framåt, men det får gärna gå fortare. Vi 

behöver bli fler nordbiodlare, fler drottningodlare, 

skapa fler renparningsområden 

och genpooler. De som känner för att 

bli delaktiga i vårt arbete är välkomna. Den 

som vill veta mer om oss kan gå in på www. 

nordbi.org Vi skickar gärna vår broschyr 

och den som vill vara medlem (vi är nu ca 

400) hittar all information på vår hemsida. 

Medlemmar får vår tidning NordBi-Aktuellt, 

som kommer ut 2 gånger om året. Hör 

gärna av er till mig på ingvar.a@nordbi.nu 

En ny vår är på väg. Vi hoppas det i 

dubbel bemärkelse är en ny vår för nordbiprojektet. 


Buckfastparning på Dartmoor 

ROGER WHITE 

Sommaren 2012 kommer 

Broder Adams parningsstation 

på Dartmoorheden åter 

att öppnas. 

Efter över 80 år beslöt Buckfast Abby 

att sluta använda parningsstationen 

vid Dartmoor. Parningsstationen spelade 

en avgörande roll för framtagande 

av Buckfastbiet. Dess avstånd till andra 

bigårdar var avgörande. Det vore skamligt 

att inte fortsätta att använda denna plats, 

och att inga Buckfastbin odlas i Storbritannien, 

som är ursprungslandet. Tillstånd 

och tillåtelse att återupprätta parningsstationen 

söktes hos markägaren Anton 

Coaker för att återetablera parningsplatsen. 

Abboten vid Buckfast Abby har tillåtit 

att använda namnet Buckfast för bidrottningarna 

och aveln som vilar på vad vi lärt 

från Broder Adam. 

Peter Little besökte parningsplatsen i 

september 2011. Den var nedgången och 

övervuxen. Många av Broder Adams kupor 

hade lämnats på platsen. Några innehöll 

också ramar som använts en tid. Dessa 

kupor kommer att finnas kvar även om 

Peter planerar att använda annat material. 

Initiativtagare till att återupprätta 

parningsstationen och parningsprogrammet 

är Roger White (Cypern) och Peter 

Little (UK). Förutom parningsstationen 

vid Dartmor kommer ytterligare två parningsplatser 

att upprättas på Exmoor. 

För parningsprogrammet kommer Roger 

White att ansvara. Det praktiska arbetet 

vid parningsstationerna och kontrollen av 

avelsmaterialet i Storbritannien kommer 

att handhas av Peter Little från Somerset. 

Aveln kommer att bli ett samarbete 

mellan det existerade Buckfastprogrammet 

och det cypernbaserade Superbee avelsprogrammet. 

Man har valt att använda 

namnet ”Buckfast Superbee queen bees” 

för att bäst beskriva de drottningar som 

produceras. Man har fått tillstånd att använda 

namnet från dem som nu har namnet 

”Buckfast Superbee”. 

Syftet med samarbetet är att avla 

Buckfastbin som motsvarar dagens krav. 

Produktionen av drottningar skall ske med 


Högst upp ser man 

parningsstationen på 

1980-talet i full gång. 

Nästa kort är taget 2011 

nerifrån till höger jämfört 

med det översta. 

Platsen är igenvuxen. 

Till höger ser man 

ytterhus som lämnats 

och vuxit över, men 

fortfarande i god kondition 

efter att ha varit 

övergivna i ett antal 

år. (Foto överst Erik 

Österlund. De andra 

Roger White.) 

avseende på egna behov och för att göra 

drottningar tillgängliga för biodlare både i 

Storbritannien och övriga Europa. Huvudinriktningen 

kommer att vara mot foglighet, 

hög avkastning och låg svärmning. 

Framtida urval kommer att göras för motståndskraft 

mot varroa och ökad städiver. 

Projektet stöttas av Roger Whites Superbee 

och Peter Littles avelsprogram i 

Somerset. 

Det första är lokaliserat till Cypern, 

Kreta och Grekland som tillämpar insemination 

och parning på isolerade öar. 

Det andra har insemination och isolerade 

parningsplatser. De första drottningarna 

beräknas bli tillgängliga i juni 2012. 

Ytterligare information finns på www. 

superbee-cy.com eller www.exmoorbeesandbeehives.co.uk 

En buckfastgrupp finns på www. 

buckfastbeekeepersgroup.co.uk och en 

diskussionsgrupp på bbgroup.forum-phpbb.co.uk 

Artikeln har tidigare varit publicerad i 

Gadden och är översatt av Rune Hedberg 

35

Historiskt depåmöte i Mjölby 

KRISTER LINNELL 

Helgen den 10-11 mars var 

första gången som det nya 

Svensk Honungsförädling 

sammankallade till depåträff 

efter försäljningen av företaget. 

Det var drygt 60 förväntansfulla 

och nyfikna depåföreståndare 

som hade kommit 

till Mjölby Stadshotell för att 

ta del av tankar och idéer 

kring bibranschens framtid. 

Mötet inleddes med drop-in lunch, 

och i konferenssalen hälsade därefter 

värdarna Christer Ankarlid och Krister 

Linnell delegaterna välkomna. 

Efter sedvanlig presentation informerade 

Svensk Honungsförädling om förra 

säsongens utfall. Man konstaterade att en 

överväldigande majoritet av de svenska honungsleverantörerna 

troget levererar sin 

honung till Mantorpsanläggningen. Rapporterades 

också att i stort sett samtliga 

honungsdepåer besökts och dokumenterats 

av Krister Linnell under hösten 2011. 

Impulser från Polen 

Ett intressant inslag vid träffen var en polsk 

delegation som presenterade ett helt nytt 

sätt att lämna in honung till förädling. De 

jobbar med ett utbytessystem med inlämning 

av honung i hela ramar där både honung 

och vax finns kvar. Biodlaren slipper 

alltså att täcka av och slunga honungen. 

Deltagarna fick också ta del av tips om hur 

man kan göra för att avsevärt öka sina inkomster 

från sina bisamhällen. Efterföljande 

diskussioner och frågor visade på ett 

stort engagemang bland åhörarna. 

Premiering av 

fungerande depåer 

Ett annat ämne som väckte stor diskussionslusta 

var SHF:s erbjudande om att betala 

en ersättning till varje biförening som 

har en fungerande depå och som kommer 

upp i förra årets volymer. Likaså erbjöds 

föreningar som var villiga att starta nya 

depåer liknande möjlighet till ersättning. 

Utöver detta framkom att SHF under vissa 

Ingmar Wahlströms idé om ramlösa engångslådor gav utslag i en resa för två till St Petersburg. 

Här är han flankerad av Krister Linnell t v, vd för SBP, och Christer Ankarlid, vd för SHF. 

förutsättningar även var beredda att betala 

2 kr mer per kg honung till föreningarna. 

Grupparbeten genomfördes sedan 

med olika frågeställningar med anknytning 

till honungsdepåernas framtid. Bl a 

behandlades den viktiga frågan om hur 

vi ska lösa rekryteringen av nya depåföreståndare. 

Innovativ idé blev vinnare 

I samband med middagen på kvällen utdelades 

vinnarpriset i SHF:s tävling ”Vad 

tycker du är viktigast?”. Detta var finalen 

på den tävling som SHF och SBP hade 

utlyst i höstas och som bygger på företagens 

policy att lyssna på biodlarnas idéer 

och därefter göra verkstad av de bästa 

förslagen. 

Tävlingen hade lockat ett stort antal 

biodlare från hela landet, både från Biodlingsföretagarna 

och SBR. Det inkom flera 

bra förslag men juryn hade som uppgift att 

utse endast en vinnare, vilket inte var lätt. 

Efter diverse överläggningar utsåg juryn 

Ingmar Wahlström från Kalmar Södra Biodlardistrikt 

till segrare. Han vann en resa 

för två till St Petersburg i Ryssland till ett 

värde av drygt 9 000 kronor. 

Juryns motivering löd: ”Vinnaren har 

presenterat en stark innovativ idé som rik- 

tar sig mot framtiden, förenklar för biodlaren 

och frigör tid.” 

Förslaget innebär i korthet ett ramlöst 

”skattningssystem” med engångslådor 

som biodlaren lämnar direkt till honungsdepån 

utan att varken behöva täcka 

av eller slunga honungen. Sv. Biprodukter 

AB planerar utifrån detta förslag att redan 

i år starta ett projekt som förenklar skördehanteringen 

av honung. 

Tävlingen och Ingemar Wahlström 

uppmärksammades också på SBR:s riksförbundsmötet 

i Alingsås 30 mars-1 april. 

Datateknik som håller koll 

Nästkommande morgon, 11 mars, redovisades 

grupparbetena med många intressanta 

svar och lösningar. Det gavs också 

tid för kompletterande frågeställningar till 

de polska gästerna. De passade även på att 

visa upp ett nytt datasystem där man med 

lätthet kan följa binas aktiviteter i kupan 

med en livekamera via internet. De visade 

bl a hur man med datatekniken kunde 

kontrollera vilka bin, speciellt drottningen, 

som lämnar och återkommer till kupan. 

Helgens värdar avslutade med att 

tacka för visat intresse och en mycket nöjd 

deltagargrupp efterfrågade en fortsättning. 


Vi vill köpa din honung! 

Varför ska du sälja till oss? 

• Du själv tjänar på det – både på kort och lång sikt. 

• Vi värnar om svensk honung och dig som biodlare. 

• Du får tillgång till Europas effektivaste anläggning för honung. 

• Vi garanterar att vi köper all den honung som du vill sälja, 

både vid bättre och sämre skördeår. 

• Du binder inte upp dig genom att sälja honung till oss. 

• Vi garanterar betalning för din honung inom 30 dagar 

från invägning. 

• Vi är en garant för att prisnivån hålls uppe för svensk honung. 

• Vi har spännande utvecklingsplaner som gagnar dig som biodlare. 


Det här erbjuder vi dessutom! 

• Hämtning av honung och leverans av bifor fraktfritt 

med slingbil 15/7 och 15/11. 

• Återtag med dina egna etiketter. 

• Hela vårt förmånliga Producentpaket. 

• Olika erbjudanden för att värna om våra trogna kunder. 

• Ekonomiskt stöd till biföreningar som har eller startar 

upp depåer för honungsleveranser till oss. 

Det här arbetar vi på! 

• Att ta emot osilad honung. 

• Att köpa, sälja och hämta vax. 

• Försäljning av biredskap, förnödenheter och eget 

vinterfoder. 

• Årligt finansiellt stöd att delas ut i samarbete med 

Biodlingsföretagarna och SBR för att uppmuntra till 

innovationer som kan utveckla svensk biodling. 

• Ett nytt och smidigare system för uppsamling av honung. 

Ett system som spar både tid, arbete och pengar – och ger 

dig möjlighet att växa som biodlare. 

ingår i Lindahls Invest 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp 

Tel 0735-233100 

Fax 0142-82859 

37

SBR: s Biodlingskommitté 

arrangerade en träff för föreståndarna 

vid våra nationella 

parningsstationer samt de 

ideellt aktiva föreståndarna 

vid lokala parningsplatser i 

landet. 

Inte mindre än 35 deltagare hade tagit 

tillfället i akt att bege sig till Nässjö och 

delta i träffen. Deltagarna kom från hela 

vårt avlånga land från Skåne i söder till 

Norrbotten i norr! 

EU-medel möjliggjorde träffen 

Målet med träffen var främst att förbättra 

förutsättningarna för en god verksamhet 

med bättre effektivitet vid parningsplatserna 

men också att öka möjligheterna till 

konsensus kring de pågående satsningarna 

inom avelsarbetet. Den praktiska verksamheten 

vid parningsplatserna är tveklöst 

ryggraden i arbetet med att ta fram nya 

såväl som att bevara värdefulla avelslinjer 

inom alla våra biraser. 

Träffen, som finansierades via det Nationella 

programmet, är en viktig mötesplats 

för en fortsatt kunskapsöverföring 

kring skötsel och drift av en parningsplats, 

lokal såväl som nationell. Här gavs möjlighet 

att utbyta och förmedla information 

om de förändringar som är nödvändiga för 

en effektiv och kvalitetssäkrad verksamhet. 

Nya föreståndare håller på att ersätta 

gamla trotjänare på flera av parningsstationerna 

i landet. Informationsutbytet 

tillsammans med alla värdefulla personliga 

kontakter ger goda möjligheter för de 

nya föreståndarna att lättare och säkrare 

ta över verksamheten utan besvärande 

fallgropar. 

Ulf Gröhns minne 

Inledningsvis hälsade Alf Sjöberg, ordförande 

i SBR:s Biodlingskommitté, deltagarna 

välkomna. Med anledning av Ulf 

SBR:s Biodlingskommitté 

JANNE MÅRTENSSON, adjungerad 

Drottningen märkes gul 2012 

Parningsföreståndarträff 

Gröhns bortgång hölls en 

tyst minut för att hedra 

hans minne och det pionjärarbete 

han utförde 

under många år inom avelsarbetet 

med våra svenska 

honungsbin. 

Information om utfallet 

av den verksamhet 

som bedrivits under det 

gånga året lämnades därefter 

av Janne Mårtensson. 

De nationella parningsstationerna 

drevs under 2011 

i avelsföreningarnas regi 

med administrativ hjälp 

från SBR. Åtta stationer 

har varit öppna och sammanlagt 

har 1930 drottningar 

tagits emot för parning. Stöd har 

även under 2011 kunnat lämnas till ett 

antal nyetablerade lokala parningsplatser 

liksom till inköp av avelsdjur i föreningarna. 

För 2012 har Jordbruksverket beviljat 

medel till bl.a. driften av de nationella parningsstationerna 

och de lokala parningsplatserna. 

(Se vidare BT mars 2012 s 32.) 

Leif Svensson: Drottningar i 

försändningsbur 

Nya möjligheter att förenkla logistiken vid 

t.ex. parning av drottningar har prövats 

i Västerviks Bf. Leif Svensson berättade 

engagerat om hur arbetet, som aktiverar 

många i föreningen, går till när drottningarna 

kommer till Västervik för senare parning 

på Gränsö. 70 drottningar togs emot 

i försändningsbur förra året. Av dessa blev 

85 % parade, vilket är den normala parningsprocenten 

vid traditionellt bedriven 

verksamhet med drottningarna inskickade 

i kassetter. Leif demonstrerade även 

en mindre modell av parningskupa – Minibivo. 

Den kräver endast ca hälften så 

mycket bin som t.ex. en Apidea. 

Deltagarna engagerades sedan i en 

probleminventering vilket genererade 

många intressanta synpunkter och kon- 

Drottningodling/Avel 

Janne redogjorde för utfallet av verksamheten 2011, bl a 

ekonomin, för att sedan blicka framåt. Foto: Jan Jynnås. 

stateranden bl.a.: att metoden är arbetsintensiv 

för mottagarna, att 3 följebin i 

försändningsburen räcker för att ta hand 

om drottningen, att priset för denna parningstjänst 

kommer att ligga på ca 100:-, 

att myrorna är ett problem som skall försöka 

åtgärdas med dubbelhäftande tejp 

och/eller ullfett (lanolin), att kommunikationen 

med biodlarna kan vara knepig. 

Metoden att sända in drottningen i 

försändningsbur innebär en stor vinst för 

främst drottningodlaren, som slipper bilda 

parningssamhällen i kassetter samt bekosta 

en dyr frakt av dessa. Begränsningen 

ligger i det omfattande hanteringsarbete 

som istället överlämnas till den mottagande 

parningsplatsen. Någonstans finns en 

smärtgräns för mängden mottagna drottningar, 

vilket gör att metoden i dagsläget 

bäst lämpar sig för lokala parningsplatser. 

Preben Kristiansen: Bihälsa 

på parningsställen 

Bihälsokonsulent Preben Kristiansen förmedlade 

information och goda råd om hur 

bihälsan kan sättas i fokus vid verksamheten 

på parningsställen. Alla inblandade 

samhällen måste vara friska för att maximera 

förutsättningarna för en lyckad och 


a parning av drottningen. Detta kräver 

god omsorg och skötsel av omlarvnings- 

och amningssamhällena, samma sak 

gäller drönarssamhällena på parningsstället, 

kassettbina måste tas från friska 

samhällen med låg angreppsgrad av varroa 

och virus. Virus har visats sig kunna 

spridas även sexuellt mellan drottning 

och drönare. 

En bra rekommendation är att starta 

upp drönarsamhällena som skaksvärmar 

året innan. Det ökar möjligheten att hålla 

dessa samhällen vid god hälsa med hjälp 

av noggranna skötselåtgärder. Kassettbina 

kan och bör behandlas med mjölksyra 

innan transporten till parningsstället 

för att minimera reinvasionen av kvalster 

på parningsplatsen. Varken Apistan och 

andra kemiska bekämpningsmedel bör 

användas i kassetterna.. Behandling med 

kemiska ämnen bör inte genomföras i 

drönarsamhällen under den tid drönarna 

fostras upp. Det har visats att spermans 

kvalité försämras om drönarna exponeras 

för pyretroider eller andra kemiska medel. 

En strategi för bekämpning av varroa 

på parningsplatserna bör tas fram. Preben 

är behjälplig med detta arbete, som dock 

måste anpassas efter de olika platsernas 

förutsättningar. 

Avslutningsvis flaggade Preben för 

ett projekt i samarbete med SLU (genom 

Joachim de Miranda), som skall analysera 

virusförekomsten i bisamhällen. Bl.a. 

parningsplatser skulle kunna vara en målgrupp 

för dessa analyser. 

Svensk Biavel AB 

Torbjörn Jacobsson från Svensk Biavel 

AB informerade om verksamheten under 

2012. Man kommer bl.a. att arrangera en 

träff i augusti i Skövde med John Harbo, 

välkänd från sitt arbete med varroatoleranta 

bin i USA. 

Anslutningen till den tyska bidatabasen 

kommer att fortsätta under året. 

Torbjörn visade med några exempel hur 

denna ser ut i verkligheten. Här finns 

möjlighet att vikta de ingående egenskaperna 

efter avlarens egna önskemål t.ex. 

honungsproduktion, svärmlystnad, varroatolerans 

etc. 

Någon form av kvalitetstänkande bör 

framöver införas för verksamheten vid 

parningsstationerna var det avslutande 

budskapet från Torbjörn. Man arbetar 

också med att få hemsidan att fungera 

bättre än i dagsläget. 


Leif Svensson demonstrerar Minibivo-kupan. Foto: Jan Jynnås. 

Avelsföreningarna 

Avslutningsvis samlades deltagarna i sina 

resp. grupper för genomgång av gemensamma 

angelägenheter, som t.ex. skötselrutiner 

för 2012. Man genomförde 

också en muntlig utvärdering av den projektverksamhet 

som Biodlingskommittén 

ansvarat för under 2011. Deltagarna var 

rörande överens om nyttan och behovet 

av en ny träff för parningsföreståndarna 

till nästa år. En fortsatt satsning på de lo- 

Samtliga i gamla styrelsen blev omvalda 

vid svensk Biavels årsmöte i slutet av 

mars. Från BF omvaldes Torbjörn Jacobson 

och Bert Thrybom. Från SBR omvaldes 

Matias Köping och Lars Naimell. Inga 

suppleanter utsågs, så förändringen var ny 

ordförande, Torbjörn Jacobson. Till vice 

ordförande utsågs Bert Thrybom. Under 

verksamhetsåret 2012 är det BF:s representanters 

tur att axla posten som ordförande 

resp. vice ordf. enligt det samverkansavtal 

som finns mellan SBR och BF 

sedan 2006. 

Den förra styrelsen fick ansvarsfrihet 

för verksamhetsåret 2011 och vi hade om- 

kala parningsplatserna bedömdes också 

som mycket viktig för avelsarbetet i landet. 

Biodlingskommittén fick i uppdrag 

att ta fram en ansökningsblankett för att 

förenkla förfarandet vid ansökan om stöd. 

Vidare ansågs det vara bra om SBR:s Biodlingskommittén 

även nästa år tar hand 

om ansökan och rekvisition av medel till 

de nationella parningsstationerna hos 

Jordbruksverket. 

Svensk Biavel har fått ny ordförande 

satt ca. 565 000 kr i vår verksamhet (dvs. 

ca 95 % av de tilldelade NP-pengarna vi 

fick via JV). Största enskilda posterna var 

ersättning till SBR för parningsstationerna 

och till SLU för fältförsöket med att mäta 

kvalstertillväxt. Denna rapport finns att 

ladda ner f.n. endast på BF:s forumsida 

under ”avel”. När vi kommer igång med 

vår hemsida kommer den att finnas där, 

liksom rekommendationer till biodlarna 

hur man ska gå tillväga praktiskt. Men ni 

kan idag gå in och ladda ner filerna – intressant 

läsning av Fries och Kristiansen. 

Lasse Naimell 

39

Parningsstationer sommaren 2012 

BUCKFAST 

Aspö - Hasslö 

Stationerna är öppna för odlare i zon 1. 

Stationsföreståndare: Bertil Frost , Hasselbergsvägen 

11, 37163 LYCKEBY, tel. 

0455-23511 eller 070-5623511 

Mottagningstider: onsdagar 13 juni-1 

augusti. Medåkande ansluter i god tid före 

färjans avgång kl. 09.00 följ vägvisare Aspö 

och medtag gärna matsäck. På Hasslö möter 

man upp vid parningsstationen Enmarksvägens 

slut omkring kl. 13.00. 

Drönarstammar ASPÖ SPN08-070. 

HASSLÖ TRA08-118. 

Mottagning kan ske av parningssamhälle 

i Kieler o Apideor eller enramslådor 

(EWK) 

Bina i parningskuporna ska vara 

garanterat drönarfria och besiktigade av 

bitillsyningsman. Flyttintyg skall bifogas 

med parningskasetterna. Kostnad 70:- 

per kassett. 

Skärva 

Larvhämtning på Skärva onsdagar i anslutning 

till Aspö o Hasslö. Information 

om detta från Bertil Frost 0455-23511 

eller 070-56 23 511. Om Du larvar 10:- 

per larv, och kakbit 500:-. Omlarva gärna 

i påbörjade celler med 2-3 dagars larver 

som bytes ut mot nya larver för säker o 

fuktig transport. 

Rasparningsplats Skärva 

Mottagning kasetter onsdagar i anslutning 

till Aspö o Hasslö kontakta Bertil Frost eller 

Thomas Sandell. 

Styrsö 

Föreståndare: Egon Andersson, tel 031- 

883877 eller 0708-789370. 

Mottagning och hämtning: Endast lörda- 

Aspö 

SPN08-070 

SPN06-038 

BAN02-78 

Drottningen märks gul 2012 

SÅN05-41 

KH03-54 

BAN99-110 

UG99-555 

Hasslö 

TRA08-118 

SBR:s Biodlingskommitté 

TRA06-112 

FAT05-06 

gar på STYRSÖ SKÄRET från 2 juni-11 augusti 

Vi är tacksamma för föranmälan till Lennart 

Karlsson på tel. 031-970467 om Du 

kommer med många. Mottagning kan ske 

av parningssamhälle i Apideor eller enramslåder 

(EWK). Bina i parningskuporna ska 

vara garanterat drönarfria och besiktigade 

av bitillsynsman. Flyttintyg skall utfärdas av 

bitillsynsman samt bifogas med parningskassetterna. 

Drönarstam: PS08-706. Kostnad 70:- per 

kassett. 

Vendelsö 

Föreståndare. Eleonor Hast tel. 070- 

2614146 eller Åke Ferm tel. 0301-42326 

eller 0706-273474. 

Mottagning: tisdagar med början den 12 

juni-7 augusti. 

Både enrams- och flerramskassetter mottages, 

givitvis drönarfria. För att minska varroatrycket 

ska kasettbina vara behandlade med 

mjölksyra. För ankomst till Vendelsö ring föreståndaren 

senast måndagkväll kl. 18.00 för 

att beställa båten till tisdagen och för färdvägsbeskrivning 

och när båten går ut, vanligtvis kl. 

18.00, från Stavder hamn. 

Särskilda bestämmelser: Zon 1. Kassetterna 

ska vara drönarfria. Flyttningsintyg ska 

medföras. 

Drönarstam HNO08-013.. Kostnad 70:- 

per kassett. 

Ven 

Föreståndare: Harriet Larsson, Axelvold 

3140, 26878 Kågeröd. Tel. 0418-442044 

eller 0768-345199 

Utsättning och hämtning på lördagar med 

början den 9 juni-4 augusti 

Kontakta Harriet i god tid så får du vägbeskrivning 

och färjans avgångstid. Hämtning 

o lämning vid kaj i Landskrona. Tider 

lämnas av Harriet. Särskilda bestämmelser 

TRA04-011 

PES04-022 

FAT00-02 

CGG02-510 

Vendelsö 

HNO08-013 

KDK05-09 

LH04-82 

KDK02-418 

Zon 1. Drönarfria kassetter och besiktning av 

bitillsynsman 

Apideor o Kieler-kupor får användas. 

Flyttningsintyg måste medföras enligt gällande 

bestämmelser. 

Drönararv LHJ08-141. Kostnad 70:- per 

kassett. 

Stora Karlsö, Gotland 

Stationsföreståndare Per Wallstedt tel. 0498- 

243142 eller 0707-433349 

Mottagning ring Per för överenskommelse 

om dag o tid för perioden v 24-31. Både 

enrams- och flerramskassetter mottages och 

även ungdrottningar i försändningsbur givetvis 

drönarfria och besiktigade av bitillsynsman. 

Drönarstam: PS08-706 

Avelsringen 2012 

Avelsringen öppnar två parningsstationer för 

Buckfastbin i Sörmland. Stationerna Stendörren 

och Ringsö är öppna för alla drottningodlare/avlare. 

Priset är 70kr/kassett + ev. 

båtresa. Drönarfria kassetter och intyg från 

bitillsynsman krävs. 

På Stendörren är drönarstammen HNO08-013 

och på Ringsö TRA09-127. 

Välkomna till stationerna! Både enrams- och 

flerramskassetter typ Apidea är tillåtna. 

Läs mer på hemsidan www.fagelsangensbi.se. 

Kontakt thomas.rafstedt@hotmail.com 

Larvdagar 

Larvdag i Mölnlycke på Råda Säteri lördagen 

den 2 juni kl. 10.00 Tvådagarslarver beställes 

senast den 25 maj av Egon Andersson 

Larvdag i Tomelillaortens Bf. Utlämning av 

avelslarver torsdagarna den 24 maj o 30 maj. 

Kjell Erik Ohlsson tel. 0417-12786 eller 

ohlsson.kjell-erik@telia.com 


HW01-03 

413 

KDK00-04 

Drottningodling/Avel 

Ven 

LHJ08-141 

LHJ06-11 

LH0482 

LHJ04-65 

KH03-54 

413 

KDK00-04 

Stora Karlsö 

Styrsö 

PS08-706 

KB06-139 

ST05-462 

KB04-070 

KB03-266 

ST03-343 

PS01-017

CARNICA 

Västra Högholmen 

Öppnar den 9 juni och stänger den 21 juli. 

För bokning ring HAsse L tel 070-6027979 i 

god tid. 

LIGUSTICA 

Hallands Väderö 

För information om öppettider och utsättning 

av parningskassetter ring Heinrich Valtinat 

0431-22274. 

Gränsö 

På nedanstående datum kommer oparade 

drottningar att tas emot för parning. Drottningarna 

tas emot i tillsättningsbur med följebin 

och skickas åter i samma burar om parningen 


Hallands 

Väderö 

Hallands 

Väderö 

2012 

LTN10050-058 

BTL06002 

LTN08052 

HVÖ09 

(Ljungholm) 

BTL07002 

BTL04002 

har varit lyckad efter 10-14 dagar. Svarsmail 

kommer om plats finns på beställt datum. 

Samtidigt med denna bekräftelse kommer ett 

PM att bifogas, så att allt ska vara klart inför 

en lyckad parning. Vi hade samma resultat av 

Brev till redaktionen 

Spillkråka, gröngöling eller hackspett? 

I vecka åtta när bina började med rensningsflygningen upptäckte min kompis biodlaren 

Sten Abrahamsson i Beateberg, Töreboda kommun ett stort hål i sin gamla hederliga 

trågkupa. Vid sidan om kupan låg en stor hög med flisar och isoleringsmaterial. Bina var 

några dagar efteråt fortfarande vid liv. Det hördes tydligt surrande i flustret. 

Vi undrar om det var en spillkråka eller en annan individ av familien hackspett. I 

närheten ca 150 m bort fanns tydliga spår av en spillkråkas arbete. Då gällde det ett friskt 

träd. 

Har någon observerat liknande händelser vid bikupan? 

Rainer Born, Beateberg 

parningen 2010 som alla andra parningsstationer, 

som tar emot småsamhällen med oparade 

drottningar för parning. 

Möjliga mottagningsdatum är 5/6; 13/6; 

20/6 och 27/6. Anmälan till Björn Westeson 

mail bjorn.westeson@telia.com 

Drönarstam LS09132, äldre ligusticastam 

med bred avelsbas. Kostnad 100:- för varje 

mottagen drottning 

MELLIFERA 

Lurö 

Parningsstationen har öppet som vanligt. 

Drönarstam blir Stavershult SC10302. Bedömning: 

5-5-3-4-5. Vingvärden 1,53/-4,2 100%. 

Föreståndare Ingvar Arvidsson 0531-32178. 

Bikupetak 

Jag köpte ett antal uppstapling lågnormal 

för några år sedan. Taken hade en sarg med 

asafaboard med tjärpapp över. Visst ett par 

år fungerade det. Men nu skall man veta att 

allt som suger vatten och fukt är binas värsta 

fiende. Fukt måste hållas borta från samhällena. 

Med täckning av tidningar och övervakning 

så kan detta elimineras genom att ta 

bort allt som känns fuktigt.Taken då. Jo jag 

bytte ut alla mot sk blå friigolit. En skiva 50 

mm tjock passar precis till två kuptak. Det 

blev bra, ja otroligt bra, lätta tak,absorberar 

inte fukt, kan det bli bättre 

Bengan 

41

Statistik över Sveriges Biodlares Riksförbunds verksamhet 2011 

% som lämat 

rapport 

Infobigård 

Föreningsbigård 

Antal deltagare 

i studiecirklar 

Antal studiecirklar 

Medlemmar 

som 

lämnat rapport 

Antal medlemmar 

i SBR 

Skörd per 

invintrat 

samhälle 

Honungsskörd 

totalt (kg) 

Samhällen per 

medlem 

Invintrade 

samhällen 

hösten 2011 

Avläggare 

sommaren 2011 

Förluster, % 

Förluster 

Invintrade 

samhällen 

hösten 2010 

Kvinnor 

Män 

Distrikt 

Blekinge 74 18 740 124 16,8 200 802 8 23834 32 235 95 4 32 6 1 40,4 

Gotland 32 3 739 120 16,2 290 809 22 24365 33 126 36 1 0 2 1 28,6 

Göteborg & Bohus 186 52 1456 198 13,6 621 1782 7 38162 26 722 240 23 203 9 7 33,2 

Halland 145 54 1386 192 13,9 392 1472 8 46060 33 474 186 10 112 10 1 39,2 

Jönköping 270 59 1960 439 22,4 851 2275 7 58669 30 640 326 8 70 7 6 50,9 

Kalmar Norra 81 26 815 113 13,9 294 1046 10 29703 36 206 108 19 230 7 1 52,4 

Kalmar Södra 153 33 2166 261 12,0 673 2565 14 91787 42 378 186 10 90 11 3 49,2 

Kronoberg 202 64 3148 234 7,4 1226 2795 11 75129 24 482 260 8 78 4 4 53,9 

Sjuhärads 109 33 735 118 16,1 231 880 6 22169 30 310 139 8 106 6 0 44,8 

Skaraborg 184 51 2136 350 16,4 863 2578 11 103114 48 558 234 10 78 5 6 41,9 

Skåne 341 74 4959 860 17,3 1601 5390 13 184749 37 1245 416 44 670 8 9 33,4 

Älvsborg Norra 180 50 1212 214 17,7 505 1497 8 42076 35 356 197 9 53 3 3 55,3 


Östergötland 136 57 2002 322 16,1 610 2147 10 88535 44 590 219 12 94 10 2 37,1 

Dalarna 127 51 966 223 23,1 300 1027 6 22142 23 287 169 5 42 3 1 58,9 

Stockholm 143 73 1279 206 16,1 547 1283 5 47688 37 633 244 23 243 6 2 38,5 

Södermanland 102 57 1082 195 18,0 385 1275 8 56633 52 411 159 12 89 4 3 38,7 

Uppsala 65 33 706 124 17,6 320 870 9 34736 49 333 98 8 80 2 1 29,4 

Värmland 61 19 1128 260 23,0 381 1211 15 21807 19 283 79 10 84 0 1 27,9 

Västmanland 58 21 527 86 16,3 182 602 8 23383 44 181 78 2 17 4 2 43,1 

Örebro 83 29 1061 239 22,5 431 1224 11 28051 26 283 113 9 75 4 3 39,9 

Gävleborg 70 16 1026 143 13,9 182 1036 12 31208 30 241 86 2 13 1 0 35,7 

Jämtland 19 12 181 43 23,8 89 196 6 3741 21 118 31 1 10 0 0 26,3 

Norrbotten 62 26 300 66 22,0 87 333 4 9684 32 169 86 6 43 0 1 50,9 

Västerbotten 101 55 843 192 22,8 162 811 5 16260 19 233 156 7 48 12 0 67,0 

Västernorrland 49 21 315 56 17,8 89 354 5 8925 28 187 70 3 18 0 0 37,4 

Summa: 3033 987 32868 5378 16,4 11512 36260 9 1132610 34 9681 4011 254 2578 124 58 41,4 

Götaland 2093 574 23454 3545 15,1 8357 26038 10 828352 35 6322 2642 166 1816 88 44 41,8 

Svealand 639 283 6749 1333 19,8 2546 7492 8 234440 35 2411 940 69 630 23 13 39,0 

Norrland 301 130 2665 500 18,8 609 2730 6 69818 26 948 429 19 132 13 1 45,3

SBR:s statistik 

– kommentar 

Äntligen har kräftgången brutits. Andelen 

biodlare som rapporterar har ökat 

med flera procent jämfört med föregående 

år. Fortsätt på den vägen! Ju fler som 

lämnar rapport ju bättre kan man utläsa 

förändringstrender. Vi riskerar inte någonting 

genom att fylla i den. Det är anonymt. 

Västerbotten har blivit sämre men är 

fortfarande klart bäst, som vanligt. Dalarna 

och Älvsborg Norra har också orkat över 

55 %. Det är de bästa. 

Vinterförlusterna är tillbaka på föregående 

års 16 %. det är fortfarande för högt. 

Enskilda föreningar ligger klart högre, 

men Kronoberg kom under 10 %. Vad är 

deras hemlighet? 

Skörden blev något lägre per invintrat 

samhälle, 34 mot 36 kg. Det betyder att 

säsongen var klart sämre än föregående, 

då man trots hög vinterförlust kunder få 

högre medelskörd, vinterförlusterna inräknat. 

Det är ju så medelskörden räknas 

här. Det är det ekonomiska genomsnittet. 

Det är totala utfallet efter hur bra bina, biodlarna 

och omgivningen samverkat. Totalskörden 

blev också ungefär densamma, 

men för ett större antal medlemmar som 

rapporterat. 

Antalet medlemmar har fortsatt att 

öka. Och andelen kvinnor har ökat med 

en %, från 24 till 25. 

Antalet bisamhällen per medlem ligger 

kvar på 9. Men bland de rapporterande 

har Götaland ökat från 9 till 10 och Svealand 

minskat från 10 till 8. Fler i Götaland 

skaffar fler samhällen. Gotland ligger 

som vanligt högst med 22, men det är en 

minskning från 27. Men kan det bero på 

att fler rapporterat? 

Antalet studicirklar har ökat med 53 

%! Mycket bra som borde ge utslag i nya 

biodlare. Antalet deltagare har också ökat 

med hela 80 %. Antalet föreningsbigårdar 

har ökat med 18 %. Infobigårdarna har 

också ökat något. 

Red 


Två forskarrapporter om neonikotinoider 

Två nya studier visar hur de numera vanliga insektsmedlen neonikotinoider skadar humlor 

och bin fast dessa utsätts för doser som de inte dör av. Rapporterna kommer från 

en brittisk grupp och ett franskt team. Gifterna påverkar insekters centrala nervsystem och 

de sprider sig till nektar och pollen hos blommande grödor. 

Den brittiska studien visade att humlorna drog in ca 10 % mindre med mat och producerade 

85 % färre humledrottningar som ska bilda humlebon året därpå. Forskarna drar 

slutsatsen: ”Användningen av neonikotinoider på blommande grödor är helt klart ett hot 

mot deras hälsa, och måste snarast omvärderas.” 

I den franska rapporten visas att exponering av neonikotinoider försämrar honungsbinas 

målsökande förmåga, vilket får många av bina att dö. Jämfört med kontrollbina som 

inte exponerats för bekämpningsmedel löpte de behandlade bina omkring två till tre gånger 

större risk att dö när de var borta från sina kupor. Sannolikt störde bekämpningsmedlet 

binas målsökande system så att de flög fel. 

”Vår studie väcker viktiga frågor om förfaranden vid godkännande av bekämpningsmedel”, 

säger de franska forskarna. Man måste ta hänsyn till de doser som inte direkt dödar 

bin men orsakar beteendestörningar som får svåra konsekvenser. 

Dessa två rapporter orsakade ett flertal nyhetsinslag på TV och i tidningar. De ligger till 

grund för det pressutskick från SBR:s riksförbundsmöte i Alingsås som finns återgivet på 

sid 5 i detta nr av Bitidningen. 

Källa för informationen om rapporterna: 

http://home.ezezine.com/1636/1636-2012.03.29.14.01.archive.html 

Ligusticagruppens årsprogram 

AVELSEMÖTEN på tre platser lördagen den 14 april kl 10. Anmälan till respektive områdesansvarig. 

Se också vår hemsida: www.ligusticagruppen.se 

Örebro: Lars-Olov Andersson, 0705309696 lars-olov.andersson@ifmetall.se 

Brunstorp: Peter Karlsson 036-181610, 0768725221 peter.a.karlsson@arlafoods.com 

Kungälv: Jan Jynnås 031-7999342 janjynnas@hotmail.com 

NOSEMATEST: Kurs i nosemadiagnostik. Ansvar: Ligusticagruppen och Visingsöbiodlarna lördagen 

den 21 april kl 11 i Visingsöstugan. 

Anmälan till Lars Forberg 0390-40464, 0730517156 lars.forsberg-vo@telia.com 

PO Wagnsgård 036-50509, 0705114858 wagnsgard@allt2.se 

DROTTNINGODLING: Olika avelsmetoder. Lördagen den 12 maj kl 10 i föreningsbigården Brunstorp, 

Huskvarna. Avslutas med besök på parningsplatsen, Visingsö. 

Anmälan till Peter Karlsson 036-181610, 0768725221 peter.a.karlsson@arlafoods.com 

PO Wagnsgård 036-50509, 0705114858 wagnsgard@allt2.se 

NYBÖRJARDAG: Presentation av parningsplatsen på Visingsö. Lördagen den 30 juni kl 10, Visingsöstugan. 

Anmälan till Lars Forsberg 0390-40464, 0730517156 lars.forsberg-vo@telia.com 

Peter Karlsson 036-181610, 0768725221 peter.a.karlsson@arlafoods.com 

KALIBRERINGSDAG: Lördagen den 7 juli kl 10,Visingsöstugan. Genomgång av samtliga Visingsösamhällen 

enl. Svensk Biavels metod. Ansvar: Ligusticagruppen och Visingsöbiodlarna. 

Anmälan till Lars Forberg 0390-40464, 0730517156 lars.forsberg-vo@telia.com 

PO Wagnsgård, 036-50509, 0705114858 wagnsgard@allt2.se 

Vårträff i Hässleholm med SBR Quinnor 

Välkomna till Hässleholm måndagen den 28 maj kl. 19.00, då vi bland annat får 

höra mer om det nystartade projektet Adopt a bee - get honey for free. 

Vi träffas på Hässleholms Tekniska Skola och börjar med information och fika till 

självkostnadspris. Därefter tar vi en titt på en av de tio bikupor som Adopt a bee i 

vår sätter ut i centrala Hässleholm. 

Du kan läsa mer om projektet på www.adoptabee.se 

Vi avslutar med att dra upp riktlinjerna för kommande arrangemang inom SBR 

Quinnor Skåne. Anmälan senast torsdag 24/5 till någon av oss. Det går bra att 

ringa eller mejla: 

Ingrid Hallberg 0451 - 609 85 iok.hallberg@hotmail.com 

Ulla Nilsson 044 - 121342 ulla_nilsson_45@hotmail.com 

Stina Lindén 0451-21303 info@adoptabee.se 

Red 

43

Vi minns TILL ER SOM SKICKAR IN TEXT till redaktionen om möten i era distrikt och 

föreningar. Vi är tacksamma om ni kan göra på följande sätt för att underlätta för oss. 

Karl-Erik Boqvist 

Bodens Bf 

Gösta Dahlgren 

Bollnäs Bf 

Lennart Jönsson 

Göteryd-Markaryds Bf 

Bernt Park 

Norra Västbo Bf 

Bertil Johansson 

Svältorna-Kullings Bf 

Gäsene-Herrljunga Bf 

Vi minns 

Gunnar Krantz 

VÅR VÄN och biodlarkamrat har hastigt 

lämnat oss. Mitt i livet! Det är så lätt att 

ta till överord när man skriver en ”runa” 

över en vän. Men Gunnar var en enastående 

person med starka åsikter och civilkurage. 

Han var mycket engagerad inom 

biodlingen och satt i SBR:s styrelse under 

ett antal år. Inte bara det utan han hade 

också till uppgift att bedriva utbildningsinsatser 

i förbundets tjänst. Naturligtvis 

hade vi också glädje av honom inom vår 

förening. Gunnar skrev ”Drottningodling 

i praktiken” som utkom 1991. Den 

har säkert de flesta drottningodlare i sin 

ägo. För ett antal år sedan uttalade sig fd 

hustru Åsa något frustrerad ”ALLA dessa 

föreningar”! För det var ju så med Gunnar 

att hans engagemang sträckte sig inte 

bara inom biodlingssfären utan det var 

jakt, fiske och hembygd. Listan kan göras 

längre! Livet är skört. 

För Bergsslagens Bf, Leif Strömberg 

Manus till Almanackan 

Förkorta er information på det sätt som gjorts i mötesannonserna på nästa sida. De är 

ämnade att vara kortfattade med den nödvändigaste informationen för att ge plats åt så 

många som möjligt. Skriv texten i ett textdokument, t ex Word, Open Office eller Pages 

och skriv i detta bara den text som skall stå i tidningen. En fil för varje månads text. Kalla 

textfilen för er förenings namn + månadens namn, t ex ”Tumba bf maj.doc”. Bifoga 

textfilen till ett mail till redaktören: erik.osterlund@biodlarna.se Det går naturligtvis 

också att skicka mötestexten med ett vanligt brev. 

Tack för ditt tillmötesgående! 

Biodlarresa till Litauen 

Vi besöker återigen Litauens biodlares årliga kongress, i år i Kupiskis, med 

utställning, försäljning och fest. Besök även hos enskilda biodlare. mm. 

Tid: Första veckoslutet i augusti, onsdagen 1 aug.– måndag 6 aug. 2012. 

Pris: 5 895 kr. allt inkl. Sista anmälningsdag 31 maj. 

Antalet platser är begränsat. Resan går med buss från Mariestad via 

färja Stockholm-Riga. 

Kontaktperson Lars Nolberger Tel. 0501-356 83, 070-642 42 36. 

Mariestads Biodlareförening/Skaraborgs Biodlaredistrikt 

Av Biodlare För Biodlare 

28 april kl 10:00 

● Rundvandring på firman med personal på 

plats för att svara på frågor 

● Tillverka salva av bivax 

● Avläggarbildning i sexramarslåda 

● Demonstration av årets nyhet på rökpustfronten! 

● Representanter för Swienty och Por Pac mfl på plats 

Lunch och kaffe till föranmälda 

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på www.lpsbiodling.se för att ta del av erbjudanden och nyheter 

LP:s Biodling AB 

Torstensbyn 14 

661 94 Säffle 

Tel: 0533-631 11 

shop@lpsbiodling.se 

LP:s Biodling AB 

Besök vår hemsida: www.lpsbiodling.se 

Torpa, 

432 95 Varberg 

0340-62 00 21 

Tappstation 70 

Effektiv tappning av din honung! 

Rundbord med optisk sensor 

och Dana api Matic 1000 

Kan även kombineras med 

transportband!! 

Artnr 110896 

Prisexempel: 

Delbetala med EnterCard i 24 mån 

2 100:-/mån 

Anmäl dig och förbeställ ditt material senast 25/4!! 

Uppdaterat program med tider finns på www.lpsbiodling.se 

www.swienty.com 


Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Blekinge Biodlaredistrikt Vårmöte i Hasselstads 

bygdegård 2 juni kl 10.30-ca 14.30. Efter 

inledning med fika träffar vi utvecklingskonsulent 

Peder Lilja. Nyheter om bl.a ”Projektet Ingelstad” 

förmedlas av Jonny Ulvtorp. Föranmälan, 

gärna föreningsvis, senast 28 maj till Anita 

Danielsson telefon 0457-15459. 

Jönköpings läns distrikt Bihälsoträff med 

Olle Andersson. To 10 maj Kl 18 i Burseryds 

föreningsbigård. Samling i Holgryte! Varroakontroll 

och kontroll av bisjukdomar i samband med 

vårarbeten i bikupan. Vägvisning från Burseryds 

samhälle. Ingen föranmälan. Genomförs i 

samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Kurs att göra avläggare och andra försommararbeten 

i bigården. Anders Sandh. On 23 maj 

kl 19-21 i Hembygdsgården Örserum, 12 km 

öster Gränna. Mycket lämplig för nya biodlare 

och deltagare i nybörjarkurser. Föranmälan 

senast 21 maj till Sture Käll, sture.kall@telia. 

com 0390-2102, 0738-345016. Genomförs i 

samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. 

Kalmar Södra Biodlardistrikt Temadag To 

17 maj kl 11. Ingeltorpsgymnasiet, väster om 

Kalmar. Samverkan mellan lantbrukare och 

biodlare. Representant från Sydöstra Sveriges 

Frö- & Oljeväxtodlare föreläser. Diskussion om 

biodlingens roll i lantbruk. Redskapsförsäljning: 

Kennerth Fransson, Eriksmåla Kaffe, lotterier 

Skånes Biodlardistrikt Utbildning Godkänd 

biodlare fr 1 juni kl 09.30-16 på Salliusgymnasiet, 

Östergatan 15 i Eslöv. Preben Kristiansen. 

Kursen berättigar till intyg för att bli 

Godkänd biodlare enl. Jordbruksverkets krav. 

Man måste ha praktisk erfarenhet av biodling 

under minst tre år. Kostnad: 90:- inkl Frukostbuffè 

och Lunch. Anmälan senast må 28 maj 

till Ingrid Bondesson 042-321285 eller i.b.b@ 

telia.com 

Stockholms Läns biodlare Föreläsning må 

21 maj kl 18 i Tomtbergaskolans matsal Huddinge. 

Lasse Helander från Distriktets och 

SBRs styrelse och Peter Schneider, Biodynamiska 

Yrkesodlarna och SBR Gnesta prata om 

"Biodynamisk biodling" och vad det innebär i 

praktiken. För planeringens skull anmäler ni er 

till johan.jarbrant@gmail.com senast 18 maj. 

Kaffe och kaka till självkostnadspris. 

Södermanlands Distrikt Vårmöte.”Inspireras 

till Drottningodling” 6 maj kl 10-14 i Lindersborgs 

hembygdsgård. Lunch 50 kr. Anmälan 

omgående. 

Västerbottens distrikt Studieresa till Finland 

1-4 juni. Vi träffar Svenska Österbottens Biodlare, 

vi tittar på ett antal bigårdar samt besöker 

Blomqvists Plantskola (www.blomqvistplantskola.com). 

Flygresa tur och retur från Skellefteå, 

boende i bättre vandrarhemsstandard i 

Jakobstad, transport till samtliga studiebesök 

samt en del av resans förtäring ingår. Kostnad 

ca 1 500 kr inkl moms. Bindande anmälan till 

Gröna Navet senast 14 maj, tel 090-164183 

eller e-post gronanavet@umea.se. 

Älvsborgs norra biodlardistrikt Distriktsmöte 

on 30 maj kl 19 på kulturhuset Kronan, 

Trollhättan. Vår nya förbundsordförande Marita 

Delvert. Anmälan senast 21/5 till Sv väst. Tel 

0522-653333 eller e-post till vgregionen@sv.se 

Örebro Biodlardistrikt Ligusticagruppen i 

Örebro bjuder in till möte om biavel sö 20 

maj kl 13. Kafé-Skogen i Örebro. Program 

utveckling av biavel och andvändning av 

Vinön. Anmälan till Lars-Olov Andersson 070- 

5309696. 


MÖTEN OCH KURSER 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Bjäre Bf Sommarmöte on 23 maj kl 18 i 

Föreningsbigården, Rosenhult, Förslöv. Uttlottning 

av drottningar samt kaffe och fika. 

Dalslands Södra Bf Den 1 maj kl 15. Invigning 

av Föreningsbigården i Östra Stenshult, 

Frändefors. Våren i kupan o familjeaktiviteter. 

Kontakt: Per 0521-42069, 070-3170172. Den 

26-27 maj finns vi på Nuntorpsdagarna i Brålanda. 

Vi gör PR för bin, biodling och vår förening. 

Kontakt: Agneta 073-1586004. Varje tisdag 

maj-sept från kl 17.30 är föreningsbigården 

bemannad. Egen fika medtages. 

Falbygdens Bf Vårmöte 24 maj kl 18 på 

Åsle Tå. Krister Linnell från HF besöker oss. 

Anmälan till: Kent 0515729091 el. Karl-Evert 

051537218. Fika till självkostnadspris. 

Finspångsortens Bf On 16 maj kl 18 börjar 

kurs, ”Biodling i praktiken” med drottningodling 

hos Anna-Britta Lodmyr, Torstorp Marieberg. 

Anmälan kan göras på plats. On 30 maj kl 18 

bigårdsträff hos Nils-Olof Karlsson, Käslinge, 

Vånga. Samåkning från Majelden 17.30 

Grännaortens Bf Värd för distriktskurs on 23 

maj kl 19-21 i Hembygdsgården Örserum, 12 

km öster Gränna. Att göra avläggare och andra 

försommararbeten i bigården. Anders Sandh 

är kursledare. Mycket lämplig för nya biodlare 

och deltagare i nybörjarkurser. Föranmälan 

senast 21 maj till Sture Käll, sture.kall@telia. 

com 0390-2102, 0738-345016. Bigårdsträffar 

i föreningen varje onsdag kl 17-18 från 16 maj 

t.o.m.4 juli. 

Göinge Bf Vårstädning sö 6 maj kl 10. Vi 

bjuder på grillkorv kl 13. Medtag kaffekorg. 

Föreningsbigården öppnar må 7 maj kl 18. 

Öppen alla måndagar kl 18-21. Vårmöte må 

21 maj i Föreningsbigården i Glimåkra kl 18.30 

Korvgrillning. Mötesförhandlingar kl 19. Utlottning 

av bidrottningar. Fika 

Göteborgs Bf 100 års-jubileum to 24 maj kl 

19 i Grekiska föreningen, Wadköpingsgatan 1, 

Hisings Backa. 

Hisingens Bf Medlemsmöte må 14 maj kl 

19-21. OBS detta möte hålls i vår bigård, 

Ljungängsbacken 15. Under mötet planerar vi 

inför vårt kommande öppna hus. 

Höglandet bf Info- och planeringsmöte to 

10 maj kl 18 i Riksbyggens samlingslokal, 

Runedalsgatan 4, Nässjö, med ingång från 

gården. Visning av bimaterial samt vad som 

kan framställas av honung och vax t.ex. bakverk, 

senap, karameller, salvor och ljus. Info 

om kommande evenemang såsom Larvdagen 

i Äng, Öppet hus i Lemnhult, Öppen trädgård 

i Hattsjöhult, Biets dag i september och Julmarknaden 

i december. Kaffe med honungsbröd 

serveras. 

Högsbyortens Bf To 3 maj kl 18 i 

föreningsbigården, Storgatan 64, Högsby, 

öppnar för säsongen och är öppen varje 

torsdag kväll från klockan 18. I slutet av maj 

kommer ev. en bussresa till Visingsö att 

ordnas. 

Inlands-Torpe Bf Bigårdsträffar i 

föreningsbigården Tösslandagården, Lilla Edet 

tisdagar 22/5, 5/6, 19/6, 3/7, 17/7, 31/7 och 

14/8, kl 18. http://inlandstorpebiodlarforening. 

weebly.com 

Lidköpings Bf Alla torsdagar i maj träffas vi, 

start kl 18 med kaffe, 20:-, även torsdagar utan 

särskilt program (ej helgdagar). Materialarbete 

to 3 maj i Råda bigård. Bigårdsbesök to 31 maj 

hos Wallroth i Resville, samling Råda bigård. 

Ev programändringar på hemsidan. 

Almanackan 

Lindomeortens Bf Möte ti 8 maj kl. 18.30 i 

Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7, 

Kållered. 

Mölnlycke Bf Lö 12 maj kl 13-16. Preben 

Kristiansen föredrag, senaste nytt inom varroaforskning, 

behandling med praktisk förevisning 

av tvättmetoden för kvalsterräkning. Råda 

Säteri i Mölnlycke. Info: www.molnlyckebiodlare.se 

Larvdag lö 2 jun kl 10 på Råda Säteri i 

Mölnlycke. 2-dagarslarver beställes senast 31 

maj via egon@radabigardar.se 

Nässjöortens Bf 80 års-jubileum 11 maj kl 

18. 

Salaortens Bf Bigårdsträffar/medlemsmöten 

för föreningens medlemmar maj, juni och juli 

kl. 18. Andra tisdagen i månaden! Biskötsel 

träff 2 maj kl 10. Bihusesyn 8 maj. Vi gör en 

bihusesyn tillsammans. Våryra i Svepnäs 12 

maj kl 10-15. Vi medverkar på Sala Trädgårdsförenings 

arrangemang med en visningskupa 

och en utställning. Info Håkan von Knorring 

0224-742043, Hans Skagerlind 0224-22028 

och Jörgen Boman 0224-80420. 

Skövde Bf Torsdagsträffar kl 19. 3 maj – Upptaktsmöte, 

drönarutskärning Jan L, information 

om bitillsyn och sjukdomsläget, Kristina S. 10 

maj – Aktuellt i bigården. Erfarenhets utbyte 

frågor och svar. Jan L. 24 maj – Teoretisk 

genomgång och planering av drottningodling 

för eget bruk. (Under juni kommer medlemmar 

att kunna hämta larver för egen drottningodling.) 

Jan L. 

Sollentuna Bf Ti 15 maj kl 19. Fridshyddeväg 

17 Häggvik. Drottningtillsättning, mera prat 

samt kaffe. 

Söderåsens Bf Lö 12 maj hos Per-Erik 

Cruse. Drottningodling enl Claes-Göran. 

Ti 22 maj. Tillbaka hos Per-Erik – bågsnitt, 

omlarvning. Hantverksdagen i Perslund i maj. 

Södra Vätterbygdens Bf Brunstorpsträffar. 

Föreningsbigården öppen varje onsdag under 

tiden 23 maj-15 aug. kl 17-19 Träffa bigårdsansvarig 

och någon från styrelsen. Utbyta 

idéer och kunskaper. Ta larver från föreningens 

samhällen. 

Sösdalaortens Bf Vårmöte 8 maj i IOGT NTOlokalen 

kl 19. Föredragshållare Bogöran Nilsson 

från yrkesbiodlarskolan. Kaffe serveras. 

Uddevallaneidens Bf Möten och temakvällar 

vanligtvis i Södertullsgården, Asplundsg. 36 

kl 19. Kaffe med dopp för 20 kr. Gäller även 

Mollön. Lö 12 maj – Vårfejardag på Mollön 

kl 10. On 23 maj – Start av OBS-kupan på 

museet. 

Värnamoortens Bf Vårmöte 12 maj hos Ingvi 

och Ulf Axelsson Kvarnåker. De visar biodling 

och slungrum. Ingvi och Ulf bjuder på fika. 

Samåkning från Kulturhuset Cupolens parkering 

kl. 13.15. Informationskväll om biodling 23 

maj kl 16-20 i Vuxenskolans lokal Storgatan 55 

Värnamo. Vi bjuder in allmänheten. Information 

om ”Biodling och Livet i en Bikupa”. Föreningen 

bjuder på fika. 

Västerviks Bf Upptaktsmöte i föreningsbigården 

25 april kl 18, Kulbacken. Därefter 

möts vi varje onsdag vid samma klockslag 

fram till mitten av augusti. Drottningodling 

och avläggarbildning 27 juni kl. 17.30 

föreningsbigården, Kulbacken. Följ föreningens 

arbete på www.biforening.se 

Örebro Bf Sommarmöte 17 juni kl 10-14 

i föreningsbigården, Karlslunds Herrgård. 

Utökning av bisamhällen och användade av 

snabbkokare. 

45

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge 

Tel 08-53025347, 070-5107054 

info@freddyduwe.com 

Öppettider se 

www.freddyduwe.com 

Segebergerkupor lågnormal. Beg 

men i bruksskick. Lådor bottnar, tak, 

foderlådor, spärrgaller, tömmarbottnar, 

nya och beg ramar med eller 

utan stift och vax. Jan Westerlund 

070-560 24 10, 0932-10658. 

2 trågkupor LN + skattlådor. 2 isolerade 

skälderhuslådor svea. Foderballonger. 

Högstbjudande. 0472-264070. 

Bisamhällen 

Bisamhällen, Buckfast, LN, säljes 

i maj i Halmstad. Tel. 035-17 55 90, 

0727-21 10 12 

Bin o drottningar från Örebrotrakten 

Leverans efter 1 maj Tel: 073-9041387 

Epost: pasaga.ramic@gmail.com 

Västra Värmland Friska Carnicabisamhällen 

på LN säljes. 

Tel.: 0706748793 

10 buckfastsamhällen säljes efter bra 

rasparade mödrar Leverans i maj på 

norskramar Tel 0735-233120 

RAMLIST 

LN, Norsk, o Svea OB 4:00, Borrad 

4:50. Hoffman, LN 5:00, Langstroth 5:25 

Tillverkning av alla förekommande 

biramar. Frakt tillkommer. 

Tel 0223/13180 

Bisamhällen Buckfast 10 ramar LN 

utan kupa. Lev b. maj. (Småland) 

1400 kr + moms. Tel 0477-40060. 

Avläggare Buckfast 5-ram el 10ram 

med el utan kupa. Henry Andersson. 

Simrishamn. 0414/26084. 

Krainerbin på 3 st. LN-lådor av trä 

med ytterhus av styrofoam, pris 

2500 kr. 090-126897 

Avläggare på LN med buckfastbin 

säljes under säsong. Bra kvalitet. 

0433-20195 eller 070-3147333 

Övervintrade Bisamhällen 

Ligustica, fem samhällen på Svea 

ramar. Örebro 0705-345880 

Paketbin samt avläggare på 3/4 

och 1/1 Langstroth. Buckfast med 

parade dr. från Lunds Biavelsklubb. 

Hämtas i Lund eller Kungsbacka. 

Tel: 0768 630521. www.honungsgarden.se 

Bisamhällen Carnica LN Nybys 

Bigård i Norrtälje Tel-072-308 

88 51 

Bisamhällen.Övervintrade starka 

samh. Buckfast på LN. Även avl. o 

drottn. I sommar. Växjö 0470-30274 

Buckfastsamhällen LN. Tfn 0346- 

404 15 eller 070-23 00 787 

Produktions-samhällen säljes. LN, 

Buckf. på 2 lådor. 0372-34031 

martin.nehmann@telia.com 

Avläggare LN, 5-6 ram. Märkt 

äggl ny drott inkl låda, 950 kr. Fr ca 

15/6. 073-7147205 Nora berin43@ 

hotmail.com 

Buckfastsamhälle och avläggare 

från v. 24 i Småland. Mob nr: 070 

319 4495. 

Buckfast avläggare från stationsparad 

drottning levereras i juni. 

Finns i Halmstad.Tel. 0705423721. 

Bisamh Buckfast i vår och avläggare 

i sommar. Dadant, 3/4 

o LN. säljes utan botten och tak 

070/3721699 Storfors 

Bidrottningar 

Bidrott, gula ita. Bisamhällen. 

073-8058872 Arne Håkansson 

Kullabergs rasparning 

Buckfastdrottningar m stamtavla. 

Nosemafria, kalkfria, 100 utrensning 

450:- inkl frakt. Även Avläggare 

LN, 

N, Svea,Dadant 3/4 Langstroth 

042-65045, 0706-693555, 

www.kullabi.se , owe.se@telia. 

com 

Buckfastdrottningar 300+moms. 

Bisamh. LN/SVEA i juli 

1000+moms. 

solstabi@tele2.se 054 530902 

kväll. 

Köpes 

Några bisamhällen mälardalen 

eller angränsan 0706574829,leifwallerstrom@yahoo.se 

2-3 bisamhällen på LN. Sverker 

Danielsson, Långelanda, 67291 

Årjäng. Från Årjäng, Arvika, Säffleområdet. 

0505-59200, 0730-251862 

igelstadsbi@carlsborg.net 

Grattis biodlare! 

Bidrottningar till salu 

Avelsdjur från Poul Erik Sörensens (PES) drottningodling 

i Danmark har importerats. Drottningarna ger döttrar som paras på en utprovad 

parningsplats med en stor genetisk bredd. Drottningarna levereras mot beställning. 

Friparade från ca 20/6 – 350:- inkl moms. Rabatt 10 st 10%, 50 st 15%, 100st 20%. 

Oparade från ca 1/6 – 120:- inkl moms. Rabatt 10 st 10%, 50 st 15%, 100st 20%. 

Första årets odling är begränsad och därför är det viktigt att beställa redan nu. 

Korrespondens sker endast via mail och mobil (nummer kommer efter kontakt med mail). 

Mail bileif.vastervik@telia.com Välkomna till ett utvecklingsbart samarbete. 

Leif Svensson – Avelsarbetare sedan 30 år och biodlare sedan 37år, Västervik 

Marknaden 


Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59 

hf@svenskhonungsforadling.se 

VD: Christer Ankarlid, 0735-23 31 01 

christer.ankarlid@svenskhonungsforadling.se 

Sekr: Gunnel Hertzman, 0735-23 31 03 

gunnel.hertzman@svenskhonungsforadling.se 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-23 31 05 

maria.krantz@svenskhonungsforadling.se 

Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90 


Tel: 0735-23 31 00, Fax: 0142-828 59 

info@svenskabiprodukter.se 

VD: Krister Linnell 0705-41 03 22 

krister.linnell@svenskabiprodukter.se 

Styrelseordf: Gösta Rappe 0708-10 90 90 

ASSERTORPS VAXEN 

Assertorps Gård, Mörarp 

Vi har tillstånd att tvätta 

och rensa året om. 

Anläggningen är godkänd av 

Länsstyrelsen och Jordbruksverket. 

För mer information ring 

042-71489, 070-2055705. 

Välkomna hälsar Lars Gibrand 

Yrkeshögskolan 

för biodling Bee Professional 

y h b i o d l i n g . s e 


FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 59019 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142-82859 

Förbundssekreterare: 

Jonas Eriksson, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: 

Peder Lilja, 0735-233128 

Bihälsokonsulent: 

Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: 

Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall@biodlarna.se 

Medlemsregister & Ekonomi: 

Anette Irebro, 0735-233127 

E-post: anette.irebro@biodlarna.se 

Etikettbeställningar, registrering medlemmar 

Marianne Johansson, 0735-233108 

E-post: sbr@biodlarna.se 

Plusgiro: 86 85-0. Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00-16.00, fre: 08.00-14.00. 

Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Skickas till redaktörens adress. Författarna 

ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej 

behöver återge redak tionens eller förbundets 

mening. Ett år efter utgivning av den 

tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s 

hemsida biodlarna.se 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och 

telefon och e-post härintill. Annonspriser se 

annonssidan Marknaden. 


FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Marita Delvert, 

Grevgatan 35, 11453 STOCKHOLM 

Tel. 070-6924577. 

E-post: marita.delvert@biodlarna.se 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Sture Käll, Måleskog, 

56391 GRÄNNA. Tel 073-8345016. 

E-post: sture.kall@telia.com 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Jonas Eriksson Tel: 0735-233121 

E-post: jonas.eriksson@biodlarna.se 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Peder Lilja. Tel 0735-233128. 

E-post: peder.lilja@biodlarna.se 

BIHÄLSOKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen@biodlarna.se 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, 

Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund@biodlarna.se 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, 

eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, 

eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 

4-färg 3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 

4-färg 1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler 

och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det 

kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet 

lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder 

med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer 

dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn 

taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar 

i SBR. Du kan också prenumerera separat 

på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett 

helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till SBR. 

SBR kontakt 

SBR STYRELSELEDAMÖTER 

Styrelseledamot: Olov Boman, 

Måsgatan 7, 93231 Skelleftehamn 

Tel. 070-6459248. 

Epost: olleb@telia.com 

Styrelseledamot: Lars Hellander, 

Gustav III:s väg 80, 16837 Bromma. 

Tel 070-2163390. 

Epost: ekolasse@gmail.com 

Styrelseledamot: Monica Larsson, 

Förslövsägen 131 , 26698 Hjärnarp. 

Tel 070-2091994. 

Epost: monicapana2@hotmail.com 

Styrelseledamot: Ingmar Wahlström, 

Sandslättevägen Östra Karsbo, 

37045 Fågelmara. Tel: 070-9929330. 

Epost: karsbotradgard@gmail.com 

Styrelseledamot: Hanne Uddling, 

Rosenborg Vansö, 64592 Strängnäs. 

Tel: 0152-20113, 073-3341418 

Epost: hanne.uddling@biodlarna.se 

Styrelsesuppleant: Annika Brohammer- 

Lönngren, Källegren 220, 45192 Uddevalla. 

0522-662104. annika_bl@hotmail.com 

Styrelsesuppleant: Rasudin Becirbegovic, 

Prästgårdsliden 4 A, 59542 Mjölby. 

0142-12652. rasudin1@hotmail.com 

SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, 

75007 UPPSALA. Tel vx 018-671000. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala 

bibliotek. 

Annonstaxa 

RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver 

per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 

orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser 

är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid 

så att annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) 

- 75:- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med 

annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. 

Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet 

kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning 

kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad 

text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra 

ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om 

denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer 

med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 

47

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Ett enkelt val! 

Bifor är ett färdigt invintringsfoder som 

du köper i hinkar och placerar över 

kupornas foderhål. Betydligt enklare 

än att göra egen sockerlösning! 

Dessutom innehåller Bifor bara 25% 

vatten. Det minskar kondensen i kupan 

och gör att bina sparar energi under 

vintern. Eftersom Bifor är en helt 

ren produkt som innehåller inverterat 

socker, dvs lika delar glukos 

och fruktos, minskar också risken 

för föroreningar, sjukdomar och 

vinterförluster. 

Ett enkelt val, eller hur? 

Nordic Sugar AB, 205 04 Malmö. Tel 040-53 70 00.

Bitidningen - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?