Byggnadsanvisningar för Västra Tasträsk i Sibbo - Sipoo

Byggnadsanvisningar för Västra Tasträsk i Sibbo 

2004-08-05 

Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy 

Ympäristötoimisto Oy 

Insinööritoimisto Severi Anttonen

Allmänt 

Dessa byggnadsanvisningar styr planeringen och byggandet av kvartersområdena 501- 

522 och till dem anslutande gatuområden, kommunalteknik, parkområden och badstrand 

enligt detaljplanen för Västra Tasträsk i Sibbo. 

Anvisningarna består av följande delar 

I. Byggnadsanvisningar för kvartersområdena 

1. Allmänna anvisningar för kvartersområdena 

2. Anvisningar för kvartersgrupper 

II. Byggnadsanvisningar för parkområdena och badstranden 

III. Byggplaner för kommunalteknik och gatuområden (inkluderar gatuområdenas 

konstruktioner, vegetationen och belysningen) 

Byggnadsanvisningarnas syfte 

Anvisningarna betjänar och stöder planeringen och byggandet av området så att helheten 

blir en trivsam och attraktiv boendemiljö. Byggnadsanvisningarna styr det offentliga och 

halvoffentliga gaturummets och gårdsplanens kvalitetsnivå och byggnadernas utseende, 

till de delar de inverkar på gaturummet. 

Syftet med anvisningarna är att uppnå en tillräcklig enhetlighet genom att definiera en 

del av lösningarna, materialen, färgerna och planteringarna. En tillräcklig enhetlighet tål 

variationerna som uppstår vid byggandet, vilka däremot ger området sin särprägel och 

berikar området visuellt. 

I anvisningarna ingår också detaljplanens bestämmelser, som preciseras och illustreras 

med dessa anvisningar. Byggnadsanvisningarna och kvartersplanerna fungerar därmed 

som stöd för byggnadstillsynen då enskilda bygglov beviljas. 

Av motiverade skäl är det möjligt att avvika från kvartersplanerna och byggnadsanvisningarna 

om den som söker undantaget kan påvisa att avvikelsen harmonierar med områdets 

planering och med miljön som skall byggas och inte äventyrar ett gott och enhetligt 

byggnadssätt i området. 

I byggnadsanvisningarnas allmänna del ges anvisningar som gäller samtliga kvarter eller 

kvarterstyper. 

Byggnadsanvisningar för Västra Tasträsk i Sibbo 

Utarbetningen av byggnadsanvisningarna 

Följande arbetsgrupp har utarbetat byggnadsanvisningarna: 

Arkkitehtitoimisto Lehto Peltonen Valkama Oy 

Huvudplanering, kvartersplaner och byggnadsanvisningar för 

kvartersområdena 

Miljöbyrån Ab 

Planering av grönområden och grönplaner för gatu- och 

kvartersområden 

Insinööritoimisto Severi Anttonen 

Gatu- och kommunaltekniska planer 

Planeringens ledningsgrupp: 

Pekka Normo, planläggningschef 

Solja Mäkelä, bygglovschef 

Riitta Silander, kommunteknisk chef 

Tom Sundbäck, direktör för idrottsväsendet 

Matti Stolp, jordbyggnadsingenjör 

Rea Kaario, trädgårdsmästare 

Juhani Karilas, planläggare, Sibbo kommun 

Bilageritningar i A3 format 

1. En utredningsplan 1:1000 som omfattar samtliga kvarter (Kvartersplaner för 

olika kvartersgrupper 1:1000 i en rapport av storleken A3) 

2. Kvartersskärningar 1:500 (3 sidor) 

3. Modellritningar för bilskyddstak, staket o.dyl. 1:200 (4 sidor) 

a) Bilskydd i AK-kvarteren 

b) Bilskydd i AKR-kvarteren 

c) Garagen i AO-kvarteren, staket 

d) Modellritningar för pumpstatione/avfallsutrymmet och omklädningsrummen 

på badstranden 

4. Vegetationskartläggning 1:5000 

5. Friluftsleder, utredningsplan 1:5000 

6. Park- och grönområden, utredningsplan 1:3000 

7. Badstrandsområdet, utredningsplan 1:500 

8. Parken, utdrag ur utredningsplanen 1:500 

9. Brygga-lekplats, utredningsplan 1:100 

10. Brygga lekplats, skärning A´- A´1:100 

11. AK-kvarter 502, plan för gårdsplan 1:500 

12. AKR-kvarter 511, plan för gårdsplan 1:500 

13. Ormbunksgränden 2, modellplan för en gårdsplan 1:200 

14. Tasbyvägens och Pyrolavägens anslutning, utredningsplan 1:200 

15. Amiralsvägens, Tasbyvägens och Tallbackavägens korsning, utredningsplan 1: 

200 

16. Pyrolavägens ända, parkering, utredningsplan 1:200 

17. Tasbyvägen, upphöjd skyddsväg, utredningsplan 1:100/1:50 

18. Stödmur av radad natursten, principskiss1:25 

Separata bilagekartor i A0 format: 

1. En utredningsplan som omfattar samtliga kvarter 1:1000 

2. Park- och grönområden, utredningsplan 1:1000 

1

2 

I Byggnadsanvisningar för kvartersområdena 

Områdets visuella utformning 

Kvartersområdena har indelats i tio kvartersgrupper som kan gestaltas visuellt, A, B C 

o.s.v. Ett eller flera kvarter eller grupper som annars kan gestaltas tydligt bildar kvartersgrupper. 

Indelningen i kvartersgrupper framgår av schemat till vänster. 

A Kvarter med rappade flervåningshus, taket av maskinfogad plåt 

B Kvarter med rappade rad-/små flervåningshus, tegeltak 

C Kvarter med rappade rad-/små flervåningshus, tegeltak 

D Kvarter med rappade rad-/små flervåningshus och daghemmet, tegeltak 

E Kvarter med rappade egnahemshus, tegeltak 

F Kvarter med träreveterade egnahemshus, taket av maskinfogad plåt 

G Kvarter med egnahemshus av rödtegel, tegeltak 

H Kvarter med träreveterade egnahemshus, taket av maskinfogad plåt 

I Kvarter med träreveterade egnahemshus, taket av maskinfogad plåt 

J Kvarter med träreveterade egnahemshus, taket av maskinfogad plåt 

I den del av anvisningarna som avser olika kvarter ges anvisningar som berör dessa 

kvartersgrupper. Huvudprincipen har varit att Tasbyvägen skall ha ett rätt så enhetligt 

utseende. I småhuskvarteren har husen med stenkonstruktion placerats på de brantare 

terrängställena och de träreveterade husen på det jämnare området. 

För AO-kvartersgrupperna F, H och J som ligger vid gatorna rekommenderas det tydliga 

och traditionella småhustyper med åstak. För AO-kvartersgrupperna E, G och I i ändan 

av gatorna rekommenderas det moderna, mångsidigare hustyper. 

Färgsättningsanvisningar har bestämts för var och en kvartersgrupp. KEIM färgkartan 

(kalk- och kalksilikatmålning) har använts i kvarteren med rappade hus. Dickursby Monicolor 

Nova universalfärgkarta har använts för träytorna.

Tabell över färgkombinationerna i kvarteren (byggnadstillsynen har färgmodellernas original) 

3

4 

1. Allmänna anvisningarna för kvartersområdena 

Bilderna ovan och till vänster: en mur som har 

radats med lösa stenar vid Tasbyvägen i ett AKkvarter. 

En ritning i skala framgår av bilagan. 

Bilden nedan: Belysningsarmaturer som används på 

gårdsplanerna, i parkerna och vid gatorna.Victor, 

Elektroskandia. 

Victor 7401 B 

1.1 Byggnadssättet i kvarteren och 

byggnadernas placering 

Byggnadernas placering och deras form skall följa detaljplanen 

och kvartersplanen 1:500 som preciserar detaljplanen. 

Byggnadsmassans läge och takytornas riktning har anvisats 

i kvartersplanen. 

Byggnaderna skall huvudsakligen placeras minst 4 m från 

granntomtens gräns, och ovillkorligen minst 8 m från befi 

ntlig eller planerad byggnad på granntomten. Bilskydden 

eller garagen i AO-kvartersområdena utgör ett undantag, se 

punkt 1.4.3. 

1.2 Byggnadsmaterial, färger, takformer 

Byggnadsmaterialen har defi nierats kvartersvis i anvisningen 

och färgerna i färgkombinationstabellen på föregående 

sida. 

Basfärgen används på husens ytterväggar som huvudsaklig 

färg. Dessutom är det tillåtet att använda vit färg, dock inte 

på fönstrens foderbrädor inte heller på knutbrädorna. 

Effektfärgen kan användas på dörrar, fönster, lister och andra 

byggnadsdelar. 

Laserfärger få endast användas på gårdsbyggnader och staket, 

nyans enligt punkt 1.6.2 Staket. 

Takformen är i regel åstak i hela området. I specialfall kan 

byggnadstillsynen godkänna tvåsidiga pulpettak. 

1.3 Lekplatser 

Vid byggandet av lekplatserna i AK- och AKR-kvarteren tillämpas 

planritningarna för modellgårdsplaner. 

1.4 Bilparkering, avfallshantering och 

postlådor 

1.4.1 AK-kvarteren 

Förvaringsplatserna för bilar har anvisats i detaljplanen 

och i kvartersplanen. I kvartersplanerna anvisas dessutom 

bilplatserna som har placerats på gatuområdet och som har 

byggts samtidigt med gatan. 

Det slutliga antalet bilplatser räknas enligt detaljplanebestämmelserna 

och anvisas på situationsplanen i bygglovet. 

I AK-kvarteren skall bilplatserna mot gatan avgränsas med 

en stödmur (se fotografi et och modellritning för stödmur). 

Förutom med en stödmur skall bilplatserna vid gatan 

avgränsas med bilskydd. På övriga sidor skall bilplatserna 

avgränsas med häckar eller planteringar och erforderligt 

utrymme för snö skall beaktas. 

I AK-kvarteren placeras avfallskärlen enligt kvartersplanen i 

anslutning till bilskydden. Se modellritningar för garagen 

och bilskydd och modellritning för staket. 

Victor 7401 B 

1.4.2 AKR-kvarteren 

Förvaringsplatserna för bilar har anvisats i detaljplanen 

och i kvartersplanen. I kvartersplanerna anvisas dessutom 

bilplatserna som har placerats på gatuområdet och som har 

byggts samtidigt med gatan. Det slutliga antalet bilplatser 

räknas enligt detaljplanebestämmelserna och anvisas på 

situationsplanen i bygglovet. 

Till den del bilplatserna inte placeras under skyddstak, skall 

platserna avgränsas med planteringar eller staket enligt 

principen i modellritningen för gårdsplaner. 

Avfallskärlen i vart och ett kvarter placeras i AKR-kvarteren 

koncentrerat enligt kvartersplanen, avgränsade med en 

träkonstruktion eller häckar eller under tak i anslutning till 

kvarterets gemensamma parkeringsområde. Se modellritning 

för garagen och bilskydd och modellritning för 

staket. 

I AKR-kvarteren placeras postlådorna enligt kvartersplanen 

och planen för gårdsplan koncentrerat nära anslutningen i 

gatans omedelbara närhet. Postlådorna skall vara av typen 

gruppostlåda Bobiduo eller Bobitrio, beroende på antalet lådor, 

stativet skall vara Bobilink och lådan och stativets färg 

grå RAL 7018. Postlådorna märks med 50 mm höga, vita 

portbokstäver (A, B, C, o.s.v.) och med enhetliga namnlappar 

som kan bytas ut. 

En 150 mm bred brännlackerad (RAL 7018) stålplåt monteras 

utanpå postlådsgruppen. Kvarterets gatuadress anges 

på lådan på fi nska och svenska med 100 mm höga, vita 

bokstäver, se modellritning för postlådor. 

1.4.3 AO-kvarteren 

Bilplatserna placeras öppet under skyddstak eller i garagen. 

Ett bilskydd eller ett garage kan med grannens tillåtelse 

placeras på 2 meters avstånd från granntomtens gräns, 

varvid husen på grantomten dock skall ligga 6 meter från 

tomtgränsen. Målet är i dessa fall att bättre kunna utnyttja 

den användbara gårdsplanen. 

Avståndet mellan ett bilskydd och gatuområdets gräns skall 

vara minst 3,5 meter då det öppnar sig mot gatan. I övriga 

fall skall avståndet vara minst 2 meter. 

Avfallskärlen på var och en tomt skall placeras vid tomtanslutningen 

och avgränsas med planteringar, se modellritningar 

för garagen och bilskydd och modellritning för 

staket. 

Postlådan placeras bredvid tomtanslutningen i gatans omedelbara 

närhet.

1.5 Belysningen i kvartersområdena 

Belysningen i kvartersområdena anläggs med väggarmaturer 

som monteras på byggnaderna och med gårds- och parkarmaturer. 

I AKR-kvarteren skall särskild uppmärksamhet 

fästas vid en trygg och tillräcklig belysning på de interna 

lederna i kvarteret. 

I AK- och AKR-kvarteren används följande gårdsarmaturer: 

1. Gårdsarmatur Elektroskandia Victor 7401 B, stolp 

höjd 4 m, vinkelrät arm, armaturen och stolpen 

svart brännlackerad. 

2. Väggarmatur Bega 2373, svart 

3. Pollararmatur Bega 9791, svart, kvicksilverlampa 

I AO-kvarteren på används på gatan samma armaturer, på 

gårdsplanen kan armaturerna väljas fritt. 

På gatuområdena används armaturer ur samma serie, men 

en större typ. Valet av armaturer har anmärkningsvärt stor 

betydelse för miljöintrycket. 

1.6 Stödmurar, staket, pergola och häckar 

Gårdsplanerna i samtliga kvartersområden skall avgränsas 

från gatuområdena med stödmurar, staket eller häckar, som 

anläggs fast i kvarterets gräns mot gatan, ifall inget annat 

har anvisats i kvartersplanen. Sättet att inhägna kvarteret 

mot gatan har definierats i anvisningarna och planerna 

kvartersvis. I AO-kvarteren används vanligen häckar, eller 

brädstaket, om häckar inte kan användas. 

I AK- och AKR-kvarteren får tomterna endast inhägnas vid 

kvartersgränsen. I AO-kvarteren kan en tomt också inhägnas 

mot granntomten. 

1.6.1 Stödmurar 

Stödmurarna byggs av bruten natursten, se modellritning 

för stödmur. Stödmurarna placeras vanligen vid AK-kvarterens 

gräns mot gatan för att avgränsa bilplatserna och 

gårdsplanerna mot gaturummet. Dylika stödmurar används 

också på andra ställen då gatans balanslinje föranleder över 

en halv meters skärning eller bank vid tomtgränsen. 

I AK-kvarteren måste stödmurar också byggas i parkeringsområdenas 

kant mot parken. För dem kan alternativt 

också användas betongmurar som bekläds med skifferplattor. 

1.6.2 Staket 

Den sida av staketen som ligger mot gatan är av träkonstruktion 

som har behandlats med giftfritt och genomskinligt 

träskyddsmedel, se modellritning för staket. Färgnyansen 

är Dickursby 3154 Bok. 

På andra ställen än mot gatan kan man använda metallstaket, 

där det är tillåtet att anlägga inhägnad (i AO-kvarteren). 

Metallstaketet skall målas med mörkgrå färg RAL 7043. 

1.6.3 Häckar 

I AK-kvarteren kan en av följande buskarter användas kvartersvis 

mot gatan: 

• Syringa vulgaris, syren 

• Ribes aureum, gullrips 

I AKR-kvarteren kan en av följande buskar användas kvartersvis 

mot gatan: 

• Syringa vulgaris, syren 

• Ribes aureum, gullrips 

• Amelanchier spicata, häggmispel 

• Physocarpus opulifolios, smällspirea 

Alla föreslagna buskarter tål beskärning och häckens höjd 

och utseende kan sålunda regleras enligt önskan. 

I AO-kvarteren kan var och en tomtägare fritt välja växtarten. 

Vid tomtgränserna mellan egnahemstomterna kan buskar 

planteras enligt en gemensam överenskommelse eller 

en separat häck på vardera tomten. 

1.7 Planteringar och skydd av vegetationen 

Vid anläggningen av planteringar följs grönplaneringsanvisningen 

och dess bilagor, kvartersvis givna anvisningar och 

kvartersplaner samt modellritningar för tomterna 1:200. 

Tomtägaren skall plantera de trädrader som anvisas i detaljplanen. 

Trädraderna planteras enligt grönplaneringsanvisningen 

vid tomtgränsen. Trädrad placeras inte på det område 

där byggnaden uppförs (på högst två meters avstånd) 

fast i gatuområdet (i AKR-kvarteren). 

På de ställen där tomten måste schaktas vid trädraden skall 

trädens planteringsdjup beaktas vid schaktningen samt 

dräneringen av det schaktade planteringsområdet. 

Det krävs lov för att fälla träd inom detaljplaneområdet. Vid 

utbyggnad av kvarteren skall onödig avverkning undvikas. 

En del av de växande träden på byggnadsplatsen skall betecknas 

i bygglovsansökan att bevaras. Byggnadstillsynen 

granskar träden vid det inledande syntillfället och träden 

skall skyddas på ett ändamålsenligt sätt under byggnadstiden. 

Ovan och nedan: syren Ovan: häggmispel, nedan: smällspirea 

5

6 

A Kvartersgrupp med flervåningshuskvarteren 501 – 503 

2. Byggnadsanvisningar för kvartersgrupper 

Detaljplanebeteckningar: 

III u 2/3 Byggnader med 3-4 våningar; 2/3 av ytan i 

byggnadens största våning får i vindsplanet (4 

våningen) användas för utrymme som inräknas 

i våningsytan. 

e=0,45 Förhållandet mellan byggnadernas våningsyta 

och tomtens areal är högst 0,45. 

m 15 % I kvarter 501 får 15 procent av den på byggnadsytan 

tillåtna våningsytan användas för butikslokaler. 

le För lek och vistelse reserverad riktgivande del 

av ett område. 

p Riktgivande parkeringsplats. På området för 

uppföras ett bilskydd eller ett garage samt lokaler 

för service och teknik. 

o o o o o Trädrad som skall planteras. Trädstammens 

omkrets skall vara minst 6-8 cm mätt på 1 meters 

höjd då träden planteras och deras avstånd 

från varandra får vara högst 8 m. 

Kvartersplanen 1:1000 för kvarter 502 till 

vänster och för kvarter 501 nedan. 

Allmänna bestämmelser i detaljplanen: 

Bilplatser skall byggas enligt följande: 

- 1,5 bp/bostad 

- gästbilplatser 1 bp/högst 10 bostäder 

- av bilplatserna skall minst 1 bp/bostad placeras på 

kvartersområdet 

Gästplatserna och en del av bostädernas bilplatser kan 

placeras invid kvarteret på gatuområdet. I samband med 

bygglovsbehandlingen tas ställning till antalet bilplatser och 

hur de förverkligas. 

Parkeringsplatserna bör avskiljas från den övriga omgivningen 

med staket och/eller buskar och indelas med träd och/ 

eller buskar i sektioner som omfattar högst 6 bilplatser. 

Byggnaderna skall kvartersvis och byggnadsgruppsvis bilda 

en harmonisk, enhetlig helhet beträffande byggnadsmassan, 

fasaderna, takformen, materialet och färgen. Takformen 

är åstak eller dubbelsidigt pulpettak med öppen takfot, 

lutningen 1:3 – 1:2. 

Byggnadernas fasadytor skall anläggas på platsen med murade 

tegelytor eller rappade ytor. 

Byggnaderna skall indelas i högst 15 m långa sektioner 

antingen genom avtrappning i sidled eller med lägre byggnadsdelar. 

Ekonomibyggnader i en våning får placeras på tomten oberoende 

av de i planen betecknade byggnadsytornas gränser, 

dock inte på sådana platser där trädrad skall planteras eller 

om avståndet från huvudfönstren i bostads- och arbetsrum 

vinkelrätt är mindre än 8 m. 

På kvartersområdet får inte byggas en källarvåning som 

ligger helt eller huvudsakligen ovanför markytan.

Områdets allmänna karaktär 

Flervåningshusen med tre våningar ligger bandlikt i en 

sydost-syd-sydvästlig sluttning längs Tasbyvägen och Tallbackavägen. 

Kvarteren 501 och 502 är nästan kala, men 

gårdsplanens sida gränsar till skog. I kvarter 503 fi nns det 

en bergskulle och skog med tall och gran. Längs Tasbyvägen 

skall det på tomternas sida planteras en trädrad. 

Enligt kvartersplanen har byggnaderna placerats som Lformade 

punkthus med en trappa. Det väsentliga med 

byggnadernas former och placering är att de inte skall bilda 

skuggiga och ofördelaktiga gårdsplaner i sluttningens riktning 

mellan byggnaden och sluttningen. 

Byggrätt och behovet av bilplatser 

Bilplatserna placeras tillämpat enligt kvartersplanen. I 

kvartersplanen baserar sig antalet bostäder/bilplatser på 

bestämmelserna i detaljplanen utgående från antagandet 

om att samtliga bilplatser byggs på markplanet. Antalet 

bostäder på kvartersområdet kan utökas exempelvis genom 

att placera fl era bilplatser i källaren. 

Kvarter 501 

Våningsytan är ca 2564 m 2 vy, ca 30 bostäder om den genomsnittliga 

lägenhetsytan är ca 70 m 2 . Behovet av bilplatser 

skulle då vara ca 48 bp, varav minst 30 på tomten. I 

kvartersplanen har 47 bp placerats på tomten och 3 bp på 

gatuområdet. 

I kvarteret kan placeras ca 385 m 2 vy affärslokaler. Den naturliga 

platsen för dem skulle vara källarvåningen i byggnaden 

som ligger i kvarterets västra ända vid Tallbackavägens 

och Tasbyvägens korsning. 

Kvarter 502 



skulle då vara ca 73 bp, varav minst 46 på tomten. I 


gatuområdet. 

Kvarter 503 



är då ca 45 bp, varav minst 28 på tomten. I kvartersplanen 

har 37 bp placerats på tomten och 8 bp på gatuområdet. 

Byggnadsanvisningar kvartersvis 

Kvartersplanen 1:1000, modellplanen för en gårdsplan 

samt de bifogande modellritningarna och färgkombinationsritningen 

följs. Byggnaderna är L-formade punkthus med en 

trappa. På framsidan bildar husen en liten entrégård mot 

väster. Gårdsplanen ligger en aning ovanför gatuplanet och 

den avgränsas enligt kvartersplanen med en stenmur och 

ett litet lusthus, ett regnskydd eller en pergola (se modellplanerna). 

• Byggnaderna är L-formade punkthus, har en trappa och 

är utrustade med hiss. Takformen är pulpettak med 

lutning åt två håll. Fasaderna är huvudsakligen rappade. 

• Fasaderna har färgkombination A. 

• Yttertakets lutning är 1:3. 

• Vattentaket har maskinfogad plåt, färg RAL 7015/RR 23, 

mörk grå. 

• Bilplatserna på parkeringsområdet som ligger mot gatan 

utrustas tillämpat enligt modellritningen med bilskydd 

i gatans riktning. I parkeringsområdenas kant mot 

gatuområdet anläggs en stenmur enligt kvartersplanen. 

I gaveln på ett bilskydd anläggs i vart och ett kvarter ett 

låsbart och täckt utrymme för avfall. 

• I den kant av parkeringsområdena som gränsar till 

terrängen anläggs på de ställen där det behövs en 

stödmur och ett räcke enligt RakMK F2, i den övre 

sluttningen buskplanteringar. 

• Lekplatserna och utrustningarna för utevistelse placeras 

enligt kvartersplanen och modellplanen för en gårdsplan, 

lusthusen Lappset HUVIMAJA 070206 eller motsvarande. 

I kvarterets kant mot parken byggas inom kvarteret en 

promenadrutt enligt kvartersplanen. 

• I kvarterens kant mot Tasbyvägen planteras en trädrad 

enligt kvartersplanen, trädslag är Tilia x vulgaris, 

parklind. Träden planteras 1 m från tomtens gräns, se 

skärningsritning av kvarteren. Bredvid träden planteras 

degbärsbuskar för att skydda trädens stammar och 

för att säkra växtstart. Buskarna kan om man så vill 

avlägsnas om ca tio år. 

• Buskarterna som skyddar lekplatserna mot gatan är 

följande: 

- Syringa vulgaris, syren 

- Ribes aureum, gullrips 

• Träd och buskar som skyddar och ger lummighet 

planteras kring byggnaderna, lekplatserna och 

parkeringsområdena. Sluttningarna med gles skog 

kan skötas antingen naturenligt, genom att i huvudsak 

bevara den gamla skogsbottnen, eller mera parkbetonat, 

varvid den gamla bottnen röjs, sluttningen terrasseras 

och ny mylla transporteras till området för planteringar. 

• I kvarterets kant mot parken bevaras de befi ntliga 

tallarna och lövträden i så stor utsträckning som möjligt. 

Den allmänna anvisningen för grönbyggnad tillämpas för 

planteringarna i kvarteret. 

Skärning från kvarter 501 



Illustration av kvarter 502 

Kvartersplan 1:1000 för kvarter 503 

7

8 

B Kvartersgrupp med fl ervåningshus- /radhus i kvarteren 509 – 510 


II u 1/2 Byggnader med 2-3 våningar; 1/2 av ytan i 






m 18 % 18 procent av området eller byggnadsytan får 

användas för byggande. 

-> Pilen anger den sida av byggnadsytan som 

byggnaden skall tangera. 










Kvartersplan 1:1000 för kvarteren 509 och 510 





























ligger helt eller huvudsakligen ovanför markytan. 


Kvarteren ligger vid Tasbyvägen i ung tallskog. Byggnaderna 

i kvarter 509 placeras i halvslutna gårdsplaner som öppnar 

sig mot parken på den västra sidan. Byggnaderna i kvarter 

510 placeras i en rad, i samma riktning som Tasbyvägen. 

Det väsentliga med byggnadernas placering och form är att 

de avgränsar det bågformiga gaturummet så att det blir intimt 

och därmed dämpar matargatans trafi k. I kvartersplanen 

är byggnaderna små fl ervåningshus med två våningar. 

Byggrätt och behovet av bilplatser 

I kvarter 509 är byggrätten 1729 m 2 vy, ca 22 om lägenhetsyta 

i medeltal är 66 m 2 . Behovet av bilplatser skulle då 

vara ca 34 bp, varav minst 22 på tomten. I kvartersplanen 


I kvarter 510 är byggrätten 1552 m 2 vy, ca 17 bostäder om 

lägenhetsyta i medeltal är 77 m 2 . Behovet av bilplatser är 

sålunda ca 26 bp, varav minst 17 på tomten. I kvartersplanen 


Befolkningsskyddsskyldighet 

BFS-skyldigheten i kvarter 509 är 34 m 2 skyddsrum, i kvarter 

510 31 m 2 skyddsrum. Skyddsrummen kan byggas enligt 

klass K antingen ett för vartdera kvarteret eller som en 

gemensam klubb- och hobbylokal exempelvis i byggnaden i 

kvarter 509 vid Tasbyvägen. 

Illustration av kvarteren 511-512 

Byggnadsanvisningar 

Kvartersplanen 1:1000, modellplanen för en gårdsplan samt 

de bifogande modellritningarna och färgkombinationsritningen 

följs. 

• Byggnadernas fasader är huvudsakligen rappade, 

vattentaket är av takpannor, färg tegelröd. 

• Fasaderna har färgkombination B. 



utrustas tillämpat enligt modellritningen med bilskydd i 

gatans riktning. I gaveln på ett bilskydd anläggs i vart 

och ett kvarter ett låsbart och täckt utrymme för avfall. 

• I kvarterens kant mot Tasbyvägen planteras en 

trädrad enligt kvartersplanen. Trädslaget vid gatan 

är Tilia x vulgaris, parklindar som planteras parvis 

vid huvudentréerna. De övriga gatuträden är Prunus 

pensylvanica, amerikanskt häggkörsbär. Gatuträden 

planteras 1 m från tomtgränsen, se gatans tvärsektion. 

• Buskarna vid gatan kan väljas bland följande arter: 



- Amelanchier spicaka, häggmispel 

- Physocarpus opulifolius, smällspirea 

Alla nämnda buskarter tål beskärning och häckens höjd 


• I kvarter 509 uppförs byggnaderna vid gatan så 

att byggnadssidan mot gatan ligger 2 meter från 

gatuområdets gräns. Här anläggs ingen trädrad. 

• I kvarter 510 uppförs byggnaderna vid gatan så att 

byggnadssidan och bilskydden mot gatan ligger 7 meter 

från kvartersgränsen, men trapphusen, taken över 

entréerna eller annan del av byggnaden skall ligga 2 

meter från gatuområdets gräns. 



Punkt 1.7 i den allmänna anvisningen för grönbyggnad 

tillämpas för planteringarna i kvarteret. 

Skärning av kvarteren 509-510

C Kvartersgrupp med små fl ervåningshus- /radhus i kvarteren 511 – 512 

















o o o o o Trädrad som skall planteras. 

Trädstammens omkrets skall vara minst 6-8 cm 

mätt på 1 meters höjd då träden planteras och 

deras avstånd från varandra skall vara högst 8 

m. 































Kvarteren ligger vid Tasbyvägen i ung tallskog. 

Byggnaderna i kvarter 511 placeras i halvslutna gårdsplaner 

som öppnar sig mot parken på den västra sidan. 

Byggnaderna i kvarter 512 placeras i en rad parallellt med 

Tasbyvägen. Det väsentliga med byggnadernas placering 

och form är att de avgränsar det bågformiga gaturummet 

så att det blir intimt och därmed dämpar matargatans trafi k. 

I kvartersplanen är byggnaderna små fl ervåningshus med 

två våningar. 

Byggrätt, bostäder och parkering 


lägenhetsytan i medeltal är ca 62 m 2 . Behovet av bilplatser 

är ca 54 bp, varav minst 34 på tomten. I kvartersplanen har 

46 bp placerats på tomten och 8 bp på gatuområdet. 


lägenhetsytan i medeltal är 73 m 2 . Behovet av bilplatser är 

sålunda ca 30 bp, varav minst 19 på tomten. I kvartersplanen 



BFS-skyldigheten i kvarter 511 är 51 m 2 skyddsrum, i 

kvarter 512 34 m 2 skyddsrum. Skyddsrummen kan byggas 

enligt klass K antingen ett för vartdera kvarteret eller som 

en gemensam klubb- och hobbylokal exempelvis i byggnaderna 

i kvarter 511 vid Tasbyvägen. 




följa. 



• Fasaderna har färgkombination C. 






• I kvarterets kant mot Tasbyvägen planteras en 

trädrad enligt kvartersplanen. Trädslaget vid gatan 

är Tilia x vulgaris, parklind som planteras parvis vid 

huvudentréerna. Den övriga gatuträden är Prunus 

pensylvanica, amerikanskt häggkörsbär. Gatuträden 

planteras 1 m från tomtgränsen, se gatans tvärsektion, 

sida 20. 








• I kvarter 511 uppförs byggnaderna vid gatan så 

att byggnadssidan mot gatan ligger 2 meter från 

gatuområdets gräns. Här anläggs ingen trädrad. 

• I kvarter 512 uppförs byggnaderna vid gatan så att 

byggnadssidan och bilskydden mot gatan ligger 7 meter 

från kvartersgränsen, men trapphusen, taken över 

entréerna eller annan del av byggnaden skall ligga 2 

meter från gatuområdets gräns. 



Punkt 1.7 i den allmänna anvisningen för grönbyggnad 

tillämpas för planteringarna i kvarteret. 

Kvartersplan 1:1000 för kvarteren 511 och 512 

Skärning 1:1000 i kvarter 511 och 512 

9

10 

D Kvartersgrupp med små flervåningshus- /radhustomter i kvarteren 513, 515 





















Kvartersplan 1:1000 för AKR-tomterna i kvarteren 513 och 515 




















tegelytor eller rappade ytor. Byggnaderna skall indelas 

i högst 15 m långa sektioner antingen genom avtrappning i 

sidled eller med lägre byggnadsdelar. 









Byggnaderna och en del av bilskydden placeras på Tasbyvägens 

norra sida så att de tangerar byggnadsytans gräns mot 

Tasbyvägen (högst 2 meter från gränsen). Byggnaderna bildar 

halvslutna gårdsplaner som öppnar sig mot parken. I 

kvarter 515 stiger byggnadsytan med ca 5 meter i vägens 

riktning. Det väsentliga med byggnadernas placering och 

form är att de avgränsar det bågformiga gaturummet så 

att det blir intimt och därmed dämpar matargatans trafik. 

I kvartersplanen är byggnaderna små flervåningshus med 

två våningar. 

Byggrätt, bostäder och parkering 

I kvarter 513 är AKR-tomtens byggrätt 1096 m 2 vy, ca 14 

bostäder om lägenhetsytan i medeltal är ca 67 m 2 . Behovet 

av bilplatser är ca 21 bp, varav minst 14 på tomten. I kvartersplanen 

har 21 bp placerats på tomten. 

I kvarter 515 är AKR-tomtens byggrätt 1895 m 2 vy, ca 23 

bostäder om lägenhetsytan i medeltal är ca 83 m 2 . Behovet 

av bilplatser är ca 36 bp, varav minst 23 bp på tomten. I 


gatuområdet. 


BFS-skyldigheten för AKR-tomten i kvarter 513 är 22 m 2 

skyddsrum, på AKR-tomten i kvarter 515 38 m 2 skyddsrum. 

Skyddsrummen kan byggas enligt klass K antingen ett för 

vartdera kvarteret eller som en gemensam klubb- och hobbylokal 

exempelvis i byggnaderna i kvarter 515 vid Tasbyvägen. 


• Kvartersplanen 1:1000, modellplanen för en gårdsplan 

samt de bifogande modellritningarna och färgkombinatio 

nsritningen följs. 



• Fasaderna har färgkombination D. 






• Den sida av byggnaden som ligger mot gatan byggs på 2 

meters avstånd från gatuområdets gräns. 

• En trädrad, som enligt detaljplanen skall planteras i 

kvarterets kant mot Tasbyvägen längs tomtgränsen, 

planteras på de ställen där det inte finns någon byggnad 

vid gatan. Trädslaget vid gatan är Tilia x vulgaris, 

parklindar som planteras parvis vid huvudentréerna. 

De övriga av gatuträden är Prunus pensylvanica, 

amerikanskt häggkörsbär. Gatuträden planteras 1 m från 

tomtgränsen, se gatans tvärsektion, bilaga xx. 








• I kvarterets kant mot parken och i kvarterets centrala 

område bevaras de befintliga tallarna och lövträden i så 

stor utsträckning som möjligt. Punkt 1.7 i den allmänna 

anvisningen för grönbyggnad tillämpas för planteringarna 

i kvarteret. 

Skärning vid kvarter 513 

Skärning vid kvarter 515

E Egnahemsområde, kvarteren 513 och 515 vid Skogsstjärnegränden 


I u 1/2 Byggnader med 1-2 våningar; 1/2 av ytan i byggnadens 

största våning får i vindsplanet (2 våningen) användas 

för utrymme som inräknas i våningsytan. 



at Riktgivande byggnadsyta där en ekonomibyggnad 

och en förvaringsplats för en bil får placeras. 


Antalet bilplatser är 2 bp/ bostad. 













Bega 2373 väggarmatur och Bega 9791 pollararmatur skall 

användas som gårds- och väggarmaturer i hela området. 


Byggnaderna (8) har placerats på bägge sidorna om Skogsstjärnegränden 

på en liten kulle; utsikt över Grundträsket. 

Byggnadsmassorna bildar ett nästan slutet kvarter. 




följs. 

• Kvartersgrupp E bildar i ändan av Skogsstjärnegränden 

en fristående helhet där ett modernt byggnadssätt 

rekommenderas. 




• Sockelhöjden är 300-400 mm, i sluttningen skall 

socklarna göras trappformiga så att sockeln är maximalt 

1000 mm hög. 

• Fasaderna har färgkombination E. 

• Bilskydden/garagen är av träkonstruktion tillämpat enligt 

modellritningen. 








På samtliga tomter skall en del av de befi ntliga tallarna och 

lövträden bevaras. Punkt 1.7 i den allmänna anvisningen för 

grönbyggnad tillämpas för planteringarna i kvarteret. 

Nedan en skärning av och till höger kvartersplanen för 

AO-tomterna i kvarteren 513 och 515. 

11

12 

F Egnahemsområde, kvarteren 516 och 520 


I u 1/2 Byggnader med 1-2 våningar; 1/2 av ytan i 

byggnadens bottenvåning får i vindsplanet (2 








Antalet bilplatser är 2 bp/ bostad. 














Byggnaderna (22) har placerats i en östsluttning som böjer 

sig amfi likt ner mot Tasträsk. Höjdskillnaderna på tomten 

är 1-3 meter; i hela området 11 meter. Terrängen är till 

största delen utdikad, planterad tallskog; granskog uppe i 

sluttningen. 




följs. 

• Kvartersgrupp F bildar enhetliga fasader mot gatan, och i 

kvartersgruppen rekommenderas tydliga och traditionella 

småhustyper med åstak. 

• Byggnadernas fasader är av trä, vattentaket maskinfogad 

plåt, färg RAL 7015/RR 23 mörk grå. 


• Byggnadernas stomdjup är högst 9 meter (gäller ej 

burspråk). 



1000 mm hög. 

• Fasaderna har färgkombination F. 



• Trädraden vid Pyrolavägen är Tilia x vulgaris, parklind 

som planteras parvis vid huvudentréerna. Den övriga 

gatuträden är Prunus pensylvanica, amerikanskt 

häggkörsbär. Gatuträden planteras 1 m från tomtgränsen, 

se gatans tvärsektion, bilaga xx. 




- Amelanchier spicata, häggmispel 




• På samtliga tomter skall en del av de befi ntliga tallarna 

och lövträden bevaras. Punkt 1.7 i den allmänna 


i kvarteret. 

Kvartersplanen till vänster på sidan, nedan en skärning av AO-kvarteren 516-520 i skala 1:1000.

G Egnahemsområde, kvarteren 521 och 522 


I u 1/2 (Kvarter 521) Byggnader med 1-2 våningar; 

1/2 av ytan i byggnadens bottenvåning får i 

vindsplanet (2 våningen) användas för utrymme 

som inräknas i våningsytan. 

1/2k I (Kvarter 522) Byggnader med 1 våning; 1/2 av 

ytan i byggnadens största våning får i källarplanet 

(2 våningen) användas för utrymme som 

inräknas i våningsytan 







2 bp/bostad 














Byggnaderna (8) har placerats i en öst-/nordostsluttning i 

ändan av Konvaljgränden. I kvarter 522 i sluttningens övre 

del är höjdskillnaderna 4-5 meter på tomterna; detaljplanen 

tillåter att utrymmen som räknas till våningsytan placeras 

i källarvåningen. I kvarter 521 är tomternas höjdskillnad 

2-3 meter. Byggnadsmassorna ligger huvudsakligen parallellt 

med Konvaljgränden. I hela området är höjdskillnaden 

12 meter. Terrängen består mestadels av granskog; delvis 

utdikad. 




följs. 

• Kvartersgrupp G bildar i ändan av Konvaljgränden 

en fristående helhet där ett modernt byggnadssätt 

rekommenderas. 

• Byggnadernas fasader är rödtegel Optiroc Krukröd, slät, 

fogen Ounas 144 

• Vattentaket är av takpannor, färg tegelröd. 



socklarna terrasseras så att sockeln är maximalt 1000 

mm hög. 

• Fasaderna har färgkombination G. 






i kvarteret. 

13 

Ovan en skärning av och nedan kvartersplanen 1:1000 för 

AO-kvarteren 521 och 522.

14 

H Egnahemsområde, kvarteren 504, 506 och 508 


I u 1/2 (Kvarter 506 och 508) Byggnader med 1-2 våningar; 

1/2 av ytan i byggnadens bottenvåning 

får i vindsplanet (2 våningen) användas för utrymme 

som inräknas i våningsytan. 



användas för utrymme som inräknas i 

våningsytan 







2 bp/bostad 














Byggnaderna (18) har placerats i en väst-/sydvästsluttning, 

i sluttningens riktning, vid Ormbunksgränden och Fräkengränden. 

Höjdskillnaderna är 1-2 meter på den största 

delen av tomterna. I kvarter 504 är höjdskillnaderna 2-4 

meter på tomterna; och detaljplanen tillåter att utrymmen 

som räknas till våningsytan i detta kvarter placeras i källarvåningen 

mot gårdsplanen. Terrängen består mestadels av 

ungt tallplantsbestånd. På området fi nns det många stora 

fl yttblock från istiden. 




följs. 

• Kvartersgrupp H bildar enhetliga fasader mot gatan, 

och i kvartersgruppen rekommenderas tydliga och 

traditionella småhustyper med åstak. 

• Tomterna nedanför Ormbunksgränden skall fyllas i 

tomtens kant mot gatan längs hela tomten enligt de 

nivåpunkter som har angetts i kvartersplanen. 

• På tomterna 1-5 i kvarter 504 och 505 rekommenderas 

att garagen eller bilskydden placeras i byggnadens gavel 

enligt kvartersplanen. 

• Byggnadernas fasader är av trä, vattentaket av 

maskinfogad plåt, färg RAL 7015/RR 23 mörk grå. 


• Byggnadernas stomdjup maximalt 9 meter (gäller ej 

burspråk). 



1000 mm hög. 

• Fasaderna har färgkombination H. 






i kvarteret. 

Kvartersplanen till vänster på sidan och nedan en skärning av kvarteren 504, 506 och 508.

I Egnahemsområde, kvarteren 505 och 507 vid Lavgränden 












2 bp/bostad 














Byggnaderna (9) har placerats fritt på en kulle vid Lavgränden. 

Höjdskillnaderna på tomterna är 1-3 meter. Höjdskillnaden 

i hela området är 6 meter. Terrängen består till största 

delen av ungt tallplantsbestånd, ställvis förekommer berg 

i dagen. 



de bifogande modellritningarna och färgkombinationsritningarna 

skall följas. 

• Kvartersgrupp I bildar i ändan av Lavgränden en fristående 

helhet där ett modernt byggnadssätt rekommenderas. 





socklarna terrasseras så att sockeln är maximalt 1000 

mm hög. 

• Fasaderna har färgkombination I. 






i kvarteret. 

Kvartersplanen till höger på sidan och till vänster en 

skärning av kvarteren 505 och 507 i skala 1:1000 

15

16 

J Egnahemsområde, tomterna i kvarteren 503 och 505 vid Lummergränden 








användas för utrymme som inräknas i 

våningsytan 







2 bp/bostad 














Byggnaderna har huvudsakligen placerats parallellt med 

nordvästsluttningen, längs Lummergränden och Lavvägen. 

På tomterna i kvarter 503 är höjdskillnaderna 5-6 meter, och 

detaljplanen tillåter att utrymmen som räknas till våningsytan 

placeras i källarvåningen mot gårdsplanen. På tomterna 

högre upp är höjdskillnaderna 2-5 meter. Höjdskillnaden i 

hela området är 15 meter. Terrängen består till största delen 

av ungt tallplantsbestånd, ställvis förekommer berg i dagen. 

Nere i sluttningen växer det tät granskog. 


• Kvartersplanen 1:1000, modellplanen för en gårdsplan 

samt de bifogande modellritningarna och färgkombinatio 

nsritningen följs. 

• Kvartersgrupp J bildar enhetliga fasader mot gatan, och i 

kvartersgruppen rekommenderas tydliga och traditionella 

småhustyper med åstak 

• Tomterna nedanför Lavgränden skall fyllas i tomtens 

kant mot gatan längs hela tomten enligt nivåpunkterna 

som har angetts i kvartersplanen. 

• På tomt 1i kvarter 503 och 505 rekommenderas att 

garagen eller bilskydden placeras i byggnadens gavel 

enligt kvartersplanen. 




• Byggnadernas stomdjup är maximalt 9 meter (gäller ej 

burspråk). 



1000 mm hög. 

• Fasaderna har färgkombination J. 

Kvartersplanen till vänster på sidan och nedan en skärning av kvarteren 503 och 505 






i kvarteret.

II Byggnadsanvisningar för parkområdena och badstranden 

Ovan ett utdrag ur planen för centrumparken, nedan en detalj av centrumparkens bågformiga pergola. 

Allmänt 

Området har tidigare huvudsakligen varit skogbevuxet. De 

enda åkrarna och ängarna i området har funnits vid Tasträsks 

strand, där det numera växer har planterat, ungt 

tallplantsbestånd och vid simstranden ung björkskog. Flyttblocken 

ger området sin prägel. 

I området bevaras stora, nästan orörda grönområden i den 

bergiga och karga terrängen samt vid träskens stränder. 

På grönområdena och i parkerna strävar man att bevara de 

befi ntliga skogarna täta och artrika. På området växer det 

endast få gamla träd. Skogen består till största delen av ung 

tall- och granskog. Ung skog anpassar sig bättre än gammal 

skog till de förändringar som byggandet medför. Det fi nns 

just inga tydliga skogskanter, med undantag av träskens 

strandzoner och Bäckparkens kant nära Tasbyvägen. De 

vackra kantträden i skogsdungarna bevaras. 

Granskogen som växer vid Grundträskets strand är redan 

skött i en lämplig parkskogsställning. I granskogen öppnas 

en siktaxel som sträcker sig från centrumparken till Grundträsket. 

Centrumparken 

Parkens öppna, centrala del och trädraderna som solfjäderformigt 

sprider sig runt den dominerar centrumparkens 

gestalt. Mitt i parken fi nns det en 40 x 60 meters bollplan 

med grusyta. Bredvid planen fi nns det en solig gräsplan, en 

lekplats och motionsredskap för vuxna. Mellan området och 

tomten med den offentliga byggnaden fi nns det en smidig 

förbindelse. 

I kullens övre sluttning fi nns det bredvid fl yttblocken en 

vistelseterass av trä och en sandlek- och klätterplats för 

barn. Vistelseplatsen omges av en pergola. Se detaljritning, 

bilaga xx. 

Förutom siktaxeln som öppnar sig mot Grundträsket öppnar 

sig en annan del av parken mot Tasträsk. 

Bäckparken 

17 

Grönområdet i början av Tasbyvägen har i planens kallats 

Bäckparken. 

Från centrumparkens sydvästra hörn förlängs stigen väster 

om Tasbyvägen, innanför bäckdalens skogskant, och vidare 

längs bäcken söderut till Amiralsvägens underfart. 

Största delen av ytvattnet från bostadsområdet rinner ut i 

bäcken i grönområdet vid Tasbyvägen. 

Bäcken blir ett centralt tema i grönområdet. Slyet kring 

bäcken röjs och vid bäcken planteras tydligt framträdande 

våtmarksarter: 

- Salix x rubens, grönpil, växer stor 

- Salix”Sibirica”, silverpil 

- Salix pentandra, jolster 

- Salix phylicifolia, grönvide 

- Salix Aquatica”, sammetsvide, en snabbväxande art som 

används som energivide 

- Salix purpurea, rödvide. 

Bäckens lutningar granskas och i bäcken anläggs några 

dammar för att skapa vattenbassänger. Markytan jämnas, 

stubbarna röjs och gräsmatta och äng sås. Ängarna sås 

med en inhemsk fröblandning för fuktig äng. Ängarna slås 

endast ett par gånger under växtperioden, i början av juli 

och i slutet av augusti. 

Vid bäcken planteras våtmarksperenna: 

- Caltha palustris, kalvleka 

- Ledum palustre, getpors 

- Iris pseaudacorus, svärdslilja 

- Typha latifolia, bredkaveldun 

- Schoenoplectus lacustris, säv 

- Scirpus sylvaticus, skogssäv 

- Alisma plantago-aquatica, svaltning 

- Lythrum salicaria, fackelblomster 

- Carex acuta, vasstarr, mm. 

Vid bäckdalen, på den norra sidan, öppnas en glänta mot 

den soliga sluttningen. Såväl träden som stubbarnas delar 

ovanför markytan röjs, ytan sås med gräs och sköts som 

äng. Området slås två-tre gånger under växtperioden. 

Väster om Tasbyvägen bevaras en del av bergskullen, som 

är väglinjens visuella fi xpunkt. Området utgör en gräns för 

grönområdet och fungerar i någon mån som skydd mot insyn 

från det gamla egnahemsområdet.

18 

Tasträsks strand 

Den unga strandbjörkskogen med lav- och mossbelupna 

stammar, som har planterats på en f.d. åker, gallras kraftigt 

för att öppna fri sikt till vattnet. 

Den kraftigt slybevuxna skogen norr om björkdungen bakom 

stenmuren glesas till parkskogsliknande hagmark: 

unga granar lämnas kvar i grupper med några träd. Björkar 

och speciellt stora klibbalar gynnas. Några av de gamla träden, 

klibbalar och tallar, lämnas kvar. 

Stenmuren vid åkern bevaras, några av träden och slyet 

som växer fast i muren avlägsnas. 

Dagvattnet från nästan alla gårdsplaner i den östra delen 

av bostadsområdet och från gatorna hamnar via dagvattenbrunnarna 

ut i diken som vid den f.d. åkern rinner ut i 

Tasträsk. Näringsämnena minskas genom att dikesvattnet 

avleds via de små bäckarna i sluttningarna, dammarna och 

bassängerna till det frodiga våtmarksområdet innan det 

rinner ut i träsket. Markytan schaktas ner vid strandvallen i 

åkerkanten och på bottnen planteras säv. Ytvattnet som har 

samlats på områdets östra sida strömmar i en öppen fåra 

ner längs sluttningen i en parkremsa som sträcker sig till 

centrumparken och avleds via sävområdet. 

Badstranden 

En 25 meter lång brygga byggs för simskolans behov längs 

stranden. På badstranden fi nns det dessutom: 

- En bollplan för badbollsspel 

- En byggd sandstrand 

- En gräsplan vid sandstranden 

- Gungor 

- Omklädningsrum och framför dem trätrappor som 

svänger söderut mot solen 

- Cykelställen 

- Komposterande toalett 

- Kall dusch, sommarvattenledning 

- En ombyggd brygga i områdets södra del 

- Belyst serviceväg och belysning vid 

omklädningsrummen 

Parkeringsplatsen fi nns i ändan av Pyrolavägen, på ca 250 

meters avstånd. 

De gamla tallarna och granarna på udden bevaras. 

Den jämngamla, risiga granskogen i badstrandens södra 

del gallras, en solig glänta huggs upp, stubbarna avlägsnas, 

ytan besås med gräs, en sandstrand byggs vid vattenbrynet. 

Den unga tallskogen som växer väster om vägen till Tasby 

gård blir mycket glesare i och med att det byggs och träden 

som lämnas kvar får då bättre tillväxtmöjligheter. 

Planterad björkskog vid simstranden. Stranden vid Västra Tasträsk söder om badstranden. 

Planen för badstranden (se kartbilagan i skala 1:500)

Belysningen och utrustningen i 

parkerna och på badstranden 

Armaturer 

Elektroskandias Victor armaturer används på vägarna i parkerna 

och på badstranden: 

• Parkarmatur Elektroskandia Victor 7401, stolplängd 5 m, 

vinkelrät armaturupphängning, armaturen och stolpen 

brännlackerade svart 

• I anslutning till utevistelseplatserna används det 

dessutom låg pollararmatur 

• Pollararmatur Bega 9791, svart, kvicksilverlampa Bega 

2373, svart 

Vid centrumparkens bollplan används dessutom två högre 

strålkastare. 

Utomhusutrustning 

• Bänkar Hags Riddersberg 177327, fast 

• Bord på badstranden Hags 157836, fastgjuten i marken 

• Gungor Lappset 010820 och 010840, Lappset Jänis 

010440 och Tirpunen 010430 

• Torn och rutschbana Lappset 120347 

• Tornlek Lappset 120130 (foto till höger) 

• Karusell Lappset 112341 (foto till vänster) 

• Klätternät Space-net 3233 (foto till vänster) 

• Papperskorgar Lassila & Tikanoja City, 30 l, stål, svart 

I centrumparken finns det dessutom boll- och ishockeymålburar 

och på badstranden stolpar och nät för bollspel. 

I centrumparken och i anslutning till badstranden byggs det 

träbroar enligt planen. 

 

Gatubelysningsarmatur Victor 

 

 

 

19

20 

III Gator och kommunalteknik 

Gatuplanteringar 

Skiljeremsan mellan körbanan och trottoaren på Tasbyvägen 

besås med gräs och där planteras blåtry, Lonicera caeruela, 

som hålls låg och tät genom beskärning. En del av 

kvarterets parkeringsplatser placeras också i mittremsan. 

Träden i kanten av Tasbyvägen planteras på kvartersområdet, 

se skärningsritning. 

Parkeringen vid gatan 

Avsnitten med mittremsor, som används för parkering, och 

andra bilplatser i anslutning till gatuområdena beläggs med 

sk. gräsarmeringssten, en betongplatta i vars springor 

sås gräs. Bilplatserna vid gatan framgår av översiktsplanen 

1:1000. 

Rondeller och vändplatser på gatorna 

Rondellerna avgränsas med nubbsten och kantstöd av granit. 

Mitten är upphöjd och belyst med stadiga pollararmaturer, 

armaturtyp Bysted, Louis Poulsen. Se modellritning för 

rondellerna. 

Områdena har planterats så att rondellerna är olika. Planteringarna 

består av lövträd, som växer stora, och av mattväxter 

under träden. 

Träd som skall planteras: 

- I Amiralsvägens korsning planteras ek, Quercus robur, 

planteringsstorlek 16-18 cm. 3 klibbalar, Alnus glutinosa, 

storlek 16-18 cm, planteras som skyddsträd. Klibbalarna 

avlägsnas 5 år efter planteringen. 

- I Tasbyvägens och Pyrolavägens korsning planteras 3 

skogslindar, Tilia cordata. 

- I Pyrolavägens ända, mitt på vändplatsen, planteras 

silverpil, Salix ”Sibirica”. 

Som mattväxter används: 

- marktäckande vinbär, Ribes glandulosum 

- svartplommon, Prunus pumila var. depressa 

I rondellernas centrumcirklar anläggs det dessutom skulpturlika 

naturstenblock. 

Refugerna mellan körbanorna beläggs med rundkantade 

kullerstenar. Infällda stenblock med fl ata ytor ger liv åt 

stenläggningen. 

I övriga rondeller, förutom på Tasbyvägen och skyddsvägarna, 

används kantstöd som skall limmas, se modellritningarna 

för rondellerna. 

På gränsen till parkeringsområdet i Pyrolavägens ända planteras: 

- amerikanskt häggkörsbär, Prunus pensylvanica 

- under träden gullrips, Ribes aureum. Se 


Skyddsvägar 

Skyddsvägarna på Tasbyvägen byggs upphöjda. Materialet 

som används är: 

- slät skyddsvägssten, typ Iso Sauvakivi 278 x 138 x 80 

mm, svart 315 och vit 316, Lemminkäinen Oy. 

- vågrätt kantstöd av granit, infälld i ytan, bredd 300 

mm, höjd 220 mm, stjärnhuggen, se modellritningen för 

upphöjd skyddsväg, bilaga 17. 

- På de övriga gatorna, förutom på Tasbyvägen målas 

skyddsvägarna på asfaltsytan. 

Gatubelysning 

Armaturerna på gatuområdena är Elektroskandias Victor 

armaturer av olika storlekar, beroende på området där de 

används. 

I början av Tasbyvägen till Lavvägen: 

• Gårdsarmatur Elektroskandia Victor 7401, stolplängd 

8 m, vinkelrät armaturupphängning, armaturen och 

stolpen brännlackerade svart 

Tasbyvägen från Lavvägen framåt och alla de övriga gatorna: 

• Gårdsarmatur Elektroskandia Viktor 7401, stolplängd 

6 m, vinkelrät armaturupphängning, armaturen och 

stolpen brännlackerad svart 

Exempel på gräsarmeringssten 

Tasbyvägens södra del, tvärsektion 1:200 

Tasbyvägens norra del, tvärsektion 1:200

Situationsplan för gatorna, reducerad skala 1:3000 

PL 70 

PL 60 

PL -90 

PL -50 

PL 40 

PL 0 

PL 20 

PL 50 

PL 0 

PL 100 

PL -50 

21

22 

Förminskad detaljplanekarta, ingen bestämd skala

Byggnadsanvisningar för Västra Tasträsk i Sibbo - Sipoo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?