pdf-fil - Arvika

Anders Stigebrandt: Vattenomsättningen i Kyrkviken – hydrodynamisk beräkning av baroklina 

transportkapaciteten för sundet och översvämningsskyddet. Ancylus, Rapport Nr 2, 2011 (7 sidor) 

__________________________________________________________________________________ 

Hydrodynamisk beräkning av baroklina transportkapaciteten för 

översvämningsskyddet och för sundet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken 

Sammanfattning 

I föreliggande rapport används hydrodynamiska metoder för att beräkna den baroklina 

transportkapaciteten för såväl sundet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken som det föreslagna 

översvämningsskyddet. Analysen visar bl.a. att strömhastigheten i undre skiktet är väl så hög 

över de lutande bottnarna vid stränderna som ute i sundet. 

Den baroklina transportkapaciteten uttrycks som vertikala tvärsnittsarean för ett lika stort 

normerande tvålagerflöde. Man finner att den minsta vertikala tvärsnittsarean som är tillgänglig 

för den baroklina strömmen är 141 m 2 i sundet och 198 m 2 i översvämningsskyddet vid 

normalvattenstånd (45,27 i RH00). Vid vattenståndet 1,20 m över det normala har sundet den 

baroklina transportkapaciteten 180 m 2 medan översvämningsskyddet med öppna portar har 

transportkapaciteten 243 m 2. Om lock, med underkant i nivån 45,27, läggs på de tre nya 7 m 

breda portarna minskar översvämningsskyddets baroklina transportkapacitet till 205 m 2 vilket 

är klart större än sundets baroklina transportkapacitet. Inte ens med de föreslagna locken 

hindrar översvämningsskyddet det baroklina flödet genom sundet för något vattenstånd upp till 

46,50 vilket är vattenståndet då portarna stängs. 

Introduktion 

I en tidigare rapport visades att vertikala arean av öppningarna i det föreslagna 

översvämningsskyddet i sundet mellan Glafsfjorden och Kyrkviken måste ökas kraftigt jämfört 

med det ursprungliga förslaget för att inte översvämningsskyddet skall minska det baroklina 

flödet genom sundet (Stigebrandt, 2011). För beräkningarna användes sundets minsta effektiva 

tvärsnittsarea vid normalvattenstånd vilken definierades som vertikala arean av den del av 

sundet som har djup större än 2 meter. Denna gräns valdes för att kompensera för 

friktionsförluster mot sidorna och bottnen. Från detaljerade djuplodningar uppskattade Arvika 

kommun att minsta effektiva tvärsnittsarean är 195 m 2 och att maximala djupet är 5,6 m i denna 

sektion vid normalvattenstånd. 

Baroklina flöden i sund är motsatt riktade flöden av vatten med olika temperatur som drivs av 

vattnens densitetsskillnad. I tillämpningen på sundet mellan Glafsfjorden och Kyrksjön antogs 

gränsen mellan de två vattenslagen ligga på halva maximaldjupet, dvs. på djupet 2,8 m vid 

normalvattenstånd. Den baroklina strömmen beräknades utgående från ett rektangulärt 

tvärsnitt med arean lika med sundets minsta effektiva tvärsnittsarea. Att approximera det 

vertikala tvärsnittet som rektangulärt medför i detta fall en överskattning av det baroklina flödet 

därför att det inte finns någon baroklin ström på djup grundare än 2.8 m (där undre skiktet 

saknas) och att transporten blir reducerad på sidorna där undre skiktet är tunnare än 2,8 m. 

Överskattningen betraktades implicit som en säkerhetsmarginal i Stigebrandt (2011) där 

detaljerad utformning av översvämningsskyddet inte diskuterades. 

Vid förhandlingarna med Miljödomstolen i Arvika den 16 mars 2011 hävdade kommunens 

motpart att översvämningsskyddet med lock över de nya portarna (se nedan) skulle begränsa 

1



__________________________________________________________________________________ 

det baroklina flödet genom sundet vid högre vattenstånd. Argumenteringen byggde på en enkel 

geometrisk analys och undertecknad ansåg att slutsatsen var förhastad eftersom 

säkerhetsmarginalen pga. lutande bottnar i sundet borde vara stor nog för att kompensera 

reduktion av översvämningsskyddets transportkapacitet även vid utformning med lock. 

Problemet är dynamiskt och en kvantitativ analys av sundets och översvämningsskyddets 

baroklina transportkapacitet måste baseras på hydrodynamiska metoder. En förfinad analys 

som också tar hänsyn till lutande bottnar vid sidorna utlovades under förhandlingarna och den 

presenteras i föreliggande rapport. 

Baroklina transportkapaciteten 

Utgångspunkten för beräkningarna för normalvattenstånd är, liksom i Stigebrandt (2011), att 

gränsytan ligger på halva maximala vattendjupet och att hastighetsskillnaden mellan strömmen i 

övre och undre skiktet inte kan överstiga den interna vågens hastighet. Den interna vågens 

hastighet ci för en tvålagerskiktning med skikttjocklek H1 resp. H2 och densitet ρ1 resp. ρ2 ges av 

g' 

H H 

H H 

1 2 

ci (1) 

1 

2 

Här är 

g ' g 

/ 2 

, 2 

1 

och g är tyngdaccelerationen. Vi uppskattar hur baroklina 

transporten i sundet varierar med vattendjupet på följande sätt. Generellt för baroklina 

transporter gäller att transporterna i de två skikten är lika stora och motriktade varför 

nettotransporten är noll, 

Här är u1 och u2 hastigheten i övre respektive undre skiktet. Av dynamiska stabilitetsskäl gäller 

att summan av hastigheterna i de två skikten inte får överstiga den interna vågens hastighet, 

Från Ekvation (2) och (3) kan vi beräkna den baroklina transporten för varje sektion 

Vi är intresserade av att jämföra transporten för olika vattendjup med transporten i det 

normerande (rektangulära) fallet där H1= H2= 2,8 m. Vi skall därför räkna ut transporten u2 ∙H2 

för olika bottendjup och dividera dessa transporter med transporten för det normerande fallet. 

Vi kallar denna kvot för R och från ovanstående ekvationer finner vi att den blir 

2H 

 

 

H1 

H 

2 

 

 

 

 

3 / 2 

2 

R 

(5) 

Man ser genast från Ekvation (5) att R=1 då H2= H1 (normerande fallet) och att R=0 då H2=0. 

Man ser också att R>1 då H2> H1 vilket betyder att djupare sektioner (exempelvis i 

översvämningsskyddet) är effektivare än normen. Värdet av R för några vattendjup vid 

normalvattenstånd ges i Tabell 1 nedan. 

2 

(2) 

(3) 

(4)



__________________________________________________________________________________ 

Tabell 1. Topografiska effektivitetsfaktorn R för baroklina transporten för några olika vattendjup 

vid normalvattenstånd (45,27). Som normerande transport har använts H2= H1 = 2,8 m då 

vattendjupet H = H1 + H2 = 5,6 m. 

H 2,8 3,3 3,8 4,3 4,8 5,3 5,6 5,8 6,3 

H2 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 2,8 3,0 3,5 

R 0 0,17 0,38 0,58 0,76 0,92 1.0 1,05 1,17 

Observera att om man bara tar hänsyn till den rent geometriska effekten av varierande djup och 

antar att det är med lika stor hastighet u2 i alla delar av undre skiktet, skulle kvoten mellan 

transporten på djupet H2 och transporten på det normerande djupet H2 = H1 bli Rgeo= H2/H1. 

Minsta effektiva tvärsnittsarean A för baroklint flöde beräknas från integralen 

Här är det lokala vattendjupet H= H2 + H1. Integrering sker tvärs sundet där x=X1 är sektionens 

ena ända och x=X2 är den andra. Koordinaterna X1 och X2 ges av de röda vertikala strecken i 

Figur B1 i Bilaga 1, se nedan. H är maxdjupet i sundet vid vilket R=1. Ekvation (6) skall användas 

på både sundet och portarna i översvämningsskyddet. R kan kallas den topografiska 

effektivitetsfaktorn eftersom den beskriver hur den lokala topografin styr storleken av den 

baroklina strömmen. 

Baroklina transportkapaciteten vid normalvattenstånd 

För att beräkna den minsta effektiva tvärsnittsarean för baroklint flöde multipliceras längden av 

varje djupintervall i sundet med det lokala värdet av faktorn R, se Ekvation (6). Beräkningarna i 

denna rapport görs på den bottenprofil som visas i Figur 1 i Stigebrandt (2011) och de beskrivs 

detaljerat i Bilaga 1. Det normerande djupet H är 5,6 m vid normalvattenstånd. R beräknas från 

Ekvation (5) som gäller för beräkningar för både sundet och slussportarna. Man får att vid 

normalvattenstånd är den minsta effektiva tvärsnittsarean för baroklint flöde i sundet ca 141 

m 2, vilket som förväntat är klart mindre än minsta effektiva tvärsnittsarean för barotropt flöde 

(194 m 2) . 

Observera att bidragen från de grundare delarna av tvärsnittet (2,8< H2



__________________________________________________________________________________ 

Baroklina transportkapaciteten vid vattenståndet +1,20 m över normalvattenståndet 

Nedan genomförs en beräkning för vattenståndet 46,47 vilket är 1,20 m högre än 

normalvattenståndet. Vid vattenståndet 46,50 skall portarna stängas. Vid beräkningarna för 

vattenståndet 46,47 är maxdjupet i sundsektionen H= 6,8 m. Djupet av gränsytan mellan skikten 

sätts även i detta fall till halva vattendjupet, dvs. till 3,4 m. I Tabell 2 visas beräknade värden för 

R för detta fall. Minsta effektiva tvärsnittsarean för baroklint flöde i sundet beräknas till ca 180 

m 2. De ursprungliga portarna får vattendjup H=7,07 m och deras R-värde blir 1,06. Övriga portar 

får vattendjup 7,47, 6,47 och 5,35 vilket ger R-värdena 1,14, 0,92 resp. 0,62. Man kan då beräkna 

att totala effektiva tvärsnittsarean för baroklina flöden i översvämningsskyddet blir 243 m 2. 

Översvämningsskyddet med öppna portar har alltså för alla vattenstånd upp till stängningsnivån 

46,50 klart större effektiv tvärsnittsarea för baroklint flöde än vad sundet har (se också Tabell 3 

nedan). 

Tabell 2. Topografiska effektivitetsfaktorn R för baroklina transporten för några olika vattendjup 

vid vattenståndet 46,47. Som normerande transport har använts H2= H1 = 3,4 m då vattendjupet 

H = H1 + H2 = 6,8 m. 

H 3,4 3,9 4,4 4,9 5,4 5,9 6,4 6,8 7,5 

H2 0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 2,8 3,4 4,1 

R 0 0,13 0,31 0,47 0,64 0,78 0,82 1,0 1,14 

Översvämningsskyddets tranportkapacitet då vissa portar förses med lock 

Om man lägger ”lock” på de tre nya portarna, med underkanten av locken på nivån 45,27, så 

reduceras arean geometriskt men locket ger också en dynamisk effekt på det baroklina flödet. Vi 

härleder en ny topografisk effektivitetsfaktor RL som skall beräknas för var och en av de tre 

portarna som försetts med lock. Vi utgår i detta fall från att H2 är oförändrad och att ytskiktets 

tjocklek H1 i de aktuella portarna reduceras med d m, där d är vattenståndets (positiva) 

avvikelse från normalvattenståndet. Flödesreduktionen beskrivs av faktorn RL som ges av 

Här står index L för fallet med lock. Ekvation (7) för RL kan skrivas om med hjälp av Ekvation (4) 

och man får 

Här är H vattendjupet i portarna innan locket läggs på, dvs. 7,47, 6,47 och 5,35 m, se ovan. H-d är 

vattendjupet i portarna med lock. För beräkningarna för vattenståndet 46,47 är H1=3,4 m, 

H1L=2,2 m och d=1,2 m. Man får då att RL blir lika med 0,67, 0,71 resp. 0,76 för de tre portarna. 

Detta innebär att totala effektiva tvärsnittsarean för baroklint flöde i översvämningsskyddet blir 

205 m 2 om lock läggs på med lockens underkant på nivån 45,27. Denna area är klart större än 

minsta effektiva tvärsnittsarean för baroklint flöde i sundet (180 m 2) varför 

översvämningsskyddet inte heller i detta fall reducerar det baroklina utbytet mellan 

Glafsfjorden och Kyrkviken. 

4 

(7) 

(8)



__________________________________________________________________________________ 

Översikt över sundets och översvämningsskyddets baroklina transportkapacitet 

Den baroklina transportkapaciteten för sundet och översvämningsskyddet har beräknats för 

vattenstånden -0,6 m, ±0,0 m, +0,6 m och +1,2 m relativt normalvattenståndet 45,27, se Tabell 3. 

Inte i något fall begränsar översvämningsskyddet det baroklina flödet genom sundet eftersom 

vertikala tvärsnittsarean för baroklint flöde i sundet (A-sundet) alltid är mindre än i 

översvämningsskyddet, både utan och med lock ((A-skydd utan lock resp. A-skydd med lock). 

Tabell 3. Vertikala arean för baroklin transport i sundet, A-sundet, och i översvämningsskyddet 

utan lock, A-skydd utan lock, och i översvämningsskyddet med lock, A-skydd med lock. 

Beräkningar för fyra olika vattenstånd, Vst, relativt normalvattenståndet. 

Vst 

(m) 

H 

(m) 

H1 

(m) 

A-sundet 

(m 2) 

5 

A-skydd 

utan lock 

(m2) d 

(m) 

-0,6 5,0 2,5 115 175 0 175 

±0,0 5,6 2,8 141 198 0 198 

+0,6 6,2 3,1 162 222 0,6 205 

+1,2 6,8 3,4 180 243 1,2 205 

A-skydd 

med lock 

(m 2) 

Observera att den baroklina transporten är proportionell mot vertikala arean för baroklin 

transport. Men den är också proportionell mot interna vågens hastighet vilken ökar för ökande 

vattendjup, se Ekvation (1). I Tabell 3 skall man därför bara göra jämförelser av areor för lika 

vattenstånd, dvs. jämförelser mellan areor i samma rad. För jämförelser mellan olika rader 

måste man först normera med den interna vågens hastighet vilket innebär att man multiplicerar 

med kvoten mellan interna vågens hastighet för det aktuella vattendjupet och hastigheten för 

vattendjupet vid normalvattenstånd. 

Avslutande kommentarer 

I denna utredning har minsta effektiva arean för baroklint flöde beräknats för sundet och för 

översvämningsskyddet för olika vattenstånd i Kyrkviken. För att inte reducera den baroklina 

transporten genom sundet måste vertikala arean för baroklint flöde vara större i 

översvämningsskyddet än i sundet. Utredningen visar att översvämningsskyddet inte reducerar 

den baroklina cirkulationen i sundet även om man lägger lock, med underkant på nivån 45,27, 

på de tre 7 m breda portarna. Problemet att beräkna minsta effektiva area för baroklint flöde är 

dynamiskt och en korrekt analys måste utgå från hydrodynamik i skiktade vätskor. En sådan 

analys i denna rapport visar att hastigheten i undre skiktet är lika stor över lutande bottnar vid 

sidorna av kanalen som ute i kanalen. Lutande bottnar stoppar inte flöden i undre skiktet! 

Referens 

Stigebrandt, A., 2011: Vattenomsättningen i Kyrkviken – påverkan av ett förslaget 

översvämningsskydd. Ancylus, Rapport Nr 1 (12 sidor).



__________________________________________________________________________________ 

Bilaga 1– beräkning av den effektiva arean för baroklina flöde genom sundet 

Nedan visas hur man kan uppskatta både den vertikala tvärsnittsarean i sundet samt den 

effektiva arean för baroklint flöde, A, vilken definieras av Ekvation (6). Figur (B1) visar en del av 

tvärsnittet som visas i Stigebrandt (2011) fast med ökad vertikal upplösning. 

Djup 

(m) 

0 

2 

2,8 

3,8 

4,8 

5,3 

Figur B1. Bottenprofilen för sektionen med sundets minsta vertikala tvärsnittsarea. De röda 

linjerna visar var bottnen ligger två meter under vattenytan vid normalvattenstånd. Horisontella 

linjer är utritade för djupen 2,8, 3,8, 4,8 och 5,3 m. Bilden är i RH2000. 

Bottnens längd i olika djupintervall har mätts upp från Figur B1 och ges i Tabell B1. Genom att 

multiplicera bottnens längd med medeldjupet i intervallet fås intervallets bidrag till sektionens 

vertikala tvärsnittsarea. Bidragen summerar sig till ca. 194 m 2 (understa raden). Genom att 

multiplicera den geometriska arean med aktuellt värde av R fås djupintervallets bidrag till den 

effektiva arean (A) för baroklint flöde. Snittets effektiva area fås genom att addera bidragen från 

djupintervallen och summan blir ca. 141 m 2 (understa raden). För jämförelses skull ges också 

värdena på Rgeo i de olika djupintervallen. Man kan konstatera att värdena på R är något större 

än på Rgeo vilket betyder att strömhastigheten över lutande bottnar till och med är något större 

än över den horisontella bottnen ute i sundet. 

6



__________________________________________________________________________________ 

Tabell B1. Bottnens längd i olika djupintervall (kolumn 2) samt medeldjupet i intervallen 

(kolumn 3). Produkten av dessa ger intervallens bidrag till tvärsnittets area (kolumn 4). Värdet 

av R (från Ekvation 6) för resp. djupintervall (kolumn 5). Arean multipliceras med R vilket ger 

djupintervallets bidrag till den effektiva arean A för det baroklina flödet genom sundet (kolumn 

6). För jämförelses skull visas värdena av Rgeo (kolumn 7). 

Djupintervall Längd Medeldjup Area 

(m) 

(m) (m) (m2) R A 

(m2) Rgeo 

2.0-2,8 9,4 2,4 22,6 0 0 0 

2,8-3,8 6,1 3,3 20,1 0,17 3,4 0,18 

3,8-4,8 4,4 4,3 18,9 0,58 11,0 0,54 

4,8-5,3 3,3 5,05 16,7 0,84 14,0 0,80 

5,3-5,6 21,2 5,45 115,5 0,97 112,0 0,95 

Summa 44,4 193,8 140,5 

7

Redogörelse för Arvika kommuns utredning av stadsnära 

översvämningsskydd 

Bilaga 2 

Bakgrund 

Vid huvudförhandlingen i miljödomstolens åtog sig Arvika kommun att lämna in en mer detaljerad 

redogörelse för utredningen av ett stadsnära översvämningsskydd för Arvika stad. Nedan följer 

beskrivning av kommunens utredning samt en jämförelse med TerraFirmas förslag. 

Kommunens utredning om ett stadsnära översvämningsskydd 

Sammanfattning 

I kommunens utredning av ett stadsnära översvämningsskydd förutsattes att staden skulle skyddas till 

samma nivå och utsträckning som med huvudalternativet, d.v.s. ett permanent skydd i Sundet och för 

vattenstånd upp till +48,9 1 med marginal upp till +50 för våguppspolning 2 . Se bilaga A för sträckning av 

det stadsnära alternativet. 

För att skydda staden krävs: 

4,1 km barriär (utgörs av jordvall samt skydd av Typ-IBS) 

5 st pumpstationer för tillrinnande flöden och dagvatten 

2 st jordvallar på ömse sidor av Sundet, för att säkra framkomligheten till den bebyggelse som 

finns runt Sundet. 

Höjning av väg till +50 på vägen ut till Västra Sund 

Kostnaden för att uppföra ett stadsnära översvämningsskydd har beräknats till 157 miljoner kr, vilket 

vida överstiger kostnaden för huvudalternativet. Kostnadsberäkning återfinns i Bilaga B. 

Kommunens utredning visade att ett stadsnära skydd varken var bättre eller billigare än ett permanent 

översvämningsskydd i Sundet och därför aldrig var ett realistiskt alternativ. 

Arvika kommun har nu sammanställt utredningsmaterialet och mer detaljerat redovisat förutsättningarna 

för sitt ställningstagande. 

1 Alla höjder anges i RH 00 

2 1 m för vågspolning är praxis vid dimensionering av dammar.

Utredningen 

I bilagorna A-E redovisas översiktskarta, kalkyl, profiler, tvärsnitt och sektioner för det stadsnära 

översvämningsskyddet. 

Förutsättningar 

Alla plushöjder är relaterade till höjdsystem RH00. 

Konstruktionen redogör för en typ av invallningsskydd kallad ”IBS”, dvs likt dem som 

TerraFirma har redogjort för, och har en påbyggnadshöjd av maximalt 2,80 meter. 

Höjd 

Vid arbetet med att bestämma läge samt plusnivå för respektive vall har hänsyn tagits till befintlig 

markhöjd samt placering av vallen för att den permanenta konstruktionen inte ska orsaka allt för stor 

störning på landskapsbilden. Detta har resulterat i att höjden på permanenta vallar har satts till +47,50 

förutom på den som är betecknad med E, se bilaga A och E, och ligger i anslutning till 

Hantverksmagasinet och förbi ”Olssons Brygga” in till passagen för Kattviken. Denna har en överkant, 

ök, på +47,20, vilket överensstämmer med nuvarande ök kaj. 

Bredd 

Vidare har det bedömts att bredden på jordvallens översida, innanför den temporära vallkonstruktionen 

kallad ”Typ IBS” bör vara 3-3,5 meter bred. Detta för att möjliggöra transport av material till och från 

temporär vall vid högt vatten. 

Fundament och grundläggning 

Det krävs ett kraftigt och stabilt fundament för att säkerställa den påbyggnadsbara konstruktion (Typ 

IBS) som skall hålla emot en vattennivå på maximalt 1,7 m samt marginal från vågpåverkan räknat från 

ök fundament (+47,20 - +47,50 till +48,90 m.ö.h.). 

Större delen av sträckan C-E, se Bilaga A, består av fyllnadsmassor som är lättgenomträngliga för 

vatten. Ett semipermanent skydd längs Kyrkvikens strand måste grundläggas med hjälp av en tät spont. 

Detta för att hindra den erosion som det strömmande vattnet orsakar under skyddet, vilket kan leda till 

att skyddet kollapsar. TerraFirma hänvisar till IBS som är återförsäljare för semipermanenta skydd. Vid 

samtal med Ray Moulds på IBS (2011-03-21) bekräftas kommunens uppfattning att grundläggning 

krävs. Moulds rekommenderar stålspont på särskilt utsatta sträckor där marken består av 

fyllnadsmassor. 

Även sett ur ett tjälperspektiv är det av yttersta vikt att man grundlägger fundamenten för de stadsnära 

skydden så att de inte ruckas vid tjällossning. De städer som Melin anger, Köln, Hamburg, Frankfurt, 

Regensburg, Linz, Dresden, Prag m.fl har sannolikt inte samma tjälfarliga jord och lika djupt gående 

tjäle som Arvika. 

Vallar 

Vallar som visas i bilaga D utgörs av jordmaterial som påförs en geoduk på den sida som är ut mot 

vattnet. Därefter kläs de med ett lager av sprängsten som skydd för vågor och erosion som uppstår vid 

höga vattennivåer och vind. I dessa jordvallar byggs/gjuts det ett sammanhängande fundament av 

betong som skall utgöra fäste för de stolpar som håller emot och utgör en bärande del av de avskiljande 

väggar som i sig är ett skydd för höga vattennivåer. 

Vall kallad Typ D, se bilaga D, består av betongfundament som har en del synlig ovan mark. Denna 

”mur” ligger 0,50 meter synlig samt har en öppning på var 20:e meter som är 4,0 meter. Detta för att 

2

möjliggöra tillträde till stranden och passage genom invallningsskyddet, både som fotgängare och med 

fordon. 

Det skydd som byggs ovanpå nämnda vallar vid en vattennivå över +47,50 är temporära och mobiliseras 

vid behov. Detta kräver att infästningen för stagen bör skyddas från att fyllas med grus och annat skräp 

som försvårar/omöjliggör montage av stolparna. 

Pumpstationer och pumpgropar 

För att kunna pumpa vatten från inflöden till Kyrkviken krävs byggnation av en större och fyra mindre 

pumpstationer. Dessa är Viksälven, Sävsjökanalen, dagvattenkulvert ø 1600 mm söder om 

ANC/Tobaken, Kattviken samt Dotteviksbäcken söder om Dotteviks skola. 

Dessutom finns ett flertal mindre dagvattenledningar som har sitt utlopp längs Kyrkvikens strand mot 

vattnet. Dessa utlopp utformas så att de kan stängas vid höga nivåer så att inte vattnet trycks in i 

ledningsnätet bakvägen och i sin tur höjer vattennivån innanför vallarna. I dessa lägen måste ett antal 

pumpgropar för dagvatten samt nya ledningar byggas. 

Lagring av vallbyggnadsmaterial 

För lagring av vallbyggnadsmaterial krävs ett upplag/förråd under tiden som det inte är i bruk. Totalt rör 

det sig om 4000 meter vallbyggnadsmateriel som skall magasineras. Volymmässigt sett behövs det ca: 

3000-4000 m 3 utrymme. Detta innebär ett kallförråd med måtten 

80x20x3 m samt en hårdgjord yta för in och utlastning av material. 

Införskaffande av mark för detta ändamål och kostnad för byggnation har bedömts till 5 Mkr. 

Höjning av väg och jordvallar 

På den västra sidan av Kyrkviken behöver vägen höjas till en nivå till +50,00 på två ställen. Se 

översiktskartan i Bilaga A. Höjningen är nödvändig för att boende i Västra Sund skall kunna 

transportera sig fram och tillbaka i händelse av översvämning. 

Dessutom erfordras två stycken jordvallar på ömse sidor av sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden 

för att säkerställa möjligheten att nå den bebyggelse som finns runt sundet. Jordvallarna har samma 

placering som östra och västra spärrdammen i huvudalternativet. 

Sträckning 

I tabellen nedan redovisas den påverkan anläggandet av det stadsnära skyddet har på respektive sträcka, 

A-L. 

3

Tabell 1. Sträcka, typ av vall samt påverkan 

Sträckning Valltyp Påverkan 

Permanent läge Akut läge 

A Huvudsakligen typ Intrång på privat mark. Förändrad landskapsbild 

IBS 

B Jordvall och typ IBS Den befintliga stenmuren 

ut mot Kyrkviken kommer 

permanent att gömmas 

bakom jordvallen, vilket 

kommer att förändra 

landskapsbilden . 

Intrång på privat mark. 

C Huvudsakligen typ Intrång på privat mark. 

IBS 

D Huvudsakligen typ 

IBS 

E Ny kajkant samt typ 

IBS 

0,5 m högt fundament 

längs gräns mot vattnet, 

dock med öppningar var 

20:e meter. 

Mycket stor 

anläggningskostnad. 

F Jordvall och typ IBS Svårt att få sättningsfritt. 

Krävs tillstånd från 

Trafikverket att få anlägga 

ett dyligt skydd. 

G Främst typ IBS, även 

jordvall 

H Främst typ IBS, även 

jordvall 

Trafikverket markägare. 

Intrång på Trafikverkets 

mark. 

Förändrad landskapsbild. 

Ingen möjlighet att nyttja 

halvön, Solbergsholmen, 

där Arvika småbåtshamn är 

belägen. 

Mycket stor påverkan på 

landskapsbild och 

hamnupplevelse, när 

temporär konstruktion ska 

mobiliseras, i synnerhet vid 

restaurangen 

Stora delar av Såguddens 

friluftsområde kan inte 

användas. 

Stora delar av Såguddens 

friluftsområde kan inte 

användas. 

I Jordvall och typ IBS GC-vägen till Dottevik 

svämmas över och kan inte 

användas. 

J Jordvall och typ IBS Intrång på privata mark. 

L Jordvall och typ IBS 

Tillstånd och tider 

Länsstyrelsen i Värmland har bedömt att ett planerat semipermanent skydd för Centralsjukhuset i 

Karlstad kräver miljödom. Det projektet är mindre i omfattning men ändå jämförbart med ett stadsnära 

skydd för Arvika stad. Det är därför sannolikt att det skulle krävas miljödom även i Arvika. Utöver 

eventuell miljödom måste projektet projekteras och upphandlas, vilket gör att det inte är möjligt att 

börja bygga omgående. Att anlägga ett semipermanent skydd skulle innebära att ca 10 detaljplaner 

skulle påverkas. 

Kostnader 

Kostnader redovisas i Bilaga B. Den totala summan för projektet beräknas uppgå till 157 Mkr. 

4

Jämförelse med TerraFirmas förslag 

Sträckning: TerraFirma har identifierat att det skulle vara tillräckligt att anlägga ett ca 3 km långt 

stadsnära översvämningsskydd. Arvika kommun har i sin utredning bedömt att en sträcka på ca 4 km 

krävs för att skydda staden i samma utsträckning som ett permanent översvämningsskydd i Sundet. 

Kommunen har även identifierat två stycken vägavsnitt på vägen ut mot Västra Sund som måste höjas 

för att möjliggöra transport till och från Västra Sund. Likaså behöver två stycken jordvallar anläggas på 

ömse sidor av Sundet för att kunna nå bebyggelsen runt Sundet. 

Höjd: Kommunen kräver att översvämningsskyddet har marginal för vågpåverkan på samma sätt som 

huvudalternativet. Den maximala höjden för skyddet blir då 2,80 m. TerraFirma använder en lägre 

skyddsnivå utan marginal för vågpåverkan vilket bidrar till att både kostnadsuppskattning och 

uppskattad tid för mobilisering underskattas. 

Alternativ höjd 

Kommunen har i illustrationssyfte räknat på ett stadsnära översvämningsskydd med nivå upp till +49,50 

resp +49. TerraFirma uppskattar kostnaden för själva vallarna till 18-28 miljoner. Kommunens 

beräkningar visar att den totala kostnaden för ett stadsnära översvämningsskydd upp till +50 skulle 

uppgå till 157 Mkr. Kostnaden för stadsnära översvämningskydd upp till +49,50 resp +49 är beräknade 

till ca 147 resp 139 Mkr. 

I övrigt hänvisar kommunen till de analyser och ställningstaganden som framgår av redovisad 

sammanställning i inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. 

Förteckning över bilagor 

Bilaga A Översiktskarta 

Bilaga B Kostnadskalkyl 

Bilaga C Profiler 

Bilaga D Vallar 

Bilaga E Sektioner 

5

Klockarbråten 

Jonsbol 

Kinna 

Marieberg 

Lillevik 

Granudden 

0 

50 

Höjning 

av väg 

Höjning 

av väg 

Prästgården 

Djupviken 

100 

Korsets kapell 

150 

Björkudden 

Västra Sund 

200 

A 

250 

300 

Notudden 

Kyrkebyn 

368 

350 

0 

Sävsjöälven 

Pumpstation 

50 

100 

Mikaelikyrkan 

150 

B 

200 235 0 

Spärrdamm 

50 

Tahiti 

150 

200 

100 

257 

250 

0 

C 

50 

100 

150 

200 

Sundsnäs 

250 

300 

D 

Sundet 

350 

400 

450 

Hagaskolan 

500 

550 

Haga 

Arvika Näringslivscentrum 

Kyrkviken 

Pumpstation 

600 

650 

700 

Prisudden 

750 

Östra Sund 

800 

850 

900 

Bibliotek 

Busstation 

Musikskola 

D 

950 

1000 

1100 

1050 

Simhall 

Sporthall 

Torg 

1150 

1214 

0 

1200 

50 

100 

150 

200 

Ingesundsviken 

Ingesund 

Pump- 

holmen 

Turistbyrå 

Stadshus 

250 

400 

0 

453 0 

Ingesunds musikhögskolaIngesunds 

folkhögskola 

Ingesundsskolorna 

Centralskolan 

Trefaldighetskyrkan 

Järnvägsstation 

Solbergagymnasiet 

Pumpstation 

300 

E 

L 

350 

50 

Spärrdamm 

50 

Björknäs 

100 

150 

Solbergastaden 

200 

100 

250 

F 

300 

350 

Stadspark 

150 

432 

400 

200 

250 

286 

Vårdcentral 

Tivoliplatsen 

0 

50 

100 

Polis 

Klässbols gymnasium 

G 

150 

184 

K 

Museum 

Sågudden 

Viksholmen 

" 

" 

0 

Styckåsen 

Styckåsskolan 

0 

J 

H 

50 

50 

291 

Pumpstation 

250 

100 

100 

Sektioner 

49 m.ö.h 

Tennishall 

150 

49,5 m.ö.h 

50 m.ö.h 

150 

Pumpstation 

200 

222 

0 

200 

Vattentorn 

I 

Styckåsskogen 

50 

100 

Dottevik 

Reningsverk 

150 

Dotteviksskolan 

227 

200 

Övriga halvmeterkurvor upp till 52 m.ö.h 

Ekvidistans 0,5m 

System i höjd: RH00 

0 100 200 300 400 500 m

Sektioner Anmärkning Längd IBS m 2 

Jordvall m 3 

Geoduk m 2 

Spont Kostnad 

Sektion A Vall går över +50 kurva 

320 625 46 0 0 4 753 800 kr 

Valltyp A Ingen jordvall 

Sektion B Jordvall 

235 588 1641 705 0 4 503 400 kr 

Valltyp B+A1 utanför kyrkomur 

Sektion C Jordvall 

257 601 143 771 0 4 261 320 kr 

Valltyp A+A1 samt IBS på mark 

Sektion D Btg fundament 0,5 m 

1214 2656 0 3642 0 19 194 840 kr 

Valltyp D ovan mark 

Sektion E Allt inkluderat i priset 

453 1133 0 0 3624 31 710 000 kr 

Valltyp E Inga tillkommande kostn. 

Sektion F Jordvall utanför bef. 

286 705 4171 858 0 6 090 460 kr 

Valltyp F Järnvägsbank 

Sektion G 

Valltyp A+A1 

184 348 291 552 0 2 778 340 kr 

Sektion H 

Valltyp A+A1 

222 459 320 666 0 3 499 320 kr 

Sektion I 

Valltyp A 

224 499 603 672 0 3 758 340 kr 

Sektion J 

Valltyp A+A1 

291 583 443 873 0 4 519 360 kr 

K Vall kan utföras med 

enklare typ H = 1,0 m 

0 0 0 0 0 50 000 kr 

Sektion L 

Valltyp A+A1 

432 703 248 1296 0 5 936 320 kr 

Totalt 4118 8900 7906 10035 3624 

Kostnad mtrl. grupp 35 600 000 kr 2 371 800 kr 200 700 kr 9 060 000 kr 

Delsumma 91 055 500 kr 

Tillkommer dagvattenhantering innanför vallar 10 000 000 kr 

Tillkommer höjning av vägar västra sidan Kyrkviken 500 000 kr 

Tillkommer spärrdammar båda sidor om sundet 5 000 000 kr 

Tillkommer pumpstationer dagvatten 5 st 31 000 000 kr 

Tillkommer byggnad förvaring vallbyggnadsmateriel 5 000 000 kr 

Diverse och oförutsett c:a 10 % 

14 255 550 kr 

TOTALT 156 811 050 kr 

I:\Samhällsbyggnad miljö och service\Teknisk försörjning\203 Allmänt\Översvämningsskydd\Arbetsmaterial översvämningsskydd\Ansökan\Ansökan 2010\Komplettering efter MD\Skickat till MD 10 ex 

110401\

Kostnad IBS +49,50 27 364 000 kr 

Kostnad IBS +49,00 19 128 000 kr 

Kvarvarande m/2 IBS kostnad 

Vall till nivå +49,50 6841 27 364 000 kr 

Vall till nivå +49,00 4782 19 128 000 kr 

Kostnad fundament/ lm 7 000 kr 

Kostnad jordvall m/3 300 kr 

Kostnad utf. "Typ E"/ lm 70 000 kr 

Kostnad IBS m/2 4 000 kr 

Kostnad geoduk m/2 20 kr 

Kostnad för spärrdammar 2 st. 5 000 000 kr 

Kostnad för höjning av väg 2 sträckor 500 000 kr 

Dagvattenpumpstat. Viksälven 15 000 000 kr 

Kattviken 4 000 000 kr 

Sävsjökanalen 4 000 000 kr 

Dottevik 4 000 000 kr 

Tobaken 4 000 000 kr 

Övriga mindre dagvattenlösningar 

10 000 000 kr 

SUMMA 41 000 000 kr 

I:\Samhällsbyggnad miljö och service\Teknisk försörjning\203 Allmänt\Översvämningsskydd\Arbetsmaterial översvämningsskydd\Ansökan\Ansökan 2010\Komplettering efter MD\Skickat till MD 10 ex 

110401\

A 

B 

C 

D 

D 

forts. 

E 

F 

G 

H 

I 

J 

L 

625 m2 IBS-vall 

46 m3 jordvall 

0 50 100 150 200 250 300 350 



0 50 100 150 200 



0 50 100 150 200 250 


0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 550 600 

area vall, se ovan 

600 650 700 750 800 850 900 950 1000 1050 1100 1150 1200 


Ny kajkant 

0 50 100 150 200 250 300 



0 50 100 150 200 250 300 



0 50 100 150 



0 50 100 150 200 



0 50 100 150 200 



0 50 100 150 200 250 300 



0 50 100 150 200 250 300 

Skala 1:400 

Utlopp 

bäck

Sektion A 

Sektionens längd: 368 m (varav ca 48 m över 50 m.ö.h) 

Markägare: Arvika kyrkliga samfällighet 

Detaljplan: B24 

Area, IBS‐vall: 625 m 2 

Volym, jordvall: 46 m 3

Sektion B 

Sektionens längd: 235 m 

Markägare: Arvika kyrkliga samfällighet samt Arvika församling 




Sektion C 


Markägare: 45 meter går på Arvika församlings mark. 

212 meter på Arvika kommuns mark 

Detaljplan : B24 och B208 



Sektion D 


Markägare: Arvika kommun 

Detaljplan: B208, B78 och B203 



Sektion E 

Sektionens längd: 1133 m (varav 45 m på land) 


Detaljplan: B78 (och några meter in på B96) 



Sektion F 


Markägare: Trafikverket (banvallen ned till strandlinje) 




Sektion G 

Sektionens längd: 184 m (180 m under 50 m.ö.h) 

Markägare: 125 meter på kommunens mark, resten på Trafikverkets 

Detaljplan: B96 och B269 

Area, IBS‐vall: 348m 2 


Sektion H 



Detaljplan: B269, B35 och B164 



Sektion I 






Sektion J 


Markägare: 74 m på kommunägd mark, resten privatägt 

Detaljplan: 60 m på B303 



Sektion L 



Detaljplan: ‐ 



Vägen vid Granudden, Västra Sund 


Vägen vid Marieberg, Västra 

Sund

pdf-fil - Arvika

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?