generalprogram 2011/12 - Malmö Opera
generalprogram 2011/12 - Malmö Opera generalprogram 2011/12 - Malmö Opera
malmö opera generalprogram 2011/12
- Page 2: 2 3 programredaktion: Catarina Ek,
- Page 6: 6 7 Musikal av Alain Boublil och Cl
- Page 10: 10 opera tirfing en mytisk sagodikt
- Page 14: 14 15 Opera i tre akter av Leoš Ja
- Page 18: 18 19 opera karlsson på taket nysk
- Page 22: 22 23 nyår sfest nyårsafton 2011
- Page 26: 26 27 Opéra comique / opera med ta
- Page 30: s30 31 van sjön Balett balett unik
- Page 34: 34 35 fjärilsCitat det lÅter helt
- Page 38: 38 39 opera wagners sista med total
- Page 42: 42 orkestercheF: Henrik Marmén vio
- Page 46: 46 kören malmö operakör vokalche
- Page 50: 50 51 oper averkstan troll i kuliss
malmö opera<br />
<strong>generalprogram</strong> <strong>2011</strong>/<strong>12</strong>
2 3<br />
programredaktion: Catarina Ek, Pia Lindgren, Sofia Samuelsson<br />
texter: Catarina Ek, Sofia Samuelsson<br />
text porträttintervjuerna: Ida Skovmand<br />
FotograFer: Malin Arnesson, Catarina Ek, Markus Gårder, Per-Anders Jörgensen, Hans Nilsson, Werner<br />
Nystrand, Roos & Tegnér, Charlotte T Strömwall, Helene Toresdotter / <strong>Malmö</strong> Museer, Mark Vuori<br />
aFFischbilder: Markus Gårder, Cesare Righetti<br />
illustrationer mm: Hasan & Partners, Hilda Hellwig, Constance Hoffman, Annsofi Nyberg, Leslie Travers<br />
malmö operas dramaturgiat: Stefan Johansson, chefdramaturg, Catarina Ek, programredaktör<br />
Ansvarig utgivare: Bengt Hall, teaterchef<br />
tack till: <strong>Malmö</strong> Konstmuseum<br />
samarbetspartners: Mentor International, CA Andersson<br />
tryckeri: KSPrint - <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> digitaltryckeri<br />
innehåll<br />
malmö operas <strong>generalprogram</strong> <strong>2011</strong>/<strong>12</strong><br />
05 Ledare / Bengt Hall, teaterchef<br />
06 les misÉrables – premiär 16 sept <strong>2011</strong><br />
09 Om Victor Hugo<br />
10 tirFing – premiär 15 okt <strong>2011</strong><br />
<strong>12</strong> Om Anna Boberg och Wilhelm Stenhammar<br />
14 jenŮFa – premiär 19 nov <strong>2011</strong><br />
17 Om Leoš Janáček<br />
18 karlsson pÅ taket – urpremiär 17 dec <strong>2011</strong><br />
20 Karlsson intar operan<br />
22 nyÅrsFest<br />
24 Porträtt: Stefan Johansson, chefdramaturg<br />
26 carmen – premiär 11 Feb 20<strong>12</strong><br />
29 Bizets nemesis<br />
30 svansjön – gästspel 23-25 Feb 20<strong>12</strong><br />
32 madame butterFly – nypremiär 10 mars 20<strong>12</strong><br />
34 Fjärilscitat<br />
36 parsiFal – premiär 21 april 20<strong>12</strong><br />
38 Wagners sista<br />
40 säsongens konserter<br />
43 <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester<br />
44 Porträtt: Elisabeth Boström, kormästare och vokalchef<br />
46 <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>kör<br />
47 <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s Barnkör<br />
48 Porträtt: Maria Sundqvist, <strong>Opera</strong>verkstan<br />
50 OPERAVERKSTAN <strong>2011</strong>/<strong>12</strong><br />
51 troll i kulisserna – nypremiär 17 sept <strong>2011</strong><br />
51 min älskade pierrot – premiär 16 dec <strong>2011</strong><br />
51 ps. jag kommer snart hem! – urpremiär 24 april 20<strong>12</strong><br />
52 Porträtt: Ronny Danielsson, turnéverksamheten<br />
54 TURNÉVERKSAMHETEN <strong>2011</strong>/<strong>12</strong><br />
55 sopraner – premiär 3 sept <strong>2011</strong><br />
no Way to treat a lady – premiär 25 Feb 20<strong>12</strong><br />
56 <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> Grill<br />
58 <strong>Opera</strong> för alla – nyheter<br />
59 Abonnemang och ombud<br />
60 Salonger och priser<br />
61 Bra att veta<br />
62 Kalendarium
4 5<br />
vilken<br />
lyCk a ...<br />
… att tillsammans med alla medarbetare på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
få skapa och genomföra den första säsong som vi planerat<br />
gemensamt sedan jag tillträdde.<br />
… att få möjligheten att utöka verksamheten på Stora<br />
Scenen med femtio procent - från knappt hundra till omkring<br />
hundrafemtio föreställningar och konserter.<br />
… att ur det regionala perspektivet kunna positionera<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> såväl nationellt som internationellt.<br />
de Fyra elementen<br />
- operaverkstan<br />
En verkstad för opera där laborationer utförs inom den<br />
musikdramatiska konstformen; där publiken är med i både<br />
tillkomst- och framtagningsprocessen.<br />
Där okonventionella publikmöten kan skaka om och<br />
tillföra helt nya idéer. <strong>Opera</strong>verkstan - ett laboratorium<br />
till gagn för små barn, stora barn och vuxna barn.<br />
- den regionala verksamheten<br />
För oss på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> är den regionala verksamheten<br />
viktig och måste ständigt utvecklas i samspel med hela regionen.<br />
Det sker i första hand genom vår turnéverksamhet,<br />
men vi vill också att vårt fantastiska operahus skall vara en<br />
central och angelägen mötesplats för alla i regionen. Tack<br />
vare det växande utbudet kan vi fördjupa den regionala<br />
dialogen och ge ännu fler en möjlighet till upplevelser av<br />
musik och musikteater.<br />
- kammar- och orkesterkonserterna<br />
Att lyssna på musik betyder alltmer för vår tids människor<br />
och vi ger möjlighet till levande möten med en bred repertoar,<br />
från intim kammarmusik med avancerade program i<br />
operahusets vackra foajé till konserter av symfoniskt format<br />
när <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s orkester intar stora scenen.<br />
- stora scenen<br />
På stora scenen ges säsongen <strong>2011</strong>/<strong>12</strong> ett brett spektrum av<br />
musikdramatik. Från klassisk musikal med Les Misérables,<br />
över urpremiären på familjeoperan Karlsson på taket, historisk<br />
också för att vi för första gången samproducerar en<br />
uppsättning med Kungliga <strong>Opera</strong>n i Stockholm, till vårens<br />
stora Wagnersatsning, Parsifal. För att ytterligare öka vår<br />
publika kontaktyta och för att vi vet att alla vill se Carmen<br />
minst en gång i livet spelar vi Bizets älskade opera, nu på<br />
svenska. Lägg därtill Janáček Jenůfa och Stenhammars<br />
Tirfing – åter på scen efter mer än ett sekel – och vi bjuder<br />
<strong>Malmö</strong> och operapubliken från Sverige och Danmark en<br />
stark och mångfacetterad säsong.<br />
Varmt välkomna till <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> och en säsong med<br />
många spännande och oväntade möten!<br />
bengt hall, teaterchef<br />
ledaren
6 7<br />
Musikal av Alain Boublil och Claude-Michel Schönberg<br />
efter en roman av Victor Hugo<br />
MUSIK: Claude-Michel Schönberg<br />
SåNGTExTER: Herbert Kretzer<br />
FRANSK ORIGINALTExT: Alain Boublil och Jean-Marc Natel<br />
TILLäGGSMATERIAL: James Fenton<br />
ORKESTRERING: John Cameron<br />
SVENSK öVERSäTTNING: Ture Rangström<br />
MUSIKALISK INSTRUKTION: Christian Einarson<br />
SCENOGRAFI: Martin Chocholousek<br />
KOSTyM: Annsofi Nyberg<br />
LJUS: Mikki Kunttu<br />
KOREOGRAFI: Roger Lybeck<br />
REGI: Ronny Danielsson<br />
DIRIGENT: Mats Rondin / Joakim Hallin<br />
MEDVERKANDE<br />
JEAN VALJEAN: Dan Ekborg / Understudy: Fredrik Lexfors<br />
JAVERT: Fred Johanson / Understudy: Daniel Engman<br />
MARIUS PONTMERCy: Philip Jalmelid<br />
COSETTE: Emmi Christensson / Mathilda Ahnell<br />
FANTINE: Karolin Funke / Annica Edstam<br />
HERR THÉNARDIER: Peter Harryson / David Lundqvist<br />
FRU THÉNARDIER: Marianne Mörck / Evamaria Björk<br />
ENJOLRAS: NN<br />
ÉPONINE: Ida Högberg<br />
BISKOPEN AV DIGNE: David Lundqvist<br />
ENSEMBLE: Andreas Eldéen, Sonny Enell, Johan Karlsson,<br />
Glenn Daniel Nilsson, Sophie Nilsson Micaela Sjöstedt m fl<br />
Lunds dans- och musikalgymnasium<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Premiär 16 september <strong>2011</strong>.<br />
Spelas t o m <strong>12</strong> februari 20<strong>12</strong>.<br />
FRAMFöRS På SVENSKA.<br />
Urpremiär 18 september 1980 på Palais des Sport i Paris.<br />
Den engelskspråkiga versionen, omarbetad och regisserad<br />
av Trevor Nunn och John Caird hade urpremiär<br />
8 oktober 1985 på Barbican Theatre i London. Denna<br />
version ligger till grund för Les Misérables segertåg<br />
över världen.<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s uppsättning är licensierad av Josef<br />
Weinberger LTD som är ombud för Music Theatre International<br />
och CAMERON MACINTOSH LTD<br />
På <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> gavs en uppsättning av Les Misérables<br />
säsongen 2000 /01.<br />
malmö opera<br />
by arrangements with Cameron maCintosh<br />
presents<br />
a new produCtion of<br />
boublil and sChönberg´s<br />
Les Misérables är en av vår tids<br />
populäraste musikaler och har gång<br />
på gång förfört sin publik genom<br />
att med underbar musik berätta en<br />
historia om livskraft och kärlek i en<br />
hård och kall tid.<br />
Berättelsen bygger på Victor Hugos<br />
roman om några fattiga människors<br />
öden i Frankrike under decennierna<br />
efter revolutionen, ett brutalt och<br />
orättvist samhälle för dem som lever<br />
i dess bottenskikt. Musikalen följer<br />
Jean Valjeans med- och motgångar,<br />
han hjälper människor som fallit<br />
offer för fattigdom och för samhällets<br />
maktfullkomliga kränkningar.<br />
Historien börjar 1815 då Jean<br />
Valjean friges och slutar när han<br />
dör, arton år senare. Rollen som Jean<br />
Valjean spelas av Dan Ekborg. Fred<br />
revolutionsmusik al<br />
premiär 16 september <strong>2011</strong><br />
Johanson gör Javert, polischefen<br />
som hela sitt liv jagar den försvunna<br />
straffången Jean Valjean. Det samvetslösa<br />
värdshusparet makarna<br />
Thénardier gestaltas av Marianne<br />
Mörck och Peter Harryson.<br />
Fantine, fabriksarbeterskan som<br />
blir utstött när hennes kamrater får<br />
veta att hon har en dotter, Cosette.<br />
Jean Valjean lovar den döende Fantine<br />
att ta hand om Cosette som bor<br />
hos paret Thénardier som utnyttjar<br />
henne som piga medan deras dotter<br />
Éponine skäms bort.<br />
Musikalartisterna Karolin Funke<br />
och Annika Edstam delar på rollen<br />
som Fantine, Emmi Christensson<br />
och Mathilda Ahnell delar på rollen<br />
som Cosette och Ida Högberg<br />
sjunger rollen Éponine.<br />
Förra året firade den brittiska<br />
musikalproducenten Cameron<br />
Macintosh 25-årsjubileum med Les<br />
Misérables. Då kunde det återigen<br />
konstateras att musikalen är en av<br />
världens mest älskade. Nästan 60<br />
miljoner människor världen över<br />
har sett Les Misérables.Macintoshs<br />
signum är konceptmusikaler som<br />
ser exakt likadana ut världen över.<br />
När Les Misérables sätts upp i<br />
hösten <strong>2011</strong> behöver <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
inte följa originalkonceptet utan<br />
har fått förändra gestaltning och<br />
scenografi.<br />
Les Misérables regisseras av<br />
Ronny Danielsson. Mats Rondin<br />
och Joakim Hallin turas om att<br />
dirigera <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester.<br />
musik al
8 9<br />
musiken uttrycker det som<br />
inte gÅr att säga och det som<br />
det är omöjligt att tiga om.<br />
victor hugo<br />
musik är tänkande ljud.<br />
victor hugo<br />
les misÉrables är en av vår tids populäraste<br />
musikaler och bygger på Victor Hugos gripande roman<br />
Samhällets olycksbarn. Victor Hugo var fransk författare, poet och<br />
dramatiker som utvecklade sin egen version av den historiska romanen<br />
genom att kombinera faktiska historiska händelser med en<br />
levande känslosam, stundtals brinnande, föreställningsförmåga.<br />
Victor Hugo var en väldigt konservativ rojalist i sin ungdom.<br />
Han orienterade sig mot slutet av 1820-talet mot en liberal<br />
samhällssyn. Samtidigt blev han talesman för en grupp<br />
romantiska litterära rebeller som sökte frigöra den franska<br />
litteraturen från dess strama regler. Politiskt svajade Hugo<br />
fortfarande av och an, han skrev rojalistiska oden samtidigt<br />
som han gick till attack mot orättvisorna i monarkin. Han<br />
skrev bland annat ett angrepp på dödsstraffet 1829 med<br />
kortromanen En dödsdömds sista dagar. Med den historiska<br />
romanen Ringaren från Notre Dame (1831) var Hugo<br />
helt etablerad som en av Frankrikes stora författare. Flera<br />
av Hugos verk ligger till grund för operor, bl a hans pjäs<br />
Kungen roar sig (1832) utgör underlag för Giuseppe Verdis<br />
opera Rigoletto (1851).<br />
1841 valdes Victor Hugo in i Franska Akademin och också<br />
i Nationalförsamlingen. 1843 drunknade hans dotter och<br />
han publicerar inga böcker på tio år. Men han påbörjar<br />
romanen som kom att få namnet Les Misérables - Samhällets<br />
olycksbarn.<br />
I mitten av 1840-talet riktar han in sig på politiken och<br />
stödde kraven på politiskt inflytande; rösträtt, och blev snart<br />
en förkämpe för republikanskt styrelseskick. När Hugo på<br />
plats bevittnade hur polisen brutalt slog ner upproret 1848<br />
bröt han helt med de konservativa.<br />
Hugo kom att spela en roll för Frankrikes utveckling från<br />
diktatur till demokrati. Han stödde först Napoleon Bonaparte<br />
och den Andra Republiken men blir presidentens fiende efter<br />
den blodiga statskuppen 1851. Napoleon utropar sig året därpå<br />
till kejsare och förde en hård linje mot sina motståndare<br />
och införde en stark censur. Hugo gick i landsflykt när han<br />
riskerade avrättning efter att ha försökt samla de parisiska<br />
arbetarna i ett uppror mot Napoleon III. Han återvände inte<br />
förrän 20 år senare i samband med kejsardömets fall.<br />
Det är under denna tid i exil Hugo skriver färdigt den<br />
historiska och romantiska samtidskildringen Samhällets<br />
Olycksbarn, en episk berättelse om samhälleliga orättvisor,<br />
1900 sidor i fem band. Han fyller sidorna med tankar<br />
om religion, politik och samhälle i en plädering för social<br />
rättvisa, för tolerans och för ickevåld.<br />
Samhällets olycksbarn innehåller många intriger.<br />
Huvudintrigen är historien om Jean Valjean som blir en<br />
kraft för det goda i världen och ägnar sitt liv att kämpa<br />
för de fattiga men som inte kan komma undan sitt mörka<br />
förflutna. Problematiken ont och gott gestaltas bland annat<br />
genom den förhärdade polisen Javerts orubbliga principer<br />
om lagens rättvisa och den omvände straffången Jean Valjeans<br />
barmhärtighet och sunda förnuft.<br />
Det handlar om studenterna i Paris under Junirevolutionen<br />
1832, den republikanska resningen som följde general<br />
Lamarques död, vid tiden den enda franska ledaren som<br />
hade sympatier för arbetarklassen. Upproret misslyckades<br />
totalt. Och så finns det förstås en kärlekshistoria med ett<br />
triangeldrama när Cosette och Éponine återses i Paris där<br />
de båda möter studenten Marius.<br />
När Samhällets olycksbarn publicerades 1862 blev den<br />
en omedelbar succé och sålde stora upplagor, inte bara i<br />
Frankrike utan i hela Europa – och har fortsatt att göra det.<br />
Boken delade kritikerkåren, de negativa klagade bland<br />
annat på Hugos sympati för revolutionärer…<br />
Efter att Victor Hugo avlidit i Paris 1885 deltog ett par<br />
miljoner människor vid hans begravning. Han delar begravningsplats<br />
i Panteon i Paris med flertalet av Frankrikes<br />
mest berömda personligheter.<br />
musik al
10<br />
opera<br />
tirfing<br />
en mytisk sagodikt i två<br />
akter med för- oCh efterspel<br />
premiär 15 oktober <strong>2011</strong><br />
Tirfing, av Wilhelm Stenhammar<br />
med text av Anna Boberg<br />
har inte spelats sceniskt sedan<br />
den sattes upp första gången på<br />
Kungliga <strong>Opera</strong>n 1898-1901. När<br />
den nu kommer upp på <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Opera</strong> har ett viktigt historiskt<br />
arbete utförts med att överföra<br />
Stenhammars handskrift till<br />
modernt notmaterial.<br />
Tirfing är i nordisk mytologi<br />
ett vackert magiskt svärd med<br />
fäste och klinga av guld. Den<br />
som svingar svärdet kommer<br />
obönhörligen att döda.<br />
I förspelet till operan besöker<br />
Hervor sin ryktbare far Angantyrs<br />
vikingagrav. Hon får sin önskan<br />
uppfylld att ärva hans magiska<br />
svärd, Tirfing, mot att hon aldrig<br />
avslöjar att hon är kvinna.<br />
I akt I förbereder man till fest<br />
hos kung Gudmund. Hans dotter<br />
Gullväg har förälskat sig i sin<br />
bror Vidars bäste vän Hervardur.<br />
Hervardur är förstås den till man<br />
utklädda Hervor. Vidar känner sig<br />
kluven till denna förälskelse, han<br />
är glad för sin systers skull men<br />
samtidigt svartsjuk. När Hervardur/Hervor<br />
anländer inser hon att<br />
hon och Vidar älskar varandra.<br />
I andra aktens fest utlyser<br />
kungen en tävling där den som<br />
svarar rätt på tre frågor vinner<br />
Gullväg. Hervardur svarar rätt<br />
på gåtorna men vägrar ta emot<br />
priset. Vidar, förolämpad å sin<br />
systers och familjens vägnar,<br />
drar sitt svärd mot Hervardur.<br />
Vidar dör när Hervardur svingar<br />
Tirfing. Hervardur bryter ihop<br />
över Vidars kropp och den nu<br />
införstådda Gullväg hjälper henne<br />
att fly. Hervor tar livet av sig med<br />
Tirfing vid sin fars grav.<br />
På <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> utspelar sig<br />
händelserna i den tid då operan<br />
skrevs (1897-98) – den svenska<br />
nationalromantiken stod i full blom<br />
och vikingar var högsta modet.<br />
Regisserar gör Per-Erik öhrn<br />
och musikalisk ledare och dirigent<br />
är Arnold östman. Båda har varit<br />
konstnärliga ledare för Norrlands-<br />
<strong>Opera</strong>n, Vadstena-Akademien<br />
och Drottningholms Slottsteater.<br />
I rollen som Hervor/Hervardur hör<br />
vi den dramatiska mezzosopranen<br />
Martina Dike, internationellt<br />
etablerad Wagnersångerska som<br />
bl a återkommande medverkar vid<br />
festspelen i Bayreuth. På <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Opera</strong> har hon tidigare upplevts<br />
som Kompositören i Ariadne på<br />
Naxos 2003.<br />
Hervors älskade Vidar sjungs<br />
av barytonen Daniel Hällström<br />
som vid <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> tidigare<br />
medverkat i bl a. Rucklarens väg<br />
och Träskoprinsessan.<br />
<strong>Opera</strong> av Wilhelm Stenhammar<br />
LIBRETTO: Anna Boberg<br />
SCENOGRAFI: Lars östbergh<br />
KOSTyM: Constance Hoffman<br />
LJUS: Zerlina Hughes<br />
REGI: Per-Erik öhrn<br />
DIRIGENT: Arnold östman<br />
MEDVERKANDE<br />
HERVOR/ HERVARDUR: Martina Dike<br />
VIDAR: Daniel Hällström<br />
GULLVäG: Ulrika Mjörndal<br />
BARDEN: Jacob Högström<br />
GUDMUND: Bengt Krantz<br />
ANGANTyR: Bengt Krantz<br />
HERDEN: Daniel Hällström<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Premiär 15 oktober <strong>2011</strong>.<br />
Spelas t o m 6 november <strong>2011</strong>.<br />
Urpremiär på Kungliga <strong>Opera</strong>n i Stockholm 9 december<br />
1898. <strong>Opera</strong>n framfördes 17 gånger under tre säsonger till<br />
och med 1901. Kungliga <strong>Opera</strong>n gav en konsertant version<br />
med valda scener ut Tirfing på Stockholms Konserthus i<br />
mars 1999 under Leif Segerstams ledning. En inspelning<br />
gjordes som gavs ut på skivbolaget Sterling.<br />
<strong>Opera</strong>n i sin helhet har alltså inte framförts på 110 år.<br />
11
<strong>12</strong> 13<br />
opera<br />
kvinna<br />
man kvinna<br />
kampen om att få skapa<br />
Publikens intresse för operan Tirfing var stort, biljetterna var slutsålda<br />
och på premiären 9 december 1898 var också den kungliga logen<br />
fullsatt. Det var urpremiär på den svenska operan Tirfing och också<br />
den första urpremiären i det nybyggda operahuset som hade invigts i<br />
september samma år.<br />
I den isländska sagan om Hervor skildras hur sköldmön<br />
Hervor går till sin far Angantyrs grav och tilltvingar sig<br />
svärdet Tirfing. Den döde vikingen varnar henne för den<br />
förbannelse som är kopplat till svärdet och som sedan<br />
besannas. Hervor är en av de mest berömda sköldmörna,<br />
i isländska sagorna en ogift kvinna som deltog i strid. I<br />
operan Tirfing får hon dock inte visa att hon är kvinna utan<br />
är klädd som man.<br />
Denna kvinna beger sig ut i världen och gör sin egen<br />
lycka, hon kämpar och slåss som hennes far och bröder<br />
gjort. Men hon förälskar sig i vikingen Vidar som är hennes<br />
stridskamrat på vikingatågen.<br />
Måste en kvinna vara som en man för att lyckas i världen?<br />
Och vilka konsekvenser får detta? Det är frågor som<br />
librettisten Anna Boberg kan ha ställt sig när hon bestämde<br />
sig för att skriva om Hervor och bad Wilhelm Stenhammar<br />
tonsätta. Boberg och Stenhammar är båda runt de trettio.<br />
De är båda ambitiösa och strävar efter erkännande för sin<br />
konst. De umgås och har känt varandra sedan barnsben.<br />
Men deras olika kön gör deras förutsättningar helt olika.<br />
Anna Boberg (1864-1935), mångsidig konstnär och kostymtecknare,<br />
författare och tonsättare, tycks i texten beskriva<br />
sitt liv som kvinna och konstnär i en tid då kvinnor ständigt<br />
var förfördelade och marginaliserade. Hon var envis och<br />
driftig, äventyrslysten men sågs av samtiden som dotter till<br />
en konstprofessor och maka till en arkitekt.<br />
Som målare är Anna Boberg mest känd för sina landskapsbilder<br />
ifrån Lofoten, som konsthantverkare för komponerade<br />
textilier för Handarbetes Vänner och formgivning<br />
av konstglas för Kosta och Reijmyre. Hon formgav också<br />
keramik som, exempelvis Påfågelvasen för Rörstrand 1897,<br />
som nu står på <strong>Malmö</strong> Konstmuseum.<br />
Förutom texten till Tirfing skapade Boberg också scenografi<br />
och kostym till uppsättningen på Kungliga <strong>Opera</strong>n.<br />
Wilhelm Stenhammar (1871-1927) blev en musikens röst<br />
i den renässans av skönhetsdyrkan och fördjupat kulturmedvetande<br />
som grep in i slutet av 1890-talet, och som med<br />
romantiska förtecken sökte hitta nationens musikaliska själ.<br />
Efter musikutbildning i Stockholm studerade Stenhammar<br />
vidare i Berlin under tidigt 1890-tal och blev en stor<br />
beundrare av tysk musik, speciellt Richard Wagner och<br />
Anton Bruckner. Han sökte dock en mer nordisk stil och<br />
lät sig inspireras av Carl Nielsen och Jean Sibelius. Tirfing<br />
är Stenhammars andra sceniska verk, det första var Gillet<br />
på Solhaug efter Henrik Ibsens pjäs men som sattes upp<br />
först efter Tirfing.<br />
Stenhammar skrev musiken till Tirfing mellan maj 1897<br />
och sommaren 1898 och dirigerade själv urpremiären 9<br />
december 1898 på Kungliga <strong>Opera</strong>n. Så snabbt instuderas<br />
ingen nyskriven opera idag!<br />
Kritiken var övervägande god förutom en recension som<br />
publicerades i Dagens Nyheter i två delar. Musikrecensenten<br />
var signaturen P-B, bakom vilken stod Wilhelm Peterson-<br />
Berger, själv nationalromantisk tonsättare, som med vass<br />
penna recensionen igenom berättar hur Stenhammar<br />
egentligen skulle ha komponerat…<br />
… att dess iscensättning pÅ vÅr opera var allt igenom konstnärligt<br />
gedigen och lyckad. den gaF en mättad och glansFull<br />
stämning FrÅn vÅra FörFäders liF i vikingarnes och de stora<br />
bragdernas tid.<br />
tirfing omskriven i idun 4 januari 1899<br />
… är ocksÅ tirFing sÅdan den nu stÅr och gÅr pÅ operans<br />
tiljor ingenting annat än en Formlös librett som<br />
i sitt despotiska ledband under FörFärande longörer<br />
Framsläpar en till ideal Frihet och högre uppgiFter<br />
längtande och i sina bojor tungt stönande musik.<br />
p-b (Wilhelm peterson-berger) i dagens nyheter 11 december 1898
14 15<br />
<strong>Opera</strong> i tre akter av Leoš Janáček<br />
Libretto av tonsättaren efter en pjäs<br />
av Gabriela Preissová<br />
LJUS: Thomas C Hase<br />
SCENOGRAFI & KOSTyM: Leslie Travers<br />
KOREOGRAFI: Lynn Hockney<br />
REGI: Orpha Phelan<br />
DIRIGENT: Marko Ivanovic / Stefan Solyom<br />
MEDVERKANDE<br />
JENůFA: Erika Sunnegårdh<br />
KOSTELNIčKA BURyJOVKA: Gitta-Maria Sjöberg<br />
GAMLA BURyJOVKA: Ingrid Tobiasson<br />
LACA KLEMEň: Daniel Frank<br />
STEVA BURyJA: Joachim Bäckström<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Premiär 19 november <strong>2011</strong>.<br />
Spelas t o m 29 december <strong>2011</strong>.<br />
FRAMFöRS På TJECKISKA. TExTAS På SVENSKA.<br />
Uruppfördes 21 januari 1904 på Nationalteatern i Brno.<br />
Väckte först uppseende efter det reviderade framförandet<br />
i Prag 26 maj 1916. Sverigepremiär på Kungliga <strong>Opera</strong>n i<br />
Stockholm 21 januari 1941.<br />
jenufa<br />
Jenůfa utspelas på landsbygden<br />
i landskapet Mähren. Jenůfa är<br />
förälskad i Steva och är gravid och<br />
väntar hans barn. Hennes strängt<br />
moraliska styvmor Kostelnička<br />
bestämmer att Steva måste hålla<br />
sig nykter i ett år innan han får<br />
gifta sig med henne. Steva tappar<br />
intresset efter att hans styvbror<br />
Laca, som också älskar Jenůfa, blir<br />
avvisad av henne och snittar henne<br />
med en kniv i ansiktet<br />
Jenůfa föder sitt barn i hemlighet.<br />
Kostelnička försöker få Steva att<br />
gifta sig med henne och erkänna<br />
sin son. Steva vägrar gifta sig med<br />
en vanställd kvinna. Laca som<br />
fortfarande älskar Jenůfa tvekar<br />
när han får höra om barnet.<br />
Kostelnička ger nu Jenůfa sömnmedel,<br />
tar barnet och dödar det.<br />
Hon säger att barnet blivit sjukt<br />
och dött under de två dygn Jenůfa<br />
legat i koma.<br />
tjeCkisk tragisk opera i tre akter<br />
premiär 19 november <strong>2011</strong><br />
När våren kommer ska det bli<br />
bröllop mellan Jenůfa och Laca. En<br />
bypojke kommer springande och<br />
säger att ett drunknat spädbarn<br />
har hittats i floden. Jenůfa känner<br />
igen liket som sin son. Folket<br />
anklagar Jenůfa för barnamord.<br />
Kostelnička erkänner sin skuld.<br />
När hon leds iväg förlåter Jenůfa<br />
den förtvivlade kvinnan. Jenůfa<br />
erbjuder Laca hans frihet. Men<br />
Laca älskar henne och Jenůfa har<br />
efter alla prövningar kommit att<br />
älska honom…<br />
När Jenůfa hösten <strong>2011</strong> för första<br />
gången sätts upp på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
utspelar sig historien på den fattiga<br />
kärva landsbygden någonstans<br />
bakom den järnridå som delade<br />
Europa under Stalins 1950-tal.<br />
Tre välkända svenska sångerskor<br />
sjunger de kvinnliga huvudrollerna.<br />
Jenůfa sjungs av Erika Sunnegårdh,<br />
som debuterade 2004 på <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Opera</strong> i rollen som Turandot<br />
och som efter den sensationella<br />
debuten som Fidelio på Metropolitanoperan<br />
i New york 2006<br />
är etablerad som en av världens<br />
ledande dramatiska sopraner.<br />
I rollen som Kostelnička hör och<br />
ser vi Gitta Maria Sjöberg, Det<br />
Kongelige <strong>Opera</strong>s ledande sopran<br />
som också gästar operahus världen<br />
över. På <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> har hon<br />
tidigare sjungit titelrollen Aida<br />
och Tatjana i Eugen Onegin.<br />
Farmor Buryjovka, vid vars kvarn<br />
historien tar sin början, gestaltas<br />
av hovsångerskan Ingrid Tobiasson<br />
från Kungliga <strong>Opera</strong>n, dramatisk<br />
mezzosopran, ledande inom sitt<br />
fack som i <strong>Malmö</strong> tidigare bl a.<br />
sjungit Amneris i Aida.<br />
opera
16<br />
smärtans<br />
sorgband<br />
en verklighetshistoria<br />
Den tjeckiska tonsättaren Leoš Janáček (1854-1928) var femtio år när<br />
hans första mer kända verk, operan Jenůfa först sattes upp 1904. Han<br />
var 62 år när operans Pragpremiär i maj 1916 gjorde honom till en<br />
berömd man och gav honom tillträde till världens stora operascener.<br />
Jenůfa ingår numera i repertoaren på världens operascener.<br />
Det hade tagit honom tio år (1893-1903) att få operan färdig.<br />
Han skrev själv libretton baserad på Gabriela Preissovás<br />
teaterpjäs Její pastorkyňa (Hennes styvdotter). Pjäsen är<br />
en hjärtslitande historia där ett barn mördas för att rädda<br />
en ung kvinnas heder och som orsakade skandal när den<br />
sattes upp i Prag på 1890-talet.<br />
<strong>Opera</strong>n ekar också av Janáčeks eget liv. Janáček, som redan<br />
mist ett barn, förlorade sin 21-åriga dotter under tiden han<br />
komponerade Jenůfa. Hans eget lidande med Olgas sjukdom<br />
blev till Jenůfas lidande i operan. Det sägs att han lovade att<br />
binda partituret med svarta sorgeband. När han slutförde<br />
kompositionen 1903 tillägnade han henne verket.<br />
Jenůfa handlar om verkliga människor i en realistisk miljö<br />
och att skriva opera var för Janáček ett verktyg att beskriva<br />
verkligheten. Förutom att komponera musik och skriva<br />
musikteori var Janáček mycket intresserad av det tjeckiska<br />
språket och det mähriska kulturarvet. Redan i slutet på<br />
1880-talet började Janáček, själv född och verksam i Brno,<br />
resa runt i jordbruksbygden i provinsen Mähren för att<br />
studera och samla in folkmusik, sånger och danser.<br />
I dåvarande österrike-Ungern uppfattades Brno och<br />
Mähren som provinsiellt jämfört med Wien och Prag.<br />
Schablonbilderna var att Böhmen sågs som sekulariserat<br />
och kulturellt ledande medan det mähriska landskapet<br />
blev bilden av en inbillad barndom, en enkel plats för det<br />
enkla folket.<br />
Janáček var inte intresserad av det vykortsaktiga eller populariserade<br />
utan gick vetenskapligt till väga när han samlade<br />
in språkmelodier. Trots det publicerade han essäer om den<br />
mähriska musiken som speciellt känslobetonat sammanlänkad<br />
med den slaviska ursjälen och det mähriska landskapet<br />
<strong>Opera</strong>n Jenůfa innehåller folkdanser och folkkörer men det<br />
är de konstmusikaliskt bearbetade intrycken av folkmusiken<br />
som ger hans musik en unik karaktär; rytmiskt och melodiskt.<br />
Janáček ville skapa musik som låg nära språkets naturliga<br />
rytm och han är en av de första som använder prosa istället<br />
för vers i sina libretton.<br />
I Janáčeks modernism handlade det om att hitta en röst ur<br />
provinsen, ett slags upplysningsideal i strävan efter självständighet.<br />
I hans operor är det ofta en kvinnlig röst som<br />
blir en förmedlare, en bärare av sanningen. Det är en slags<br />
ny kvinnlig röst som hävdar sin närvaro i en sångbar stil.<br />
<strong>Opera</strong>n Jenůfa är uttrycksfull musikdramatik om vanliga<br />
enkla människor som råkar i konflikt mellan ett stelbent<br />
samhälle och några enskilda människor som våga bryta<br />
mot dess hederskultur.<br />
Mot alla odds finns förlåtelsen; att ge den och att ta emot den.<br />
Leoš Janáček berättar sin historia rättframt och direkt och<br />
utan illusioner men med ett välljudande löfte om den lilla<br />
människans lycka. Janáček rörde sig under 1920-talet från<br />
att vara en nationell till en existentiell tonsättare. Att det<br />
steget inte var långt upplever man redan i Jenůfa.<br />
17<br />
opera
18 19<br />
opera<br />
karlsson på taket<br />
nyskriven svensk familjeopera<br />
urpremiär 17 deCember <strong>2011</strong><br />
Teaterchef Bengt Hall beställde<br />
2003, i sin dåvarande tjänst som chef<br />
för Kungliga <strong>Opera</strong>n i Stockholm,<br />
en familjeopera av tonsättaren<br />
Thomas Lindahl och librettisten<br />
Mathias Clason. <strong>Opera</strong>n om Karlsson<br />
på taket, givetvis baserad på<br />
Astrid Lindgrens välkända figur,<br />
var färdig 2006.<br />
Urpremiären blir nu 17 december<br />
<strong>2011</strong> på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> och Kungliga<br />
<strong>Opera</strong>n planerar en Stockholmspremiär<br />
säsongen 20<strong>12</strong>/13.<br />
Familjeoperan Karlsson på taket<br />
blir därmed ett unikt samarbete<br />
mellan <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> och Kungliga<br />
<strong>Opera</strong>n.<br />
<strong>Opera</strong>n är baserad på den första<br />
boken som Astrid Lindgren<br />
skrev om Karlsson: LILLEBROR<br />
OCH KARSSON På TAKET som<br />
utkom 1955:<br />
Uppe på taket på ett alldeles<br />
vanligt hus vid en alldeles vanlig<br />
gata i Stockholm bor en herre som<br />
heter Karlsson. Han är en vacker<br />
och genomklok och lagom tjock<br />
man i sina bästa år, och han bor<br />
i en liten, liten stuga som ligger<br />
gömd bakom den stora skorstenen.<br />
En vacker dag kommer Karlsson<br />
inflygande genom fönstret till<br />
Lillebror…<br />
även i operan befinner vi oss<br />
i Vasastan i Stockholm i mitten<br />
av 1950-talet. Vi möter familjen<br />
Svantesson där minstingen Lillebror<br />
Svante efter middagen har<br />
så tråkigt; föräldrarna har gått<br />
på bio, brorsan Bosse lirar gitarr<br />
och syrran Bettan har pusskalas<br />
med sin kille.<br />
Inflygande kommer herr Karlsson<br />
… och skakar om Lillebrors<br />
värld med sin minst sagt kaotiska<br />
livsstil och sin självgoda och malliga<br />
attityd.<br />
Tonsättaren Thomas Lindahl<br />
från <strong>Malmö</strong> är för många mest<br />
känd för musiken till flera filmer<br />
och TV-serier, bl a. Sunes<br />
Sommar, åke och hans värld,<br />
Pip-Larssons, Dieselråttor och<br />
Sjömansmöss, Mördare utan<br />
ansikte m fl. Lindahl är sedan<br />
januari 2010 huskompositör vid<br />
Göteborgs<strong>Opera</strong>n. <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
har tidigare satt upp hans operor,<br />
bl a. den komiska operan Inte alla<br />
tjuvar kommer för att stjäla och<br />
barnoperan Dollys Beauty Shop.<br />
Mathias Clason debuterar som<br />
librettist med Karlsson på taket.<br />
Ny i sceniska och musikdramatiska<br />
sammanhang är han verkligen inte.<br />
Framför allt har han skapat otaliga<br />
kostymer till olika operascener: till<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> bl a. Sköna Helena,<br />
Lucia di Lammermoor, Svansjön<br />
och South Pacific.<br />
Det är ett ungt team som tar sig an<br />
operan, Sally Palmquist Procopé<br />
regisserar, Anne Hellandsjö står för<br />
scenografi och kostym och Markus<br />
Granqvist för ljusdesign. Samtliga<br />
har gjort sig ett namn genom sina<br />
konstnärliga bidrag i nyskapande<br />
tolkningar på TURteatern och<br />
UngaTur i Kärrtorp.<br />
Palmquist Procopé är en av två<br />
konstnärliga ledare på UngaTur.<br />
<strong>Opera</strong> i en akt för barn och familjepublik<br />
MUSIK: Thomas Lindahl<br />
TExT: Mathias Clason efter Astrid Lindgren<br />
SCENOGRAFI & KOSTyM: Anne Hellandsjö<br />
LJUS: Markus Granqvist<br />
REGI: Sally Palmquist Procopé<br />
DIRIGENT: Andreas Lönnqvist/Per-Otto Johansson<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Samproduktion mellan <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> och Kungliga <strong>Opera</strong>n<br />
i Stockholm. Ett beställningsverk av Kungliga <strong>Opera</strong>n.<br />
Urpremiär 17 december <strong>2011</strong>.<br />
Spelas to m 29 januari 20<strong>12</strong>.<br />
Premiär på Kungliga <strong>Opera</strong> under säsongen 20<strong>12</strong>/13
20 21<br />
opera<br />
k arlsson<br />
intar operan<br />
enveten som astrid<br />
– Jag är en vacker och genomklok och lagom tjock man i<br />
mina bästa år, säger Karlsson om sig själv i Lillebror och<br />
Karlsson på taket.<br />
Karlsson är egotrippad, tvär<br />
och sturig. Han är en jobbig och<br />
självständig men rolig typ som<br />
filurar och flyger omkring med<br />
propeller på ryggen och kommer<br />
drabbande in i den ensamme<br />
Lillebrors liv.<br />
Första boken om Karlsson kom<br />
1955. Den andra, Karlsson flyger<br />
igen, kom 1962 och den tredje,<br />
Karlsson på taket smyger igen,<br />
1968. För första gången görs nu en<br />
opera om Karlsson, Lillebror och<br />
de andra i familjen Svantesson.<br />
Men alla har de setts gestaltade<br />
på scen och film förut. Stor succé<br />
gjorde de i en pjäs på Dramaten<br />
1969 i regi av Mats Ek. Uppsättning<br />
gick över flera säsonger och<br />
de som, i Karlsson skepnad, flög<br />
över Dramatens scen säsongerna<br />
genom hette Axel Düberg, Börje<br />
Ahlstedt och Peter Harryson.<br />
Staffan Götestam har, efter att<br />
ha ägnat årtionden åt att bearbeta<br />
och iscensätta Astrid Lindgrens<br />
populära böcker, både gjort talpjäs<br />
och musikal av Karlsson på<br />
taket. Nu senast har popartisten<br />
Markoolio flugit som Karlsson.<br />
1974 kom filmen Världens bästa<br />
Karlsson av Olle Hellbom.<br />
Ungefär 200 olika teatrar eller<br />
teatersällskap världen över sätter<br />
varje år upp en pjäs om någon av<br />
Astrid Lindgrens figurer. Den<br />
absolut mest populära gestalten<br />
är Pippi Långstrump. Allra mest<br />
spelas pjäser efter Lindgrens<br />
böcker i Norden och Tyskland.<br />
Böckerna om Karlsson på taket<br />
blev dock speciellt populära<br />
i Ryssland, och i hela det forna<br />
Sovjetunionen. Här översattes<br />
den första boken redan 1957. När<br />
han på 1970-talet blev tecknad<br />
film blev framgången total. I<br />
otaliga Iscensättningar; talpjäser,<br />
musikaler, filmer, har det ryska<br />
folket älskat Karlsson.<br />
En historia, väl värd att återberätta,<br />
är när dåvarande sovjetiske<br />
ambassadören Boris Pankin på<br />
1980-talet berättade för Astrid<br />
Lindgren att det i varje sovjetiskt<br />
hem fanns två böcker; Bibeln och<br />
Karlsson på taket.<br />
– Så märkvärdigt!, sa Astrid<br />
Lindgren, inte visste jag att Bibeln<br />
var så populär.<br />
Astrid Lindgrens betydelse för<br />
barnlitteraturen kan inte överskattas.<br />
Världsberömd skapare av<br />
många älskade gestalter som Pippi<br />
Långstrump, Mästerdetektiven<br />
Blomkvist, Nils Karlsson-Pyssling,<br />
Kajsa Kavat, Mio, Madicken, Emil<br />
i Lönneberga, Bröderna Lejonhjärta,<br />
Ronja rövardotter och alla<br />
de andra. Under hela sitt mycket<br />
aktiva liv som författare var hon<br />
dessutom barnboksförläggare.<br />
Tidigt grundlades hennes engagemang<br />
för barnens rättigheter.<br />
Många känner henne som<br />
samhällsdebattör och opinionsbildare,<br />
hon kämpade hela sitt<br />
liv mot orättvisor och förtryck.<br />
Hon kämpade mot barnaga, för<br />
miljön, för djurskydd, för fred.<br />
Allt hon engagerar sig i fick stort<br />
genomslag och ändrar lagar både<br />
internationellt och på hemmaplan<br />
i Sverige.<br />
Men det är nog för hennes<br />
egensinniga, starka och orädda<br />
karaktärer som vi älskar henne<br />
mest. Och nu ska en av dem, den<br />
tjuriga Karlsson, äntligen flyga<br />
över operascenerna.<br />
Ja – han kommer verkligen<br />
att flyga!<br />
jag är en vacker och genomklok och<br />
lagom tjock man i mina bästa År.<br />
karlsson om sig själv i lillebror och karlsson på taket<br />
allt stort som skedde i världen skedde<br />
Först i nÅgon människas Fantasi.<br />
astrid lindgren<br />
’jag har frågat karlsson om han är<br />
ett påhitt…’ ’vad sa karlsson då’,<br />
frågade mamma. ’han sa, att om<br />
han hade varit ett påhitt så hade<br />
han varit världens bästa påhitt.<br />
men nu är han händelsevis inte<br />
det.’, sa lillebror.<br />
lillebror och karlsson på taket<br />
allt stort som skedde i världen skedde<br />
Först i nÅgon människas Fantasi.<br />
astrid lindgren<br />
jag är en vacker och genomklok och<br />
lagom tjock man i mina bästa År.<br />
karlsson om sig själv i lillebror och karlsson på taket
22 23<br />
nyår sfest<br />
nyårsafton <strong>2011</strong><br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s nyårsfest har blivit<br />
en populär tradition och anordnas<br />
nyårsafton <strong>2011</strong> för åttonde gången<br />
i rad. <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester och<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>kör med sångsolister<br />
ger en festlig galakonsert. Nyårskonserten<br />
innehåller ett blandat<br />
program med såväl musikaliska<br />
pärlor ut operarepertoaren som<br />
favoriter ur musikalbiblioteket.<br />
För den som vill ha en riktig helkväll<br />
serveras en exklusiv middag,<br />
med allt som där tillhör, i foajén<br />
innan konsertens början.<br />
Vid tolvslaget skålas det nya året<br />
in i foajén medan fyrverkerierna<br />
kreverar utanför fönstren. Därefter<br />
blir det dans till storbandsorkester<br />
under foajéns gnistrande kristallkronor.<br />
fest
24 25<br />
porträtt<br />
känslor<br />
Som tioåring såg Stefan Johansson sin första opera. Såg är fel ord,<br />
upplevde skulle han nog hellre beskriva det som. I fem timmar satt<br />
han hänförd i mörkret. Idag är det hans jobb att förmedla sådana<br />
upplevelser vidare.<br />
I tre år får Kungliga <strong>Opera</strong>n klara sig utan Stefan Johansson<br />
när han lägger fullt fokus på att vara <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s nya<br />
chefdramaturg. Ett jobb som delvis går ut på att strö frågetecken<br />
runt sig.<br />
– vilka verk ska sättas upp? vem ska iscensätta dem –<br />
det vill säga: vem ska regissera? göra scenografi? ska vi<br />
använda frilansande artister eller knyta till oss någon<br />
på längre tid?<br />
Han jobbar millimeternära de enskilda regissörerna,<br />
hjälper med text och produktion. Samtidigt försöker han<br />
behålla en viss distans. Det är viktigt att inte stirra sig<br />
blind på ett verk.<br />
– jag är första ögat, förklarar han. sedan kan jag hålla<br />
mig undan ett tag och återvända till en repetition med<br />
nya ögon. då ställer jag nya frågor: varför dör han bakom<br />
scenen? kommer man som publik att förstå det?<br />
Han ska också vara en sorts förmedlare mellan operan och<br />
publiken.<br />
– teamet bakom föreställningen ska ha en idé om varför<br />
de sätter upp något. det är en av mina uppgifter att sätta<br />
den tanken i dialog med publiken. det jag funderar på är:<br />
vad är det mer vi ska säga än det vi säger på scen?<br />
Han är noga med att man som publikdeltagare inte<br />
behöver plugga pompösa konstteorier – det handlar om<br />
berättelse och om känslor.<br />
– det rör sig i stället om ett sätt att uttrycka sig som vi<br />
kanske inte längre använder oss av. med hjälp av operan<br />
och genom musiken, kommer vi känna igen oss i känslor<br />
som liksom frusits i tiden.<br />
När man pratar med operaanställda är det nästan regel att de<br />
berättar hur konstformen lider av sitt rykte som fisförnäm<br />
champagnehobby. Stefan Johansson är en av dem som vill<br />
sudda bort snobbuppfattningen en gång för alla.<br />
– opera är inte för en särskild typ av människa. teaterns<br />
själva form är skapad för att det ska rymmas många olika<br />
slags människor i salongen.<br />
Han fortsätter:<br />
– ordet finkultur borde utrotas. man går inte på opera<br />
för att det är fint, men för att ruskas om.<br />
Hans första säsong inleds med en utgrävning, en gammal<br />
svensk opera. Han erkänner:<br />
– jag har inte dragit mig för att tipsa restaurangchefen<br />
om att sätta ihop en vikingameny till den uppsättningen.<br />
vi tar oss inte på allvar på fel sätt.<br />
Till publiken har han en önskan, eller kanske snarare ett råd:<br />
– sitt nu inte och snörp på munnen. det kan vara både<br />
galet och besinningslöst djupt samtidigt.<br />
som frusits<br />
i tiden
26 27<br />
Opéra comique / opera med talad dialog i fyra<br />
akter av Georges Bizet<br />
LIBRETTO: Henri Meilhac och Ludovic Halévy baserad på en<br />
kortroman av Prosper Mérimée<br />
öVERSäTTNING: Axel Strindberg<br />
TExTBEARBETNING: Stefan Johansson & Hilda Hellwig<br />
SCENOGRAFI & KOSTyM: Herbert Murauer<br />
LJUS: Hans-åke Sjöquist<br />
REGI: Hilda Hellwig<br />
DIRIGENT: Christian Badea / Andreas Lönnqvist<br />
MEDVERKANDE<br />
CARMEN: Astrid Robillard / Susann Végh / Emma Lyrén<br />
DON JOSÉ: Joachim Bäckström / Matthias Zachariassen<br />
ESCAMILLO: Jeremy Carpenter / Krister St. Hill<br />
MICAëLA: Cecilia Lindwall / Charlotta Larsson<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Premiär 11 februari 20<strong>12</strong>.<br />
Spelas t o m 16 maj 20<strong>12</strong>.<br />
FRAMFöRS På SVENSKA.<br />
Urpremiär 3 mars 1875 på Opéra-Comique i Paris.<br />
Svensk premiär 22 mars 1878 på Kungliga <strong>Opera</strong>n i Stockholm.<br />
Premiär på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>, dåvarande <strong>Malmö</strong> Stadsteater,<br />
19 september 1947.<br />
Carmen<br />
Utanför en cigarettfabrik söker<br />
Micaëla efter sin fästman soldaten<br />
Don José. De vakthavande soldaterna<br />
utsätter henne för grova<br />
flirtförsök och hon flyr. Bland de<br />
avlösande soldaterna finns José.<br />
Cigarettflickorna kommer ut,<br />
bland dem den vackra Carmen.<br />
Hon kastar en blomma på José och<br />
väljer honom därmed till älskare.<br />
José dagdrömmer om Carmen när<br />
Micaëla kommer med ett brev<br />
från hans mor. Inne i fabriken<br />
har Carmen attackerat en kvinna<br />
och José får i uppdrag att arrestera<br />
henne. Carmen försöker förföra<br />
honom och han låter henne fly.<br />
José sätts i fängelse.<br />
En månad senare dansar Carmen<br />
och hennes vänner på en bar, ett<br />
känt smugglartillhåll. Toreadoren<br />
Escamillo lägger märke till Carmen.<br />
Men hon ska träffa José som just<br />
frigetts. Hon dansar för honom<br />
och han bekänner sin kärlek för<br />
henne. Han borde nu gå till kasernen,<br />
men har svårt att slita sig loss<br />
från Carmen. Josés överordnade<br />
opera med talad dialog<br />
malmö opera 11 februari 20<strong>12</strong><br />
ertappar kärleksparet. Efter att ha<br />
dragit vapen mot sin överordnade<br />
har José inget annat val än att följa<br />
med Carmen till smugglarna.<br />
José är nu en av smugglarna och<br />
Carmen har tröttnat på honom. Hon<br />
spår sig själv och drar dödskortet.<br />
När Escamillo dyker upp attackerar<br />
José honom med en kniv. Carmen<br />
stoppar duellen. Micaëla bönfaller<br />
José att komma hem till sin döende<br />
mor. Innan han går varnar han<br />
Carmen för konsekvenserna om<br />
hon inte lyder honom.<br />
Tjurfäktningsarenan är full av<br />
människor. I paraden går Carmen<br />
och Escamillo. Carmen varnas om<br />
att José ska döda henne. Hon lyssnar<br />
inte, säker på att han fortfarande<br />
älskar henne. José kommer, Carmen<br />
kastar hans ring på marken. Hon<br />
vill älska Escamillo till sin död. I<br />
arenan jublar folket åt toreadoren.<br />
Den svartsjuke José sticker kniven<br />
i Carmens hjärta. I samma stund<br />
som Escamillo nedlägger tjuren<br />
inne på arenan dör Carmen.<br />
Carmen, världens mest spelade<br />
opera med kända musikstycken<br />
som Habaneran och Toreadorarian,<br />
regisseras av Hilda Hellwig.<br />
Hilda Hellwig är teater- och<br />
operaregissör berömd för sina<br />
djärva klassikertolkningar<br />
Hellwig startade och var konstnärlig<br />
ledare för den radikala<br />
fria teatergruppen Teater Aurora<br />
(verksam 1978-1994) känd för sin<br />
experimentella och nyskapande<br />
teater. Samtidigt började hon arbeta<br />
på Dramaten och Stockholms<br />
Stadsteater. Utomlands har hon<br />
regisserat verk på bl a. Svenska<br />
teatern i Helsingfors, Nationaltheatret<br />
i Oslo, Katona Jozsef i Budapest,<br />
Estonian Drama Theatre. På Det<br />
Kongelige Teater i Köpenhamn<br />
iscensatte hon Ingmar Bergmans<br />
Höstsonaten till invigningen av<br />
Skuespilhusets Portscen. I Kungliga<br />
<strong>Opera</strong>ns repertoar ligger hennes<br />
version av Giuseppe Verdis Rigoletto,<br />
som senast hade nypremiär hösten<br />
2010. Hilda Hellwig är professor i<br />
teaterregi vid Stockholms Dramatiska<br />
Högskola.<br />
opera
28 29<br />
som musiker kan jag säga att om man skulle<br />
förbjuda äktenskapsbrott, fanatism, brottslighet,<br />
ondska eller det övernaturliga skulle det<br />
inte längre vara möjligt att skriva en enda ton.<br />
georges bizet<br />
sk andalopera<br />
Camille du Locle, chefen för Opéra<br />
-Comique, beställde operan av<br />
Bizet 1873, han behövde en succé<br />
och pengarna en sådan kunde ge.<br />
Först sommaren 1874 var Bizet klar<br />
och under hösten började repetitionerna.<br />
Bizet hade valt historien om Carmen.<br />
Henri Meilhac och Ludovic<br />
Halévy skrev libretton baserad på<br />
Prosper Mérimées kontroversiella<br />
kortroman Carmen, publicerad<br />
1845.<br />
Prosper Mérimée hade i sin tur<br />
inspirerats av Alexander Pusjkins<br />
berättelse Zigenarna, en aspekt<br />
som också var viktig för Bizet.<br />
Repetitionsarbetet var inte utan<br />
problem. Du Locle oroade sig över<br />
att Carmen skulle dö på scenen. Orkestern<br />
ansåg partituret ospelbart<br />
och sångarna hade svårt att följa Bizets<br />
anvisningar. Opéra-Comique<br />
var känt för sina familjevänliga<br />
operor och innehållet i Carmen<br />
ansågs vara alltför sedeslöst;<br />
Carmens oförtäckta sexualitet<br />
och hennes sätt att avverka män<br />
blev för mycket. Dessutom fanns<br />
det den bråkiga kvinnokören som<br />
bizets nemesis<br />
Carmen är världens mest älskade och mest spelade<br />
opera. Men, i likhet med flera andra operor som idag<br />
älskas världen över, var dess start inte särskilt lyckosam.<br />
Och Carmens skapare, Georges Bizet (1838-1975) fick<br />
aldrig själv uppleva succén.<br />
både slogs och rökte på scenen.<br />
Librettisterna gick med på att<br />
skriva om. Bizet, som arbetade<br />
tätt med dem, vägrade.<br />
Efter urpremiären i mars 1875<br />
fick Carmen urusla recensioner,<br />
skarpa invändningar gjordes både<br />
om innehållet och musiken. Endast<br />
några få kritiker insåg det<br />
nyskapande i operan. Det var på<br />
närapå att man redan efter några<br />
få föreställningar ställde in hela<br />
spelperioden och mot slutet av spelperioden<br />
gav man bort biljetter för<br />
att fylla salongen.<br />
Uppsättningen spelades icke<br />
desto mindre närmare femtio föreställningar,<br />
kanske just på grund<br />
av det skandalösa innehållet. ytterligare<br />
bränsle till bålet var att Bizet<br />
dog endast 36 år gammal, i början<br />
av juni 1875. Bizet, som under hela<br />
sitt liv lidit av svåra infektioner<br />
dog av en hjärtattack. Hans död<br />
medförde spekulationer. Det var<br />
rykten om både mord och självmord.<br />
Den man som Bizets änka senare<br />
kom att ansöka om äktenskap med<br />
(men som inte blev av) hade några<br />
dagar innan Bizet dog utmanat<br />
honom på en simmartävling efter<br />
vilken tonsättaren blev förkyld…<br />
Där fanns också vad som beskrevs<br />
som ett skottsår på hans hals. Detta<br />
var dock snarare en lymfknuta som<br />
svullnat och spruckit.<br />
Bizet kom således aldrig att uppleva<br />
Carmens enorma framgångar världen<br />
över. Dagen innan Bizet dog hade<br />
han skrivit kontrakt med Hofoper<br />
i Wien. Redan den 23 oktober 1875<br />
hade Carmen premiär i Wien och<br />
blev en enorm framgång. Under<br />
månaderna därpå sattes den upp<br />
i Bryssel, Antwerpen, Budapest.<br />
1878 sågs den i St Petersburg, Stockholm,<br />
London, Dublin, New york<br />
och andra städer i USA. 1879 nådde<br />
den Melbourne och Australien. När<br />
Carmen hade nypremiär i Paris 1883<br />
spelades 500 föreställningar fram till<br />
oktober 1891, och nådde den tusende<br />
i oktober 1904.<br />
På <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>, tidigare <strong>Malmö</strong><br />
Stadsteater, sattes den Carmen upp<br />
första gången 1947 och därefter<br />
har operan satts upp ytterligare<br />
tre gånger.<br />
Nu är det dags igen!<br />
opera
s30 31<br />
van sjön<br />
Balett<br />
balett<br />
unikt gästspel av kungliga<br />
baletten oCh helsingborgs<br />
symfoniorkester<br />
Pjotr Tjajkovskijs storslagna musik<br />
tillsammans med dramatiska,<br />
lyriska och känsloladdade dansscener<br />
gör Svansjön till den mest<br />
framförda och älskade av alla<br />
klassiska helaftonsbaletter.<br />
Kungliga Baletten dansar den<br />
ryska koreografen Natalia Conus<br />
uppskattade version iscensatt för<br />
det svenska kompaniet 1964 och<br />
baserad på 1895 års uppsättning vid<br />
Mariinskijteatern i S:t Petersburg.<br />
2008 nydesignade David Walker<br />
sina vackra, romantiska kostymer<br />
till Henry Bardons sagolika scenbilder.<br />
En ljus, klassisk tolkning<br />
som Kungliga Baletten är ensam<br />
om att dansa i världen.<br />
Kungliga Baletten är ett av världens<br />
äldsta balettkompanier - det<br />
grundades av Gustaf III samtidigt<br />
som den svenska <strong>Opera</strong>n 1773. Med<br />
sina 73 dansare är det Sveriges<br />
största dansensemble och är en del<br />
av Kungliga <strong>Opera</strong>n i Stockholm.<br />
Sedan hösten <strong>2011</strong> är Johannes<br />
öhman balettchef.<br />
Helsingborgs Symfoniorkester<br />
grundades 19<strong>12</strong> och är därmed<br />
en av Sveriges äldsta symfoniorkestrar.<br />
Under 2006 tillträdde<br />
Andrew Manze som chefdirigent<br />
för orkestern, som för närvarande<br />
består av 61 medlemmar.<br />
i fyra akter<br />
MUSIK: Pjotr Tjajkovskij<br />
KOREOGRAFI: Natalia Conus efter Marius<br />
Petipa och Lev Ivanov<br />
SCENOGRAFI: Henry Bardon<br />
KOSTyM: David Walker<br />
LJUS: Ola Norlén efter originaluppsättningen 1964<br />
KUNGLIGA BALETTEN<br />
HELSINGBORGS SyMFONIORKESTER<br />
Svansjön framförs<br />
23, 24, 25 februari 20<strong>12</strong>
32 33<br />
<strong>Opera</strong> i tre akter av Giacomo Puccini<br />
Libretto: Luigi Illica och Giuseppe Giacosa baserat på en<br />
novell av John Luther Long<br />
SCENOGRAFI: Dean Shibuya<br />
KOSTyM: Anne Namba<br />
LJUSDESIGN: Ilkka Paloniemi<br />
REGI: Henry Akina<br />
REGIASSISTENT: Niklas Johansson<br />
DIRIGENT: Andreas Lönnqvist/Alberto Hold-Garrido<br />
MEDVERKANDE<br />
CIO-CIO-SAN, KALLAD BUTTERFLy: Elsebeth Dreisig<br />
/ Kyunghae Kang<br />
SUZUKI: Emma Lyrén<br />
F.B. PINKERTON: Joachim Bäckström<br />
SHARPLESS: Per Høyer<br />
GORO: Rickard Söderberg<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Nypremiär 10 mars 20<strong>12</strong>.<br />
Spelas t o m 7 april.<br />
FRAMFöRS På ITALIENSKA. TExTAS På SVENSKA.<br />
Madame Butterfly hade urpremiär 17 februari 1904 på La Scala<br />
i Milano. Den slutliga versionen hade sin premiär 28 december<br />
1906 på Opéra-Comique i Paris. Svensk premiär 21 augusti<br />
1908 på Kungliga <strong>Opera</strong>n i Stockholm. Första gången operan<br />
sattes upp på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>, dåvarande <strong>Malmö</strong> Stadsteater,<br />
var 18 februari 1955.<br />
Denna uppsättning hade premiär 3 juli 2009 Savonlinna<br />
<strong>Opera</strong>festival där den också spelades sommaren 2010.<br />
Premiären på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> var 27 november 2010 . Uppsättningen<br />
görs i samarbete med Savonlinna <strong>Opera</strong>festival.<br />
madame<br />
butterfly<br />
Madame Butterfly av Giacomo<br />
Puccini är ett av operalitteraturens<br />
mest populära och spelade verk. När<br />
den amerikanske löjtnanten Pinkerton<br />
är på permission i Nagasaki<br />
blir han förtjust i den unga geishan<br />
Cio-Cio-San kallad Butterfly. Han<br />
vill bara roa sig, men för att inte<br />
förstöra hennes rykte gifter han sig<br />
med henne på japanska. Butterfly tar<br />
äktenskapet på största allvar. Hon<br />
konverterar till kristendomen och<br />
förskjuts av sin familj. Pinkerton<br />
återvänder till USA och Butterfly<br />
väntar troget på honom i tre år,<br />
tillsammans med deras lille son. När<br />
Pinkerton äntligen återvänder, är<br />
det i sällskap med sin amerikanska<br />
fru Kate. När sanningen går upp för<br />
Butterfly överlämnar hon barnet<br />
till Kate och tar sitt liv.<br />
opera i tre akter<br />
nypremiär 10 mars 20<strong>12</strong><br />
Uppsättningens regissör Henry<br />
Akina skriver i programmet att om<br />
inte Butterflys känslor är trovärdiga<br />
kan operan aldrig göra någon<br />
verkan. I hans uppsättning möter<br />
vi en japansk kvinna som desperat<br />
försöker ta ett kliv ut ur sin egen<br />
kultur men som misslyckas totalt.<br />
Det kan beskrivas som en kulturkrock,<br />
Efter att Japan öppnats mot<br />
västvärlden under 1800-talet uppstod<br />
en sådan kulturell förvirring hos<br />
den japanska befolkningen.<br />
Om det finns att läsa i japansk<br />
1900-talslitteratur och det syns i<br />
bildkonsten.<br />
Det västerländska blev en modefluga<br />
i Japan, ibland med rent av<br />
fetischistiska inslag. Man vurmade<br />
för allt västerländskt och efter<br />
lyxartiklar och kläder från väst.<br />
Samtidigt utvecklades en nationalism<br />
som nådde sin höjdpunkt i andra<br />
världskriget. En politisk strategi<br />
för att förespråka en renhet i den<br />
japanska kulturen och dess seder.<br />
Akinas regikoncept placerar Butterflys<br />
öde mot denna bakgrund.<br />
Akina menar att det finns mycket<br />
som talar för denna tolkning, både<br />
från Puccinis egna kommentarer<br />
om historien i operan och i<br />
novellen av John Luther Long som<br />
den är baserad på.<br />
Akinas uppsättning av Madame<br />
Butterfly spelades på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
vintern 2010/11. Föreställningarna<br />
var fullbokade och trycket var stort<br />
efter biljetter. Vi är mycket glada<br />
över att ge ytterligare en spelperiod<br />
av Madame Butterfly våren 20<strong>12</strong>.<br />
opera
34 35<br />
fjärilsCitat<br />
det lÅter helt enkelt utmärkt,<br />
allt Fungerar sceniskt och tÅrarna<br />
inFinner sig pÅ rätt ställen…<br />
värd en resa<br />
dagens nyheter<br />
malmöoperans uppsättning glömmer<br />
man inte i Första taget.<br />
expressen<br />
det är en magniFik Föreställning.<br />
den är sevärd, gÅ och se den.<br />
sveriges radio p4<br />
madame butterFly är pÅ det stora<br />
hela en svidande vacker grÅtFest,<br />
skamlöst underhÅllande och väldigt<br />
snygg<br />
helsingborgs dagblad<br />
det blev en FullträFF. en rent ljuvlig<br />
butterFly, hög klass i rollbesättningen,<br />
ögonFröjd i scenograFi och<br />
kostym och väl genomtänkt regi.<br />
skånska dagbladet<br />
opera
36 37<br />
opera<br />
parsifal<br />
musikdrama i tre akter<br />
premiär 21 april 20<strong>12</strong><br />
I en skog nära borgen Monsalvat<br />
förbereder Gurnemanz och andra<br />
gralriddare ett bad i den heliga sjön<br />
för sin kung Amfortas, som har ett<br />
sår som vägrar sluta blöda. Den<br />
vilda botgörerskan Kundry kommer<br />
med balsam till kungen. Såret<br />
har en gång tillfogats Amfortas av<br />
förskjutne gralriddaren Klingsor<br />
– med den lans som sårade Kristus<br />
på korset och som gralväktarna<br />
nu förlorat till Klingsor. Bara en<br />
ren dåre, vis genom medlidande<br />
kan återta spjutet. Plötsligt störs<br />
friden av att riddarna tar fast en<br />
ung pojke som skjutit en svan.<br />
Det är Parsifal som följer med<br />
Gurnemanz till borgens tempel<br />
där riddarna än en gång tvingar<br />
Amfortas att fira gralsriten. Men<br />
ynglingen förstår inte vad han ser<br />
och drivs bort.<br />
När Parsifal närmar sig Klingsors<br />
förtrollade trädgård frambesvärjer<br />
denne Kundry i den gestalt som en<br />
gång förförde Amfortas. Parsifal<br />
besegrar Klingsors styrkor och<br />
står oförstående inför trädgårdens<br />
kvinnliga blomster. Kundry berör<br />
honom djupare när hon vill avsluta<br />
skildringen av hans mors död med<br />
kärlekens första kyss. Nu förstår<br />
Parsifal orsaken till Amfortas<br />
sår och tar den heliga lansen från<br />
Klingsor, vars magiska borg störtar<br />
samman.<br />
Efter många år återvänder en<br />
luttrad Parsifal med lansen till<br />
gralriddarnas skog. Det är långfredag.<br />
Gurnemanz och Kundry<br />
– nu åter botgörerska – förstår<br />
att Parsifal var den rene dåre som<br />
Monsalvats gemenskap väntade<br />
på. De följs åt till det som skulle<br />
blivit gral riddarnas sista nattvard.<br />
Amfortas befrias från sitt lidande,<br />
Kundry från sin eviga återfödelse<br />
… Wagners sceninvigningsfestspel<br />
från 1882 når ett slut fyllt av<br />
nya frågor.<br />
Stefan Johansson, chefdramaturg/<br />
regissör, upplevde Parsifal för första<br />
gången på <strong>Opera</strong>n i Stockholm 1957.<br />
Han var tio år och tyckte att han<br />
förstod allt. Det sjöngs på svenska,<br />
hela uppsättningen var som en sagoberättelse<br />
och det var inte svårt<br />
att uppfatta som en enkel historia<br />
om en tonåring som övergett sin<br />
mor för att leta efter sin far. Kanske<br />
gestaltade sångarna människor i<br />
hans omgivning? Tio år senare<br />
började Johansson regissera på<br />
Studentteatern och grundade 1969<br />
tillsammans med kamrater en<br />
egen scen, Teater 9 i Stockholm.<br />
Det blev över 50 uppsättningar<br />
där, utlandsturnéer och de första<br />
svenska teaterfestivalerna. 1988-95<br />
var Johansson chef för Radioteatern.<br />
Som regissör och konstnärlig ledare<br />
har Johansson profilerat sig med<br />
radikala versioner av klassiker men<br />
också moderna dramatiker som<br />
Heiner Müller, Thomas Bernard<br />
och Elfriede Jelinek.<br />
1997 blev Johansson chefdramaturg<br />
vid Kungliga <strong>Opera</strong>n och<br />
har sedan dess inte regisserat på<br />
scenen. Samma år satte han upp<br />
en kompaktversion av Wagners<br />
Nibelungens ring i Dalhalla.<br />
Wagner blir det också nu – och<br />
det blir Parsifal – den opera som<br />
drabbade honom som mycket ung.<br />
Uppsättningen han såg 1957 var<br />
densamma som 40 år tidigare haft<br />
Sverigepremiär den 21 april 1917<br />
och gavs ända till 1960. På dagen<br />
95 år efter sin Sverigepremiär<br />
går Parsifal upp på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
i Stefan Johanssons regi.<br />
Musikdrama i tre akter av Richard Wagner<br />
SCENOGRAFI: Jan Lundberg<br />
KOSTyM: Camilla Thulin<br />
LJUS: Torben Lendorph<br />
ASSISTERANDE DIRIGENT: Ralf Kircher<br />
REGI: Stefan Johansson<br />
DIRIGENT: Leif Segerstam<br />
MEDVERKANDE<br />
PARSIFAL: Thomas Mohr<br />
KUNDRy: Susanne Resmark / Martina Dike<br />
GURNEMANZ: Reinhard Hagen / Taras Shtonda<br />
AMFORTAS: Anders Larsson<br />
KLINGSOR: Lars Arvidson<br />
TITUREL: Otto Maidi<br />
MALMö OPERAKöR<br />
MALMö OPERAORKESTER<br />
Premiär 21 april 20<strong>12</strong>.<br />
Spelas t o m 20 maj 20<strong>12</strong>.<br />
FRAMFöRS På TySKA. TExTAT På SVENSKA.<br />
Urpremiär 26 juli 1882 på Festspelen i Bayreuth.<br />
Svensk premiär Kungliga Teatern i Stockholm 21 april 1917.
38 39<br />
opera<br />
wagners sista<br />
med total kontroll<br />
På <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s stora scen har Richard Wagner varit en sällsynt<br />
gäst. Kungliga <strong>Opera</strong>n gästspelade med Nibelungens ring i<br />
oktober 1971. Egna uppsättningar har gjorts av Tannhäuser 1981<br />
och Den flygande holländaren 2002.<br />
Den minnesgode kommer ihåg <strong>Opera</strong>verkstans uppsättning<br />
av Mäster sångaren i Pildammsteatern i somras,<br />
en förkortad bearbetning av Wagners Mästersångarna i<br />
Nürnberg.<br />
Och nu blir det Parsifal, Richard Wagners (1813-1883)<br />
sista musikdrama som hade urpremiär i juli 1882 vid<br />
festspelen i Bayreuth, den mest berömda operafestivalen<br />
i världen, där man endast framför Wagners verk.<br />
Redan 1845 läste Wagner Wolfram von Eschenbachs graalepos<br />
Parzivàl och hans oavslutade hjältedikt om Titurel.<br />
Wolfram von Eschenbach (ca 1170-<strong>12</strong>20) var en av de mest<br />
betydande tyska höviska diktarna som efter Chrétien de<br />
Troyes förebild skrev Parzivàl om en människas väg från<br />
oskuld över syndafall till frälsning. Dikten om Titurel<br />
skildrar bakgrundshistorien till eposet om Parzivàl,<br />
Titurel är den gamle graalkungen vars son, Amfortas<br />
blöder i operan Parsifal.<br />
Perioden 1853-1874 ägnar Wagner i hög grad åt att påbörja<br />
Nibelungens ring (Rhenguldet, Valkyrian, Siegfried,<br />
Ragnarök). Han kläckte dock idén med Parsifal redan 1857,<br />
och hävdar i sina memoarer, med en poetisk lögn, att han<br />
vaknade på långFresmorgonen och fick idén till operan<br />
om Parsifal som i sista akten utför just långFresundret.<br />
Wagner skriver färdigt Tristan och Isolde (1857) och<br />
påbörjar Mästersångarna i Nürnberg (1862-67). In emellan<br />
återkommer han till Parsifal, 1865 skriver han en första<br />
prosaskiss. Det är först efter han avslutat (1874) och haft<br />
urpremiär (1876) på Ringen som han återupptar arbetet<br />
med Parsifal. Våren 1877 bearbetar Wagner prosautkastet<br />
till Parsifal till ett poem, ein Gedicht, som han kallade<br />
sina libretton.<br />
Under de närmaste åren skriver han i omgångar parti-<br />
turet och i januari 1882 är han färdig. När Wagner skapade<br />
Parsifal skrev han särskilt för teatern i Bayreuth, han skrev<br />
så att säga in akustiken på teatern i partituret.<br />
Idén till festspelen i Bayreuth fick Wagner redan 1850,<br />
en idé han kom att bli besatt av. Han övervakade konstruktionen<br />
och byggandet av själva teatern, som innehöll<br />
nyskapande arkitektur för de stora orkesterbesättningar<br />
Wagner skrev för, såväl som för hans idéer om gestaltningen<br />
av operorna, speciellt då Ringen. 13 augusti 1876 invigdes<br />
Festspelen i Bayreuth med Rhenguldet och samma sommar<br />
gavs resten av operatetralogin Nibelungens ring. Det tog<br />
sex år till nästa festspel. Och då, 26 juli 1882, uruppfördes<br />
Parsifal under ledning av den judiske dirigenten Hermann<br />
Levi. Under detta års festspel gavs endast operan Parsifal,<br />
med sexton föreställningar.<br />
Wagner dör i Venedig ett halvår senare, 13 februari<br />
1883, och begravs i Bayreuth veckan därpå.<br />
Wagner hade redan 1880 beslutat att Parsifal inte fick<br />
spelas någon annanstans än i Bayreuth. Dels menade han<br />
att verket kunde fördärvas till ren och skär underhållning<br />
om det sattes upp på vilket operahus som helst, dels trodde<br />
han att han kunde säkra inkomster till familjen efter sin<br />
död om Bayreuth hade ensamrätt på uppföranden.<br />
Så blev det också under de närmast trettio åren, med<br />
undantag för Metropolitan i New york 1903, som ansåg<br />
att lagarna i Bayreuth (som lydde under Kung Ludvig II<br />
av Bayern) inte gällde i USA.<br />
De europeiska operahusen höll sig till förbudet, även<br />
om några gjorde konsertanta uppföranden, tills embargot<br />
upphävdes 1 januari 1914.<br />
Både operahuset i Barcelona och i Zürich tjuvstartade med<br />
premiär sent på nyårsafton 31 december 1913. Enbart under<br />
januari 1914 sattes Parsifal upp i ytterligare 40 operahus.<br />
I april 20<strong>12</strong> har Parsifal premiär på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>.<br />
Fantasi skapar verklighet.<br />
richard Wagner<br />
jag skriver musik med utropstecken!<br />
richard Wagner
40 41<br />
säsongens<br />
konserter<br />
orkesterkonserter<br />
Vid alla föreställningar finns de där. Ibland i form av en<br />
mindre ensemble vid sidan eller bakom scenen, ibland<br />
med full besättning i orkesterdiket. De drar inte publikens<br />
blickar till sig – samtidigt vore en kväll på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
inte möjlig utan dem. Vi talar om <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester,<br />
som under säsongen <strong>2011</strong>/<strong>12</strong> firar sitt 20-årsjubileum.<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester består av 62 musiker som känner<br />
sig lika hemma i musikal som i klassisk opera och nutida<br />
musik, och som varje kväll har ett mål för ögonen: Att ge<br />
operans besökare en musikalisk upplevelse att minnas.<br />
Som ett musikaliskt komplement innehåller säsongen<br />
<strong>2011</strong>/<strong>12</strong> fyra orkesterkonserter. Programmet förhåller sig<br />
på olika sätt till övrig repertoar under säsongen. Här finns<br />
möjlighet att höra mer av säsongens kompositörer, fördjupa<br />
sig i ett kulturellt tema eller helt enkelt tillfälle att se och<br />
höra <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester på egen hand.<br />
nationellt & universellt<br />
Både Wilhelm Stenhammar och Leoš Janáĉek sökte kring<br />
sekelskiftet 1800/1900 nya musikaliska vägar där den<br />
nationella identiteten spelade stor roll. Samtidigt sökte<br />
sig båda aktivt bort från det pompösa och uppblåsta, mot<br />
det personliga och genuina. För båda var Mozart en viktig<br />
husgud.<br />
Wolfgang amadeus mozart<br />
symfoni nr 40 g-moll, kv 550<br />
leoš janáček<br />
taras bulba<br />
Wilhelm stenhammar<br />
serenad f-dur, opus 31<br />
malmö operaorkester<br />
dirigent: mats rondin<br />
sön 4 september <strong>2011</strong><br />
malmö operaorkester 20 År<br />
1991 fick <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> sin första egna orkester. Detta firas<br />
med ett festligt program med höjdpunkter ur såväl opera-,<br />
musikal- som orkesterrepertoaren.<br />
malmö operaorkester<br />
dirigent: Meddelas senare.<br />
tis 18 oktober <strong>2011</strong><br />
Fransk krydda – spansk hetta<br />
Georges Bizets opera Carmen (premiär 11 februari) är ett<br />
exempel på fransk musik med spanskt innehåll – men<br />
det finns mer i denna genre! Carmens dirigent i <strong>Malmö</strong>,<br />
Maestro Christian Badea och <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester lyser<br />
upp vintermörkret med ett färgsprakande program!<br />
emmanuel chabrier<br />
españa<br />
claude debussy<br />
iberia<br />
maurice ravel<br />
daphnys et ChloÉ<br />
malmö operaorkester<br />
dirigent: Christian badea<br />
lör 18 februari 20<strong>12</strong><br />
i Wagners FotspÅr<br />
Bruckner var en av Wagners stora beundrare. Under arbetet<br />
med sin sjunde symfoni nåddes han av nyheten att den<br />
avgudade mästaren hade avlidit – han lät då slutet av den<br />
långsamma satsen utvecklas till en sorgesång. Wagners<br />
sista verk Parsifal (premiär 21 april) dirigeras på <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Opera</strong> av Leif Segerstam som även är mycket produktiv<br />
som kompositör. Vid konserten får hans Symfoni nr <strong>12</strong>6<br />
sitt uruppförande.<br />
leif segerstam<br />
symfoni nr <strong>12</strong>6 ”a mei-legend…”<br />
anton bruckner<br />
symfoni nr 7 e-dur<br />
malmö operaorkester<br />
dirigent: ralf kirCher<br />
tors 17 maj 20<strong>12</strong><br />
kammarkonserter<br />
De numera traditionella kammarkonserterna fortsätter<br />
under säsongen <strong>2011</strong>/<strong>12</strong>.<br />
Kammarkonserternas innehåll springer ur initiativ<br />
från medlemmarna i <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>orkester och <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Opera</strong>kör där musiker och körsångare samt solister framför<br />
favoriter i det lilla formatet<br />
I <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s vackra övre foajé framförs kammarmusik<br />
under tio av säsongens lördagseftermiddagar, två av dem i<br />
samarbete med Musikhögskolan i <strong>Malmö</strong> (MHM).<br />
Kammarkonserter: 17 september, 22 oktober (mhm),<br />
5 och 26 november, 7 och 28 januari, 3 mars, 7 och 28<br />
april (mhm) och <strong>12</strong> maj .<br />
samtliga på lördagar kl 14.<br />
ur-<br />
premiär<br />
konserter
42<br />
orkestercheF:<br />
Henrik Marmén<br />
violin 1<br />
Renée Ohldin 1:e KM<br />
Anders Hjortvall 1:e KM<br />
Franciszek Lejczak 1:e KM<br />
Andreas Hagman alt. 1:e KM<br />
Viktoria Bentzel-Axéll<br />
Tomas Gunnarsson<br />
Maj Kullberg<br />
Jolanta Mazurek<br />
Joana Valentinaviciute<br />
Anna-Karin Wikström-Nilsson<br />
violin 2<br />
Per Modin *<br />
Anna Grane *<br />
Irina Binder **<br />
Urban Borg<br />
Christina Gustafsson<br />
Hanna Hansen Hajslund<br />
Sofie Hjort<br />
Maria Rodrick<br />
viola<br />
Stanislav Popov solo viola<br />
åsa Weiler **<br />
Katia Stodtmeier **<br />
Monika Mikalajunaite<br />
Martin Ranefalk<br />
Roxana Santa<br />
malmö<br />
pera<br />
rkester<br />
cello<br />
Nils Rigeblad solocellist<br />
Lyssa Davidsson **<br />
Johan Theorin **<br />
John Löfgren<br />
Christian Sundewall<br />
Erja Riikonen<br />
Elena Hämäläinen Tjl<br />
kontrabas<br />
Pernille Rømer Clausen *<br />
Magdalena Entell **<br />
Martin Eriksson<br />
Teddy Walter<br />
Flöjt<br />
Vakant *<br />
Karin Lindström **<br />
Kristin Ormstad ** Tjl<br />
oboe<br />
Vakant *<br />
Maria Uhrenfeldt Nielsen **<br />
Karin Nanne-Larsen<br />
klarinett<br />
Anders åberg *<br />
Martin Strid **<br />
Thomas Lander<br />
Fagott<br />
Constantin Barcov *<br />
Linda Vistam **<br />
Vakant<br />
horn<br />
Bo Demant *<br />
Andreas Pettersson **<br />
Rolf Nygård<br />
Hans Svensson<br />
trumpet<br />
Garry Nilsmyr *<br />
Vakant **<br />
Vakant **<br />
trombon<br />
Gunnar Eneroth *<br />
Martin Hultkvist **<br />
Lars Carlsson-Zeppezauer<br />
tuba<br />
Simon Fröh *<br />
Anders T Swane Lund * Tjl<br />
pukor/slagverk<br />
Nicklas Holmberg *<br />
Thomas Rodrick *<br />
Patrik Blomqvist **<br />
Christoffer Gräntz **<br />
harpa<br />
Marie åström<br />
* KM - konsertmästare<br />
* - stämledare<br />
** - alternerande stämledare<br />
Tjl - tjänstledig<br />
43<br />
orkestern
44 45<br />
porträtt<br />
stämbandskommunik<br />
ation<br />
Om man är lite elak kan man säga att Elisabeth Boström är den<br />
man ringer och skäller på om någon i kören sjunger fel. Det är<br />
nämligen hon som är körens chef.<br />
Du är kormästare. Hur förklarar du ditt jobb för någon du<br />
småpratar med på en fest?<br />
– jag brukar säga att jag jobbar med kören på malmö opera,<br />
säger hon. För folk utanför operavärlden är det inte självklart<br />
att tänka på kör när de hör titeln kormästare. chor på tyska<br />
betyder kör. kor är även namnet på den plats i kyrkan där<br />
kören brukar stå. jag är för kören ett mellanting mellan<br />
det som en konsertmästare och en föreställningsdirigent<br />
är för en orkester.<br />
För operans 36 korister har hon konstnärligt såväl som personellt<br />
ansvar. Som ledare för kören måste man självklart<br />
vara musikalisk men även duktig på kommunikation.<br />
– jag jobbar mycket utifrån varje sångares speciella röstkvalité.<br />
hjälper till att utveckla den så mycket som möjligt.<br />
samtidigt arbetar jag med varje stämmas homogenitet –<br />
med sopranerna, altarna, tenorerna och basarna. och i<br />
slutändan naturligtvis med hela körens klang. hela dess<br />
frasering, uttryck och färg.<br />
Du är vokalchef också, vad innebär det?<br />
– det är att vara sektionschef för den vokala avdelningen.<br />
det är inte så att vi också har en konsonantchef... nej, den<br />
var billig! säger hon och skrattar.<br />
Elisabeth Boström är pianist i grunden. Hon tillbringade mycket<br />
tid på scen med kinder rosiga av rampljus innan hon började<br />
backa bak i kulisserna för att sköta det konstnärliga därifrån.<br />
– nu förbereder jag mest andra. det har jag inga som helst<br />
problem med. jag tror faktumet att jag har erfarenhet av<br />
att göra det själv är något jag kan dra nytta av i jobbet.<br />
Pianot, håller du kontakten med det?<br />
– regelbundet, även om jag har begränsat med tid. när<br />
jag håller igång mitt eget instrument, rör det sig främst<br />
om ett möte med mig själv. jag får möjlighet att hämta<br />
konstnärlig kraft som jag tar med mig in i yrket.<br />
Vägen fram till premiären och genom hela föreställningsperioden<br />
är Boström med och förbereder sin kör inför<br />
mötet med åhörarna i salongen.<br />
– publiken kan generellt mindre idag än den kunde<br />
för 50 år sedan när klassisk musik var en större del av<br />
allmänbildningen. min önskan är att föreställningen<br />
ska vara såpass drabbande att den ger publiken en kick<br />
att söka kunskap efteråt istället.<br />
I grund och botten är kormästarens viktigaste uppgift –<br />
precis som scenografens, regissörens och sångarens – att<br />
bidra till den där drabbande upplevelsen. En upplevelse,<br />
som enligt Boström själv gärna får skapa lite tidsförvirring:<br />
– när man som publik går in i en föreställning så djupt<br />
att man inte kan säga hur lång tid som gått när man<br />
kommit ut. när allt har känts som ett enda ögonblick.<br />
då har vi lyckats beröra på djupet. det är det som det<br />
hela går ut på.
46<br />
kören<br />
malmö<br />
operakör<br />
vokalcheF och<br />
kormästare:<br />
Elisabeth Boström<br />
sopran 1<br />
Suzanne Flink<br />
Elisabeth Freiding Paulson<br />
Ingegärd Henningsson<br />
Naja Monrad Hansen<br />
Lena Olsson<br />
sopran 2<br />
Kristina Ekeroth<br />
Malin Liljefors Parkler<br />
Laine Quist<br />
Frida Thor Bergström<br />
Kristina Wessman Svensson<br />
alt 1<br />
Marie Degener Troelsen<br />
Karin Gudbrand<br />
yvonne Helander<br />
Helena Härnryd<br />
Jenny Ljunggren<br />
alt 2<br />
Johanna Bäckström<br />
Danka Milacic<br />
Ethel Schelin<br />
Ellika Ström Meijling<br />
tenor 1<br />
Dardan Bakraqi<br />
xhelal Bakraqi<br />
Staffan Lindberg<br />
Nils Olsson<br />
Johan Palmqvist<br />
Magnus Skoog<br />
tenor 2<br />
Patrik Forsman<br />
Henrik Lagercrantz<br />
Magnus Loftsson<br />
Max Schöning<br />
bas 1<br />
Jonas Bjerkén<br />
Thomas Hildebrandt<br />
Eric Lavoipierre<br />
Jonas Samuelsson<br />
bas 2<br />
Erik Arnelöf<br />
Björn Broström<br />
Per Fernesten<br />
Philip Gerrard<br />
Eric Roos<br />
malmö<br />
peras barnkör<br />
Barnkören startades 2008 och har idag 35 medlemmar<br />
i åldrarna 9-14 år. En kväll i veckan träffas man för<br />
att öva körsång, rörelse, drama och musikteori inom<br />
den klassiska genren. Både enskilda medlemmar och<br />
kören som helhet medverkar då och då i <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s<br />
uppsättningar och man ger även egna konserter, på<br />
operan och på turné. Kören leds med stort engagemang<br />
av Kristina W Svensson, sångerska i <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>kör.<br />
Uppsättningar som körmedlemmar medverkat i:<br />
La Traviata, Trollflöjten, Trollguld, Rosenkavaljeren,<br />
Mästersångaren, Singin’ In the Rain.<br />
47<br />
kören
48 49<br />
porträtt<br />
operalabbet<br />
skiCk ar<br />
Nästa år firar <strong>Opera</strong>verkstan, <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s verksamhet för<br />
små barn, stora barn och vuxna barn, tio år. Maria Sundqvist,<br />
som varit drivande sedan starten, kommer att ägna tiden fram<br />
till jubileet åt särskild reflektion. Ett ord som också till vardags<br />
definierar arbetsfilosofin bakom initiativet.<br />
– vi ser operaverkstan lite som ett laboratorium. här<br />
testar vi konstformen. det är en levande process, säger<br />
maria sundqvist.<br />
Förutom att sitta i publiken, och ibland stå på scen, får<br />
barnen ofta vara med när verken skapas. <strong>Opera</strong>verkstan<br />
bjuder in dem till workshops där de tillsammans försöker<br />
ringa in de starkaste tankarna i verket.<br />
Varje föreställning spelas alltid först för provpublik.<br />
– vi sitter med dem och lyssnar. vad tycker de verkar<br />
intressant? vad verkar begripligt? då märker man vilka<br />
saker som har substans.<br />
– jag är alltid nervös för att publiken inte ska tycka om<br />
det, men jag tycker också att man har rätt att misslyckas<br />
ibland. ett misslyckat experiment är ju också ett lyckat<br />
experiment. att få kallas laboratorium är en välsignelse.<br />
En insikt hon fått från arbetet i operalabbet är värdet av<br />
en publik som är förberedd inför föreställningen.<br />
– när jag började tyckte jag att konstverket skulle få tala<br />
för sig själv, men efter hand har jag insett att det kan bli<br />
ett bättre möte med publiken om de är förberedda.<br />
Inför-aktiviteten, såsom ett besök på operan innan själva<br />
showen, kan bidra med en fördjupning i handlingen. Just<br />
opera är en underhållningsform där så kallade spoilers<br />
(avslöjande av slutet) inte förstör upplevelsen. Snarare<br />
tvärtom.<br />
– det är inte som på film eller tv, där man absolut inte får<br />
veta slutet innan. efter en opera är inte den första frågan<br />
man får: hur slutade det? det är inte som en fotbollsmatch.<br />
det här är något annat: när man är medveten om att paret<br />
i bohème kommer att skiljas upplever man berättelsen<br />
som oändligt mycket vackrare.<br />
Men ambitionen är inte att överförklara handlingen<br />
för barnen.<br />
– jag har respekt för att man uppfattar saker på olika sätt.<br />
När Maria Sundqvist för ett tag sedan skulle dra upp sin båt<br />
hittade hon en flaskpost, signerat av en ung pojke i Enköping.<br />
Hon lånar flaskposten som metafor för att beskriva hur hon<br />
tror att <strong>Opera</strong>verkstan påverkar:<br />
– jag ser det lite som att skicka iväg flaskpost. när man<br />
lägger den i vattnet vet man inte riktigt vem som plockar<br />
upp den.<br />
flaskpost
50 51<br />
oper averkstan<br />
troll i kulisserna<br />
en föreställning med äkta<br />
premiärlejon och oäkta skådespelare<br />
Tove Janssons berättelser om Mumindalen, skrivna i en<br />
svår efterkrigstid, är en handbok i hur man hanterar kriser.<br />
Baserad på boken Farlig midsommar skrev hon Troll i<br />
kulisserna, som är en hyllning till teatern.<br />
…en mjuk och älskansvärd Föreställning<br />
blekinge läns tidning<br />
… en Fin historia om rädsla och nyFikenhet,<br />
om vemod och längtan<br />
kvällsposten<br />
här Finns Flera av de klassiska visor där<br />
karaktärerna presenterar sig, och de Fram-<br />
Förs med bravur.<br />
sydsvenska dagbladet<br />
MUSIK: Erna Tauro<br />
MANUS: Tove Jansson<br />
MUSIKALISKA ARRANGEMANG: Minna Weurlander<br />
SCENOGRAFI & KOSTyM: Eva Sommestad Holten<br />
SPECIALKOSTyMER: Bente Nielsen<br />
BEARBETNING OCH REGI: Maria Sundqvist<br />
MEDVERKANDE<br />
MUMINTROLLET: Johan Hwats<br />
TEATERRåTTAN EMMA: Harriet Stern-Cronström<br />
LILLA My: Alexandra Frid Giertz<br />
MISAN: Erik Bergquist<br />
FILIFJONKAN: Minna Weurlander<br />
VAKTMäSTAREN: Ola Denward<br />
Föreställningen passar för barn från ca 6 år.<br />
nypremiär 17 september <strong>2011</strong> på verkstan.<br />
spelas t o m 6 november på verkstan, på<br />
turnÉ samt åter på verkstan under höstens<br />
kulturlov.<br />
troll i kulisserna hade premiär 15 februari <strong>2011</strong> på verkstan.<br />
min älskade pierrot<br />
en nyårs-rondel<br />
En kabaretföreställning med Pierrot och hans kapell för<br />
unga vuxna och vuxna barn.<br />
Min älskade Pierrot, blir en historisk odyssé om de figurer<br />
för barn som skapades omkring 1945 och som kom att ändra<br />
hela synen på barn och barnuppfostran samt om det stora<br />
teaterhuset i <strong>Malmö</strong>. Den moderna barnbokens historia<br />
startade 1945. Då föds Astrid Lindgrens Pippi Långstrump,<br />
Tove Janssons Mumintroll och Lennart Hellsings Krakel<br />
Spektakel. 23 september 1944 invigdes det stora teaterhuset<br />
i <strong>Malmö</strong> som nu heter <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>.<br />
Föreställningen Min älskade Pierrot tar publiken på en<br />
vandring genom teaterhistorien för att slutligen landa i<br />
Verkstan, där Pierrot och hans kapell tar emot.<br />
urpremiär 16 deCember på verkstan.<br />
spelas på verkstan t o m 14 januari 20<strong>12</strong>.<br />
ps. jag kommer snart hem!<br />
en elektrikal av anna einarsson<br />
med libretto av maria sundqvist<br />
Elektrikalen är ett nyskrivet verk som tagits fram i <strong>Opera</strong>verkstans<br />
laboratorium med barn och ungdomar tillsammans<br />
med artister och musiker. Ur detta har Maria Sundqvist<br />
vaskat fram ett libretto som Anna Einarsson tonsatt för<br />
sångare, elektroniska klanger och akustiska instrument.<br />
Inspirationen är hämtad från berättelsen om Carl Emil<br />
Pettersson som också stått som förebild för Efraim Långstrump,<br />
Pippis pappa.<br />
Den historiske personen Carl Emil Pettersson hade en<br />
hård uppväxt och gick till sjöss vid 17 års ålder. Han hamnade<br />
ett par år innan sekelskiftet 1900 i Bismarckarkipelagen<br />
i Tyska Nya Guinea. Han började arbeta för ett tyskt handelshus.<br />
Under en resa i Stilla Havet förliste Pettersson<br />
fartyg bland Tabaröarna julen 1904. Han lyckades ta sig i<br />
land och bestämde sig för att stanna. Han startade en kokosnötplantage<br />
och blev framgångsrik. 1907 gifte han sig<br />
med lokalhövdingens dotter och bildade familj med henne.<br />
urpremiär 24 april 20<strong>12</strong> på verkstan<br />
spelas på verkstan t o m 25 maj 20<strong>12</strong><br />
barn & ungdom
52 53<br />
porträtt<br />
maskros<br />
Sedan ett par år tillbaka driver <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> en turnéverksamhet<br />
i Skåne, i vilken Ronny Danielsson har en betydande roll.<br />
Det är inte han som packar bussarna, men det är han som ser<br />
till att bussarna har någonstans att åka.<br />
Som projektledare för turnérandet är han något av en<br />
operamissionär.<br />
– onsdag eftermiddag är jag kanske i tomelilla och<br />
pratar med deras ansvariga inom kulturen. på torsdag<br />
i örkelljunga.<br />
Man skulle kunna säga att han behandlar <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong><br />
som en maskrosboll, vars frön han sprider i vinden för att<br />
de ska kunna gro på nya ställen.<br />
– det är viktigt för oss att 1) nå ut till intresserade och<br />
att 2) nå ut till nya publikgrupper, som ungdomar och<br />
människor med olika traditioner och bakgrunder.<br />
Han förklarar att det är ett mål som genomsyrar det<br />
konstnärliga arbetet.<br />
– vi försöker välja verk och ta upp ämnen som ungdomar<br />
kan relatera till.<br />
Var du själv intresserad av opera när du var ung?<br />
– nej det var jag inte. jag kom från ett arbetarhem. mina<br />
föräldrar gick hit, men det var för att se musikal. idag<br />
tycker jag om opera. inte all opera, men jag utvecklar mig.<br />
<strong>Opera</strong>teamet besöker många olika platser på sina musikaliska<br />
pilgrimsfärder. Det är samlingsplatser, bygdegårdar,<br />
fullt utrustade teaterscener och gamla biografer.<br />
– när vi spelade jekyll & hyde var vi på en scen med lutande<br />
golv. skådespelarna var tvungna att se till så att<br />
inte möblerna plötsligt gled av scenen.<br />
Vissa ställen är inte ens tänkta att spela teater i. Det får de<br />
anpassa sig till.<br />
– begränsningar är utmaningar, säger han vant som om<br />
det var hans personliga mantra.<br />
Trots olika scenförutsättningar hålls själva föreställningen<br />
intakt. Hjälten dör i slutet vare sig stycket visas i<br />
Förslöv eller Hässleholm. Något som varierar är däremot<br />
stämningen och publikreaktionerna.<br />
– under någon föreställning har publiken suttit knäpptyst<br />
men brustit ut i stora applåder efteråt. andra gånger<br />
har folk skrattat under föreställningen men varit ganska<br />
dämpade efteråt.<br />
även om scenerna har en tendens att vara kvadratmeterblygsamma<br />
insisterar han på att hans arbete inte går ut på<br />
att Compact Living-anpassa teaterverken. Varje produktion<br />
är skapad exklusivt med turnén och regionen i åtanke.<br />
– vi tänker inte hur ska vi förflytta en opera, men, vad<br />
gör vi på varje ställe?<br />
Inga operor snattas alltså från repertoaren i <strong>Malmö</strong>.<br />
Turnén är inte utformad för att Skånebor ska slippa resa<br />
till operan, men för att de ska upptäcka operan.<br />
– vi kommer ut, de kommer in. det är tanken. när de<br />
besöker oss i malmö vill vi inte att repertoaren ska innehålla<br />
något de redan sett.<br />
effekten
54<br />
uppsättningar på<br />
pptäCktsfärd<br />
sopraner<br />
en operashow<br />
Med komik och dramatik utforskas kvinnorollerna i<br />
operan. Prinsessor, pigor, sångerskor, hålldamer, prostituerade,<br />
hemmafruar, lärarinnor och en och annan<br />
cirkusartist. I Sopraner skärskådar vi operans olika<br />
kvinnoroller: Vilka liv lever de? Vad står på spel? Vem<br />
är kär i vem? Varför offras så många sopraner, är mezzosopranerna<br />
verkligen lika beskedliga som de verkar<br />
och drabbas alla koloratursopraner av hysteri och galenskap?<br />
För att inte tala om döden! På operascenen går<br />
sopranerna ofta en våldsam död till mötes – några blir<br />
kokta i olja, andra kastas till lejonen. Manon Lescaut<br />
dör i öknen av vätskebrist, Tosca hoppar ut från Castel<br />
Sant Angelo och Aida blir levande begravd i en krypta<br />
tillsammans med sin älskare.<br />
Sopraner är en kärleksförklaring till operakonsten, dess<br />
oförglömliga huvudrollsinnehavare och birollerna, vars<br />
liv bara är en kort flämtning innan de kastas utanför<br />
kulissen och glöms bort i ett enda andetag. Med sången<br />
i centrum bjuder vi på arior och duetter ur bl a Tosca,<br />
Otello, Barberaren i Sevilla, Tannhäuser, Rucklarens<br />
väg och Così fan tutte.<br />
MANUS & REGI: Anette Norberg efter en idé av Gabriella<br />
Drake Lindfors<br />
SCENOGRAFI & KOSTyM: Leif Persson, Kathryn Appelquist<br />
LJUS: Anna Björklund<br />
KOREOGRAFI: Torbjörn Stenberg<br />
MEDVERKANDE<br />
Gabriella Drake Lindfors och Ann-Marie Backlund.<br />
VID PIANOT: Annika Bjelk-Wahlberg<br />
turnÉpremiär 3 september <strong>2011</strong><br />
spelas på turnÉ oCh på verkstan<br />
t o m 30 oktober <strong>2011</strong><br />
av Douglas J Cohen<br />
No Way to treat a lady<br />
– En humoristisk<br />
deckarmusikal<br />
no Way to treat a lady<br />
en humoristisk deckarmusikal av douglas j cohen<br />
Kit Giles, en misslyckad skådespelare i New york, är i<br />
själva verket en kallblodig mördare som specialiserat<br />
sig på att ta livet av äldre kvinnor. Den luggslitne poliskommissarien<br />
Morris Brummel är honom på spåren.<br />
Två saker har de båda männen gemensamt: extremt<br />
dominerande, självupptagna mödrar och en omättlig<br />
törst efter uppmärksamhet. Gradvis uppstår ett märkligt<br />
förhållande mellan dem och de ingår en ohelig allians<br />
för ömsesidig vinning.<br />
Finns det egentligen något bättre sätt att hamna på New<br />
york Times förstasida än genom en rad spektakulära<br />
strypmord – vare sig man är mördare eller polis?<br />
No Way to Treat a Lady leker med den amerikanska<br />
deckargenren på ett kärleksfullt sätt. Uppfriskande,<br />
svartsynt humor blandas med allvarsamma frågor: Vad<br />
händer med en människa som inte får kärlek och bekräftelse?<br />
Och är det slumpen som avgör om vi hamnar<br />
på rätt eller fel sida lagen?<br />
LIBRETTO & SåNGTExTER: Douglas J Cohen<br />
öVERSäTTNING LIBRETTO & SåNGTExTER: Erik Fägerborn<br />
SCENOGRAFI & KOSTyM: Kajsa Hilton Brown<br />
LJUS: Thorsten Dahn<br />
REGI: Elisabet Ljungar<br />
KAPELLMäSTARE: Annika Bjelk-Wahlberg<br />
MEDVERKANDE<br />
KOMMISSARIE MORRIS BRUMMEL: Jan Kyhle<br />
KIT: Erik Gullbransson<br />
SARAH: Micaela Sjöstedt<br />
DE äLDRE KVINNORNA: Evabritt Strandberg<br />
turnÉpremiär februari 20<strong>12</strong><br />
spelas på turnÉ oCh på verkstan<br />
t o m 15 april 20<strong>12</strong><br />
55<br />
turnÉ
56<br />
mat & dryCk<br />
malmö opera<br />
grill<br />
teaterrestaurangen<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> Grill är ett brasseri<br />
som har specialiserat sig på<br />
klassiska svenska rätter i modern<br />
tappning. Här kan gästerna äta<br />
lunch, ta en fika eller äta middag.<br />
Menyn varierar med säsongens<br />
råvaror. <strong>Opera</strong>grillen kan stoltsera<br />
med en högklassig vinmeny och<br />
fyra egna ölsorter: Vinterkilt,<br />
sopranen, tenoren och basen.<br />
Allt som oftast bjuds gästerna på<br />
extra underhållning. Sångare och<br />
musiker gästspelar då och då med<br />
en kort konsert eller musikalisk<br />
frågesport (<strong>Opera</strong>-quiz) och på<br />
sommaren förvandlas uteserve-<br />
ringen på piazzan till jazzscen. Ett<br />
annat populärt arrangemang är<br />
Månsklubben – after work med<br />
kulturella samtal.<br />
lunch serveras vardagar kl<br />
11.30-14.00. kvällstid är det<br />
öppet tis-lör samt även söndagar<br />
när det är föreställning på stora<br />
scenen och de måndagar när det<br />
är månsklubb.<br />
FoajÉbaren<br />
I foajébaren hittar du en meny med<br />
tapas, snacks, utvalda viner och<br />
andra drycker. Här finns också<br />
kaffe, kakor, tårtor och annat.<br />
Vid behov öppnas ytterligare två<br />
barer, en i övre och en i nedre<br />
foajén, med ett enklare utbud.<br />
Boka gärna din pausförtäring i<br />
förväg, så slipper du långa köer<br />
och kan njuta i lugn och ro.<br />
Du kan göra din förbeställning<br />
på tre olika sätt. Antingen ringer du<br />
biljettbokningen på tel 040-20 85 00<br />
eller beställer när du hämtar ut<br />
dina biljetter i biljettkassan. Föreställningsdagen<br />
kan du, i mån<br />
av plats, också boka och betala i<br />
foajéns förbeställningskassa.<br />
Foajén öppnar två timmar innan<br />
föreställningen.<br />
57
58 59<br />
opera för alla<br />
opera<br />
för alla<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> har sedan årsskiftet ett dramaturgiat, med<br />
Stefan Johansson som chefdramaturg. En dramaturg samarbetar<br />
med teaterchefen om repertoarens utformning och<br />
har god kännedom om operalitteraturen och musikhistorien.<br />
Han är tidigt involverad i den konstnärliga processen. (Se<br />
intervjun med Stefan Johansson på sid 24.)<br />
En dramaturg bör vurma för kunskap och redan denna<br />
säsong inför <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> några nyheter.<br />
nyhet<br />
publikintroduktion: koll pÅ:<br />
Lören innan en premiär på stora scenen har vi vanligtvis en<br />
45 minuters introduktion till den kommande föreställningen<br />
som vi kallar Koll på…. Chefdramaturg Stefan Johansson<br />
introducerar opera och Ronny Danielsson presenterar våra<br />
musikaler. Publiken får möta teamet bakom uppsättningen<br />
och lyssna till musikaliska smakprov.<br />
(Namnet Koll på alluderar dels på att publiken får koll på<br />
en föreställning och dels på teaterordet kollationering,<br />
också kallat koll, som är den första genomläsningen av en<br />
pjäs vid repetitionsstarten. Vanligtvis sker då också en<br />
presentation av verket och produktionsteamets tolkning.)<br />
datum 10/9, 8/10, <strong>12</strong>/11, 10/<strong>12</strong>, 4/2, 14/4 – kl. 13.00<br />
introduktionen hålls på stora sCenen.<br />
fri entrÉ.<br />
nyhet<br />
operakvartar<br />
45 minuter innan våra operaföreställningar på stora scenen<br />
hålls en kort introduktion till kvällens föreställning i övre<br />
foajén (ej vid premiärer/nypremiärer).<br />
visningar<br />
<strong>Opera</strong>huset byggdes 1944 i typisk funkisstil och är sedan<br />
1994 byggnadsminnesmärkt. Vid en visning tar kunniga<br />
guider publiken med på en tur i den vackra foajén med<br />
dess många konstverk och in bakom scenen för att visa<br />
dekor, teknik, masker, peruk, kostymer och mycket mer.<br />
Visningen tar ca en timme.<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> är ingen vanlig arbetsplats. För att ta fram<br />
en föreställning krävs närmare 90 olika yrkeskategorier<br />
som alla drar sitt strå till stacken. Här arbetar skickliga<br />
specialister som alla på olika sätt bidrar till att publiken<br />
får uppleva teaterns magi. Det är mycket som ska klaffa,<br />
både före, under och efter en föreställning. På en visning,<br />
som tar ca en timma, får du veta mer om hur det går till.<br />
söndagar kl. <strong>12</strong>.30 – se datum i k alendariet.<br />
pris: 75 kr per person inkl. k affe & k ak a<br />
bok a på telefon 040-20 85 00<br />
shopen<br />
I foajéns bottenvåning finns teatershopen där man förutom<br />
ett stort utbud CD-skivor också kan köpa program,<br />
affischer, vykort, DVD-filmer, T-shirts och mycket annat.<br />
Shopen är också operans informella informations central.<br />
Alla som arbetar där är mycket väl insatta i operans<br />
verksamhet, guidar ofta vid visningar och kan svara på<br />
de flesta frågor.<br />
shopen öppnar en timme innan föreställningen<br />
börjar oCh har även öppet i pausen.<br />
operaradio<br />
På hemsidan, www.malmoopera.se, läggs kontinuerligt<br />
in programinslag där man kan lyssna på intervjuer och<br />
samtalsprogram om opera, med kopplingar till <strong>Malmö</strong><br />
<strong>Opera</strong>s verksamhet.<br />
sveriges radio<br />
Under de senaste säsongerna har Sveriges Radio direktsänt<br />
eller spelat in <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s föreställningar för sändning.<br />
Samarbetet fortsätter och kommer att fördjupas under<br />
säsongen <strong>2011</strong>/<strong>12</strong>.<br />
Ett framgångsrikt exempel är sändningen av Madame<br />
Butterfly i december 2010, som P2 Live <strong>Opera</strong> spelat in,<br />
som sändes över EBU (European Broadcasting Union) till<br />
länder som Tyskland, Schweiz, Belgien, österrike m fl.<br />
abonnemang<br />
oCh ombud<br />
abonnemang <strong>2011</strong>/<strong>12</strong><br />
är du en av dem som besöker <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> flera gånger per<br />
år? Eller skulle du vilja besöka oss lite oftare? Kanske är det<br />
så att du ibland missar föreställningar som du hade tänkt se?<br />
Då har du allt att vinna på att bli abonnent. Du betalar ett lägre<br />
biljettpris och har förtur till salongens bästa platser. Och så vet<br />
du att du alltid kommer iväg på de föreställningar du vill se.<br />
Vi månar lite extra om våra abonnenter. Som abonnent får<br />
du biljetterna hemskickade i god tid innan föreställningen.<br />
Du har också rabatt i teatershopen och får erbjudanden från<br />
foajébaren och restaurangen. Dessutom har du en egen kontaktperson<br />
som gärna svarar på frågor och som du kan ringa<br />
eller mejla när du vill.<br />
total för dig som vill se allt<br />
Jenůfa, Tirfing, Carmen, Parsifal, Les Misérables, Svansjön<br />
I vårt totalabonnemang ingår alla föreställningar på stora<br />
scenen. (Undantaget är Madame Butterfly som spelades förra<br />
säsongen och Karlsson på taket som vänder sig till familjer<br />
och barn, men de finns som tillval.) Sex föreställningar ingår;<br />
fyra operor, en musikal och en balett.<br />
opera för dig som älskar opera<br />
Jenůfa, Tirfing, Carmen, Parsifal<br />
Vi har också ett rent operaabonnemang med våra fyra nya<br />
operor. (även här kan du välja till Madame Butterfly och<br />
Karlsson på taket.)<br />
3 klassiker för dig som vill se lite av varje<br />
Carmen, Les Misérables, Svansjön<br />
I år har vi ett specialabonnemang kallat 3 klassiker, där vi<br />
har valt ut en opera, en musikal och en balett som tillhör de<br />
absolut mest älskade och spelade. Det är ett abonnemang<br />
som passar den inbitne musikteaterentusiasten såväl som<br />
nybörjaren.<br />
konsertabonnemang<br />
Fyra orkesterkonserter med anknytning till opera.<br />
varianter<br />
Våra fyra abonnemang kommer att finnas i olika varianter<br />
som premiär, vardag, helg och söndag.<br />
tillval<br />
Madame Butterfly<br />
Karlsson på taket<br />
nyhet<br />
abonnemangsnyhet<br />
Se tre operor i tre operahus: Flickan från Västern på Kungliga<br />
<strong>Opera</strong>n i Stockholm, Salome på Göteborgs<strong>Opera</strong>n och<br />
Carmen på <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>.<br />
kontakt<br />
Tel 040-20 85 11, eva.dahlberg@malmoopera.se<br />
ombud<br />
På arbetsplatser, skolor och föreningar runt om i Skåne har<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> flera hundra så kallade operaombud. En entusiastisk<br />
skara, med stort intresse för musikteater, som sprider<br />
information om <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s föreställningar i sina egna<br />
kontaktnät och bokar grupper.<br />
För att få vara ombud krävs att man gör minst två gruppbokningar<br />
per år. I gengäld har man en mängd förmåner.<br />
Ombuden får boka biljetter före ordinarie biljettsläpp, de<br />
bjuds in till genrep och inspirerande träffar, får regelbundna<br />
utskick med information och har en egen kontaktperson på<br />
teatern. De har också rabatt i foajéshopen och får erbjudanden<br />
från foajébaren och restaurangen.<br />
Just nu söker vi nya operaombud. Kontakta oss så berättar vi mer!<br />
kontakt<br />
Tel 040-20 85 04, ombud@malmoopera.se
60<br />
salong oCh priser<br />
les misÉrables<br />
stora scenen, a-salong<br />
Tis-fre 350-595 kr<br />
Lör-sön 395-640 kr<br />
Premiär 400-645 kr<br />
karlsson pÅ taket<br />
stora scenen, b-salong<br />
Tis-fre 85-180 kr<br />
Lör-sön 85-180 kr<br />
Premiär 135-230 kr<br />
2 vuxna och 2 barn 450 kr<br />
1 vuxen och 1 barn 225 kr<br />
nyhet<br />
D<br />
salonger<br />
oCh priser<br />
a b<br />
tirFing, jenŮFa<br />
stora scenen, b-salong<br />
Tis-fre 100-595 kr<br />
Lör-sön 100-640 kr<br />
Premiär 100-690 kr<br />
carmen, svansjön,<br />
madame butterFly,<br />
parsiFal<br />
stora scenen, a-salong<br />
Tis-fre 100-595 kr<br />
Lör-sön 100-640 kr<br />
Premiär 100-690 kr<br />
C<br />
nyÅrsFest<br />
stora scenen, a-salong<br />
Konsert och dans 695 kr<br />
3-rätters middag inkl dryck,<br />
konsert och dans 1 735 kr<br />
orkesterkonserterna<br />
stora scenen<br />
220 kr<br />
kammarkonserter<br />
Foajén<br />
100 kr<br />
nyhet! Billiga Platser: Till alla opera- och balettföreställningar samt orkesterkonserterna finns biljetter från 100 kr<br />
(bokningsbara som ordinarie biljetter i begränsat antal).<br />
hitta hit<br />
<strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong> ligger i centrala <strong>Malmö</strong> knappt fem minuters<br />
gångväg från Triangeln.<br />
parkering finns på teaterhusets baksida, mot avgift<br />
vardagar kl 9-21 (avgiftsfritt övriga tider).<br />
BUSSAR med besökare till teatern kan parkera på<br />
Carl Gustafs väg.<br />
tÅg station Triangeln, uppgång St Johannesgatan,<br />
ligger ett par hundra meter från <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>.<br />
tillgänglighet<br />
Handikapparkering finns på teaterhusets baksida vid<br />
Pildammsvägen och vid Intiman. Entrén och hissen är<br />
handikappanpassade. Det finns handikappanpassad<br />
toalett och salongen är utrustad med IR-överföring för<br />
att underlätta för personer med nedsatt hörsel. Kontakta<br />
teatervärden i samband med föreställningen för kompletterande<br />
utrustning. Syntolkning anordnas ibland av<br />
Synskadades Förening.<br />
rullstolsplatser bokas senast fem dagar i förväg<br />
i biljettkassan eller på tel 040-20 85 00.<br />
kontakt<br />
besöksadress ö Rönneholmsvägen 20<br />
postadress Box 17520, 200 10 <strong>Malmö</strong><br />
teleFon växel 040-20 84 00, biljetter 040-20 85 00,<br />
teatervärd 040-20 85 15, bordsbeställning 040-20 84 37<br />
Fax 040-20 84 79<br />
e-post info@malmoopera.se<br />
hemsida www.malmoopera.se<br />
nyhetsbrev om <strong>Malmö</strong> <strong>Opera</strong>s verksamhet mailas<br />
ut varje månad. Anmäl på www.malmoopera.se eller<br />
via e-post till info@malmoopera.se.<br />
studiebesök bokas på tel 040-20 85 03<br />
bra<br />
att veta<br />
biljetter & ÅterFörsäljare<br />
biljettkassan öppen mån-fre kl <strong>12</strong>-18, lör kl <strong>12</strong>-16,<br />
vid föreställning kl <strong>12</strong>-19 resp kl <strong>12</strong>-18. Vid föreställning<br />
söndagar öppet två timmar innan föreställning, annars<br />
stängt. Vid biljettsläpp öppet från kl 9.<br />
teleFonbokningen 040-20 85 00, mån-fre kl 9-17<br />
gruppbokning 040-20 85 27, mån-fre kl 9-17<br />
internetbokning www.malmoopera.se,<br />
www.biljettforum.se, www.billetnet.dk, www.billetlugen.dk<br />
presentkort finns att köpa i biljettkassan.<br />
vid inställd Föreställning bytes eller återlöses<br />
biljetten inom en månad efter det att föreställningen skulle<br />
ha ägt rum. Biljetten är en värdehandling, borttappad<br />
biljett ersätts ej.<br />
plusgiro nr 49 88 47-3 Bokade biljetter kan även<br />
betalas via PlusGiro, så skickas biljetterna per post.<br />
30 kr tillkommer för porto.<br />
ÅterFörsäljare Julius biljettservice 0775-700 400<br />
malmö Hipps biljettkassa (Kalendeg <strong>12</strong>) 040-20 86 10,<br />
Nöjesteatern (Amiralsg 35), Konserthuset (Föreningsg<br />
35) 040-34 35 00<br />
lund Julius Biljettservice (Turistbyrån, Stortorget)<br />
landskrona Museet (Slottsg)<br />
helsingborg Dunkers Kulturhus (Kungsg 11)<br />
höör Turistbyrån (Föreningsg 11)<br />
ystad Turistbyrån (S:t Knuts torg)<br />
kristianstad Domus kundtjänst (ö Boulevarden 5)<br />
trelleborg Turistbyrån (Kontinentg 2)<br />
eslöv Biljettexpressen (Stationshuset)<br />
ängelholm Turistbyrån (Stortorget)<br />
halmstad Halmstad & co, Turistbyrån (Lilla Torg)<br />
karlskrona Turistbyrån (Stortorget 2)<br />
danmark BilletNet +45 70 15 65 65,<br />
Billetlugen +45 70 26 32 67<br />
61<br />
bra att veta
62 63<br />
hösten <strong>2011</strong><br />
3/9<br />
soPraner<br />
30/10<br />
17/9<br />
troll i kulisserna<br />
6/11<br />
kalendarium<br />
säsongen <strong>2011</strong>/<strong>12</strong><br />
Direktsändning Sveriges Radio P2 Turnéverksamheten <strong>Opera</strong>verkstan Premiär<br />
Sön 4/9 kl. 16.00 ORKESTERKONSERT<br />
Lör 10/9 kl. 13.00 KOLL På LES MISÉRABLES<br />
Fre 16/9 kl.19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 17/9 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
Sön 18/9 kl.16.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 23/9 kl.19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 24/9 kl.18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 25/9 kl.<strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl.16.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 30/9 kl.19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 1/10 kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 2/10 kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 7/10 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 8/10 kl. 13.00 KOLL På TIRFING<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 9/10 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 15/10 kl. 18.00 TIRFING<br />
Sön 16/10 kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Tis 18/10 kl. 19.00 ORKESTERKONSERT<br />
Ons 19/10 kl. 19.00 TIRFING<br />
Tors 20/10 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 21/10 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 22/10 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 TIRFING<br />
Sön 23/10 kl.16.00 LES MISÉRABLES<br />
Tis 25/10 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Ons 26/10 kl. 19.00 TIRFING<br />
Fre 28/10 kl. 19.00 TIRFING<br />
Lör 29/10 kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 30/10 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 TIRFING<br />
Ons 2/11 kl. 19.00 TIRFING<br />
Fre 4/11 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 5/11 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 6/11 kl. 16.00 TIRFING<br />
16/<strong>12</strong><br />
min älskade Pierrot<br />
Fre 11/11 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör <strong>12</strong>/11 kl. 13.00 KOLL På JENůFA<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 13/11 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDADE VISNINGAR<br />
kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 19/11 kl. 18.00 JENůFA<br />
Sön 20/11 kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Ons 23/11 kl. 19.00 JENůFA<br />
Tors 24/11 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 25/11 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 26/11 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 27/11 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDADE VISNINGAR<br />
kl. 16.00 JENůFA<br />
Tors 1/<strong>12</strong> kl. 19.00 JENůFA<br />
Fre 2/<strong>12</strong> kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 3/<strong>12</strong> kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 4/<strong>12</strong> kl. 16.00 JENůFA<br />
Tis 6/<strong>12</strong> kl. 19.00 JENůFA<br />
Ons 7/<strong>12</strong> kl.19.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 9/<strong>12</strong> kl. 19.00 JENůFA<br />
Lör 10/<strong>12</strong> kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
kl. 13.00 KOLL På KARLSSON På TAKET<br />
Sön 11/<strong>12</strong> kl. <strong>12</strong>.30 GUIDADE VISNINGAR<br />
Sön 11/<strong>12</strong> kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Tis 13/<strong>12</strong> kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Ons 14/<strong>12</strong> kl. 19.00 JENůFA<br />
Lör 17/<strong>12</strong> kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Sön 18/<strong>12</strong> kl. 16.00 KARLSSON På TAKET<br />
Tis 20/<strong>12</strong> kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
Tis 20/<strong>12</strong> kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Ons 21/<strong>12</strong> kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Mån 26/<strong>12</strong> kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Tis 27/<strong>12</strong> kl. 19.00 JENůFA<br />
Ons 28/<strong>12</strong> kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
sista! Tors 29/<strong>12</strong> kl. 19.00 JENůFA<br />
sista!<br />
Lör 31/<strong>12</strong> kl. 21.30 NyåRSFEST<br />
(Sveriges Radio P2 sänder inspelning av<br />
Karlsson på taket 31/<strong>12</strong> kl. 15)<br />
ur-<br />
premiär<br />
25/2<br />
no way to treat a lady<br />
min älskade Pierrot<br />
14/1<br />
Tis 3/1 kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Tors 5/1 kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 6/1 kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 7/1 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 8/1 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 KARLSSON På TAKET<br />
Tis 10/1 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Ons 11/1 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Tors <strong>12</strong>/1 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 14/1 kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Sön 15/1 kl. 16.00 KARLSSON På TAKET<br />
Tors 19/1 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Fre 20/1 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 21/1 kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
Sön 22/1 kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Fre 27/1 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 28/1 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 29/1 kl. 14.00 KARLSSON På TAKET<br />
kl. 18.00 KARLSSON På TAKET<br />
Fre 3/2 kl. 19.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 4/2 kl. 13.00 KOLL På CARMEN<br />
kl. 18.00 LES MISÉRABLES<br />
Sön 5/2 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Lör 11/2 kl. 18.00 CARMEN<br />
Sön <strong>12</strong>/2 kl. 16.00 LES MISÉRABLES<br />
Ons 15/2 kl. 19.00 CARMEN<br />
Fre 17/2 kl. 19.00 CARMEN<br />
Lör 18/2 kl. 18.00 ORKESTERKONSERT<br />
Sön 19/2 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDADE VISNINGAR<br />
kl. 16.00 CARMEN<br />
Tors 23/2 kl. 19.00 GäSTSPEL SVANSJöN<br />
Fre 24/2 kl. 19.00 GäSTSPEL SVANSJöN<br />
Lör 25/2 kl. 15.00 GäSTSPEL SVANSJöN<br />
Tis 28/2 kl. 19.00 CARMEN<br />
Tors 1/3 kl. 19.00 CARMEN<br />
Lör 3/3 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 CARMEN<br />
Mån 5/3 - NäRINGSLIVSGALA<br />
Tis 6/3 kl. 19.00 CARMEN<br />
Lör 10/3 kl. 18.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Tis 13/3 kl. 19.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Tors 15/3 kl. 19.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Lör 17/3 kl. 18.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Sön 18/3 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 CARMEN<br />
sista!<br />
sista!<br />
ny-<br />
premiär<br />
no way to treat a lady<br />
15/4<br />
24/4<br />
Ps. Jag kommer snart hem!<br />
25/5<br />
Tis 20/3 kl. 19.00 CARMEN<br />
Tors 22/3 kl. 19.00 CARMEN<br />
Lör 24/3 kl. 18.00 CARMEN<br />
Sön 25/3 kl. 16.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Fre 30/3 kl. 19.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Sön 1/4 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Lör 7/4 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
kl. 18.00 MADAME BUTTERFLy<br />
Tis 10/4 kl. 19.00 CARMEN<br />
Lör 14/4 kl. 13.00 KOLL På PARSIFAL<br />
Sön 15/4 kl. 16.00 CARMEN<br />
Lör 21/4 kl. 18.00 PARSIFAL<br />
Tis 24/4 kl. 19.00 CARMEN<br />
Tors 26/4 kl. 19.00 CARMEN<br />
Fre 27/4 kl. 18.00 PARSIFAL<br />
Lör 28/4 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
Sön 29/4 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 PARSIFAL<br />
Ons 2/5 kl. 19.00 CARMEN<br />
Fre 4/5 kl. 19.00 CARMEN<br />
Lör 5/5 kl. 18.00 PARSIFAL<br />
Ons 9/5 kl. 19.00 CARMEN<br />
Tors 10/5 kl. 19.00 GALAKVäLL<br />
Fre 11/5 kl. 18.00 PARSIFAL<br />
Lör <strong>12</strong>/5 kl. 14.00 KAMMARKONSERT<br />
Sön 13/5 kl. 16.00 PARSIFAL<br />
Ons 16/5 kl. 19.00 CARMEN<br />
sista!<br />
Tors 17/5 kl. 18.00 ORKESTERKONSERT<br />
Fre 18/5 kl. 18.00 PARSIFAL<br />
Lör 19/5 kl. 18.00 STIPENDIEUTDELNING<br />
- Birgit Nilssons Stipendiefond<br />
Sön 20/5 kl. <strong>12</strong>.30 GUIDAD VISNING<br />
kl. 16.00 PARSIFAL<br />
sista!<br />
Fre 25/5 GäSTSPEL<br />
Lör 26/5 GäSTSPEL<br />
Sön 27/5 GäSTSPEL<br />
Tis 29/5 GäSTSPEL<br />
Ons 30/5 GäSTSPEL<br />
Tors 31/5 GäSTSPEL<br />
Lör 2/6 kl. 18.00 MALMöFLICKORNAS VåRGALA<br />
Sön 3/6 kl. 16.00 MALMöFLICKORNAS VåRGALA<br />
Tis 5/6 GäSTSPEL<br />
Ons 6/6 GäSTSPEL<br />
Tors 7/6 GäSTSPEL<br />
Fre 8/6 GäSTSPEL<br />
Lör 9/6 GäSTSPEL<br />
sista!<br />
våren 20<strong>12</strong>
64<br />
En opera börjar långt innan ridån går upp och slutar<br />
långt efter den gått ner. Den börjar i min fantasi, den<br />
blir mitt liv, och den stannar kvar som en del av mitt<br />
liv långt efter det jag lämnat operahuset.<br />
www.malmoopera.se<br />
maria callas
Change language