Förbundsstämma 2013 - Moderaterna i Stockholms stad & län

Förbundsstämma 2013 

MODERATERNA I STOCKHOLMS STAD 

POLSTJÄRNAN KONFERENS 24–25 MAJ 2013 

A

MODERATERNA I 

STOCKHOLMS STAD 

Handlingar till 

Förbundsstämma 

24–25 maj 2013 

Förbundsstämma moderaterna i stockholms stad 1

OM BOKEN 

Utgiven av Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad 2013. 

GRAFISK FORM 

Veronica Nordström 

REDAKTÖR 

Håkan Wallensten 

FOTO 

Moderaternas bildarkiv 

TRYCK 

Elanders Sverige AB, Vällingby 

2 

Förbundsstämma moderaterna i stockholms stad

Kallelse till förbundsstämma 

Till: 

Föreningarnas valda ombud till förbundsstämma 

Förbundsstyrelsens ledamöter 

Härmed översänds handlingar till Moderata Samlingspartiet i Stockholms 

stads ordinarie förbundsstämma fredagen den 24 maj 2013 kl. 18.00 och 

lördagen den 25 maj 2013 kl. 09.00 till ca kl. 17.00. 

Förbundstämmoförhandlingarna sker i Polstjärnan konferens, Sveavägen 77, 

i Stockholm. 

Röstlängd och röstkort 

Ombuden avprickas mot röstlängden innan stämman böjar, registreringen 

sker utanför stämmolokalen. Vid registreringen delas röstkort ut. 

Ombud som är förhindrad att närvara ska i samråd med sin förenings- 

ordförande kontakta och informera sin ersättare samt överlämna stämmohandlingarna 

till den ersättare som ska tjänstgöra. 

Vid stämman har enskild medlem i förbundets föreningar, efter anmälan, 

närvaro- och yttranderätt vid förhandlingarna. Anmälan ska ske till 

stockholm@moderat.se. 

Välkommen! 

Henry Sténson Sverker Eriksson 

förbundsordförande chefombudsman 


4 


Innehållsförteckning 

Behandlingsordning sid 7 

Föredragningslista sid 9 

Procedurregler sid 11 

Förbundets verksamhetsberättelse för 2011 och 2012 sid 12 

Årsbokslut 2011 sid 68 

Årsbokslut 2012 sid 73 

Revisionsberättelser sid 78 

Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktigegruppen 2011 – 2012 sid 80 

Verksamhetsberättelse Landstingsgruppen 2011 – 2012 sid 88 

Verksamhetsberättelse MUF 2011 sid 104 

Verksamhetsberättelse MUF 2012 sid 123 

Valberedningens förslag sid 141 

Proposition 1 ang. Medlemsavgiften sid 146 

Proposition 2 ang. Stadgar sid 148 

Proposition 3 ang. Nomineringsregler sid 169 

Proposition 4 ang. Bakgrund politiska propositioner sid 182 

Proposition 5 ang. Tid sid 185 

Proposition 6 ang. Tillväxt sid 194 


Proposition 7 ang. Tillit – skola sid 203 

Proposition 8 ang. Tillit – äldreomsorg sid 211 

Proposition 9 ang. Trygghet sid 220 

Motionsförteckning sid 229 

Motionerna 1–72 med förbundsstyrelsens förslag sid 233 

6 


Behandlingsordning 

Fredag 24 maj 

Stämmans inledning 

(Föredragningslistans punkter 1–8) 

Föregående verksamhetsperiod 


Proposition 1 ang. Årsavgift 

(Föredragningslistans punkt 14) 

Proposition 2 ang. Stadgar 


Proposition 3 ang. Nomineringsregler 


Proposition 4 ang. Bakgrund politiska propositioner 


Proposition 5 ang. Tid 


Proposition 6 ang. Tillväxt 


Lördag 25 maj 

Proposition 7 ang. Tillit – skola 


Proposition 8 ang. Tillit – äldreomsorg 



Proposition 9 ang. Trygghet 


Motionsbehandling 


Valärenden 


Övriga frågor 


Avslutning 

8 


Förslag till föredragningslista vid ordinarie 

förbundsstämma 24–25 maj 2013 

Föredragningslista 

1. Stämman öppnas 

2. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna 

3. Val av sekreterare 

4. Val av två justerare för protokollet och två rösträknare. 

5. Föredragningslistans fastställande. 

6. Fastställande av röstlängd. 

7. Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning. 

8. Godkännande av arbetsordning och procedurregler 

9. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse för åren 2011 – 2012 

10. Förbundsstyrelsens årsbokslut för åren 2011 och 2012 

11. Revisorernas berättelse. 

12. Fastställande av resultat och balansräkningar 

13. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. 

14. Proposition 1 ang. Årsavgift 

15. Proposition 2 ang. Stadgar 

16. Proposition 3 ang. Nomineringsregler 

17. Proposition 4 ang. Bakgrund politiska propositioner 

18. Proposition 5 ang. Tid 

19. Proposition 6 ang. Tillväxt 

20. Proposition 7 ang. Tillit – skola 

21. Proposition 8 ang. Tillit – äldreomsorg 

22. Proposition 9 ang. Trygghet 

23. Motionsbehandling. 

24. Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och 

styrelsen. 

25. Val av 14 ledamöter av förbundsstyrelsen 

26. Val av två revisorer med ersättare 

27. Val av ombud och ersättare till Moderata Samlingspartiets 

partistämma 

28. Val av ombud och ersättare till Medborgarskolans regionstämma 

29. Val av nomineringskommittéer 


30. Val av förbundets valberedning bestående av ordförande samt 

en ledamot jämte ersättare för varje landstingskommunal valkrets 

samt en ledamot och en ersättare från ungdomsdistriktet 

31. Övriga frågor. 

32. Avslutning. 

10 


Förslag till procedurregler vid förbundsstämma 

maj 2013 

1. Yttranderätt har enligt stadgarna förbundets medlemmar. Alla yttran- 

den görs från talarstolen. 

2. Replikrätt har endast den som beviljas replik av förhandlingsordföranden. 

3. Begäran om ordet för inlägg eller replik ska ske skriftligen till för- 

handlingspresidiet. 

4. Yrkanderätt har förbundsstyrelsens ledamöter, valberedningens leda- 

möter samt föreningarnas tjänstgörande ombud. 

5. Yrkande måste, för att upptas till behandling, lämnas skriftligen till 

förhandlingspresidiet. 

6. Huvudförslag är förbundsstyrelsens yrkande. Under plenum väckta 

yrkanden upptas regelmässigt som motförslag. 

7. Votering, om det begärs, görs genom handuppräckning med röstkort. 

Votering med rösträkning verkställs om röstberättigad begär det. 

Votering i personval sker alltid med slutna röstsedlar. 

8. Valsedel i personval ska, för att vara giltig, uppta det antal namn valet 

avser. Valsedel, som upptar inte föreslaget namn är ogiltig. 

9. Reservation och avvikande mening mot fattade beslut ska omedel- 

bart anmälas till förhandlingspresidiet samt inlämnas skriftligen senast 

före stämmans avslutande. 

10. Reservationsrätt har vid stämman röstberättigade. 

11. Avvikande mening får till protokollet antecknas av förbundets tjänste- 

män. 

12. Tidsbegränsning gäller under stämmoförhandlingarna enligt följande: 

4 minuter – debattinlägg 

2 minuter – replik 

Stämman kan under förhandlingarnas gång besluta om ytterligare 

tidsbegränsning om det behövs. 

13. Streck i debatten sätts om stämman så beslutar. Talarlista och yrkande 

justeras då. Efter det att streck satts får nya yrkanden inte väckas. 


Förbundets årsberättelser för 

åren 2011 och 2012 

Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad 

Org nr 802003-2515 

Styrelsen för Moderata Samlingspartiet i Stockholms stad får härmed 

avge följande berättelse över verksamheten under åren 2011 och 2012. 

Verksamhetsberättelser för Moderata ungdomsförbundet i Stockholm län, 

Moderata gruppen i Stockholms kommunfullmäktige och för Moderata 

gruppen i Stockholms läns landsting, biläggs. 

Sammanfattning 

Förbundsstyrelsens verksamhet åren 2011 och 2012 har präglats av möjligheterna 

att under dessa sk mellanvalsår stärka organisationen och förbereda 

det valförberedande året 2013 och valåret 2014. 

Förbundsstämmor 

Ordinarie förbundsstämma hölls den 6–7 maj 2011 i Landstingshuset, 

Stockholm. 

Ordinarie förbundsstämman den 6–7 maj 2011 

Vid den ordinarie förbundsstämman den 6–7 maj 2011 deltog ombud från 

föreningar, förbundsstyrelseledamöter, inbjudna gäster och ett antal övriga 

intresserade medlemmar. 

Stämmoförhandlingarna leddes av Mikael Odenberg, ordförande, Jessica 

Rosencrantz, 1:e vice ordförande och Elisabeth Johnson, 2:e vice ordförande. 

Utöver sedvanliga formella ärenden fanns för behandling 2 propositioner 

och 75 motioner. 

Förtjänsttecken i guld utdelades till Bengt Carlsson, Maria, Carl Eric Hedlund, 

Engelbrekt och Ulla Hamilton, förbundsstyrelsen. 

Avtackades 22 st under perioden avgångna föreningsordförande. 

12 


Förbundsstyrelse 

Den av förbundsstämman 2011 valda styrelsen har varit verksam under 

perioden: 

Förbundsordförande: Henry Sténson 

1: e vice ordförande: Christer G Wennerholm 

2: e vice ordförande: Hanna Broberg 

Ledamöter: 

Cecilia Brinck 

Charlotte Broberg 

Edward Dahlbäck Rörström 

Christina Elffors-Sjödin 

Harald Eriksson 

Andrea Femrell 

Johan Forssell 

Håkan Franzén 

Tina Ghasemi 

Birgitta Holm 

Johanna Sjö 

Michael Storåkers 

Gunnar Strömmer 

Dennis Wedin 

I förbundsstyrelsen har som självskriven ledamot ingått: 

Jessica Rosencrantz, (MUF) med ersättare Manne Bergström, t.o.m. mars 

2012, därefter Olof Kollinius. 

Förbundsstyrelsens sekreterare har varit Håkan Wallensten. 

Till förbundsstyrelsen har sedan september 2011 varit adjungerade: Eva 

Solberg (Moderata Kvinnor), Margareta Olgart Holmberg (Moderata Seniorer), 

Per Sörman (Moderata Företagarrådet) och Annette Lundquist Larsson 

(Kyrkopolitiska rådet). Från den februari 2012 har även Gunnar Hökmark 

varit adjungerad och sedan april 2012 Sten Nordin. 


Förbundsstyrelsen har sedan förbundsstämman haft 12 protokollförda sammanträden 

under 2011 och 2012 samt 3 möten under 2013. 

Förbundsstyrelsen beslöt 2011-05-16 att till arbetsutskott välja Henry Sténson, 

Christer Wennerholm, Hanna Broberg samt Jessica Rosencrantz, MUF. 

Arbetsutskottet har inte haft protokollförda sammanträden. 

Revisorer 

Till revisorer valdes på förbundsstämman: 

Ordinarie: Thomas Lönnström, Ernst & Young (aukt.) och 

Lotta Juul Martin-Löf 

Ersättare: Elisabeth Raun, Ernst & Young (aukt.) och 

Marie Ljungberg Schött 

Valberedning 

Förbundsstämman valde till valberedning: 

Ordförande Beatrice Ask, samt som ledamöterna per valkrets: 

I: Anders Hellström, Enskede-Årsta 

Ersättare Bengt Carlsson, Maria 

II: Andreas Berglöf, Bromma 

Ersättare Christer H Sjöblom, Kungsholmen 

III: Thord Swedenhammar, Norrmalm 

Ersättare Pia Helleday, Oscar Södra 

IV: Johan Brege, Skarpnäck 

Ersättare Peter Lundberg, Farsta 

V: Elisabeth Johnson, Skärholmen 

Ersättare Torbjörn Erbe, Brännkyrka 

VI: Christer Grunder, Spånga 

Ersättare Bo Arkelsten, Vällingby 

MUF: Arba Kokalari 

Ersättare Pär Holmbäck 

Övriga val 

Förbundsstämman beslutade att till ombud vid Medborgarskolans Stockholmsregions 

regionstämma välja Helena Bonnier med Christina Elffors- 

14 


Sjödin som ersättare. Vid stämman valdes även 22 ombud med ersättare till 

partistämmor. 


Beslut vid ordinarie förbundsstämma 6–7 

maj 2011 och uppföljning av besluten. 

Proposition 1 ang. medlemsavgiften 

Förbundsstämman beslutade att förbundets medlemsavgift för åren 2013 

och 2014 är 0 kronor, att medlemsavgiften för första årets medlemsavgift ska 

vara 100 kr åren 2013 och 2014, att lokalföreningarna vid årsmöten fattar 

beslut om den egna medlemsavgiften i föreningen utöver riksorganisationens 

uttag av medlemsavgift. Föreningarna har informerats på m-bloggen om 

riksorganisationens medlemsavgift. Förbundsstyrelsen beslutar 2011-05-16 

att avgift för direktanslutna ska vara 400 kr per år 2013 och 2014. 

Proposition 2 ang. nomineringsregler och motionerna 60 och 61. 

Förbundsstämman beslutade att fastställa nomineringsregler enl. arbetsgruppens 

och FS:s förslag, att delegera till förbundsråd att senast den sista februari 

2012 göra de förändringar i nomineringsreglerna som kan föranledas 

av väsentliga förändringar i partiets normalnomineringsregler beslutade vid 

ordinarie partistämma oktober 2011 samt att uppdra åt förbundsstyrelsen 

att inför val av nomineringskommittéer vid förbundsstämman 2013 utarbeta 

och förelägg stämman förslag betr. formerna för försöksnominering mm 

med särskilt beaktande av de förslag och övervägningar som Arbetsgruppen 

för översyn av nomineringsprocessen redovisat i sin slutrapport i mars 2011. 

Föreningarna har informerats på m-bloggen om stämmobeslutet om nomineringsregler. 

Förbundsstyrelsen beslöt 2012-04-25 att tillsätta en arbetsgrupp 

gemensam med Stockholms län med uppgift förbereda proposition 

till stämman 2013 ang. kompletterande regelverk för nomineringsprocessen 

inför de allmänna valen 2014. Arbetsgruppens förslag beslöt förbundsstyrelsen 

2013-02-19 att i huvudsak förelägga förbundsstämman 2013 som 

proposition. Behov förelåg inte att inkalla förbundsråd. 

Motion 1 – Nödvändigheten att kompensera pensionärerna fullt ut, 

från Srikumar Hariharan, Spånga. 

Motion 2 – Pensionärernas ekonomi, från Nätverket Positiva Seniorer 

på Östermalm. 

Förbundsstämman beslutade att avslå motionerna 1 och 2. 

16 


Motion 3 – Hur Moderaterna arbetar för att öka äldres anställningsbarhet, 

från Marie-Louise Hallström, Eva Z Molander, Madeleine 

Kock, Gärdet. 

Förbundsstämman beslutade att anse motionen besvarad. 

Motion 4 – Sänkt flyttskatt, från Margareta Cederfelt, Brännkyrka. 

Motion 9 – Flyttskatten minskar rörligheten på bostadsmarknaden, 

från Lars Almquist, Madeleine Kock, Gärdet. 

Förbundsstämman beslutade att anse motionerna 4 och 9 besvarade samt 

att uppdra åt förbundsstyrelsen att återkomma till stämman med ett samlat 

förslag i bostadsskattefrågan. Förbundsstämman beslöt senare vid behandling 

av motion 8 Värnskatten att ”uttala att stämmans mening är att prioriteringen 

för skattesänkningar måste vara att först och främst genomföra det 

femte jobbskatteavdraget och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, sedan 

avskaffa värnskatt, och efter det avskaffa flyttskatt. En sådan prioritering 

inom det statsfinansiella finansiella utrymmet, skulle göra livet lättare för de 

med vanliga inkomster i Stockholm, öka värdet av utbildning, och minska 

trycket på bostadsmarknaden”. Förbundsstyrelsen har därför bedömt det 

som mindre angeläget att påskynda framtagande av samlat förslag i bostadsskattefrågan 

då tre andra skatteförändringar ska gå före och kan få följdverkningar 

hur bostadsskatten bör utformas. 

Motion 5 – Inkomstskatten, från Tobias Sjö, Oscar Södra. 

Motion 6 – Avskaffa ”Värnskatten” från Lotta Juul Martin-Löf, Engelbrekt. 

Motion 7 – Värnskatt, från Lars Malmqvist, Harald Eriksson, Maria. 

Motion 8 – Värnskatten, från Elias Granqvist, Hässelby. 

Förbundsstämman beslutade att uttala att värnskatten bör avskaffas samt att 

prioriteringen för skattesänkningar måste vara att först och främst genomföra 

det femte jobbskatteavdraget och höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, 

sedan avskaffa värnskatt, och efter det avskaffa flyttskatt, att översända stämmans 

uttalande till den moderata riksdagsgruppens samt att i övrigt anse 

motionerna 5–8 besvarade. Stämmans uttalande har översänts den moderata 

riksdagsgruppen. 

Motion 9 – se motion 4 ovan. 


Motion 10 – Beskattning av fåmansbolag, från Ulf Bourker Jacobsson, 

Kurt Bauersfeld, Helena Bonnier, m.fl. Oscar Södra. 


Motion 11 – Rådgivning på nätet om hur man startar eget företag – 

på olika språk, från Cecilija Simic, Enskede-Årsta. 


Motion 12 – Patentintrångsförsäkring som ska skydda svenska 

innovationer, från Cecilija Simic, Enskede-Årsta. 

Förbundsstämman beslutade att avslå motionen. 

Motion 13 – Modernisering av lagen av anställningsskydd, från 

Arne Genschou, Hässelby. 


Motion 14 – Effektivisera Kronofogdemyndigheten, från Tom 

Hedrup, Engelbrekt. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen. Förbundsstyrelsen har 

överlämnat motionen till den moderata riksdagsgruppen med instämmande 

i motionens syfte. 

Motion 15 – Företagspolitiska frågor, från Moderata Företagarrådet. 


överlämnat motionen till den moderata riksdagsgruppen. 

Motion 16 – Kvotering, från Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms 

distriktsstyrelse. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen innebärande, att Moderaterna 

i Stockholms stad uttalar att statligt påtvingad kvotering inskränker 

äganderätten, att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att varje människa 

förtjänar att ses som en individ snarare än som en del av ett kollektiv, att 

Moderaterna i Stockholms stad verkar mot statligt påtvingad kvotering till 

bolagsstyrelser, även när omvärlden gör det motsatta samt att motionen vidaresänds 

till Moderaternas partistämma. Motionen översändes till partistämman 

2011 där motionen (nr 102) bifölls efter ändringar i första att-satsen. 

18 


Motion 17 – Höj ribban för Stockholms arkitektur, från Norrmalmsmoderaternas 

stadsbyggnadsgrupp. 


Motion 18 – Studentbostäder på KTH campus Valhallavägen, från 

Erik Englund, Herman Donner och David Börjesson. 


Motion 19 – Förnyelse av offentlig service, från Arne Genschou, 

Hässelby. 


Motion 20 – Återinförandet av ”Strindbergstoan, från Enrico E. Ponzio, 

Oscar Södra. 


Motion 21 – Sverige bör bli medlem i NATO, från Lars Malmqvist, 

Maria. 

Förbundsstämman beslutade att moderaterna i Stockholms stad och län 

skall verka för att Sverige söker medlemskap i NATO, att Moderaterna i 

Stockholms stad för vidare frågan om NATO-medlemskap till Moderaternas 

partistämma. Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen innebärande 

att motionen ska vidaresändas till Moderaternas partistämma. Motionen 

översändes till partistämman 2011 där stämman beslöt anse motionen 

(nr 148) besvarad med partistyrelsens yttrande och med hänvisning antagen 

proposition ang. ”Frihet och utveckling i världen” där stämman uttalat ”Vi 

vill fördjupa Sveriges samarbete med Nato och verka för en svensk anslutning”. 

Motion 22 – Gemensamma europeiska folkbokföringsregler, från 

Elias Granqvist, Hässelby. 


sänt motionen till de svenska moderata EU-parlamentarikerna, till riksdagsgruppen 

och till partistyrelsen. 


Motion 23 – Behovet att bekämpa den galopperande brottsligheten, 



Motion 24 – Avskaffande av sexköpslagen, från Per Hagwall, 

Bromma. 


Motion 25 – Ytterligare förbättra och vidareutveckla FRA-lagen 

för att effektivare värna rikets säkerhet, från Srikumar Hariharan, 

Spånga. 


Motion 26 – Omedelbart åstadkomma en upprustning av Sveriges 

försvar mot cyberattacker, från Srikumar Hariharan, Spånga. 


Motion 27 – Reformering av det svenska rättsväsendet, Bengt Johansson, 

Skärholmen. 


Motion 28 – Ägarlägenheter och villkoren för dessa, från Arne Genschou, 

Hässelby. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen samt att den som äger en 

ägarlägenhet eller bostadsrätt eller villa bör få hyra ut denna utan att hyran 

skall kunna prövas i hyresnämnden. Riksdagen har beslutat om friare hyressättning 

för andrahandsuthyrning. 

Motion 29 – Se över energimarknadsinspektionens (ei). Förslag till 

ny prismodell för nätbolag, från Srikumar Hariharan, Spånga. 

Förbundsstämman beslutade att avslå motionen samt att Energimarknadsinspektionen 

läggs ner och att dess arbetsuppgifter förs över till Konkurrensverket. 

Motion 30 – Göra el billigare och dess tillgänglighet säkrare, från 

Srikumar Hariharan, Spånga. 


20 


Motion 31– Svenska kärnkraftverk måste vara av Världsklass, från 

Moderata Seniorer Stockholm. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen samt att uttala behovet av 

ökad satsning på forskning och utveckling för framtida kärnkraft. Motionen 

med uttalandet översändes till partistämman 2011. Partistämman beslöt på 

utskottets förslag i anledning av motionen (nr 35) att uttala sig positiv till 

att berörda företag tar initiativ för att så snart som möjligt successivt ersätta 

befintliga svenska kärnkraftverk med nya av världsklass som har största 

säkerhet och kvalitet, samt senaste och modernaste teknik. 

Motion 32 – Höj ribban och öka takten med att anpassa Stockholm 

och Mälaren till att bli långsiktigt hållbara inför kommande klimatförändringar, 

från Moderaterna Norrmalm, Miljöarbetsgruppen. 


Motion 33 – Stockholms luftmiljö, från Ann-Margrete Nilsson, 

Hässelby. 


Motion 34 – Göra det obligatoriskt att sortera allt matavfall, från 

Srikumar Hariharan, Spånga. 


Motion 35 – Totalgrepp över renhållningen i Stockholm stad, från 

Katarina Annerstedt-Heino, Engelbrekt. 


Motion 36 – Miljöpolitisk vision, från Staffan Nyberg. 


översänt motionen till kommunfullmäktigegruppen. 

Motion 37 – Tre terminer i skolan förstärker familjen, det civila samhället 

och arbetslinjen, från Maria Hagbom, Bromma. 

Förbundsstämman beslutade att avslå motionen samt att Moderaterna ska 

verka för att frågan om och möjligheterna till ett treterminssystem ses över. 

Förbundsstämmans uttalande har översänts till moderata riksdagsgruppen. 


Motion 38 – Fritt skolval i Mälardalsregionen, från Moderata Ungdomsförbundet 

i Stockholm. 


Motion 39 – Likvärdig svensk skola för ensamkommande flyktingungdomar, 

från Lollo Lindahl, Brännkyrka. 


Motion 40 – Migration, integration och religion, från Moderata Ungdomsförbundet 

i Stockholm. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionens att-satser 1, 2, 7, 9, 14, 

16, 17(a), 17(b), 18, 19, 20, 21, 22, att avslå motionens att-satser 3, 6, 8, 

15, att anse motionens att-satser 4, 5 och 13 besvarade samt att anse motionens 

att-satser 10–12 besvarade med hänvisning till beslut i motionerna 13, 

27 resp. 4–9. Motionen med stämmans beslut har översänts till moderata 

riksdagsgruppen. 

Motion 41 – En stark integration, från Moderata Ungdomsförbundet 

i Stockholm. 

Förbundsstämman beslutade att avslå motionens att-satser 1, 2, 4, 7 och 8 

samt att bifalla motionens att-satser 3, 5 och 6 samt att Moderaterna i Stockholms 

stad verkar för att Sverige ska ta ansvar och hjälpa utsatta människor 

som riskerar förföljelse i sina hemländer och att Moderaterna i Stockholms 

stad verkar för att högre krav ska ställas på de tolkar som handhar asylärenden 

för att säkerställa en human och rättssäker asylprocess. Motionen med 

stämmans beslut har översänts till moderata riksdagsgruppen. 

Motion 42 – Vuxenutbildningen, från Elena Korol Osser, Oscar 

Södra. 


Motion 43 – Spontanidrottsplatser med fokus på äldre, från 

Nätverket Positiva Seniorer på Östermalm. 


översänt motionen till moderata kommunfullmäktigegruppen. 

22 


Motion 44 – Idrottspolitiskt program för moderaterna i Stockholms 

stad från Henrik Appelqvist, Skarpnäck, Lars Edvall, Gärdet, Ulf 

Cronquist, Engelbrekt, m.fl. 


Motion 45 – DIF-arenan, från Moderata Ungdomsförbundet i Stockholm. 

Förbundsstämman beslutade att anse motionen besvarad. Motionen har 

översänts till moderata kommunfullmäktigegruppen. 

Motion 46 – Omedelbart förbättra snöröjningen och halkbekämpningen, 



Motion 47 – Förbättra säkerheten för fotgängare i Stockholm, från 

Elisabeth Collijn, Maria. 


Motion 48 – Stockholm – en cykelstad, från Henrik Sjölander, 

S:t Göran. 


översänt motionen till moderata kommunfullmäktigegruppen. 

Motion 49 – Inför avgift för nattparkering, från Staffan A. Persson, 

Oscars Norra. 


Motion 50 – Återinställande av parkeringsplatserna Narvavägsallén, 

från Enrico E. Ponzio, Oscar Södra. 


Motion 51 – Trafiksituationen i västra Stockholm – särskilt Bergslagsvägen, 

från Arne Genschou, Hässelby. 

Förbundsstämman beslutade att anse motionens första att-sats besvarad samt 

att avslå motionens andra att-sats. Stämmans beslut har översänts till moderata 

kommunfullmäktigegruppen. 


Motion 52 – Kollektivtrafiken Albano, Universitet (Campus), Frescati, 

Ekhagen, Lappkärrsberget och Stora Skuggan på Norra Djurgården 

t.o.r. innerstaden. Önskan om en översyn och anpassning, från 

Thomas Linn, Engelbrekt. 


översänt motionen till moderata landstingsgruppen. Se svar motion 53. 

Motion 53 – Bra kollektivtrafik till och inom Norra Djurgårdsstaden 

från dag 1 för inflyttning är ett måste, från Lotta Juul Martin- 

Löf, Engelbrekt. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionens första och andra att-sats 

samt att anse motionens tredje, fjärde och femte att-satser besvarade. Förbundsstämmans 

beslut har översänts till moderata landstingsgruppen. 

Moderata landstingsgruppen har meddelat i anledning av 

motion 52 och 53: 

Moderaterna i Stockholms läns landsting delar uppfattningen att kollektivtrafik 

måste vara anpassad till resande-, befolknings- och arbetsplatsunderlaget. 

Stockholms län växer varje år med närmare 40 000 invånare, vilket 

av naturliga skäl skapar stora behov av investeringar och reinvesteringar på 

kollektivtrafikens område. 

I dagsläget pågår inflyttning i de första bostadsetapperna vid Husarviken. 

Busslinje 55 går in i området och tillhandahåller en miljövänlig trafik som är 

dimensionerad för det antal som bor där i dagsläget. När resandeunderlaget 

ökar kommer även kollektivtrafiken att utökas i motsvarande takt. Stockholms 

läns landstings trafikförvaltning har i samarbete med Stockholms stad 

tagit fram en karta över hur busstrafiken ska gå under byggtiden. Landstingets 

trafikförvaltning deltar även aktivt i Stockholms stads fokusgrupp för 

hållbara transporter. Deltagandet ger förbättrade förutsättningar för kollektivtrafiken 

i Norra Djurgårdsstaden. 

Bobergsgatan genom Husarviken håller på att byggas. I stomnätsstrategin 

finns förslag till stomtrafik på Bobergsgatan. Bobergsgatan planeras för 

blandtrafik vilket innebär att framkomligheten inte uppnår det standardnivå 

trafikförvaltningen anser att stomtrafiken bör planeras för. 

24 


Ytterligare en busslinje planeras att trafikera Bobergsgatan när de fysiska 

förutsättningarna är finns och beslut om trafikering fattats. Dessutom planeras 

Spårväg Citys järnvägsplan genom Värtan och Frihamnen för att skapa 

miljövänlig, snabb och kapacitetsstark kollektivtrafik genom området. Vidare 

deltar landstingets trafikförvaltning, Stockholms Stad och Lidingö kommun 

i ett arbete för att utveckla Ropsten som bytespunkt och nod i trafiksystemet 

vilket får positiva effekter för kollektivtrafiken i Norra Djurgårdsstaden. 

Vidare har även landstigets trafikförvaltning och Stockholms Stad arbetat 

fram ett förslag på hur busstrafiken ska trafikera de olika byggetapperna när 

stadsdelen är klar. 

Motion 54 – Årlig bilskatt, från Lars Malmqvist, Maria. 


Motion 55 – Bromma flygplats, från Lars Malmqvist, Maria. 


Motion 56 – Skatt på flygbränsle, från Erik Englund, Hägersten. 


Motion 57 – Förbundsstämma varje år, från Moderaterna i Bromma. 


Motion 58 – Kommunala uppdrag ska inte hindra arbetslinjen, från 

Caroline Wallensten, Hedvig Eleonora. 


Motion 59 – Moderaternas förtroendevalda, från Tobias Sjö, Oscar 

Södra. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen. Motionen har översänts 

till valberedningen i förbundet samt till de moderata valberedningarna i 

Stadshuset och Landstinget och till Arbetsgruppen för komplettering av 

nomineringprocessen. 


Motion 60 – Moderaternas nomineringssystem till förtroendeuppdrag 

i kommun och landsting, från Henrik Sjölander, S:t Göran. 

Förbundsstämman beslutade att uppdra åt förbundsstyrelsen utarbeta råd till 

fullmäktigegruppernas valberedningar för hur nomineringsarbetet avstäms 

med den moderata partiorganisationen. Motionen har översänts till valberedningen 

i förbundet samt till de moderata valberedningarna i Stadshuset 

och Landstinget och Arbetsgruppen för komplettering av nomineringsprocessen. 

Inför nomineringsprocessen efter valet 2014 förbereds utvecklad 

information. 

Motion 61– Åldersdiskriminering av äldre erfarna personer i samband 

med nomineringar till nämnder styrelser etc, från Moderata 

Seniorer i Stockholms stad. 


Motion 62 – Motion angående förbättrad medborgardialog, från 

Styrelsen Hägerstensföreningen. 

Förbundsstämman beslutade att anse motionen besvarad. Motionen har 

överlämnats för kännedom till moderata kommunfullmäktigegruppen. 

Motion 63 – Offentliggör moderaternas bidragsgivare, från Staffan 

A. Persson, Oscars Norra. 


Motion 64 – Sveriges län, från Elias Granqvist, Hässelby. 


Motion 65 – Äldreomsorg – valfrihet?, från Lollo Lindahl, Brännkyrka. 


Motion 66 – Ökat samarbete mellan landsting och kommun för att 

ge trygghet för de äldre, från Nätverket Positiva Seniorer på Östermalm. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionens första att-sats, att avslå 

motionens andra att-sats samt att anse motionens tredje att-sats besvarad. 

26 


Motionen har översänts till de moderata landstings- och kommunfullmäktigegrupperna. 

Moderata landstingsgruppen har meddelat i anledning av motion 66: 

Vården av våra äldre är en av landstingets allra viktigaste uppgifter, inte 

minst eftersom flertalet av de riktigt tunga vårdkonsumenterna är äldre. 

Inflyttning samt en generellt sett åldrande befolkning gör att fler behöver 

geriatrisk vård. Totalt väntas antalet vårdtillfällen i geriatriken öka med 50 

procent från 2010 till 2020. Med anledning av detta ställer Stockholms 

läns landsting nya krav som är anpassade för framtidens geriatriska vård när 

landstinget gör upphandlingar för basgeriatrisk vård. 

Nu undersöks dessutom möjligheten att, med tanke på att befolkningen 

åldras, ha ett sjukhus med speciell äldreprofil ägnad för direktintag av äldre 

människor med åldersrelaterade besvär. Syftet med detta är att den äldre kan 

komma direkt till detta sjukhus och där få all vård som behövs, från diagnostik 

till behandling och sedan rehabilitering. Detta är bra både för den 

enskilde patienten och för sjukvården i sin helhet som får rätt patient på rätt 

plats i vårdkedjan. 

Ett annat sätt, som är unikt och nytänkande beträffande multisjuka patienter, 

är arbetet med vårdcoacher. Det pågående projektet med vårdcoacherna 

har visat sig mycket framgångsrikt och ska fortsätta samt omfatta fler patienter. 

Vårdcoachen är en sjuksköterska som ser till att svårt sjuka patienter 

med särskilda behov får hjälp att hitta rätt vårdform. Det kan vara egenvård, 

medicinering eller råd och hjälp med var vård ska ges. Vårdcoachen träffar 

patienten för att lära känna dennes individuella behov och efter mötet 

fortsätter kontakten via telefon. Ofta åker dessa patienter annars till akutmottagningen 

även om en annan vårdnivå skulle varit bättre lämpad. Vårdcoacher 

är ett projekt som höjt livskvaliteten hos patienterna samtidigt som 

kostnaden för deras vårdkonsumtion har minskat. Detta kommer därför att 

utvecklas till att omfatta fler patienter; i nästa steg handlar det om patienter 

inom psykiatrin. 

Motion 67 – Införandet av en äldrepeng, från Anita Lundin och 

Birgitta Persson, Brännkyrka. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionens första och tredje att-sats 


samt att anse andra att-satsen besvarad. Förbundsstyrelsen har tillskrivit 

partistyrelsen med information om stämmans beslut. 

Motion 68 – Införande av ”Biståndspeng”, från Nätverket Positiva 

Seniorer på Östermalm. 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionens första att-sats samt att 

avslå motionens andra att-sats. Motionen har översänts till moderata kommunfullmäktigegruppen. 

Motion 69 – Socialtjänstens arbete med barn och ungdomar, från 

Lollo Lindahl, Brännkyrka. 

Motion 70 – Upptäck utsatta barn tidigare, från Björn Hyllengren, 

Skarpnäck. 

Förbundsstämman beslutade att anse motionerna 69 och 70 besvarade. 

Motion 71– Surrogatmödraskap, från Maria Abrahamsson, Högalid 

Förbundsstämman beslutade att bifalla motionen samt att översända motionen 

till partistämman. Motionen översändes till partistämman 2011. 

Partistämman beslöt i anledning av motionen (nr 111) att anse motionen 

besvarad samt att uttala att en utredning ska tillsättas för att grundligt och 

förutsättningslöst utredda frågan om surrugatmödraskap i Sverige. 

Motion 72 – Ohälsan kostar Sverige…, från Björn Hyllengren, 

Skarpnäck. 


Motion 73 – Smittsamma och allmänfarliga djursjukdomar, från 

Elias Granqvist, Hässelby. 


Motion 74 – Förbättrad möjlighet till provtagningar, från Elena Korol 

Osser, Oscar Södra. 


Motion 75 – Rikssjukvård, från Tobias Sjö, Oscar Södra. 


28 


Motion 76 – Tillgänglighetsminister, från Thomas Wahlberg, Högalid. 


Förbundsråd 

Förbundsrådet som består av partiföreningsordförandena, MUF-ordförandena 

och förbundsstyrelsens ledamöter har inte sammanträtt under perioden. 

Förtroendevalda i beslutande församlingar 

Landstingsfullmäktigeledamöter från Stockholmsstad framgår av bifogade 

verksamhetsberättelser för landstingsgruppen. 

Kommunfullmäktigeledamöterna i Stockholm framgår av bifogade verksamhetsberättelser 

för kommunfullmäktigegruppen. 

Riksdagsledamöter på Stockholms stadsbänken har efter valet 2010 under 

åren 2011 och 2012 varit: Anton Abele, Maria Abrahamsson, Amir 

Adan, Sofia Arkelsten (t.o.m. november 2012), Gustav Blix, Cecilia Brinck, 

Margareta Cederfelt, Johan Forssell, Mats Johansson, Christoffer Järkeborn 

(februari–juni 2011), Mohamoud M. Enow (från november 2012) och Jessica 

Rosencrantz. 

Representation i andra organ 

Regionala valberedningen: ledamöter enl. beslut september 2010: Catharina 

Elmsäter Svärd, ordf, Sten Nordin, vice ordf, Torbjörn Rosdahl, Jelena Drenjanin, 

Ulla Hamilton och Christer Wennerholm, enl. FS beslut 1 november 

2012: Catharina Elmsäter Svärd, ordf, Henry Sténson, vice ordf, Torbjörn 

Rosdahl, Sten Nordin och Lennart Kalderén. 

Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne: Ledamot i styrelsen t.o.m. 

2011: Olof Ramberg, 2012 – 2015: Johan Brege. 

Stockholms länsförbund för krishantering: Ledamot i styrelsen Magnus 

Haglund. 


Nämndemän 

Förbundet har biträtt moderaternas valberedningar i stadshuset och i landstinget 

med sammanställning av nominerade nämndemän. Från Stockholms 

stad har moderaterna utsett nämndemän till 19 uppdrag i Hovrätten, till 5 

i Kammarrätten, till 105 i Förvaltningsrätten i Stockholm, till Stockholms 

tingsrätt 123, till Södertörns tingsrätt 58 och till Solna tingsrätt 49. Därtill 

kommer jurymän i tryckfrihetsmål. T.o.m. 2011 utsågs nämndemän i skattenämnder, 

vilka nu avvecklats. 

Nämndemän har inbjudits till informationsmöten 8 februari 2012 för valda 

till Tingsrätter och Hovrätten med statssekreterare Martin Valfridsson, 24 

maj 2012 för valda till Förvaltningsrätten och Kammarrätten med migrationsminister 

Tobias Billström och samtliga nämndemän till möte 20 november 

2012 med stabschef Christoffer Järkeborn. 

Diverse organisatoriska beslut i förbundsstyrelsen 

Jämställdhetsplan antogs 7 december 2011 

Riktlinjer för utdelning av förtjänstplakett antogs 25 april 2012 

Förbundets protokoll och övrigt arkivmaterial före 1995 deponeras hos 

Stockholms stadsarkiv, 28 mars 2011 

Bokslut 2011 godkändes 1 juni 2012 

Direktiv till och val av arbetsgrupp översyn stadgar, 25 april 2012 (Cecilia 

Brinck, ordf, Torbjörn Erbe, Maria Ros Jernberg, Erik Ottoson) 

Direktiv och val av arbetsgrupp för komplettering av nomineringsregler, 25 

april 2012 (Alexandra Anstrell, ordf, Christer Grunder, Andrea Femrell, Erik 

Ottoson, Cecilia Löfgreen) 

30 


Förbundskansli 

Förbundskansliet är gemensamt kansli för de båda förbunden Stockholms 

län och Stockholms stad. Kansliet är både en serviceorganisation och kampanjorganisation 

för hela länet. Kontoret är förlagt till Moderaternas hus, 

Stora Nygatan 30, 4 trappor i Gamla stan, Stockholm. 

Vid förbundets kansli har under åren 2011 – 2012 följande personer 

tjänstgjort: 

Sverker Eriksson, chefombudsman 

Jonna Thomasson, fotograf och assistent till chefombudsmannen (deltid) 

Håkan Wallensten, organisationschef 

Hans Hallin, projektledare 

Åsa Bergquist, projektmedarbetare (t.o.m. maj 2012 assistent till chefombudsmannen) 

Sophia Granswed, projektledare (fr.o.m. maj 2012) 

Lena Ohlsson, företagsekonom 

Åsa Edholm, redovisningsekonom (fr.o.m. mars 2012) 

Oili Stenbeck, ekonomiassistent (deltid) 

Johan Hjelmstrand, politisk projektledare (fr.o.m. oktober 2012) 

Peter Dannered, kampanjchef 

Aleks Lestaric, projektledare 

Jessica Aftén Moback, medlemsansvarig 

Veronica Nordström, produktionsansvarig 

Alexander Sima, distributionsansvarig (fr.o.m. augusti 2012) 

Katja Hessle, projektledare (fr.o.m. april 2012) 

Elisabeth Somp, kommunikationschef 

Joar Horn, projektledare och webbredaktör 

Nareg Madirossian, webb- och IT-chef 

Claes Dafgård, webbprojektledare (fr.o.m. november 2012) 

Magdalena Schröder, MUF ombudsman (fr.o.m. augusti 2011) 

Jonas Kalms, distribution (t.o.m. februari 2012) 

Ruben Labbé, distribution (februari – augusti 2012) 

Rickard Blomstrand, MUF ombudsman (t.o.m. juni 2012) 

Aldona Jurczak, ekonomiassistent (augusti 2011 – januari 2012) 

Bino Drummond, projektledare (deltid, januari – maj 2012) 

Olle Reichenberg, projektledare (tjänstledig) 

Hanif Bali, webmaster (tjänstledig) 


Medlemmar 

Förbundet hade vid årsskiftet inkl MUF: 

2012/2013: 5.676 medlemmar 

2011/2012: 6.006 medlemmar 

2010/2011: 6.550 medlemmar 

2009/2010: 6.172 medlemmar 

2008/2009: 5.580 medlemmar 

2007/2008: 5.970 medlemmar 

2006/2007: 6.252 medlemmar 

Under åren har medlemsvärvningsaktiviteter genomförs. Förbundets medlemsregistersystem 

är samma som partiets riksorganisations. 

Föreningarna 

Förbundet har idag 28 verksamma lokala partiföreningar. Estniska- och 

Lettiska föreningarna har under 2012 avvecklats vilket förbundsstyrelsen 

godkänt 25 april och 1 juni 2012. 

Föreningarna inom de kommunala valkretsarna är: 

Krets 1: Enskede-Årsta, Hammarby Sjöstad, Högalid, Katarina, 

Maria och Sofia 

Krets 2: Bromma, Essingen, Kungsholmen, S:t Göran och Västerled 

Krets 3: Engelbrekt, Gärdet, Hedvig Eleonora, Norrmalm, Oscar 

Norra och Oscar Södra. 

Krets 4: Farsta, Skarpnäck och Vantör 

Krets 5: Brännkyrka, Hägersten och Skärholmen 

Krets 6: Hässelby, Kista, Spånga, Tensta-Rinkeby och Vällingby 

Ordförandeträffar 

Ordförandena i förbundets föreningar har inbjudits till diskussioner och 

överläggningar kring förbundets och föreningarnas verksamhet och om 

valfrågor: 

2011: 9 mars och 16 juni i Moderaternas hus, 9 september på SF biograf i 

Råsunda och 9 november på Hässelby slott. 

2012: 4 februari på Quality Hotel, Skärholmen och 4 september, 

Moderaternas hus. 

32 


Kampanj och kommunikation 2011 – 2012 

2011 inleddes med slutförande av arbetet med förbundens valanalys av valet 

2010. Den, av förbundsstyrelserna, utsedda valanalysgruppen som leddes 

av Johnny Munkhammar presenterade sin rapport i mars 2011. I rapporten 

konstaterades att valrörelsen genomförts väl, framför allt organisatoriskt men 

sex åtgärdspunkter inför nästa valrörelse identifierades. 

Valanalysens rekommendationer: 

Starka lokala budskap 

Ledarskapsutveckling 

Omvärldsbevakning 

Översyn av föreningarnas organisation och arbete 

Fortsatta samtal med väljarna 

Kontinuerlig rekrytering av nya företrädare 

Med dessa rekommendationer som utgångspunkt utvecklade och initierade 

förbunden tre projekt som utgör den huvudsakliga verksamheten för tiden 

fram till valrörelsen. 

Lyssna & Förnya 

Lyssna & Förnya (Lf) blev svaret på tre av valanalysens rekommenderade åtgärder; 

att fortsätta samtalet med väljarna, att ha kontinuerlig omvärldsanalys 

och dessutom ger projektet en bra grund för utveckling av starka lokala 

budskap. Genom att gå ut och möta väljarna på gator och torg och samla information 

om vad man tycker om skolan, äldreomsorg och barnomsorg men 

även annat aktuellt i kommunerna, så fortsätter våra samtal med väljarna 

samtidigt som vi får en kontinuerlig omvärldsbevakning. Det insamlade 

materialet används även för kommunal och regional politikutveckling. 

Inom ramarna för Lyssna & Förnya genomfördes även verksamhetsbesök av 

förtroendevalda i form av samtal med anställda i välfärdsverksamhet; skola, 

barnomsorg och äldreomsorg. 

Alla samtal som förs dokumenteras och rapporteras. Projektet initierades, 

planerades och kommunicerades under 2011 och genomfördes under 2012. 

M-akademin 

Svaret på valanalysens efterfrågan om ledarutveckling och kontinuerlig 


ekrytering av nya företrädare blev inrättandet av M-akademin. Under 2011 

skedde ett analys- och planeringsarbete för att skapa en plattform för en högre 

utbildning för moderata förtroendevalda. Ambitionen är att erbjuda en 

skräddarsydd, bred politisk utbildning men även ge möjlighet till personlig 

utveckling med ett stabilt ledarskap som resultat. Under 2012 utarbetades en 

kurskatalog. En webbplattform för utbildningen lanserades efter sommaren. 

Stockholmskommissionen 

Stockholmskommissionen var Moderaterna i Stockholms stads politikutvecklingsprojekt 

som genomförts under ledning av huvudordförande Gunnar 

Strömmer. Uppdraget var att säkerställa starka lokala politiska budskap 

till valrörelsen 2014. 

Projektet strukturerades upp i fyra arbetsgrupper för var och en av politikområdena 

Tid, Tillväxt, Trygghet och Tillit. Gruppernas arbete genomfördes 

genom en så öppen process som möjligt och det har arrangeras ett flertal 

öppna seminarier innan den slutliga presentationen av rapporterna i februari 

2013. Rapporterna ska vara underlag för propositioner med skarpa förslag 

och att-satser till förbundsstämman för Moderaterna i Stockholms stad 

2013. 

Stockholmskommissionen sammansattes av personer med olika bakgrund 

och perspektiv och består av 8–12 personer/grupp. Grupperna kom att 

under arbetets gång att knyta ytterligare externa personer till sig. Grupperna 

har letts av Anna König Jerlmyr/Dennis Wedin (Tillit), Tina Ghasemi 

(Trygghet), Johan Forssell (Tillväxt) och Kristoffer Tamsons (Tid). 

Kampanjaktiviteter 

2011 

Måndagskampanjer 

Måndagar under året kampanjade riksdagsledamöter från regionen, de flesta 

kommuner och stadsdelar besöktes. I samband med kampanjen arrangerades 

även verksamhetsbesök. 

34 


Deklarationskampanj 

Den traditionsenliga deklarationskampanjen ägde rum den 2 maj. Utanför 

skattehuset på Magnus Ladulåsgatan 67 i Stockholm var det som vanligt 

kampanj fram till midnatt. Det genomfördes även kampanjer utanför lokala 

skattekontor och inlämningsställen i regionen. 

Medlemsvärvarkampanj 

Medlemsvärvarkampanjen 9–21 maj genererade 350 nya medlemmar. 

Materialet som användes under kampanjen var dels en folder som frågade 

människor om deras åsikter om välfärden och som sen avslutades med hur 

man blir medlem. Även give-aways som mobilputs, tablettaskar och kundvagnspolletter 

användes. Under kampanjen ställdes en valstuga upp vid 5:e 

Hötorgshuset/Sergels torg. De som värvades under kampanjen bjöds in till 

en nymedlemsträff med finansminister Anders Borg. 

Stockholm Pride 

För tolfte året i rad deltog moderaterna under Stockholm Pride den 1–7 

augusti. Moderaterna deltog under seminarier och debatter, Prideområdet i 

Kungsträdgården, aktiviteter på stan samt i paraden. 

Sommartal 

Fredrik Reinfeldts traditionsenliga sommartal ägde rum den 20 augusti 2011 

i Gustavsberg på Värmdö. 

2012 

Måndagskampanjer 

Måndagar under året kampanjade riksdagsledamöter från regionen, de flesta 

kommuner och stadsdelar besöktes. I samband med kampanjen arrangerades 

även verksamhetsbesök. 

Deklarationskampanj 

Den traditionsenliga deklarationskampanjen ägde rum den 2 maj utanför 

lokala skattekontor och inlämningsställen i regionen. 

Lyssna & förnya 

Lyssnakampanjen Lyssna & Förnya inleddes den 28 januari 2012 med en 

kick-off på le Bon Palais i Stockholm. Över 600 personer slöt upp för att 


lyssna till inspirerande föredrag av statsminister Fredrik Reinfeldt, retorikkonsulten 

Elaine Eksvärd och förbundsordförandena Henry Sténson och 

Catharina Elmsäter Svärd. Under februari och mars utbildades ca 1000 

personer i Lyssna och förnya och från mars startade kampanjen. 2012 har 

25 000 lyssnade samtal ägt rum i regionen genom dörrknack och samtal på 

gator och torg. 

Sommartal 

Fredrik Reinfeldts traditionsenliga sommartal ägde rum den 18 augusti i 

Gustavsberg på Värmdö. 


För trettonde året i rad deltog moderaterna under Stockholm Pride den 

31 juli–4 augusti. Moderaterna deltog under seminarier och debatter, Prideområdet 

i Tantolunden, aktiviteter på stan samt i paraden. 

Halvtidskampanj 

Lördag den 15 september hade halva mandatperioden passerat och det 

uppmärksammades med lyssnande kampanjer runt om i regionen. Ca 120 

kampanjsugna moderater samlades först vid SO Stockholms lokaler i Kungsträdgården 

där de lyssnande och blev inspirerade av Henry Sténson och Beatrice 

Ask. Sedan gav de sig ut med uppgift att fylla i enkäter och fråga om 

medlemskap. Ca 1000 ifyllda enkäter och många nya medlemmar blev facit. 

Höstkampanj 

Höstkampanjen 2012 startade med att Fredrik Reinfeldt invigde valstugan 

på Norrmalmstorg den 29 september. Ungefär 300 personer kom förbi och 

lyssnade på statsministern. Kampanjen höll sedan igång fram till den 14 

oktober. Då Fredrik kunde inviga kampanjen fick vi mycket massmedial 

uppmärksamhet. Invigningen och valstugan på Norrmalmstorg gav också en 

valrörelseliknande känsla som vi hade mycket nytta av resten av kampanjen. 

Kampanjen var en lyssnande kampanj som fortsatte (men intensifierades) 

inom ramen för Lyssna & Förnya. Även medlemsvärvning var prioriterat 

under kampanjveckorna med fokus på att våga fråga om medlemskap. I 

stort sett alla föreningar och kommuner bedrev kampanjer, ca 120 personer 

värvades och ca 2000 lyssnande samtal ägde rum. 

36 


Materialet som användes var enkäter och diskussionsunderlag samt en allmän 

folder om moderaterna. Foldern avslutades med fråga om medlemskap. 

Varje dag skickades ett utskick som gick i princip till alla förtroendevalda 

och föreningsaktiva och som beskrev vad som hade hänt och vilka kommande 

aktiviteter som skulle ske. Under kampanjen höll Blå Hörnet öppet från 

8–18 varje vardag så att föreningsaktiva kunde hämta material både innan 

och efter arbetstid. 

Verksamhetsbesök 

Under året genomfördes 200 verksamhetsbesök inom vård, skola och omsorg. 

Medlemsvärvning och återvärvning 

Under året integrerades medlemsvärvningen i alla kampanjaktiviteter som 

förbundet initierade. En viktig signal om att medlemsvärvning är viktigt och 

prioriterat. Återvärvningen i Stockholms stad uppnåddes till ca 95 % och i 

Stockholms län till ca 96 %, de bästa siffrorna på många år. 

Samrådsgrupper 

Förbundsstyrelsen i Stockholms län beslutade februari 2011 att för mandatperioden 

tillsätta åtta samrådsgrupper. Dessa har till uppgift att vara forum 

för diskussion och utbyte av idéer och erfarenheter för politiskt aktiva i 

berörda nämnder i Stockholms län samt vara referensgrupp för frågor inom 

sitt bevakningsområde. Till samtliga möten har berörda representanter från 

Stockholms stad varit inbjudna. I samrådsgrupp Polisnämnder har Anna 

König Jerlmyr, Stockholms stad varit sammankallande. 

Medborgarskolan 

Flertalet utbildningsarrangemang har genomförts i samarbete med Medborgarskolans 

Stockholmsregion. Förbundet och lokalföreningarna har varit 

representerade med ombud på Medborgarskolans regionstämmor 2011 och 

2012. Förbundet har till Medborgarskolan rapporterat godkända kulturaktiviteter. 


Utbildning 

Utbildningsplanen är gemensam för Moderaterna i Stockholms stad och län. 

Planen tar sin utgångspunkt i de av stadgan formulerade huvuduppgifterna 

för partiet: formulera politik, vinna väljare och genomföra politik. Planen är 

uppdelad i fyra delar; organisation, medlemmar, förtroendevalda och politik. 

Förbundet har samarbetat med Medborgarskolan i en del av verksamheten. 

Nedanstående utbildningar och konferenser för Moderaterna i Stockholms 

stad har genomförts i förbundets regi under verksamhetsperioden. 

2011 

Kommunstyrelsekonferens 22 januari, Radisson Blu Solna 

Budgetpropositions presentation 20 september, Moderaternas hus 

Facknämndsutbildningar 

Miljö och hälsa, Kultur och fritid, 

Teknisk, Bygg och Bostadsbolag 4–5 februari, Skogshem och Wijk 

Lidingö 

Social, äldre, handikapp, barnomsorg, 

skola, förskola och utbildning 18–19 februari, Skogshem och 

Wijk Lidingö 

Utbildning sammanträdesteknik 19 mars, Moderaternas hus 

Nymedlemsmöten 11 april, 8 november, Riksdagen 

Grundutbildning 1 14 april, 29 november, 

Moderaternas hus 

Grundutbildning 2 2 maj, 8 december, Moderaternas 

hus 

Befattningsutbildning 7 september, Moderaternas hus 

Grafisk utbildning 3 november, Moderaternas hus 

Ordförandeträffar 16 mars, Partistyrelserummet 

3 oktober, Schönfeldtska 

praktsalen 

8 december, Summit Sveavägen 

2012 

Vårpropositionspresentation 16 april, Moderaternas hus 

Budgetpropositionspresentation 20 september, Riksdagen 

38 


Vårkonferens 20–21 april, Viking Line, 

Cinderella 

Nymedlemsmöten 22 maj och 13 november, 

Riksdagen 

Grundutbildning 1 28 maj och 20 november, 


Grundutbildning 2 5 juni och 5 december, 


Befattningsutbildning Ordförande 20 augusti, Moderaternas hus 

Befattningsutbildning Valledare 22 augusti, Moderaternas hus 

Befattningsutbildning Medlemsansvariga 27 augusti, Moderaternas hus 

Utbildning Valberedningar 27 november, Moderaternas Hus 

Grafisk utbildning 14 november, Moderaternas hus 

Ledarutvecklingsprogram SDN, 14 april och 12 maj, 8 september, 

del 1, 2, 3 Skofabriken 

Utbildningsledarkonferens 1, 2, 3 22 maj, Skofabriken, 25 September 

och 29 november, 


Ordförandefokus 2012 

Den 15–16 september 2012 anordnade Riksorganisationen Ordförandefokus 

ombord på Viking Lines Cinderella. Ordförandefokus riktar sig till 

Sveriges samtliga moderata föreningsordförande och nästan alla ordförande 

från Stockholms stad deltog. Det var ett dygn fyllt med tal och seminarium 

med bland andra Fredrik Reinfeldt, Kent Persson och Beatrice Ask. 

Befattningsmöten 

Träffar med medlemsansvariga 20 april 2012 i samband med 

Vårkonferensen 

23 maj 2012, Moderaternas hus 

19 september 2012, 


Träff med valledare 2 juni 2012, Skofabriken, 

Hornstull 


M-akademin 

Som en del av valanalysen beslöt Moderaternas förbundsstyrelser i Stockholms 

stad och län under hösten 2011 att starta tre verksamhetsprojekt, 

varav ett syftar till att skapa en högre utbildning för våra nuvarande och 

framtida förtroendevalda. 

Det har funnits två parallella projektgrupper, eftersom samma uppdrag beslutats 

i förbundsstyrelsen för Stockholms län. Ordförande i Stockholms stad 

var Hanna Broberg och i Stockholms län Maria Stockhaus. 

För att skapa en bra bild av hur efterfrågan på en högre utbildning sett ut, 

och vilken typ av utbildning som det finns efterfrågan på har det genomförts 

ett stort antal samtal, intervjuer och enkla undersökningar. Under arbetets 

gång har en referensgrupp träffats för att diskutera de förslag och slutsatser 

som succesivt presenterats. Syftet med referensgruppen har varit att få 

respons och idéer till de förslag som arbetats fram. 

Syftet med den högre utbildningen ska vara att utveckla våra företrädare i 

sin ledarroll, men också att utveckla dem i sakpolitiska frågor samt kompetensutveckla 

i de verktyg man måste ha med sig för att lyckas genomföra det 

politiska uppdraget väl. 

Genom en högre utbildning ska Moderaterna erbjuda personlig och politisk 

utveckling för de som idag har en ledande roll inom politiken eller som 

skulle kunna få en sådan roll i framtiden. Utbildningen är kvalitetssäkrad 

och kvalificerad, både i sitt innehåll såväl som i dess genomförande. 

Förbundsstyrelserna i staden och länet har det yttersta ansvaret för M-akademins 

verksamhet och utser därför vilka personer som ska leda akademin. 

M-akademins ledning utses vartannat år. 

40 


M-akademins styrgrupp 

Förbundsstyrelsen i Stockholms stad utsåg 25 april 2012 och förbundsstyrelsen 

i Stockholms län utsåg 26 april 2012 till M-akademins styrgrupp: 

Stockholms stad: Inger Akalla 

Harald Eriksson 

Jessica Rosencrantz 

Cecilia Stegö-Chiló 

Andrea Ström 

Stockholms län: Maria Stockhaus, ordförande 

Fredrik Lindblad 

Erica Lejonroos 

Erik Ottoson 

Projektledare: Hans Hallin 

Den 1 november 2012 öppnades webbplatsen för M-akademin. De utbildningar 

som under 2012 genomförts är nedanstående: 

Sammanträdesteknik 19 november, Moderaternas hus 

Mediaträning 14 november, Moderaternas hus 

11 december, Moderaternas hus 

Skriva för att övertyga 15 november, Berghs School of 

Communication 

26 november, Berghs School of 

Communication 

10 december, Berghs School of 

Communication 

Bygg ditt varumärke på nätet 27 november, Moderaternas hus 


Mentorprogrammet för Moderaterna i Stockholms stad 2012 – 2013 

Förbundsstyrelsen tillsatte 2012-04-25 en styrgrupp vars syfte var att leda ett 

mentorprogram för Moderaterna i Stockholm stad. Till styrgruppen valdes 

följande personer: 

• Christina Elffors-Sjödin (FS) 

• Jessica Rosencrantz (FS) 

• Håkan Franzén (FS) 

• Johan Sjölin (KF) 

• Olof Kollinius (MUF Stockholm) 

Den 14 maj anställdes Sophia Granswed som projektledare för mentorprogrammet. 

Syftet med mentorprogrammet var att rekrytera adepter från 

stadens alla valkretsar och erbjuda dem professionell och personlig utveckling. 

Detta för att stärka dem i rollen som politiska ledare och förebilder, 

vilket ska bidra till att de ska kunna ta ledande politiska uppdrag i staden 

efter valet 2014. 

Styrgruppen satte upp ett antal urvalskriterier, och det inkom 58 nomineringar 

och egna ansökningar från större delen av alla lokalföreningar i staden. 

Alla 58 personer kallades till en intervju och slutligen valdes 17 adepter 

ut från stadens alla valkretsar. Vid rekrytering av mentorer sattes även då ett 

antal urvalskriterier upp. Styrgruppen tillfrågade ett 40 tal personer om de 

ville finnas med i en mentorbank, för att eventuellt bli matchade med en 

adept. 30 personer tackade ja till detta och 17 av dem matchades sedan med 

adepterna. Matchningsprocessen utgick ifrån ett antal frågor som adepterna 

fick besvara om vad de själva eftersökte hos en mentor. Utöver adepternas 

och mentorernas egna träffar med varandra, erbjuds även adepterna en utbildning 

med fokus på ledarskap och personlig utveckling. 

Under 2012 genomfördes följande aktiviteter: 

• 4 oktober: Kick-off för adepter 

• 8 november: Kick-off för mentorer 

• 17 november: Utbildning 1 för adepter 

Mentorprogrammet kommer att fortlöpa till och med december 2013, då 

det avslutas med en gemensam diplomutdelning för adepter och mentorer. 

42 


UPP-utbildning 2012 – 2013 (Utveckling av person och politik) 

UPP-utbildningen startades hösten 2012 med en kick-off den 20 november. 

Då intresset för mentorprogrammet var så stort, erbjöds deltagarna som ej 

går mentorprogrammet att gå en nyuppstartad UPP-utbildning (Utveckling 

av Person och Politik). 30 deltagare tackade ja till att fullfölja utbildningen 

som fortlöper under hela 2013. Syftet med UPP-utbildningen är att deltagarna 

ska få personlig och politiskt utveckling samt inspiration kring det 

politiska arbetet från idé till verklighet. 

UPP-utbildningen består av totalt fem utbildningstillfällen. 

Insats för föreningarnas Basutbildning 

Under 2012 har ett arbete inletts med föreningarnas basutbildningar. Det 

har genomförts tre utbildningsledarkonferenser som syftat till att ge stöd 

och idéer till hur föreningens utbildningsverksamhet kan läggas upp. I 

samband med detta har förbundet startat en webbaserad helpdesk, kallad 

Helpdesk 30. Utbildningsledaren har där tillgång till all form av stöd för 

att under 30 minuter kunna sätta samman en rad olika utbildningar för att 

underlätta för basutbildningarna. 

Webb och IT 

It-miljö 

Under perioden har förbundets IT-miljö uppgraderats för att kunna möta 

de mer krävande och modernare verktygen som behövs i det dagliga arbetet 

samt att kunna effektivisera och spara in på underhållskostnader. I praktiken 

har det inneburit investeringar i nya servrar och datorer. Den stora majoriteten 

av kansliet arbetar numera i Mac-miljö. 

Webbserverpark 

Arbete har lagts på att strukturera upp och samla ihop förbundets domäner 

som tidigare varit utspridda hos olika leverantörer till ett ställe. Arbete har 

också påbörjats att flytta över all webb till virtuella servrar. 


Incheckningssystem 

För att kunna hantera incheckningar digitalt under stämmor och andra 

större evenemang som kräver noggrann kontroll på vilka som är på plats har 

ett incheckningssystem utvecklats inhouse för att möta våra unika krav. 

Inrapporteringsverktyg för Lyssna & förnya 

För att assistera kampanjen Lyssna & förnya togs det fram ett skräddarsytt 

rapporteringssystem. Med detta verktyg har alla inrapporteringar sparats och 

databasförts för att kunna ta fram rapporter och statistik till föreningar och 

andra ansvariga i projektet. 

Webbfilmer 

Under perioden har ett flertal webbfilmer gjorts. Bland annat gjordes det ett 

försök i form av tre avsnitt med ett studio-program med namnet Studio Blå 

hörnet. Filmer har också producerats för kampanjen Lyssna & förnya. 

Webbutbildningar 

Under perioden har ett tiotal utbildningar hållits för webbansvariga för att 

presentera och instruera webbverktyget Wordpress och föreningswebbsystemet. 

Webbsidor och sidor för företrädare 

Under perioden har det tagits fram personliga webbsidor för en del av våra 

heltidsarvoderade politiker. Alla dessa har utgåtts från en fördefinierad mall 

som anpassats personligen. Även dessa sidor har ingått i förbundets webbsystem 

baserat på Wordpress. Andra mindre kampanj- och projektsidor har 

tagits fram som t.ex. Stockholmskommissionen, Lyssna & förnya samt vår- 

och höstkampanjer. 

Föreningswebb 

En helt förnyad webbdesign och en del nya och i vissa fall omgjorda och förbättrade 

verktyg har tagits fram för alla föreningar och nätverk. Dessa sidor 

är väl anpassade till dagens standarder som gäller på webben. Dessa är dessutom 

responsiva i designen vilket innebär att oavsett vilken enhet man tittar 

med så anpassar sig designen till det. Alltså har man en mobil så mobilanpassas 

utseendet och om man har en läsplatta anpassas det efter det. Bland de 

44 


nya förbättrade funktionerna finns bland annat en gemensam bildbank samt 

ett nyutvecklat verktyg för att presentera föreningarnas förtroendevalda. 

Mina sidor 

Arbete har påbörjats med att ta skapa ett ”mina sidor”-system för att hantera 

och samla ihop alla verktyg som använts av alla aktiva medlemmar. Planerad 

release hösten 2013. 

Försöksnomineringssystem 

Arbete har påbörjats med att utveckla ett helt digitalt valsystem för att hantera 

försöksnomineringsprocessen. Release planerad till hösten 2013. 

Råd och nätverk 

Förbundsstyrelsen har till sig knutit ett antal nätverk och har 2011-05-16 

antagit arbetsordningar för de nätverken/råden: Moderata Kvinnor i Stockholms 

stad, Moderata Seniorer i Stockholms stad samt de med Stockholms 

län gemensamma råden Företagarrådet och Kyrkopolitiska rådet. 

Förutom de till förbundsstyrelsen knutna nätverken finns Moderata Ungdomsförbundet 

i Stockholms län som är en del av partiorganisationen och 

den helt fristående organisationen Öppna moderater. Därtill verkar ett 

idrottspolitiskt nätverk. Nedan redovisas i sammanfattning verksamheten i 

de till förbundsstyrelsen knutna råden samt för Öppna Moderater och det 

idrottspolitiska nätverket. MUF:s verksamhetsberättelser för åren 2011 och 

2012 biläggs. 

Moderata Kvinnor i Stockholms stad 

Moderata kvinnor i Stockholms stad är en del av nätverket Moderata kvinnor. 

Rådet är underställt Förbundsstyrelsen och har som uppgift att arbeta 

med rekrytering och utbildning av kvinnor och att lyfta fram deras synpunkter 

i för dem viktiga politiska frågor. Styrelsen nominerades på representantskap 

2011-04-12 och valdes av förbundsstyrelsen 2011-05-16. Ordföranden 

i rådet har sedan september 2011 varit adjungerad till förbundsstyrelsen. 


Styrelsen 

Eva Solberg ordförande 

Marie Ljungberg Schött vice ordförande 

Lise-Lotte Fylking ledamot 

Rahma Dirie ledamot 

Petra Holda ledamot 

Katja Hessle ledamot 

Styrelsen har under 2011 haft sex styrelsemöten. Under 2012 har genomförts 

åtta styrelsemöten. 

Verksamhet 

2011 

• Entréutbildning 10 maj, 22 november 

• MQ-Stämma 13–14 maj 

• 100-årsmingel 28 september med företagsamma kvinnor Undici 

• 100-årsjubileum 11 september med länskvinnorna 

• Träff med Parlamentskvinnor från Ghana 22 september 

• Träff med centerkvinnorna 12 oktober 

• Allianskvinnoträff med styrelserna 26 maj 

• Säg det snyggt med Elaine Ekswärd, retoriker 15 november med MQcentralt. 

• Kampanj med Levande Humlan 15–26 november. 

• MQ-Glögg och 100 årsfirande 1 december 

2012 

• Sverigepremiär The Iron Lady 17 januari 

• 2-årsutbildning 18 februari 

• Entréutbildning med Pär Henriksson 26 mars 

• Inspirationsfrukost Rapport Ewa Thalén Finne och Andreas Norlén, 

28 mars 

• Kajsa Bergqvist ”Att sätta upp mål” 8 maj 

• Inspirationskväll i Budgetens tecken med Irene Svenonius 19 november 

Representantträff Kreativ afton Mål och visioner 23 maj 

• Kampanj 28 januari 

• Internationella kvinnodagen 8 mars Kampanj 

46 


• Ensamkampanj Alfons Åberg-utställning invigs 31 mars 

• Vårruset med MQ-länet 29 maj 

• Kampanj med Spånga moderaterna och nationaldagsfirande Rinkeby 

torg 6 juni 

• Kampanj Tensta Marknad 2 september 

• Kampanj Söderandans dag 22 september 

• Kampanj med Enskede-Årstamoderaterna 29 september 

• MQ-stads valstuga1 oktober 

• Kampanj med moderaterna Skärholmen 27 oktober 

• Kampanj Liljeholmen med 5:e kretsen 24 november 

• Champagneprovning Praktsalen 31 januari 

• Rosémingel 14 juni 

• Traditionsenlig glögg praktsalen 10 december 

• Mercikampanj besök och chokladutdelning till SÖS-akuten, Sachska 

barnakuten, Socialjouren, Maria Pol, Maria Ungdom och Vinternatt 

Stockholm 23 december 

MQ-representanternas roll är att få fler kvinnor att intressera sig för moderat 

politik och få fler att vilja rösta på Moderaterna i valet 2014 bl.a. genom att: 

• Tillsammans med föreningarna utveckla MQ i staden. Moderatkvinnornas 

styrelse har haft kontakt på olika sätt med samtliga MQ-ansvariga i 

föreningar/kretsar för att stärka nätverket med dessa. Styrelsen har efter 

samråd med representanterna exempelvis bjudit in medlemmar och 

andra nyckelpersoner till gemensamma aktiviteter och arrangemang. 

• Knyta till sig en arbetsgrupp/styrelse/arbetsutskott (AU). Styrelsen har 

bestått av MQ-ansvariga från alla 6 kretsarna i Stockholm stad. Genom 

dialog med andra delar inom Moderatkvinnorna kan vi hjälpas åt att 

sprida kunskap i flera riktningar. Vi Moderatkvinnor ska forma det 

lokala arbete effektivt, men också utvidga nätverkets kompetens- och 

kunskapsbas. 

• Utse och engagera en ansvarig kvinna i varje förening/krets för informations- 

och kunskapsspridning samt kampanjarbete. Styrelsen har varit 

i kontakt med MQ-ansvarig för att denne skall kunna bidra till goda 

och respektfulla relationer med andra nätverk och för att hon ska kunna 

sprida kunskap och information vidare i sin förening. 

• Aktivt delta i utnämningar och valberedningar så att vi uppnår en jämn 


könsfördelning på våra politiska poster. Vi har inget eget mandat men 

med goda relationer har vi kunnat lyfta fram duktiga kvinnor till fler 

uppdrag. 

• Aktivt se över ansökningar till våra utbildningar, så att de stämmer med 

kriterierna. Staden har från och med denna verksamhetsperiod, förnyat 

delar av utbildningsinsatserna. Entréutbildningen kommer fortsättningsvis 

att riktas till relativt nya medlemmar. Nytt är våra kommande 

boxutbildningar som vänder sig till medlemmar som vill förbättra/stärka 

olika delar för sin framtida utveckling. 2-årsutbildningen har fått en tydligare 

ram och koncentrerade pass med stort fokus på personlig utveckling. 

Denna är numera kopplad till ett mentorskap. Kriterierna för att 

kvalificera sig till den sistnämnda är uppdrag i central nämnd, landsting, 

SDN eller kommunala bolag, samt att en analys av boken Borglighetens 

framtid (Timbro) har gjorts. 

Moderata Seniorer i Stockholms stad 

Moderata Seniorer i Stockholms stad är en del av nätverket Moderata Seniorer. 

Rådet är underställt Förbundsstyrelsen och har som uppgift att arbeta 

med rekrytering och utbildning av seniorer och att lyfta fram deras synpunkter 

i för dem viktiga politiska frågor. Styrelsen nominerades på representantskap 

2011-03-11 och valdes av förbundsstyrelsen 2011-05-16. Ordföranden 

i rådet har sedan september 2011 varit adjungerad till förbundsstyrelsen. 

Styrelsen 

Margareta Olgart Holmberg ordförande 

Carl-Erik Hedlund vice ordförande, pressansvarig 

Ulla M. Pehrson sekreterare 

Loulou du Rietz Svensson vice sekreterare 

Siv Lapins klubbmästare 

Anita Schneider vice klubbmästare 

Elisabeth Fleetwood ledamot 

Göran Åstrand ledamot 

Britt Tryding ledamot 

Berthold Gustavsson ledamot 

48 


Styrelsen har haft 16 sammanträden under perioden. Seniorrådet utgörs av 

ca 106 valda ombud från 28 moderata föreningar i Stockholm 

Styrelsens aktiviteter 

Styrelsen har avlämnat 8 skrivelser: 

• tillsammans med länet till partistyrelsen hösten 2011 om pensionärernas 

ekonomiska situation och i november 2012 till föreningsordförandena 

och valda seniorrepresentanter i stad och län: Fler äldre till riksdagen 

2014. 

• i juni 2011 till samtliga moderata seniorer i Stockholms stad, ang. styrelsens 

våraktiviteter och kommande höstprogram. 

• till äldreborgarrådet Joakim Larsson i november 2011: ”Att nå hög 

kvalitet och god personlig omsorg måste vara utgångspunkten för varje 

upphandling inom vården”. 

• i januari 2011 och 2012 brev till föreningsordföranden i Stockholms 

stad med uppmaning att utse seniorombud till nätverkets seniorråd. 

• i november 2012 till Partistyrelsen och för kännedom till migrationsminister 

Tobias Billström med frågan: Hur ska vi klara en ökad invandring 

och hur skall vi argumentera i valstugorna? 

Därutöver har styrelsen bland annat medverkat på två seniormässor – ombord 

på Viking Line, deltagit i Alliansens Vänners seminarier liksom på 

Timbros olika sammankomster samt besökt äldreboendet på Stockholms 

Sjukhem, äldreboendet Löjtnantgården och äldreboendet Kavat vård. 

Seniorrådet har kallats till följande möten: 

• Talmannen Per Westerberg – Att leda riksdagen med åtta partier, 11 

april 2011 

• Statssekreteraren Per Schlingman – Det politiska läget, 6 september 

2011 

• F.d. undergeneralsekr. Inga-Britt Ahlenius – FN, en oumbärlig organisation 

stadd i förfall, 10 oktober 2011 

• Äldreborgarrådet Joakim Larsson – Framtidens äldreomsorg, 5 december 

2011 

• Förbundsordföranden Henry Sténson – Så säkrar vi framgång i valet 

2014, 13 februari 2012 

• Generaldirektören Bo Lundgren – Europas politiska kris, 28 februari 

2012 


• Nationella Äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm – Bättre äldrevård, 

2 april 2012 

• Finansborgarrådet Sten Nordin – Vi bygger Stockholm för att vinna 

2014, 3 september 2012 

• Riksdagsledamoten och ansvarig för (M):s socialpolitik Mats Gerdau – 

Ny politik för äldre, 14 maj 2012 

• Hjälpmedelsinstitutets Ingela Månsson – Teknik i välfärdens tjänst, 15 

oktober 2012 

• Socialförsäkringsministern Ulf Kristersson – Sveriges välfärdspolitik 100 

år – och se’n då?, 3 december 2012 

Moderata företagarrådet i Stockholms stad och län 

Företagarrådet är gemensamt för de båda förbunden i Stockholms stad och 

län Rådet är underställt Förbundsstyrelsen och har som uppgift att fördjupa 

det politiska kunnande hos medlemmar som är företagare, att skapa förutsättningar 

för ökade insatser i partiorganisationen och ökad representation 

på alla nivåer, att verka för att ett företagarperspektiv övervägs i partiets 

politik inom alla områden samt att lyfta fram företagaraspekter på politiska 

frågor, att utveckla partiets kontakter med enskilda företag och företagargrupper 

samt intressera företagare för moderat politik. Styrelsen nominerades 

på representantskap 22 mars 2011 och valdes av de båda förbundsstyrelsen 

i juni 2011. 

Styrelsen 

Per Sörman, Täby Ordförande 

Lars Bengtson, Stockholm/Västerled Vice ordförande 

Christina Gardos, Upplands Väsby Ledamot 

Marianne Pettersson, Stockholm/Maria Ledamot 

Lars Almquist, Stockholm/Gärdet Ledamot 

Anders Alvebäck, Stockholm/Sofia Ledamot 

Rune Wikström, Värmdö Ledamot 

Företagarrådet har under perioden genom fört 12 protokollförda styrelsemöten. 

50 


Verksamhet 

Företagarrådet har under verksamhetsperioden genomfört följande aktiviteter: 

2011 

• Företagarrådsmöte 16 juni, talarkväll med Europaparlamentariker Gunnar 

Hökmark. 

• Företagarfrukostmöte 13 september hos JRF Förvaltning AB i Täby med 

arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. 

• Företagarrådsmöte 22 november gäst Niklas Kåvius, jurist Stockholms 

Handelskammare om offentlig upphandling. 

• Möte 24 november med Småföretagarnas Riksförbund. 

2012 

• Möte 8 februari om företagandet i Stockholms stad och län med Moderata 

riksdagsledamöter från Stockholms stad och län. 

• Företagarrådsmöte 20 mars med partisekreterare Sofia Arkelsten. 

• Hearing/företagarrådsmöte 8 maj med Hanna Schönning från Finansmarknadsdepartementet, 

tillsammans med Engelbrektsmoderaterna. 

• Företagarrådsmöte 30 maj i riksdagen med Moderata ledamöterna i 

arbetsmarknadsutskottet och näringsutskottet. 

• Företagarrådsmöte 23 oktober med Olle Zetterberg vd Stockholm Business 

Region. 

• Företagarrådsmöte 20 november med arbetsmarknadsminister Hillevi 

Engström. 

Arbetsgrupper 

Företagarrådet har arbetat med arbetsgrupper inom områdena, 

Utbildning: Ansvarig: Per Sörman 

Integration: Ansvarig: Lars Almquist 

Kommunikation, webb & media: Ansvarig: Marianne Pettersson 

Lobby: Ansvarig: Christina Gardos 

Politiker & föreningar: Ansvarig: Lars Bengtson 

Entrepenörskap: Ansvarig: Lars Bengtson 

Material: Ansvarig: Marianne Pettersson 

och Anders Alvebäck 


Politiskt program: Ansvarig: Rune Wikström, Lars Alm- 

quist och Anders Alvebäck 

Några av arbetsgrupperna har haft ett flertal möten under perioden och 

några är i fasen att startas upp. 

Information 

Företagarrådet har under perioden tagit fram en slogan, Finns det inga företag, 

finns inga arbeten! Vi gillar Företagarlinjen! Moderata Företagarrådet! och 

till det silikonarmband i vitt med blå text. 

Motion lades till förbundsstämmorna i Stockholms stad och Stockholms län. 

Motionen bifölls. 

Hemsida (moderaterna.net/foretag) och Facebook 

Moderata företagarrådet har nu en aktiv hemsida och facebook med mycket 

bloggande. Styrelsen vill att all information, blogg, dialog, kalendarium etc 

ska finnas på hemsidan. 

Material 

Företagarrådet har tagit fram flygblad med budskapet ”Vill Du vara med och 

påverka?” 

Övrigt 

Företagarrådets ordförande har haft ett flertal möten med statsminister/partiordförande 

Fredrik Reinfeldt, partisekreterarna Sofia Arkelsten och Kent 

Persson, chefombudsman Sverker Eriksson och finansminister Anders Borg 

för att diskutera företagarrådets roll samt hur vi kan utveckla Moderat företagarpolitik 

och se till att Moderaterna är företagarnas självklara val. 

Företagarrådets ordförande har varit adjungerad till förbundsstyrelsen i 

Stockholms Stad. Flera styrelseledamöter har varit ute i föreningar och informerat 

om företagarrådet och vårt arbete. 

Företagarrådet arbetar vidare med det företagspolitiska programmet och har 

börjat arbeta med ett lokal företagspolitiskt program. Målsättningen är att 

under 2013 göra en strategi för valet 2014 och sätta upp mål med företagarrådets 

arbete. 

52 


Kyrkopolitiska rådet 

Kyrkopolitiska rådet är gemensamt för de båda förbunden i Stockholms stad 

och län. Rådet är underställt förbundsstyrelsen och har som uppgift att bl.a. 

fördjupa det politiska samarbetet och kunnandet bland medlemmar som är 

engagerade i kyrkopolitiska frågor. Arbetet ska koncentreras på samordning, 

utbildning, rekrytering och att lyfta fram kyrkoaspekter på politiska frågor 

samt intressera medborgare för moderat kyrkopolitik. 

Kyrkopolitiska rådet består av de kontaktpersoner som utses av föreningarna, 

vanligtvis gruppledaren i kyrkofullmäktige. Även andra intresserade är 

välkomna att delta. 

Styrelsen nominerades på representantskap 21 mars 2011 och valdes av de 

båda förbundsstyrelserna i juni 2011. 

Styrelsen 

Till och med den 21 mars 2011: 

Annette Lundquist Larsson, Oscars Norra Ordförande 

Sven Esplund, Nacka Vice ordförande 

Solveig Fröberg, Lidingö Ledamot 

Annette Jansson, Kista Ledamot 

Inger Olsson-Blomberg, Danderyd Ledamot 

Marie Schött, Hedvig Eleonora Ledamot 

Från och med 21 mars 2011: 

Annette Lundquist Larsson, Oscars Norra Ordförande 

Sven Esplund, Nacka Vice ordförande 

Claes Eliason, Vällingby Ledamot 

Solveig Fröberg, Lidingö Ledamot 

Inger Olsson-Blomberg, Danderyd Ledamot 

Marie Schött, Hedvig Eleonora Ledamot 

Bengt Säberg, Huddinge Ledamot 

Hans Ulfvebrand, Sofia Ledamot 

Kyrkopolitiska rådet har under verksamhetsperioden genomfört följande 

aktiviteter: 


2011 

• Kyrkopolitiskt råd 9 juni, 1 november. 

• Informationsträff 14 november om Kyrkovalet 2013 för kyrkopolitiskt 

intresserade. 

• Informationsträff 23 november angående innerstadsutredningen. 

2012 

• Kyrkopolitiskt råd 6 februari, 15 maj. 

• Informationsträff 11 januari angående innerstadsutredningen. 

• Informationsträff 22 februari om Kyrkovalet 2013 för kyrkopolitiskt 

intresserade. 

• Informationsträff 4 juni om Borgerligt alternativ för kyrkopolitiskt 

intresserade. 

• Träff 11 september och diskussion om det nationella handlingsprogrammet. 

• Informationsträff 6 december om Borgerligt alternativ. 

Utöver redovisade träffar har även Kyrkopolitiska rådet via mail och samtal 

coachat och hjälpt till i bildandet av Borgerligt alternativs lokalavdelningar. 

Borgerligt alternativ 

Moderaternas partistämma beslutade den 22 oktober 2011 att Moderata 

Samlingspartiet inte deltar som en nomineringsgrupp när det gäller val i 

Svenska kyrkan från och med kyrkovalen 2013. Kyrkliga samrådsgruppen 

gavs i uppdrag att bilda en ny nomineringsgrupp och att ta fram förslag till 

en ny värdeplattform för den nya nomineringsgruppen. Mot denna bakgrund 

har Kyrkopolitiska rådets arbete främst bestått i att bilda en ny regional 

nomineringsgrupp med namnet Borgerligt alternativ i Stockholms stift 

samt hjälpt och stöttat lokalavdelningarna i deras arbete att bilda sina nya 

nomineringsgrupper. Under 2012 har totalt 35 moderata nomineringsgrupper 

valt att bilda nya nomineringsgrupper för Borgerligt alternativ. Detta 

innebär att i princip alla tidigare nomineringsgrupper till församlingarna 

inom Stockholms stift har gått över till Borgerligt alternativ. 

Inför valen till kyrkomöte och stiftsfullmäktige tillsatte kyrkopolitiska rådets 

styrelse en nomineringskommitté bestående av Annette Lundquist Larsson 

(ordf), Solveig Fröberg, Liselotte Fylking, Benkt Kullgard och Bengt Säberg. 

54 


Drygt 100 kandidater anmälde intresse för stiftsfullmäktige och drygt 60 

personer anmälde intresse för kyrkomötet. Nomineringskommittén lämnar 

förslag till valsedlar som beslutas på en nomineringsstämma den 20 februari 

2013. Varje lokalavdelning (församling/kontrakt) utser ombud utifrån 

antalet medlemmar i lokalavdelningen till stämman. Ordföranden i lokalavdelningen 

är självskriven. 

Kyrkliga samrådsgruppen har skrivit ett nationellt handlingsprogram som 

kommer att utgöra grund för stiftsprogram och lokala program. Kyrkopolitiska 

rådets styrelse kommer att tillsätta en programgrupp för stiftsprogrammet. 

Borgerligt alternativ har från de båda förbunden mottagit ett startbidrag om 

100.000 kronor som kommer att användas för det kommande kyrkovalet 

och för kostnader i samband med bildandet av Borgerligt alternativ. Bl.a. 

planeras utåtriktade aktiviteter, utskick av valsedlar till moderata medlemmar 

mm. 

Idrottspolitiskt nätverk 

Stockholmsmoderaternas idrottspolitiska nätverk leds av Henrik Appelqvist, 

Ulf Cronquist, Lars Edvall, Erik Hafström, Birgitta Persson och Johan Sjölin. 

Nätverket har utarbetat ett förslag till program för Stockholmsmoderaternas 

Idrottspolitik 2011 – 2014: ”Hur underlättar vi stockholmarnas idrottsvardag?” 

Programmet var bilaga till Nätverkets motion ang. ”Inrättandet av ett 

moderat idrottspolitiskt nätverk på riksnivå” till Moderata partistämman 

20–23 oktober 2011. 

Nätverket har diskuterats visioner och konkreta åtgärder under parollen 

”Idrott för alla” samt haft några möten med idrottsborgarrådet Regina 

Kevius för utbyte av tankar om önskemål och möjligheter i den framtida 

idrottspolitiken i Stockholm. Regina Kevius har även besökt ett av nätverkets 

sammanträden för att tala om idrottspolitiken i Stockholm. Arbetsgruppens 

arbete syftat till att proaktivt verka för att utveckla idrottspolitiken i 

Stockholm. Härvid har framhållits bl.a. följande utgångspunkter: många 


nya stockholmare har flyttat in, flera nya arenor har tillkommit, behovet 

av breddidrott och folkhälsoaktiviteter står högt på stockholmarnas önskelista, 

det föreligger några viktiga fokusområden, nämligen jämställdhet, 

tillgänglighet, föreningsliv, spontanidrott, de äldres behov av motion och 

idrott, samverkan, anläggningar samt idrottens upplevelse och inspiration, 

alla nämnder och stadsdelsnämnder ska ha ett ”idrottsansvar” för tillgodose 

stockholmarnas behov av idrottsmöjligheter. 

Nätverket vill även verka bl.a. för att det genom samverkan av olika idrotter 

skapas idrottscentra eller idrottscampus, t.ex. i södra förorterna och i den 

snabbt växande Norra Djurgårdsstaden. Många av nätverkets tankar och 

önskemål kommer till uttryck i stadens idrottspolitiska program 2013. 

Öppna Moderater 

Öppna Moderater var till och med 2012 ett fristående hbt-nätverk inom 

moderaterna. Under 2012 omvandlades nätverket till ett förbund med 

ett distrikt för Öppna Moderater i Stockholm. Förbundets ändamål är att 

främja tanken på att alla människor, oavsett sexuell läggning och könsuttryck, 

ska ha samma rättigheter. 

Styrelsen 

Vid årsmötet för det nationella nätverket den 14 februari 2011 valdes följande 

styrelse; 

Fredrik Saweståhl Ordförande 

Jenny Edberg Vice ordförande 

Luke Cook Vice ordförande 

Lars Sporrong Ledamot 

Gunvor Åkerblom Ledamot 

Peter Jönsson Ledamot 

Anders Karlsson Ledamot 

Jimmy Jansson Ledamot 

Tomas Bremer Ledamot 

Mika Lahdensivu Ledamot 

56 


Styrelsen har under verksamhetsåret 2011 haft 9 protokollförda sammanträden. 

Styrelsen 

Vid årsmötet 3 mars 2012 för Öppna Moderater Stockholm valdes följande 

styrelse; 

Jenny Edberg Ordförande 

Marcus Sköld Vice ordförande 

Lars Sporrong Ledamot 

Jimmy Jansson Ledamot 

Tomas Bremer Ledamot 

Joakim Runnedal Ledamot 

Åsa Engman Ledamot 

Till styrelsen adjungerades under året Anders Nordenson och Thomas Wyatt 

till medlemssekreterare. Styrelsen har under verksamhetsåret 2012 haft 9 

protokollförda sammanträden. 

Årsmöten 

Vid årsmötet 2011 den 14 februari deltog Moderaternas partisekreterare 

Sofia Arkelsten. Årsmötet antog en proposition om att den svenska adoptionslagstiftningen 

behöver ses över då möjligheten för samkönade par att få 

adoptera inte fungerar i praktiken. 

Årsmötet 2012 den 3 mars formaliserade förbundet Öppna Moderater och 

distriktet Öppna Moderater Stockholm. Ett 40-tal av Öppna Moderaters 

medlemmar närvarade och Moderaternas arbetsmarknadsminister Hillevi 

Engström var årsmötestalare. 

Medlemmar 

En viktig ansats under åren har varit att locka fler medlemmar till Öppna 

Moderater. Vid 2010 års utgång hade Öppna Moderater 49 medlemmar i 

nätverket. Vid utgången av 2011 72 medlemmar i nätverket och vid utgången 

av 2012 97 st medlemmar i Öppna Moderater Stockholm. 


Verksamhet 

2011 har handlat mycket om att få Öppna Moderater att växa ut i landet. 

Fokus har också legat på styrelsens politiska prioriteringar. 2011 har även 

utgjort jubileumsår då det förflutit 10 år sedan Öppna Moderater, då under 

namnet Gaymoderaterna, startade sin verksamhet. 

2012 har mycket handlat om att få Öppna Moderater Stockholm att växa 

samt skapa kontakter med lokalföreningar i Moderaterna. 

Ekonomi 

Under 2011 har Öppna Moderater fått ekonomiskt stöd från Moderaternas 

riksorganisation och från Moderaterna i Stockholms stad och län. Under 

2012 har Öppna Moderater Stockholm endast fått ekonomiskt stöd från 

Öppna Moderater – Moderaternas hbt-förbund. 

Prioriteringar 

Styrelsens fastställde prioriteringar för arbeta med under 2011. 

Verksamhet och organisation 

Kontinuerlig verksamhet för medlemmar och intresserade i Stockholm 

Kampanjverksamhet och seminarier på Pride och liknande arrangemang över 

hela landet 

Starta lokal verksamhet för Öppna Moderater på 2–3 platser utanför Stockholmsregionen 

Politik 

Transfrågor med fokus på att driva på för ett förverkligande av förslaget till 

ny lag om könsfastställelse. 

Surrogatmödraskap och inseminationsfrågan – nya vägar till barn och familj. 

Diskriminering och bemötande i vardagen. Skola, Hemtjänst, Äldreomsorg, 

Vård, Socialtjänst – kommun- och landstingsfrågor. 

Internationella frågor inklusive asylfrågan. 

Vid styrelsens konstituerande styrelsemöte den 13 mars 2012 fastställdes 

prioriteringar att arbeta med under året. 

Verksamhet och organisation 

Transfrågor; Styrelsen vill fortsätta ta del och arbeta inom denna fråga. Se 

58 


hur de politiska besluten kring dessa frågor påverkat vardagen för transpersoner. 

Familjefrågor/familjepolitik för singlar; Moderaterna har under detta år 

fokus på barn. Detta vill styrelsen fortsätta jobba med och fokusera på. 

Moderatkvinnor vill ha en gemensam kampanj med Öppna moderater för 

att uppmärksamma ensamstående föräldrar. Andra fokuseringsområden är 

bland annat surrogatmödraskap och adoption, Har det skett några vardagliga 

förändringar för HBT-personer. 

Diskriminering i vardagen; Öppna moderater ser detta som en prioritering 

att uppmärksamma och behandla. Hur behandlas HBT-personer via arbetsgivare, 

kommuner, inom föreningslivet, idrottslivet osv. Finns det några 

vardagliga problem för HBT-personer som försvårar det dagliga livet. Finns 

det något mer att jobba på angående lagar i praktiken? Vart går pengar och 

bidrag som har HBT-fientliga idéer och åsikter? 

Styrelsen har under åren arbetat efter de fastställda prioriteringarna. Verksamhetsprioriteringarna 

har följts genom kontinuerliga medlemsmöten etc i 

Stockholm och kampanj på Stockholm Pride. 

De politiska prioriteringarna har kommit till uttryck genom artiklar och insändare 

i media och på QX, en motion till partistämman som bifölls, teman 

på medlemsmöten och olika seminarier vid partievenemang och externa 

evenemang som Stockholm Pride med flera. 

Aktiviteter 

Nätverket har under året erbjudit medlemmarna medlemsmöten i Stockholm. 

Det har även arrangerats After work den sista fredagen varje månad i 

Stockholm. 

Följande medlemsmöten har arrangerats 2011: 

• Talarkväll 26 januari om hbt i riksdagen med riksdagsledamöterna Olof 

Lavesson och Maria Abrahamsson. 

• Talarkväll 23 mars om hbt i Norden med tidigare statssekreteraren för 

nordiskt samarbete Johan Tiedemann. 

• Talarkväll 4 maj med tema ”Döv och hbt” med Joakim Hagelin Adeby 

ordförande i Stockholms Dövas Förening (SDF). 

• Sommarmingel 17 juni med hbt-Alliansen med deltagare från Modera- 


terna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. 

• Talarkväll 5 oktober om rosa kapitalism med ekonomen och författaren 

Fredrik Erixon. 

• Talarkväll 9 november om hbt och heder med Eduardo Grutzky från 

ALMA Europa. 

• Jubileumsfest 10 december. Öppna Moderater firade 10-årsjubileum 

sedan föreningen återstartades 2001. 

After Work har genomförts 10 gånger 

Följande medlemsmöten har arrangerats 2012: 

• Talarkväll 15 maj med Anders Pihlblad. 

• Talarkväll 23 maj med Ulrica Schenström. 

• HBT-alliansmingel 8 juni. 

• Talarkväll 15 augusti med Nigel Ashford. 

• Talarkväll 13 september med Anders Öhrman. 

• HIV-diskussion 14 november med Henrik Ripa och Inger Forsgren. 

• Glöggmingel 12 december. 

After Work har genomförts 11 gånger. 


Stockholm Pride 2011 hölls i Kungsträdgården mitt i Stockholm 2–6 

augusti med seminariedelen på Kulturhuset. Öppna Moderater arrangerade 

under Pride ett eget seminarium. Representanter för Öppna Moderater och 

Moderaterna deltog i ytterligare tre seminarier. Kampanj bedrevs alla dagar 

från Öppna Moderaters tält i parken. Ett stort gäng moderater deltog i 

paraden. Pride inleddes med en intern kick-off för alla som skulle delta och 

arbeta under festivalen. 

Öppna Moderater hade tillsammans med Moderaterna i Stockholms stad 

och län ett kampanjtält i Kungsträdgården. Festivalområdet för Stockholm 

Pride 2012 var i Tantolunden på Södermalm i Stockholm 1–5 augusti och 

seminariedelen på Kulturhuset, som dessa dagar döpts till Pride House. 

Öppna Moderater arrangerade under Stockholm Pride ett eget seminarium. 

Kampanj bedrevs alla dagar i Moderaternas tält i parken. Ett stort gäng moderater 

deltog i paraden, som är på festivalens avslutningsdag. Pride inleddes 

med en intern kick-off för alla som skulle delta och arbeta under festivalen. 

60 


För Pridefestivalen togs det fram speciella t-shirts, som man bar då man 

tjänstgjorde i tältet och som bars av de flesta i paraden. 

Kampanjer 

Under 2011 genomfördes flera kampanjer i Stockholmsområdet och bemannades 

en regnbågsvalstuga på Sergels torg. Under 2012 genomfördes ca 

10 kampanjer i Stockholmsområdet bemannades en Regnbågsvalstuga på 

Norrmalmstorg den 13 oktober. 

Moderaterna 

Öppna Moderater har deltagit på Moderaternas Sverigemöte i Karlstad med 

kampanjmonter och seminarium, besökt MUF:s arbetsstämma i Jönköping 

och varit med på Moderaternas partistämma i Örebro med kampanjmonter 

och en egen motion. På stämman antogs ett nytt idéprogram, ett nytt 

kommunpolitiskt program och en utrikespolitisk proposition, dessutom 

hanterades 180 motioner. Moderaternas tydlighet om att partiet står upp för 

hbt-personers rättigheter och livsvillkor är stor och finns omnämnt på flera 

ställen i det nya idéprogrammet. Skrivningar finns även i den utrikespolitiska 

propositionen kring att värna hbt-rättigheter och att kämpa för det i världen, 

samt i det kommunpolitiska programmet kring att moderater i kommuner 

och landsting har ett särskilt ansvar för att stå upp för allas lika möjligheter. 

Öppna Moderater hade motionerat om att lagen om könsfastställelse snarast 

är i behov av modernisering. En enig partistämma som ställde sig bakom 

motionen. 

I anslutning till motion om att underlätta adoptioner av familjehemsplacerade 

barn beslutade stämman att det är viktigt att ytterligare underlätta 

adoptioner av barn som far illa även inom Sverige. Skulle fler inhemska 

adoptioner komma till stånd ökar det möjligheten för samkönade par att 

komma fram som adoptivföräldrar. Partistämman beslutade också att ställa 

sig bakom en förutsättningslös utredning om surrogatmödraskap. 

Media och Kommunikation 

Öppna Moderaters viktigaste externa kommunikationskanal är hemsidan 

www.oppnamoderater.se. Öppna Moderater har flera grupper på Facebook 

bl.a. för Öppna Moderater Stockholm och ett twitter-konto under adressen 

@Oppna med 553 prenumeranter. På Moderaternas firstclass-system har 


Öppna Moderater en egen konferens som används för intern information, 

på Opus har styrelsen en egen mapp för intern kommunikation. 

62 


Partistämma och partistyrelse 

Förbundet hade 2011 och 2012 22 ombud till partistämmor. 

Vid förbundsstämman 2011 valdes till partistämmoombud: 

Kristina Alvendal 

Cecilia Brinck 


Johan Forssell 

Tina Ghasemi 

Ulla Hamilton 

Gunnar Hökmark 

Christoffer Järkeborn 

Regina Kevius 

Anna König Jerlmyr 

Joakim Larsson 


Lars Joakim Lundquist 

Annette Lundquist Larsson 

Jonas Nilsson 

Sten Nordin 

Henry Sténson 

Gunnar Strömmer 

Christer G Wennerholm 

Jessica Rosencrantz (MUF) 

Manne Bergström (MUF) 

Andrea Ström (MUF) 

Till ersättare för ordinarie ombud på partiets stämmor valdes: 

Inger Akalla 

Hanna Broberg 

Christina Elffors-Sjödin 

Arba Kokalari 

Markus Nordström 

Filip Solsjö 

Eva Solberg 

Birgitta Holm 

Per Hagwall 

Peter Salomon 

Henrik Sjölander 


Tünde Kovack 

Maria Abrahamsson 

Mats Johansson 

Gustav Blix 

Amir Adan 

Margareta Cederfeldt 

Håkan Wallensten 

Edward Dahlbäck Rörström (MUF) 

Victor Ingmo (MUF) 

Björn Hökmark (MUF) 

Partistämman 20–23 oktober 2011 

Ombuden till partistämman från Stockholms stad och Stockholms län hade 

gemensam genomgång av stämmoärendena tillsammans med de två förbundsstyrelserna 

den 10 oktober 2011. 


Från Moderaterna i Stockholms stad väcktes till partistämman enligt förbundsstämmobeslut, 

direkt från föreningar och enskilda medlemmar sammanlagt 

25 motioner. 

Till partistyrelsen valdes från förbundet Beatrice Ask (2:e vice ordf). 

Partirådet 

Förbundsstyrelsen 2011-05-16 beslöt att till partirådet välja till ordinarie 

ledamöter Henry Sténson, Christer Wennerholm och Hanna Broberg samt 

att till ersättare i partirådet välja Christina Elffors-Sjödin, Birgitta Holm och 

Charlotte Broberg. 

Förbundet hade då 3+3 ledamöter i partirådet som hade 35 ledamöter. 

Partistämman i oktober 2011 beslöt att utöka partirådet till 50 ledamöter 

varför förbundet ska utse 5+5 ledamöter. Förbundsstyrelsen beslutade därför 

2012-04-25 att till partirådet välja som ytterligare ordinarie ledamöter 

Andrea Femrell och Jessica Rosencrantz samt att som ytterligare ersättare i 

partirådet välja Harald Eriksson och Håkan Wallensten. 

Ekonomi 

Beträffande förbundets ekonomi under åren 2011 och 2012 hänvisas till 

bifogade års- och balansräkningar. 

64 


Slutord 

Mellanvalsår ansågs tidigare som förhållandevis lugna år i partiorganisationen. 

Vi kan dock konstatera med glädje att åren 2011 och 2012 har för 

såväl förbundet som för partiföreningarna varit intensiva år med omfattande 

intern och extern verksamhet. 

Förbundsstyrelsen vill tacka alla som lagt ner tid och engagemang för att 

stärka moderaterna i Stockholms stad. Med fortsatt samma engagemang kan 

vi med tillförsikt tillsammans arbeta för ännu starkare moderatinflytande i 

vår stad efter nästa val. 

Stockholm den 19 februari 2013 

Henry Sténson Sverker Eriksson 

förbundsordförande chefombudsman 


66 



Årsbokslut 2011 

68 



70 



72 


Årsbokslut 2012 


74 



76 



Revisionsberättelser 

78 



Moderata kommunfullmäktigegruppen i 

Stockholm stad 

Verksamhetsberättelse 2011 – 2012 

Styrelsen för moderata kommunfullmäktigegruppen i Stockholm stad får 

härmed avge följande verksamhetsberättelse för 2011 och 2012. 

Kommunfullmäktigegruppen 

Kommunvalkrets Stockholm 1 Södermalm – Enskede 

Ledamöter Ersättare 

Markus Nordström Bengt Carlsson 

Joakim Larsson Marie Agmén 

Arba Kokalari Petter Krönmark 

Christoffer Järkeborn Eva Solberg 

Margareta Björk 

Tünde Kovach 

Jonas Nilsson 

Kommunvalkrets Stockholm 2 Bromma – Kungsholmen 


Yvonne Fernell-Ingelström Per Hagwall 

Tina Ghasemi Ulrica Jonasson 

Christer G Wennerholm Christer H Sjöblom 

Regina Kevius Martin Valfridsson (fr.o.m. 120918) 

Jan Tigerström 

Sebastian Carlsson (t.o.m. 120918) 

Daniel Valiollahi 

Lise-Lotte Fylking (fr.o.m. 120918) 

Kommunalvalkrets Stockholm 3 Norrmalm – Östermalm-Gamla Stan 


Ulla Hamilton Anders Blom 

Lotta Juul Martin Löf Ida Karlbom (fr.o.m. 121204) 

Helena Bonnier 

Ariane Bucquet Pousette 

80 



Datevig Tjärnberg (tidigare Mardirossian Lönn) 

Annette Lundquist Larsson 

Hanna Broberg 

Johanna Sjö 

Johan Sjölin (t.o.m. 121204) 

Anna Cederschiöld (fr.o.m. 121204) 

Kommunalvalkrets Stockholm 4 Östra Söderort 


Sten Nordin Johan Brege 

Cecilia Brinck Roland Bjurström 

Birgitta Holm Mohamoud M. Enow 


Billy Östh 

Kommunalvalkrets Stockholm 5 Västra Söderort 


Lars Svärd Peter Jönsson 

Berthold Gustavsson Petra Holda 

Christina Elffors-Sjödin Lollo Lindahl 

Daniel Somos 

Olle Andretzky 

Kommunalvalkrets Stockholm 6 Yttre Västerort 


Per Hallberg Ole-Jörgen Persson 

Dennis Wedin Naemi Karlsson 

Bo Arkelsten Aleksandar-Pal Sakala 

Rahma Dirie 

Elias Granqvist 

Gruppsammanträden 

Under 2011 har 16 gruppsammanträden ägt rum och 2012, 15 sammanträden. 

De stadsdelsnämndsordförande/gruppledare som inte är ledamöter eller 

ersättare har haft närvaro och yttranderätt vid gruppsammanträdena, vilket 


även gällt representanter för förbundet, moderata kvinnor och ungdomsdistriktet. 

Sedan 2012 har gruppledarna i stadsdelsnämnderna regelbundet 

haft egna gruppmöten, oftast i anslutning till gruppsammanträdena. 

2011 hade fullmäktigegruppen två konferenser, vårkonferensen ägde rum vid 

van der Nootska och höstkonferensen vid Hässelby Slott. 

2012 hade fullmäktigegruppen två konferenser, den 17 februari vid van der 

Nootska och den 28 september vid Piperska Muren. 

Borgarråd 

Sten Nordin Finansborgarråd och kommunstyrelsens 

ordförande 

Ulla Hamilton Trafik- och arbetsmarknadsborgarråd 

Regina Kevius Stadsbyggnads- och idrottsborgarråd 

Joakim Larsson Äldre- och ytterstadsborgarråd 

Anna König Jerlmyr Socialborgarråd 

Marie Ljungberg-Schött Socialborgarråd (fr.o.m. oktober 2012 – t.o.m. mars 2013) 

Margareta Björk Kommunfullmäktiges ordförande 

Gruppsekreterare 

Gruppsekreterare har fram t.o.m. januari 2012 varit biträdande borgarrådssekreterare 

Mona Wiklund, som skött kallelser, möten, konferenser, utbildning, 

information och övrig organisation kring gruppen. Fr.o.m. februari 

2012 har biträdande borgarrådssekreterare Anders Goldsmith varit gruppsekreterare 

med samma ansvar samt samordningsansvar för gruppens idéutvecklingsarbete. 

Gruppens valberedning 

Jonas Nilsson Ordförande 

Bo Arkelsten Ledamot 

Helena Bonnier Ledamot 

Arba Kokalari Ledamot 

Lars Svärd Ledamot 

Jan Tigerström Ledamot 

Billy Östh Ledamot 

82 


Sekreterare i valberedningen har t.o.m. oktober 2012 varit biträdande borgarrådssekreterare 

Mona Wiklund. Fr.o.m. november 2012 har biträdande 

kanslichef Carolina Pettersson varit valberedningens sekreterare. 

Representanter i kommunstyrelsen samt ordförande/gruppledare i 

viktigare nämnder och styrelser 

Kommunstyrelsen 

Sten Nordin Ordförande 

Helena Bonnier Ledamot 

Tina Ghasemi Ledamot 

Jonas Nilsson Ledamot 

Marie Ljungberg Schött Ledamot 

Berthold Gustavsson Ledamot 

Bo Arkelsten Ledamot 

Johanna Sjö Ledamot 

Dennis Wedin (fr.o.m. 2011-11-28) Ledamot 

Arbetsmarknadsnämnden 

Ulla Hamilton Ordförande 

Borgarrådsberedningen 

Sten Nordin Borgarrådsberedningens ordförande 

Ulla Hamilton Borgarråd 

Joakim Larsson Borgarråd 

Anna König Jerlmyr Borgarråd 

Regina Kevius Borgarråd 

Exploateringsnämnden 

Joakim Larsson Ordförande 

Familjebostäder, AB 


Idrottsnämnden 

Regina Kevius Ordförande 


Kommunstyrelsen 


Krisledningsnämnden 


Kyrkogårdsnämnden 

Annette Lundquist Larsson Ordförande 

Micasa Fastigheter i Stockholm AB 


Revisorer för granskning av revisorskollegiets administrativa förvaltning 

Gustav Blix Ordförande 

Revisorsgrupp 1 

Bengt Akalla Ordförande 


Bengt Leijon Ordförande 


Bengt Lagerstedt Ordförande 

Revisorskollegiet 

Bengt Akalla Ordförande 

S:t Erik Fiber, AB 

Tina Ghasemi Ordförande 

Servicenämnden 

Daniel Somos Ordförande 

Socialnämnden 

Marie Ljungberg Schött Ordförande 

(fr.o.m. 2012-10-04) 

Anna König Jerlmyr (t.o.m. 2012-10-04) 

84 


Stadsbyggnadsnämnden 

Regina Kevius Ordförande 

Stadsdelsnämnden Bromma 

Jan Tigerström Ordförande 

Stadsdelsnämnden Enskede-Årsta-Vantör 

Anders Hellström Ordförande 

Stadsdelsnämnden Farsta 

Lars Jilmstad Ordförande 

Stadsdelsnämnden Kungsholmen 


Stadsdelsnämnden Norrmalm 

Alexandra Svensson Ordförande 

(fr.o.m. 2012-10-04) 

Hanna Broberg (t.o.m. 2012-10-04) 

Stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista 

Bo Sundin Ordförande 

Stadsdelsnämnden Skarpnäck 

Kristina Lutz Ordförande 

(fr.o.m. 2012-11-26) 

Sonny Österman (t.o.m. 2012-11-26) 

Stadsdelsnämnden Södermalm 

Christoffer Järkeborn Ordförande 

Stadsdelsnämnden Östermalm 

Therese Carlborg Ordförande 

(fr.o.m. 2012-03-12) 

Johan Sjölin (t.o.m. 2012-02-08) 


Stadsholmen, AB 

Berthold Gustavsson Ordförande 

Stockholm Business Region AB 


Stockholms Hamn AB 

Helena Bonnier Ordförande 

Stockholms Stads Bostadsförmedling AB 

Christina Elffors-Sjödin Ordförande 

Stockholms Stadshus, AB 


Stokab, AB 


Svenska Bostäder, AB 

Berthold Gustavsson Ordförande 

Trafik- och renhållningsnämnden 


Valberedningen 


Valnämnden 

Håkan Wallensten Ordförande 

Äldrenämnden 


Överförmyndarnämnden 

Marie Ljungberg-Schött Ordförande 

86 


Slutord 

Både under år 2011 och 2012 har den moderatledda alliansen fattat historiska 

beslut i Stockholms kommunfullmäktige. Efter 20 års diskussion tog vi 

2011 äntligen ett beslut om Nya Slussen, och 2012 sänkte vi skatten i 2013 

års budget till den näst lägsta i Sverige. Skattesatsen i Stockholm stad är nu 

hela 2 kr och 30 öre lägre än genomsnittet i landet vilket är en betydelsefull 

skillnad. Trots den senaste skattesänkningen på 15 öre var budgeten för 2013 

en offensiv budget med stort fokus på både jobb och sociala frågor. 

Fullmäktigegruppen har sedan 2012 arbetat med flertalet idéutvecklingsgrupper. 

De som deltar i gruppernas arbete är moderata fullmäktigeledamöter 

och ersättare samt stadsdelsnämndsordförande och gruppledare. 

Idéutvecklingsgrupperna bidrog till värdefulla förslag i budgetarbetet hösten 

2012, något de kommer fortsätta att göra i kommande budgetar. 

Stockholm stad fortsätter att få stor internationell uppmärksamhet inom en 

rad områden. Stadens innovativa drivkraft, ekonomiska stabilitet och framgångsrika 

miljöarbete ses som ett föredöme runt om i världen. 

När vi blickar framåt ska vi moderater leda arbetet att stärka Stockholms 

ställning som universitets- och kunskapshuvudstad. Detta inkluderar allt 

från att sats på forskning i Hagastaden och bygga nytt 100 000 kvm stort 

campus i Albano till att se till att förverkliga planerna på många fler studentbostäder. 

Sten Nordin Anders Goldsmith 

Finansborgarråd och gruppledare Gruppsekreterare 


Verksamhetsberättelse för moderata 

landstingsgruppen 2011 – 2012 i 

Stockholms läns landsting. 

Verksamhetsberättelse för den moderata gruppen i Stockholms läns landsting 

2011 – 2012 samt förteckning över landstingsgruppens ledamöter och 

suppleanter, ledamöter i styrelser och nämnder samt andra inom gruppen 

verksamma personer. 

Inledning 

Moderaterna är landstingsfullmäktiges största parti. Vid senaste valet ökade 

Moderaterna från 55 till 57 ledamöter i landstingsfullmäktige, samtidigt som 

majoriteten omvaldes för första gången sedan landstinget bildades. Moderaterna 

bildar tillsammans med Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna 

och Centerpartiet Alliansen. Vi har styrt landstinget sedan 2006 och samlar 

sedan 2010 tillsammans 85 av landstingsfullmäktiges 149 mandat. Oppositionen, 

som består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, 

har tillsammans 64 mandat. Socialdemokraterna är största oppositionsparti 

med 39 mandat. 

Ekonomi och omvärld 

Stockholms län är nära kopplat till både den nationella och globala ekonomin. 

Trots ekonomisk kris internationellt och Euroområdets allvarliga 

problem har Sverige klarat att stå emot länge, även om krisen har gjort sig 

påmind också här. Stockholms län har klarat sig väsentligt bättre än Sverige 

som helhet. 

Under verksamhetsperioden har ekonomin i regionen stått stark, men andra 

halvan av 2012 har en avmattning kunnat märkas. Detta påverkar naturligtvis 

även landstinget långsiktigt. Därför är det så viktigt att landstinget 

har fortsatt att uppvisa överskott i verksamheterna och att landstinget under 

perioden har fått stärkt kreditbetyg, som bekräftades under hösten 2012. 

Resultatet för 2012 och prognosen för 2013 visar att Stockholms läns landsting 

har god ordning på finanserna, en budget i balans och att landstingets 

långsiktiga finansiella mål är uppfyllda. 

88 


Vår politik 

Alliansens huvudmål är förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- 

och sjukvården, förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken och en ekonomi 

i balans. 

Det redan 2006 påbörjade arbetet för förbättrad tillgänglighet och valfrihet 

inom sjukvården fortsätter. Medborgarna i Stockholms län har nu tillgång 

till fler vårdmottagningar och har större möjlighet att själva välja var och av 

vem vården ska bedrivas. Men sjukvården står också inför nya utmaningar 

med en växande befolkning som dessutom blir äldre. Bygget av Nya Karolinska 

Sjukhuset i Solna har påbörjats, och detta är en viktig pusselbit i den 

framtida strukturen för hälso- och sjukvården i länet. Under året har landstinget 

också tagit ett historiskt beslut om ny investeringsstrategi för akutsjukhusen, 

bland annat gällande ny- och ombyggnad av bland annat länets 

akutmottagningar. Investeringsplanen för sjukhusen omfattar 28 miljarder 

kronor på tio år. 

I ett län som växer befolkningsmässigt krävs också stora satsningar på utbyggd 

kollektivtrafik. Nya investeringar i spår och fordon fortsätter att skapa 

landets mest utbyggda och lättillgängliga kollektivtrafik. Detta fortsätter att 

leda till fler och nöjdare resenärer. 

Några frågor under 2011 – 2012 värda att uppmärksamma 

• Fortsatt budget i balans – sjunde budgetbeslutet i rad. 

• Förbättrad tillgänglighet till psykiatrin, 79 procent av patienterna har 

fått tid inom 30 dagar, vilket är en förbättring med nio procentenheter 

jämfört med 2011. 

• Besökstillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 90 procent av befolkningen 

får komma till husläkare inom fem dagar. 

• Stockholms läns landsting får ta del av Kömiljarden för besök till mottagning 

under alla månader 2012. 

• Vårdvalet har utökats, under 2012 infördes vårdval för öppenvård inom 

öron- näs- halssjukvård, gynekologi, hudsjukvård, enskild sjukgymnastik, 

primärvårdsrehabilitering och tandreglering för barn och ungdomar. 

• Insatser i form av bland annat arbetsnätverk för Risk- och händelseanalys 

har införts för stärkt patientsäkerhet inom vården. 

• E-tjänster för remisser och analyser har införts. 


• Arbetet med att implementera den regionala cancerstrategin har fortsatt. 

• 4 D – samarbete kring fyra diagnoser mellan landstinget, Karolinska 

Institutet och läkemedelsbranschen. 

• Antalet Vårdcoacher har utökats. 

• Bygget av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna har påbörjats och den första 

byggnaden har invigts. 

• Upphandling av driften av S:t Görans Sjukhus har genomförts med mer 

vård till lägre pris som resultat. 

• Nytt miljöprogram är antaget. 

• Satsningar på utbyggd kollektivtrafik har genomförts. 

• Beslut har tagits om utbyggnad av tunnelbanans blå linje mot Nacka. 

• Ny och effektivare organisation av trafikverksamheten. 

• Påbörjad upphandling av sjötrafiken. 

Framtidsförutsättningar 

Förutsättningarna inför 2013 är sammanfattningsvis följande 

• Budgeten är fortsatt i balans och landstingets finansiella mål är uppfyllda. 

• Landstingsskatten fortsatt oförändrad. 

• Utvecklingen av Framtidens hälso- och sjukvård fortsätter. 

• Investeringar i vårdlokaler i bl.a. Södertälje. 

• Vårdval införs för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad sjukvård 

i hemmet (ASiH) från 2013. 

• Framväxten av NKS forsätter. 

• Valfriheten fortsätter att utvecklas genom vårdval på fler områden inom 

exempelvis allergologi och ortopedi. 

• Vaccination mot Hepatit B införs i det allmänna vaccinationsprogrammet 

för barn. 

• Extra satsning på information till patienter om deras rättigheter och 

valmöjligheter inom sjukvården. 

• Fortsatt satsning på kollektivtrafiken med målsättningen att få fler och 

nöjdare resenärer. 

• Slutförande av upphandling av sjötrafiken. 

• Fortsatt arbete med Roslagsbanan. 

• Trafikstart på Solnagrenen av tvärbanan under 2014 

90 


Landstingsgruppen 

Valkrets Ledamöter Ersättare 

I Rickard Wessman Staffan Sjödén 

Mattias Lundbäck Mikael Igelström 

Kristina Almqvist Nikolina Bucht 

Frida Jacobsson Thomas Eriksson 

II Christer G Wennerholm Rasmus Törnblom 

Adelie Örnhall Charlotte Naversten 

Mattias Keresztesi Erik Andersson 

Louise du Rietz-Svensson Madeleine Hilding (t.o.m. 110116) 

Shashika Padmaperuma Louise Honnér 

Anton Lindberg (fr.o.m. 110201) 

III Lars Joakim Lundquist Edvard Unsgaard 

Thord Swedenhammar Marie Schött 

Annika Sandström Caroline Wallensten 

Pia Helleday Margareta Olgart Holmberg 

Kristoffer Tamsons Winston Håkansson 

Marianne Watz Ewa Schenström 

IV Marie Ljungberg Schött Elin Stenblom (t.o.m. 120918) 

Younas Pervaz Henrik Appelqvist 

Peter Lundberg Alexandra Kinblom (t.o.m. 120214) 

Mahmood Fahmi (fr.o.m. 120306) 

Vasilios Roussos (fr.o.m. 121016) 

V Charlotte Broberg Ellinor Johansson (t.o.m. 110322) 

Anne Wompa Anette Hellström 

Jane Gustavsson Johan Nilsson 

Britt-Marie Elofsdotter Lagerqvist 

(fr.o.m. 110329) 

VI Inger Akalla Christer Grunder 

Markku Sirviö Luke Cook 

Kahin Ahmed Carina Klevenvall 


Valkrets Ledamöter Ersättare 

N Lars-Erik Salminen Zanna Mårtensson 

Torbjörn Rosdahl Marie Hård 

Carl Grufman Eva Klingström 

Douglas Lithborn Leif Bergmark 

Pehr Granfalk Morgan Lindqvist 

NO Filippa Reinfeldt Boris von Uexküll 

Olle Reichenberg Lena Cronvall Morén 

Lotta Lindblad-Söderman Jan Olov Sundström 

Leif Gripestam Kim Lützén 

Ingmar Wallén Örjan Lid 

Sofia Paulsson Alexander Klaréus 

Mikael Freimuth Torsten Sjögren 

NV Inger Linge Anna-Karin Ullgren (t.o.m. 110430) 

Jan Holmberg Isabelle Eriksson 

Cecilia Löfgreen Anders Åkerlind 

Peter Kockum (t.o.m. 110322) Staffan Strömbäck 

Lena Kanström Sven-Ingmar Holmgren 

Anna-Karin Ullgren (fr.o.m. 110501) Shahiduzzaman Quoreshi 

(fr.o.m. 110329) 

O Erik Langby Lars Björndahl (t.o.m. 110606) 

Eva Öhbom Ekdahl Inger Granlund 

Paul Lindquist Annika Jung 

Elisabeth Dingertz Jonas Nilsson 

Astrid Grufman (t.o.m. 110503) Nicole Bistoletti 

Kjell Treslow Björn Samuelsson 

Fredrik Saweståhl Lars Berglund 

Lars Björndahl (fr.o.m. 110607) Mats Fält (fr.o.m. 110607) 

SO Natasha Ringblom Martin Levanto (t.o.m. 120305) 

Harry Bouveng Helene A Jonsson 

Gunilla Helmerson Eva Carlsson Paulsén 

Daniel Lassnäs (t.o.m. 120214) Håkan Jirlow 

Gilbert de Wendel Christina Eklund 

92 


Martin Levanto (fr.o.m. 120306) Claes-Johan Bonde (fr.o.m. 120306) 

SV Lennart Kalderén Morgan Jansson (t.o.m. 111010) 

Carina Ekeståhl Kia Hjelte 

Anne-Marie Larsson Lennart Sjödell 

Magnus Widén (t.o.m. 110913) Christina Lindahl-Nilsson 

Morgan Jansson (fr.o.m. 111011) Elisabeth Bovin Exner (fr.o.m. 

111011) 

Av de 57 ledamöterna representerar 24 ledamöter Stockholms stad och 33 

ledamöter övriga länet. 

Gruppstyrelse 

Torbjörn Rosdahl Ordförande 

Christer G Wennerholm Vice ordförande 

Filippa Reinfeldt 



Gunilla Helmerson 


Cecilia Löfgreen 

Olle Reichenberg 

Natasha Ringblom 

Fredrik Saweståhl 

Kristoffer Tamsons 

Hans-Erik Malmros Sekreterare 

Gruppens valberedning 


Christer Grunder Vice ordförande 

Cecilia Löfgreen 

Peter Lundberg 

Olle Reichenberg 

Pia Helleday 

Gruppens representanter i Landstingets valberedning 


Christer Grunder Ledamot 


Cecilia Löfgreen Ledamot 

Peter Lundberg Ersättare 

Olle Reichenberg Ersättare 

Pia Helleday Ersättare 

Gruppledare 

Torbjörn Rosdahl 

Vice gruppledare 

Christer G Wennerholm 

Gruppsekreterare 

Hans-Erik Malmros 

Landstingets presidium 

Inger Linge, ordf. 

Landstingsråd 

Torbjörn Rosdahl Finanslandstingsråd 

Christer G Wennerholm Trafiklandstingsråd 

Filippa Reinfeldt Hälso- och sjukvårdslandstingsråd 

Charlotte Broberg Biträdande finanslandstingsråd 

Lars Joakim Lundquist Biträdande hälso- och sjukvårds 

landstingsråd 

Personal m-kansliet 

Ingrid Bjurenborg Landstingsrådssekreterare 

Per-Inge Buskas Stabschef (t.o.m. 110313) 

Håkan Filipsson Pressekreterare (t.o.m. 110831) 

Hannes Holmér Landstingsrådssekreterare 

(t.o.m. 121028) 

Ida Karlbom Landstingsrådssekreterare 

Hans-Erik Malmros Kanslichef 

Alen Musaefendic Landstingsrådssekreterare 

(t.o.m. 111231) 

Maarit Persson Landstingsrådssekreterare 

(t.o.m. 110131) 

94 


Maria Olovsson Landstingsrådssekreterare 

Carl Rydingstam 1:e landstingsrådssekreterare 

Tobias Sjö Landstingsrådssekreterare 

Gustaf Stenlund Pressekreterare 

Fredrik Östbom Biträdande kanslichef 

Mattias Kristiansson 

(t.o.m. 110411) 

Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 110101 t.o.m. 110930) 

Therese Carlborg Landstingsrådssekreterare 

Jonas Lilleberg Eriksson Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 110101) 

Katarina Larsson Biträdande kanslichef 

(fr.o.m. 110801 t.o.m. 120819) 

Alexandra Lindmark Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 111001 t.o.m. 120630) 

Jeppe Calom Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 110314) 

Sebastian Tham Pressekreterare (fr.o.m. 110901) 

Clara Wahren Pressekreterare 

(fr.o.m. 110124 t.o.m. 120229) 

Lars Rådén Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 110101 t.o.m. 111231) 

Ingela Erneholm Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 111024) 

Katja Isacsson Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 120201) 

Eric Ottoson Landstingsrådssekreterare 

(fr.o.m. 120601) 

Pernilla Ohlin Pressekreterare (fr.o.m. 120326) 

Gabriella Norén Biträdande kanslichef (fr.o.m. 121001) 

Landstingsstyrelsen 

Ledamot Ersättare 

Torbjörn Rosdahl, ordf. Lars Joakim Lundquist 

Christer G Wennerholm, 1 vice ordf. Charlotte Broberg 

Filippa Reinfeldt Annika Sandström 

Lennart Kalderén Anne-Marie Larsson 


Marie Ljungberg Schött Paul Lindquist 

Natasha Ringblom Harry Bouveng 

Lars-Erik Salminen Rickard Wessman 

Landstingsstyrelsens arbetsutskott 



Christer G Wennerholm Charlotte Broberg 


Landstingsstyrelsens produktionsutskott 


Annika Sandström, 1 vice ordf. Rickard Wessman 

Paul Lindquist Harry Bouveng 

Natasha Ringblom 

Landstingsstyrelsens NKS-beredning 

Ledamöter 

Torbjörn Rosdahl, ordf. 

Filippa Reinfeldt 



Annika Sandström 

Lars-Erik Salminen 

Pensionärsrådet 


Anne-Marie Larsson, ordf. Ewa Schenström 

Hälso- och sjukvårdsnämnden 


Filippa Reinfeldt, ordf. Inger Akalla 

Lars Joakim Lundquist Eva Öhbom Ekdahl 

Marie Ljungberg Schött Pia Helleday 

Gunilla Helmerson Olle Reichenberg 

Lotta Lindblad-Söderman Catarina Ekeståhl 

Anne-Marie Larsson 

96 


Programberedning 1 – Äldre och multisjuka 

Ledamöter 

Anne-Marie Larsson, 1 vice ordf. 

Inger Akalla 

Edvard Unsgaard 

Marie Schött 

Lena Kanström 

Programberedning 2 – Akutsjukvård 

Ledamöter 

Lars Joakim Lundquist, ordf. 

Lena Cronvall-Morén 

Mattias Lundbäck 

Lars Berglund (fr.o.m. 121113) 

Boris von Uexküll 

Ellinor Johansson (t.o.m. 110412) 

Johan Nilsson (fr.o.m. 110412 t.o.m. 120925) 

Programberedning 3 – Folkhälsa och psykiatri 

Ledamöter 

Pia Helleday, 1 vice ordf. 

Björn Samuelsson 

Eva Öhbom Ekdahl 

Marie Hård 

Marianne Watz 

Programberedning 4 – Barn, unga och kvinnosjukvård 

Ledamöter 

Marie Ljungberg Schött, ordf. 

Gunilla Helmersson 

Nicole Bistoletti 

Anne Wompa 

Thord Swedenhammar 

Anton Lindberg 


Programberedning 5 – Tandvård 

Ledamöter 

Catarina Ekeståhl, 1 vice ordf. 

Louise du Rietz-Svensson 

Jonas Nilsson 

Luke Cook 

Caroline Wallensten 

Kim Lützén 

Programberedning 6 – eHälsa och öppna jämförelser 

Ledamöter 

Olle Reichenberg, 1 vice ordf. 

Younas Pervaz (fr.o.m. 110412) 

Lars Rådén (fr.o.m. 121113) 

Charlotte Naversten 

Staffan Strömbäck 

Kia Hjelte 

Adelie Örnhall (t.o.m. 110308) 

Jane Gustavsson (t.o.m. 110510) 

Per Mosseby (fr.o.m. 110922 t.o.m. 121016) 

Sjukvårdsstyrelse Norr 


Lotta Lindblad-Söderman, 1 vice ordf. Anders Åkerlind 

Jan Holmberg Lars Björndahl 

Sofia Paulsson Lena Cronvall Morén (fr.o.m. 120101) 

Douglas Lithborn Örjan Lid (t.o.m. 111231) 

Zanna Mårtensson 

Isabelle Zachrisson 

Sjukvårdsstyrelse Stockholm Ekerö (f.d. City) 


Marie Ljungberg Schött, ordf. Younas Pervaz 

Pia Helleday Jane Gustavsson 

Anna-Karin Ullgren 

Inger Akalla 

Mattias Keresztesi 

Kristina Almqvist 

98 


Sjukvårdsstyrelse Söder 


Gunilla Helmerson, ordf. Helene A Jonsson 

Lennart Sjödell Marie Bladholm (fr.o.m. 110922) 

Christina Lindahl-Nilsson Christina Eklund 

Annika Jung Magnus Widén (t.o.m. 110830) 

Anne-Marie Larsson Vivianne Yllenius (fr.o.m. 120327 t.o.m. 

Mats Fält (fr.o.m. 120327) 121031) 

Morgan Jansson 

Daniel Lassnäs (t.o.m. 111231) 

Sjukvårdsutskott Norr 


Lotta Lindblad-Söderman, 1 vice ordf. Olle Reichenberg 

Sjukvårdsutskott Stockholm Ekerö (f.d. City) 


Marie Ljungberg Schött, ordf. Inger Akalla 

Sjukvårdsutskott Söder 


Gunilla Helmerson, ordf. Anne-Marie Larsson 

Kulturnämnden 


Astrid Grufman, 1 vice ordf. (t.o.m. 110503) Inger Granlund 

Rickard Wessman, 1 vice ordf. (fr.o.m. 110504) Winston Håkansson 

Rasmus Törnblom Martin Levanto 

Leif Bergmark 

Patientnämnden 


Kjell Treslow (fr.o.m. 120214) Eva Klingström 

Daniel Lassnäs (t.o.m 111231) Staffan Sjödén 


Tillväxt- och regionplaneringsutskottet 


Charlotte Broberg, ordf. Natasha Ringblom 

Lars-Erik Salminen Rickard Wessman 

Lennart Kalderén Paul Lindquist 

Fastighets- och investeringsberedningen 

Ledamöter 

Charlotte Broberg, ordf. 

Erik Langby 

Forskningsberedningen 

Ledamöter 

Shashika Padmaperuma, 1 vice ordf. 

Lena Kanström 

Miljö- och skärgårdsberedningen 

Ledamöter 

Mikael Freimuth, 1 vice ordf. 

Elisabeth Dingertz 

Trafiknämnden 


Christer G Wennerholm, ordf. Jan Holmberg (fr.o.m. 110322) 

Carl Grufman Leif Gripestam 

Lennart Kalderén Frida Jacobsson 

Cecilia Löfgreen Pehr Granfalk 

Kristoffer Tamsons (fr.o.m. 111011) Anette Hellström 

Harry Bouveng Peter Kockum (t.o.m. 110322) 

Peter Lundberg (t.o.m. 111011) 

Färdtjänstutskottet 

Ledamöter 

Carl Grufman, ordf. 

100 


Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen 

Ledamöter 

Jan Holmberg 

Ingmar Wallén 

Peter Kockum (fr.o.m. 110118 t.o.m. 110405) 

Gilbert de Wendel (fr.o.m. 110405) 

Beredningen för sjötrafik 

Ledamöter 

Jan Olov Sundström, ordf. 

Nikolina Bucht 

AB Storstockholms Lokaltrafik; SL 

Ledamöter 

Christer G Wennerholm, ordf. 

Waxholms Ångfartyg AB 

Ledamöter 

Christer G Wennerholm, ordf. 

Landstingshuset i Stockholm AB; LISAB 

Ledamöter Suppleant 


Christer G Wennerholm Charlotte Broberg 


Locum AB 

Ledamöter Suppleant 

Charlotte Broberg, ordf. Christer Grunder 

Kjell Treslow 

Kristoffer Tamsons 

Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län 


Gilbert de Wendel Mikael Freimuth 

Lotta Lindblad-Söderman Fredrik Saweståhl 

Elisabeth Dingertz Markku Sirviö 


Tiohundranämnden 


Sofia Paulsson, ordf. Örjan Lid 

Erik Pauldin 

Revisorskollegiet 


Peter Kockum Eva Stein 

Berit Assarsson Bernt Östh 

Karin Brodin 

Benkt Kullgard 

Revisorgrupp I 

Peter Kockum, vice ordf 

Benkt Kullgard 

Revisorsgrupp II 

Bernt Östh, vice ordf. 

Eva Stein 

Revisorsgrupp III 

Berit Assarsson 

Karin Brodin 

Gruppens sammanträden m.m. 

Under 2011 har gruppen haft sju sammanträden och under 2012 har gruppen 

haft fem sammanträden. Vid flera av dessa möten har olika företrädare 

från förvaltningar och bolag inom landstinget informerat om sin verksamhet. 

Gruppen har även haft externa gäster som informerat om olika frågor. 

Företrädare från förbundet och MUF-distriktet har haft närvaro- och 

yttranderätt vid gruppens sammanträden. Under hösten 2012 hade gruppen 

även ett heldagsmöte tillsammans med övriga Allianspartiers grupper i landstinget, 

med inbjudna externa talare. 

Varje vecka har gruppens medlemmar fått ett informationsbrev Veckokollen, 

via e-post. Det har även förekommit extrautskick av Veckokollen då det funnits 

behov av att snabbt informera gruppen om aktuella händelser. 

102 


Gruppstyrelsens sammanträden 

Landstingsgruppens styrelse har sammanträtt före gruppmötena. Gruppstyrelsen 

har haft sju sammanträden under 2011 och sex sammanträden under 

2012. Det har tillkommit extramöten under arbetet med landstinget budget. 

Representanter i andra viktiga gemensamma organ 

• Torbjörn Rosdahl har varit ersättare i Sveriges Kommuner och Landstings 

styrelse. 

• Christer G Wennerholm har varit ordförande i Mälardalsrådet. 

• Christer G Wennerholm har varit ordförande i Svensk Kollektivtrafik. 

• Lars Joakim Lundquist har varit ledamot i Rikssjukvårdsnämnden. 

Slutord 

Ett stort tack riktas till den moderata landstingsgruppen och kansliets personal 

för goda arbetsinsatser under 2011 – 2012. 

Slutligen vill också den moderata landstingsgruppen tacka de båda förbunden, 

deras ordförande, ombudsmän samt övrig personal för ett mycket gott 

samarbete. Ett särskilt tack riktas till medlemmarna, förtroendevalda i riksdag 

och kommuner, MUF-distriktet, kvinnonätverket och seniorerna. 

Stockholm den 31 januari 2013 

Torbjörn Rosdahl Hans-Erik Malmros 

Finanslandstingsråd och gruppledare Gruppsekreterare 


Verksamhetsberättelse MUF Stockholm 

2011 

Distriktsstyrelsen avger härmed verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 

2011/2012. 

Distriktsstämma 2011 

2011 års distriktsstämma ägde rum 19–20 februari i Landstingssalen. 

Distriktsstyrelse 

Vid 2011 års stämma valdes följande styrelse att leda distriktets arbete för 

tiden fram till nästa distriktsstämma: 

Jessica Rosencrantz Distriktsordförande 

Manne Bergström 1:e vice ordförande 

Andréa Ström 2:e vice ordförande 

Edward Dahlbäck Rörström Ledamot 

Arin Karapet Ledamot 

Magdalena Schröder* Ledamot 

Sofia Fölster Ledamot 

Olof Kollinius Ledamot 

Filip Solsjö Ledamot 

Fredrik Kärrholm Ledamot 

* Magdalena Schröder entledigades från sitt uppdrag den 20 juli för att tillträda 

tjänsten som ombudsman för MUF Stockholm. 

Representanter från Moderat Skolungdom i distriktsstyrelsen: 

Louise Stenberg Ordförande i MSU-kommittén 

Jacob Giesecke** Vice ordförande i MSU-kommittén 

** Jacob Giesecke entledigades från sitt uppdrag den 21 juni 

104 


Revisorer 

Vid distriktsstämman valdes följande revisorer: 

Ekonomiska revisorer 

Ordinarie: Johan Rönnkvist på PricewaterhouseCoopers 

Ersättare: Distriktsstämman uppdrog åt PricewaterhouseCoopers att 

utse ersättare inom byrån. 

Verksamhetsrevisorer 

Ordinarie: Arba Kokalari 

Ersättare: Petter Krönmark 

Valberedning 

Vid distriktsstämman valdes följande valberedning: 

Tina Ghasemi, ordförande 

Jasmin Farid 

Niosha Esfahani 

Patrik Brage 

Pär Holmbäck 

Ledamot i valberedningen från Moderat Skolungdom samt ersättare för 

denna 

Ordinarie: Rutger Linderoth 

Ersättare: Christian Rundquist 

Distriktsstyrelsens arbetsutskott 

Arbetsutskottet har haft ansvar för ekonomisk uppföljning och personalfrågor. 

Ordförande: Jessica Rosencrantz 

Ledamöter: Manne Bergström, Andréa Ström 

Sammanträden 

Distriktsstyrelsen har haft 10 protokollförda möten under verksamhetsåret. 


2011 

26 februari Göteborg 

12–13 mars Nynäshamn 

20 mars Robert Almströmsgatan 2 

8 maj Gamla Stan 

13 juni Robert Almströmsgatan 2 

20 augusti Robert Almströmsgatan 2 

12 oktober Robert Almströmsgatan 2 

19 december Robert Almströmsgatan 2 

2012 

12 januari Robert Almströmsgatan 2 

15 januar Robert Almströmsgatan 2 

Personal 

Under verksamhetsåret har MUF Stockholm haft Rickard Blomstrand som 

ombudsman fram till augusti månad och Magdalena Schröder från den 

1 augusti. 

Deltagande i länsförbundens verksamhet 

Representanter i länsförbundsstyrelserna: 

Stockholms stad: Jessica Rosencrantz, ledamot 

Manne Bergström, ersättare 

Stockholms län: Sofia Fölster, ledamot 

Magdalena Schröder, ersättare 

Medlemmar 

MUF Stockholm hade vid 2010 års slut 3051 medlemmar och hade vid årets 

slut 2011 ökat till 3188 medlemmar. Det innebär en ökning med 4 procent 

och gör oss till landets största distrikt med 1184 medlemmars marginal. 

106 


Utbildningsverksamhet 

MUF Stockholm har under det gångna året haft en blomstrande utbildningsverksamhet 

och ett brett spektrum av utbildningar med olika inriktningar 

och målsättningar har anordnats. Förutom en utbildningsansvarig i 

distriktsstyrelsen har en utbildningsgrupp utsetts. Nedan redogörs för tre av 

årets största utbildningsevenemang. 

Vårutbildningen 

Vårutbildningen var en av årets största endagsutbildningar och ägde rum 21 

maj. Cirka 120 MUF:are samlades i Gamla Stan för att utbildas av föreläsare 

i några av de ämnen som moderaterna historiskt sett haft svårast att vinna 

stora väljarsympatier i. Jessica Rosencrantz höll ett inledande talarpass och 

därefter höll debattören, krönikören och egenföretagaren pratade Thomas 

Gür om en bättre integrationspolitik. Under eftermiddagen lyssnade deltagarna 

även till VD:n för välgörenhetsorganisationen Working for Change 

och en paneldebatt om sprutbyte med såväl politiker som akademiker i 

panelen. 

Summercamp 

I mitten av augusti månad avhölls det traditionsenliga annuella Summercamp 

som även i år hölls i Fiskeboda. Antalet deltagare uppgick till cirka 140 

personer, de flesta från Stockholm, men vi fick även besök av medlemmar 

från andra distrikt. Deltagarna fick välja mellan tre olika passinriktningar: 

ny, veteran och spets. Talare under helgen var bland andra Jens Spendrup, 

styrelseordförande i Spendrup och ordförande i företagarna, socialförsäkringsutskottets 

ordförande Gunnar Axén samt debattören och riksdagsledamoten 

Johnny Munkhammar. 

Höstutbildningen 

En annan årlig tradition i MUF Stockholm är Höstutbildningen som i år 

avhölls den 26–27 november och precis som åren innan höll vi till på Nacka 

Quality Hotell. Deltagarrekord uppnåddes då mer än 200 medlemmar fanns 

på plats under utbildningshelgen. Ett brett spektrum av talarpassvalmöjligheter 

erbjöds deltagarna och en utvald skara deltagare fick även delta i en 

speciellt inriktad USA-utbildning anordnad av MUF Stockholms utrikespolitiska 

arbetsgrupp. Några av helgens talare var Michael Storåkers, VD 

på Bukowskis auktionsföretag, Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv, 


Markus Uvell, VD för tankesmedjan Timbro och Dr Nigel Ashford från 

George Mason University, Washington DC. Resultaten från den utvärdering 

av utbildningen som deltagarna fick fylla i under den sista utbildningsdagen 

påvisade att en stor majoritet av deltagarna var mycket nöjda med utbildningen 

och dess kvalitet. 

Föreningsverksamhet 

2011 har varit ett bra år för föreningsverksamheten. MUF Stockholm har 

fått flertalet nya föreningar och dessutom har många av de redan befintliga 

föreningarna haft en hög aktivitetsgrad och därigenom lyckats öka sitt antal 

aktiva medlemmar. Distriktets roll i detta har varit allt från dagligt stöd till 

organisering av föreningsform och ordförandehelger. 

Nya föreningar 

Redan i början av året startade vi två nya föreningar i Mälarhöjden och i 

Skärholmen. Båda föreningarna har utvecklats imponerande under året med 

många aktiviteter och kampanjer. Under året har därefter även MUF Väsby 

och MUF Södertälje tillkommit. Under hösten startades även MUF Värmdö 

på nytt. Det är en förening som under en period varit vilande men som nu 

är igång igen. Allt som allt har alltså fem nya föreningar startats under 2011, 

ett resultat som vi är stolta över. 

Föreningskickoff 

Strax efter stämman anordnades en föreningskickoff för att verkligen kickstarta 

verksamheten. Ett moment i denna var befattningsutbildningar med 

ett eget pass för varje ansvarområde i styrelsen (ordförande, sekreterare, 

kampanjansvarig etcetera). Detta var särskilt givande för de som var nya på 

sin post i styrelsen. 

Ordförandehelg 

Under året har vi haft två ordförandehelger: den ena på våren och den andra 

på hösten. På våren åkte vi ut till en stuga på Värmdö och spenderade en 

helg med fokus på ledarskap och kommunikation. Vi hade många givande 

diskussioner och lyssnade på intressanta talare som bland annat Henry Stenson. 

Ordförandehelgen på hösten hölls i Moderaternas hus i Gamla stan och 

hade fokus på retorik. Detta efter särskilda önskemål från ett flertal ordfö- 

108 


anden då det i rollen som ordförande ingår att tala i diverse sammanhang. 

Retorikexperterna Carl Grufman och Mikael T. Eriksson delade med sig av 

sina erfarenheter och ordförandena fick även delta i många givande övningar. 

Ordförandeforum 

Förutom de två helgerna har vi även anordnat kontinuerliga träffar för 

ordföranden. Dessa träffar har varit ett tillfälle för föreningsordföranden att 

diskutera sina verksamheter med varandra. De har fått utbyta lärdomar och 

bolla idéer. Dessa träffar har även lagt grunden för flera konstruktiva samarbeten 

föreningar emellan. 

Dagligt stöd 

Olika träffar och utbildningar har varit en viktig del i distriktets föreningsverksamhet. 

Minst lika viktig har dock det dagliga stödet varit. Detta har 

inneburit både att i samtal ge råd och tips till föreningsordföranden och 

att bistå med hjälp under kampanjer och aktiviteter. Dessa samtal och nära 

samarbete är värdefulla, för föreningsaktiva och för distriktsstyrelsen. 

Unga förtroendevalda 

Efter valet 2010 tog många unga kandidater plats i fullmäktige och nämnder 

runt om i Stockholms län och Stockholms stad. MUF Stockholm har under 

verksamhetsåret arrangerat flera nätverksträffar för Stockholms stad och läns 

alla unga förtroendevalda moderater. Syftet med nätverksträffarna har varit 

både idéutbyte och nätverkande samt möjlighet att kunna driva politiska 

frågor tillsammans brett över hela Stockholm. 

Totalt har tre nätverksträffar med olika teman hållits. Den första hade temat 

ideologi och kommunpolitik, den andra hade fokus på skillnaderna mellan 

att bedriva politik i opposition och i majoritet och den tredje nätverksträffen 

handlade om kampanjförbudet som råder i många av länets kommuner och 

på många av skolorna i Stockholms stad. 

Genom att ha ett bra samarbete mellan föreningar och unga förtroendevalda 

i länets kommuner och i Stockholms stad ökar MUF Stockholms möjligheter 

att påverka lokala beslut på riktigt. MUF Stockholms lokalföreningar har 

också uppmuntrats att använda sig av sina unga förtroendevalda för att driva 

igenom lokala frågor. 


Återvärvning 

MUF Stockholm har under det gångna verksamhetsåret satsat stort på att 

återvärva icke betalande medlemmar till distriktet genom en aktiv telemarketingsatsning. 

MUF Stockholm har anordnat återvärvningsveckor med fokus 

på återvärvning på central nivå såväl som på föreningsnivå. 

Satsningen på telemarkting har bidragit till att distriktet har ett lägre tapp av 

gamla medlemmar och att distriktet som helhet växer. 

Kampanjutveckling 

Distriktsstyrelsen har under verksamhetsåret arbetat med kampanjutveckling 

huvudsakligen inom två områden. Dels genom att utbilda medlemmar och 

föreningar i kampanjutveckling och dels genom att ta fram och trycka ett 

eget kampanjmaterial unikt för distriktet. 

Utbildning 

Distriktsstyrelsen har under året arbetat med att utbilda föreningar och 

medlemmar i kampanjutveckling i huvudsak i anslutning till föreningsträffar 

likt föreningsforum och ordförandekvällar. Passen fokuserade på att utveckla 

föreningarnas och framförallt kampanjansvarigas kunskap inom kampanj i 

alltifrån upplägg till enkla tips och tricks. Stor vikt lades även på att utbilda 

ansvariga i att ta fram eget kampanjmaterial med verktyget kampanjmotorn. 

We Have A Drea(m) 

MUF Stockholm har under verksamhetsåret tagit fram och släppt ett egenproducerat 

kampanjmaterial under parollen ”We Have A Drea(m)”. Fokus 

med kampanjen var att ta fram ett material som håller över tid och som 

beskriver vår moderata vision för Stockholm, med konkreta politiska förslag 

som tar oss dit. Kampanjen har varit mycket uppmärksammad, bland annat 

av Dagens Nyheters ”På-stan”-redaktör Viktor Barth-Kron i dennes kolumn 

i tidningen. 

Politisk produktion 

Arbetet med politisk produktion fokuserade under verksamhetsåret 2011 på 

utbildningspolitik. Under verksamhetsårets första månader tillsatte distriktsstyrelsen 

en arbetsgrupp som har arbetat metodiskt med att ta fram en 

utbildningsrapport. Arbetet inleddes med en genomgång av MUF Stock- 

110 


holms tidigare ställningstaganden i utbildningsfrågor. Gruppen gick igenom 

de senaste tio årens stämmoprotokoll och vilka beslut respektive stämma valt 

att fatta i olika utbildningsfrågor. Det framkom ganska omedelbart att MUF 

Stockholm länge valt att prioritera utbildningssystemets tidigare del. Förskola, 

skola och gymnasium har legat till grund för många politiska diskussioner 

inom distriktet. Däremot kunde gruppen konstatera att utbildningssystemets 

senare del varit mindre debatterat. Gruppen valde därför att huvudsakligen 

fokusera sitt arbete på högskolor och universitet, men fortsatte även att titta 

på grundskolan och gymnasiet. 

Nästa del av gruppens arbete bestod utav inläsning i tre etapper. Utgångspunkten 

var att förstå hur högskolor och universitet fungerar idag. Därefter 

har gruppen tittat på vad olika intresseorganisationer inom högskolesektorn 

efterfrågar och rapporter som dessa organisationer har tagit fram. Slutligen 

undersökte gruppen vad externa aktörer och forskare har sagt om den 

svenska högre utbildningen. 

Del tre av gruppens arbete bestod i att ta fram ett utkast till en rapport samt 

att lyssna in vad distriktets föreningar hade för synpunkter. På en föreningsordförandekväll 

under hösten fick alla föreningsordföranden möjlighet 

att läsa rapporten och komma med synpunkter. Rapporten färdigställdes i 

november och då bestämde även distriktsstyrelsen att delen gällande högre 

utbildnings skulle omarbetas till en proposition för distriktsstämman 2012. 

En sådan proposition har framställts och kommer att presenteras vid distriktsstämman. 

Idémod 

Under elva torsdagskvällar under våren och nio under hösten har talarkvällar 

eller debatt med inbjudna talare/debattörer anordnats på Blå hörnet i 

Gamla Stan, under verksamhetsnamnet Idémod. Varje kväll har inletts med 

dryck, tilltugg och mingel och avslutats på närbelägen pub för samkväm och 

fortsatt politisk diskussion. 

Målgruppen har i första hand varit studenter, genom att erbjuda en intellektuell 

och socialt intressant verksamhet för just äldre medlemmar. Idémod 

syftar dels till att bidra till en mer kvalificerad bildning inom förbundet och 

dels till att höja medelåldern bland aktiva i distriktet. 


Utrikespolitik 

Under verksamhetsåret 2011 startade MUF Stockholm en större utrikespolitisk 

satsning. Verksamheten har fokuserat på att lägga en grund för utrikespolitiken 

i MUF Stockholm, vilket har resulterat i flera olika och framgångsrika 

projekt. En del av verksamheten har kretsat kring utbildningar, 

där vi under våren har haft talarkvällar om situationen i Nordafrika samt en 

dagsutbildning om Ryssland. Under höstterminen hade vi även talarpass på 

MUF Stockholms årliga höstutbildning, där temat var USA: s presidentval 

2012. Vår målsättning har varit att erbjuda utbildningar med kompetenta 

och kunniga talare som talat om aktuella ämnen. 

En annan del av verksamheten har fokuserat på kontakt med andra ungdomsförbund. 

I maj 2011 besökte MUF Stockholm i samarbete med MUF 

Södermalm Conservative Future (CF) i London. Syftet med besöket var att 

skapa bättre relationer och diskutera möjligheter för fortsatt samarbete med 

CF. Vidare har vi under hösten haft besök av vårt systerungdomsförbund i 

Georgien. Besöket arrangerades av Jarl Hjalmarsson Stiftelsen, men under 

besöket fick MUF Stockholm förtroendet att visa hur ett politiskt ungdomsförbund 

bedriver kampanjverksamhet samt hur vi sprider våra politiska 

budskap. 

Fortsättningsvis har vi även deltagit i flera andra utrikespolitiska arrangemang. 

MUF Stockholm var t.ex. med och visade vårt stöd för Vitrysslands 

befolkning under en manifestation på Norrmalmstorg, vi har dessutom varit 

på studiebesök på Uppsala Garnison samt deltagit på ett ungdomspolitiskt 

säkerhetsseminarium på Försvarshögskolan. Sammanfattningsvis kan sägas 

att verksamhetsåret 2011 har fokuserat på innehållsrika utbildningar, bra 

möten och förbättrade relationer med politiska ungdomsförbund utomlands 

samt övriga utrikespolitiskt kopplade aktiviteter som studiebesök och deltagande 

i aktuella evenemang. Syftet med verksamheten har varit att underlätta 

för våra medlemmar att lättare kunna ta den utrikespolitiska debatten, 

där en djupare förståelse och ökad insikt i utrikespolitik är fundamental. 

Event-verksamhet 

Under året har flera events hållits i MUF Stockholms regi. Det har varit 

kampanjer på ett flertal större arrangemang i Stockholm och olika politiska 

och sociala arrangemang på lokalen. 

112 


I början av verksamhetsåret deltog MUF Stockholm i den persiska festivalen 

”Persisk eldfest” i Kungsträdgården där en lyckad kampanj genomfördes och 

nya medlemmar värvades. En stor kampanj hölls också i samband med sista 

deklarationsdagen 2 maj utanför skatteverkets huvudkontor på södermalm. 

Kampanjen pågick ända fram till tolvslaget och kaffe, bullar och information 

om Alliansens skattesänkningar delades ut till dem som köade för att få 

lämna in sin deklaration. 

I sommars hölls också kampanjer i samband med Nationaldagen, dels på 

golfängarna i Sundbyberg och utanför Skansen. Skansen besöktes av MUF 

Stockholm igen senare under sommaren för en kampanj i samband med 

Allsång på Skansen. 

Verksamhetsåret 2011 har varit ett eftervalsår, men trots det har MUF Stockholm 

varit engagerade i flera valrörelser. Den 17 april hölls valvaka för finska 

parlamentsvalen och 15 maj hölls valvaka för omvalet i Västra Götaland. 

Som avslutning på året hölls den 12 december en stor julglögg på MUF 

Stockholms lokal med över 100 besökande. 

MUF Stockholm i media 

Under verksamhetsåret har Moderata ungdomsförbundet i Stockholm publicerats 

i en rad olika media. Distriktet och dess företrädare har förekommit i 

både dagstidningar, kvällstidningar, lokaltidningar, TV, radio och på Internet. 

Det gäller såväl riksupplagor som lokal media. 

Bland de traditionella papperstidningarna har distriktet förekommit bland 

annat i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet samt 

en majoritet av länets alla lokaltidningar. Enskilda medlemmars värdefulla 

insatser i form av insändare och debattartiklar bidrar till att göra listan 

längre. Bland andra media går att finna till exempel inslag i TV4 Kvällsöppet, 

TV4 Nyheterna, Sveriges Television, Sveriges Radio Metropol, Sveriges 

Radio Ekot, Dagens Opinion, Newsmill, Politikerbloggen samt många av de 

tidigare angivna tidningarnas nätupplagor. 


Moderata Studenter 

Moderata Studenter Stockholm har haft ett fantastiskt verksamhetsår och 

värvat många nya medlemmar. MST Stockholm nådde sitt mål, att bli Sveriges 

största MST distrikt, under året och har idag 577 medlemmar. Närvaron 

på Stockholms högskolor och universitet har ökat och alla föreningar har 

haft regelbundna kampanjer under året. 

Samarbetet mellan föreningarna har stärkts och föreningarna har haft flera 

gemensamma aktiviteter och kampanjer, däribland en större studentsittning 

i oktober med närmare 100 gäster från både Stockholm och andra distrikt. 

Alla föreningar hade även en gemensam nymedlemskväll under hösten dit 

flera nya medlemmar kom och majoriteten av dem som kom på middagen 

är idag mycket engagerade i någon av föreningarna. Alla föreningar har även 

haft egna middagar med olika teman för att locka nya medlemmar och engagera 

befintliga medlemmar. 

Under året har alla ordföranden haft gemensamma planeringsmöten och i 

augusti åkte ordförandena iväg tillsammans med MST-ansvarig från distriktsstyrelsen 

på en MST-kickoff som lade grunden för det resterande 

verksamhetsåret. 

Under året har MST Södertörn blivit ett eget kårparti på högskolan, vilket 

innebär att föreningen får ställa upp i kårval, kampanja inomhus och får 

många andra fördelar som underlättar deras verksamhet. MST Södertörn 

har även haft ett välbesökt glöggmingel med en särskilt inbjuden gäst som 

talade. MST Stockholms Universitet ställde för första gången upp i kårvalet 

och bedrev en intensiv valrörelse med mängder av eget material och egna 

affischer. Det hårda arbetet som lades ner ledde till ett mycket lyckat resultat. 

Föreningen fick in tre representanter från föreningen som är med och styr 

politiken på universitetet. 

MST Handelshögskolan anordnade ett mycket lyckat lunchseminarium på 

skolan med Anders Borg som inbjuden gäst. Över 100 studenter kom och 

lyssnade och mängder av medlemmar värvades. MST Handelshögskolan har 

även förbättrat sina relationer med kåren, något som bådar gott inför kommande 

verksamhetsår. 

114 


I somras tävlade MST Stockholm/MST Uppsala MSU Stockholm/MSU 

Uppsala i en fotbollsturnering som ägde rum i Märsta mittemellan distrikten. 

En otroligt stark kämparglöd och ett gott samarbete visades upp från 

hela MST som vann matchen. 

Under året har en ny förening startats upp – Moderata Studenter Stockholms 

län. Föreningen är till för alla de studenter som studerar vid ett annat 

lärosäte än de redan befintliga föreningarnas universitet och högskolor. 

Föreningen har vuxit snabbt och det har visat sig finnas ett stort intresse 

från studenter från hela länet att vara med. Genom vår nya förening når vi 

mängder av nya potentiella medlemmar och vi får möjlighet att kampanja på 

högskolor vi aldrig tidigare har varit på. 

Ett annat mål under året var att föreningsordförandena i Stockholm skulle 

få ett större utbyte med andra ordföranden i landet. Föreningsordförandena 

från Stockholm har varit aktiva ute i landet genom att åka på distriktsforum, 

vara med på kampanjturnéer och delta i politiska produktionsgrupper, allt 

med fantastiska resultat. 

Under året har Moderata Studenter blivit ett starkare varumärke, såväl i 

som utanför distriktet. På högskolorna och universitetet vet man idag vilka 

Moderata Studenter är och även i majoriteten av partiföreningarna runt om 

i Stockholm har man god kunskap om vad Moderata Studenter är. Organisationen 

blir inte längre sammanblandad med Fria moderata studentförbundet, 

något som gjort det lättare för föreningarna att marknadsföra sina egna 

politiska frågor. 

I oktober skrev alla MST-ordföranden tillsammans med MST-ansvariga 

Andréa Ström en debattartikel om hur studenterna ska kunna komma ut 

på arbetsmarkaden och artikeln publicerades sedan på Newsmill. MST SU 

har även skrivit flera artiklar i Gaudeamus, universitetets egen tidning för 

studenter. 

Envishet och glädje är de två ord som starkast har präglat MST Stockholms 

verksamhetsår. MST har funnits överallt hela tiden, och inte ryggat tillbaka 

för regn och blåst eller slit och hårt arbete, utan alltid haft ett leende på läpparna. 


Verksamhetsberättelse MUF 20+ 

Styrelsens arbete 

Vid MUF 20+ årsmöte den 29 januari 2011 valdes följande föreningsstyrelse: 

Sophia Granswed Ordförande 

Erik Bodin Vice ordförande 

Sofia Kacim Ledamot 

Mikael Lind Ledamot 

Joanna Ljungren Ledamot 

Christopher Hamrén Ledamot 

Jennyfer Valgelata Ledamot 

Johan Eldh. Ledamot 

Styrelsen har under året haft sex protokollförda styrelsemöten: 

2011-02-13, 2011-03-02, 2011-04-03, 2011-05-02, 2011-09-04 och 2011- 

11-20. 

Politiskt utvecklingsarbete 

Föreningen har under året haft som mål att jobba mer med politisk utveckling, 

med fokus inom tre politiska områden; bostadspolitik, miljöpolitik 

och ungt entreprenörskap. Vi har även under året haft som mål att starta en 

egen hemsida, som nu också är aktiverad. Vår förhoppning är att hemsidan 

kommer att börja uppdateras i början av 2012, och tanken är att vi sprider 

information om våra aktiviteter, delar med oss av andra aktiviteter i distriktet 

och förbundet samt att skriva blogginlägg. 

Kampanjverksamhet 

MUF 20+ har under året genomfört fem morgonkampanjer kl. 07.30–08.30 

vid tunnelbanestationerna T-centralen, Odenplan och Tekniska Högskolan: 

2011-03-25, 2011-04-08, 2011-05-17, 2011-09-23 och 2011-10-07. 

After works 

Föreningen har under året arrangerat två After works: 

21 april I Spegelbaren på Berns Salonger med cirka 

40 besökare. 

116 


25 maj På Zanzibars uteservering med ca 30 besökare. 

Kvällens talare var Jonatan Hedin (från 

United Minds) som pratade om ungas syn 

på politik och statistik kring hur unga människor 

röstar idag. 

Företagsbesök 

Den 31 maj arrangerades ett företagsbesök på Klarna, där 20 föranmälda 

medlemmar gavs möjlighet att träffa ett flertal av företagets ledande personer 

inom olika områden, samt lyssna till två föredrag och få en rundvandring. 

Besöket avslutades med ett mingel med Klarnas anställda och det bjöds på 

buffé. Det gavs även möjlighet att ställa frågor vilket flitigt utnyttjades och 

det slöts värdefulla kontakter med företagets anställda. 

Grillkväll 

Föreningen arrangerade för tredje året i rad en grillkväll i Rålambshovsparken 

den 15 juni med över 50 deltagare. Likt föregående år uppskattades 

grillkvällen av samtliga medlemmar. 

Brunchkryssning 

Den 18 september anordnades en tre timmar lång brunchkryssning i Stockholms 

skärgård med MS/Blue Charm. Med på kryssningen var Pär Henriksson 

från Svenskt Näringsliv och 20 stycken MUF 20+ medlemmar. Pär pratade 

om Svenskt Näringslivs syn på framtidens Sverige och vilka utmaningar 

vi står inför. Kryssningen blev mycket uppskattad av alla deltagare. 

Talarkväll 

Den 17 oktober anordnades en talarkväll med vår socialförsäkringsminister, 

Ulf Kristersson, där han pratade om sjukförsäkringens historia, regeringens 

arbete och sjukförsäkringens utformning idag. Många personer var med och 

förgyllde denna kväll som anordnades på Blå Hörnet i Gamla Stan. 

Utbildning 

MUF 20+ genomförde den 12 november en endagsutbildning med syftet 

att locka medlemmar genom att erbjuda talare som inte enbart bestod av 

politiker utan även från näringsliv och organisationssektorn. Temat för utbildningen 

var ”Ett växande Stockholm”, och dagen inleddes med en kortare 


lunch. Talare på utbildningen var: Magnus Orest från Yimby, Anna König 

Jerlmyr, Ewa Björling och Andreas Lundgren från IBM. 

Verksamhetsberättelse MSU Stockholm MSU och dess 

kommitté 

Vid 2011 års distriktsstämma valdes följande personer att leda MSU Stockholm 

intill kommande distriktsstämma 

Louise Stenberg Ordförande 

Jacob Giesecke* Vice ordförande 

Delmon Haffo Ledamot 

Fritz Lennaárd Ledamot 

Gustel Wärnberg Ledamot 

Hannah Larby Ledamot 

* Den 21 juni entledigades Jacob Giesecke från sitt uppdrag i MSU-kommittén 

och Delmon Haffo valdes av MSU-kommittén till tillförordnad vice ordförande 

verksamhetsåret ut. 

MSU och kampanj 

I början av verksamhetsåret satte MSU-kommittén ett värvarmål på 1000 

personer, vilket har krävt ett stort fokus på kampanj. MSU:s uppgift är 

framför allt att vara en kampanjorganisation som syns runt om i skolor och 

där ungdomar befinner sig. Nya metoder för effektivare kampanjer har tagits 

fram under året. Exempelvis har det skapats incitament för att värva i form 

av priser som att träffa statsminister Fredrik Reinfeldt, Europaparlamentariker 

Gunnar Hökmark och andra politiker. 

En SWAT-grupp startades under hösten med huvuduppgift att vara drivande 

i kampanjandet i MSU Stockholm. Denna grupp av duktiga kampanjare har 

hjälpt MSU-kommittén att ringa runt till Stockholms alla gymnasieskolor 

ett flertal gånger. De har bistått med kampanjhjälp och de har styrt kampanjer 

på skolor och olika events. 

118 


Under årets gång har det, utöver regelbundna kampanjer, styrts upp bland 

annat fyra kampanjveckor, två nationella kampanjdagar, två distriktskampanjdagar 

och två kampanjmånader. 

Under den första kampanjveckan värvades över hundra personer, vilket kom 

att sätta ribban för verksamhetsåret. Nationella kampanjdagen, som MUF 

nationellt anordnar, har gått av stapeln två gånger under verksamhetsåret. 

Båda gångerna var det MUF Stockholm som lyckades värva flest medlemmar 

i absoluta tal. Nationella kampanjdagen är ett väldigt bra sätt att engagera 

medlemmar och föreningar att gå ut och kampanja. Av samma anledning 

valde MSU Stockholm att införa distriktskampanjdagar, vilka fungerar precis 

som en lokal nationell kampanjdag. Det engagerade flera MSU-föreningar i 

Stockholm att kampanja på sina skolor. 

Efter sommarlovet storsatsades det på skolstartskampanjer och det anordnades 

därför en hel kampanjmånad där vi varje dag i en månad kampanjade på 

skolor runt om i Stockholms stad och län. Vi lyckades under denna månad 

värva mer än 400 medlemmar. Även under höstterminens sista veckor kampanjade 

MSU Stockholm på minst en skola om dagen. 

En kampanjsatsning utanför skolan var UNG 08-kampanjen. Under en 

vecka kampanjade MSU Stockholm vid UNG 08-festivalen i Kungsträdgården 

och nästan 100 ungdomar valde att bli medlemmar. För att sammanfatta 

värvningsresultaten har MSU Stockholm under året växt med 

210 personer (en ökning med 11 % från föregående år) och är nu större än 

någonsin under den tid som det finns register över antal medlemmar. Den 

31 december 2011 hade MSU Stockholm 2157 medlemmar. 

MSU och onsdagsfika 

Verksamhetsårets första onsdagsfika handlade om FN, med inbjuden gäst i 

form av Paulina Neuding från den liberala tidskriften Neo. Fram till sommaren 

bjöds det bland annat på föredrag av Anna Kinberg Batra – moderaternas 

egen gruppledare i riksdagen, kampanjteknik, Annie Johansson från 

Centerpartiet (numera Lööf och partiledare), Sofia Arkelsten – partisekreterare 

för moderaterna, diskussioner, Peter Wolodarski från DN och debatter. 

Efter ett sommaruppehåll och en skön ledighet drog onsdagsfikorna igång 

igen i augusti, och förste man ut var Aron Modig, KDU:s förbundsordföran- 


de. Därefter har vi fått besök av SECO som talat utbildningspolitik, Företagarnas 

riksorganisation och haft diskussioner inom olika ämnen. 

Onsdagsfikorna har också gästats av både Rojalistiska och Republikanska 

föreningen för att debattera och diskutera monarkins vara eller icke vara. 

Därutöver har vi fått lära oss mer om ideologi och retorik, samt gästats av 

både Skattebetalarna och Unga aktiesparare som gett oss information om 

deras frågor. Och sist men inte minst har vi haft politiskt spel där deltagarna 

fått skapa egna partier och kämpat om regeringsmakten. 

Antalet deltagare har varierat från fika till fika, men det ett ungefärligt medelsnitt 

på 25 personer per gång. Ett flertal nya medlemmar har engagerat sig 

genom att närvara på onsdagsfikorna. 

MSU och MSU-råd 

Rådets uppgift att är att hjälpa och stödja MSU-föreningars verksamhet 

till att förbättras, och under det gångna året har MSU rådet sammantätt 

regelbundet. Föreningarna har i rådet fått planera och sätta upp mål för 

verksamheten och fortlöpande rapportera hur verksamheten fortskrider. Det 

gör rådet till ett utmärkt forum för att dela med sig av idéer och erfarenheter 

mellan de olika föreningarna. MSU rådet har under hösten uppmuntrat föreningarna 

att samarbeta och som en del av det så har grupper av föreningar 

ordnat sociala aktiviteter, så som den debattävling som hölls i november. 

För att stärka rådets politiska och demokratiska funktion har ett projekt, 

med mål att ta en politisk profil för rådet, påbörjats under hösten. I arbetet 

får MSU-föreningarna komma med förslag som sedan bearbetas av rådet, 

vilket ger möjlighet för enskilda MSU-medlemmar ute på skolorna att lämna 

in idéer och förslag som vidareutvecklas och behandlas i rådet. Arbetet med 

projektet är planerat att fortsätta under verksamhetsåret 2012. 

MSU och föreningarna 

Under 2011 har ett stort antal nya MSU-föreningar startats och andelen 

aktiva föreningar har också ökat. Antalet föreningar har ökat ifrån 16 vid 

verksamhetsåret 2010 års slut till 26 vid utgången av verksamhetsåret 2011. 

Föreningarna har själva arrangerat kampanjer och ett flertal sociala aktiviteter 

för sina medlemmar som till exempel nymedlemssträffar och fikor. 

Utöver traditionella kampanjer så har föreningar ordnat kampanjer så som 

120 


glöggkampanj, namninsamlingar och varumärkesbyggande kampanjer. Även 

kampanjer där MSU-föreningar verkar för att eleverna ska associera MSU 

med positiva saker har arrangerats där några exempel är kaffeutdelningar vid 

nationella prov, välgörenhetsinsamlingar och påskäggsjakt. Eget kampanjmaterial 

har tagits fram av föreningar för att driva aktuella och lokala frågor på 

den egna skolan. 

De föreningar som finns idag är: 

MSU Blackeberg, MSU Franska skolan, MSU Bromma Gymnasium, MSU 

Danderyds Gymnasium, MSU Engelska Gymnasiet, MSU Hersby Gymnasium, 

MSU Jensen Norra, MSU Klara Norra, MSU Kungstens Gymnasiet, 

MSU Kungsholmens Gymnasium, MSU Nacka Gymnasium, MSU Norra 

Real, MSU Rödaberg, MSU Sam gymnasiet Järfälla, MSU SSHL, MSU S:t 

Eriks Gymnasium, MSU Södra Latin, MSU Teoretiska, MSU VRG Jarlaplan, 

MSU VRG Odenplan, MSU YBC, MSU Tibble Gymnasium, MSU 

Östra Reals Gymnasium, MSU Huddinge, MSU John Bauer, MSU Rudbecks 

Gymnasium. 

MSU och utbildningar 

MSU rådet arrangerade i november Föreningsforum, en heldagsutbildning 

med syfte att stärka kontakten mellan de olika MSU föreningarna och att 

utbilda föreningsordförandena i bland annat retorik och ledarskap. En del 

av forumet var ägnat åt en workshop med syfte att öka samarbetet mellan 

föreningarna. Ungefär 15 deltagare närvarade och fick lyssna till bland andra 

partisekreterare Sofia Arkelsten. På kvällen gick ett antal deltagare vidare för 

att gemensamt äta middag och reflektera över dagen. 

I januari månad anordnades en utbildning, med namnet JESUS (Jättedistriktens 

Egna SuperUtbildning Stockholm/Skåne), tillsammans med MSU 

Skåne. Det är en traditionsenlig utbildning, vilken i år hölls i Stockholm. 

Tio personer från Stockholm antogs för att fördjupa sina kunskaper kring 

skolpolitik. Talare var bland andra Nima Sanandaji, grundare av tankesmedjan 

Captus. På söndagen uppmanades deltagarna att hålla anföranden kring 

den, enligt dem, viktigaste skolfrågan idag. Syftet var dels att få arbeta mer 

interaktivt, att få tänka mer själv, samt kunna använda materialet till motioner 

till MSUs rikskonferens. 


MSU och andra distrikt 

Under sommaren samarbetade MSU Stockholm med MSU Uppsala, då 

det anordnades en fotbollsmatch. Även MST bjöds in för att tävla om titeln 

”Bästa fotbollslag”. Fotbollsmatchen ägde rum i Märsta, alltså mitt emellan 

de båda städerna. MST Stockholm vann turneringen. Eventet genererade ett 

pressklipp i Märstas lokala tidning. Det var en enkel och rolig aktivitet som 

förhoppningsvis blir till en tradition. 

122 


Verksamhetsberättelse MUF Stockholm 

2012 

Distriktsstyrelsen avger härmed verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 

2012/2013. 

Distriktsstämma 2012 

2012 års distriktsstämma ägde rum 18–19 februari i Landstingssalen. 

Distriktsstyrelse 

Vid 2012 års stämma valdes följande styrelse att leda distriktets arbete för 

tiden fram till nästa distriktsstämma: 

Jessica Rosencrantz Distriktsordförande 

Sofia Fölster 1:e vice ordförande 

Hannes Holmér 2:e vice ordförande 

Arin Karapet Ledamot 

Olof Kollinius Ledamot 

Alexander Haddad Ledamot 

Christopher Hamrén Ledamot 

Erik Ottoson Ledamot 

Fahim Shrikhanlou Ledamot 


Representanter från Moderat Skolungdom i distriktsstyrelsen: 

Helena Walentowicz Ordförande i MSU-kommittén 

Felix Andersson Vice ordförande i MSU-kommittén 

Revisorer 

Vid distriktsstämman valdes följande revisorer: 

Ekonomiska revisorer 

PWC (tidigare Öhrlings Pricewaterhouse Cooper) 


Verksamhetsrevisorer 

Ordinarie: Arba Kokalari 

Ersättare: Petter Krönmark 

Valberedning 

Vid distriktsstämman valdes följande valberedning 

Tina Ghasemi, ordförande 

Niosha Esfahani 

Pär Holmbäck 

Edward Dahlbäck 

Filip Solsjö* 

* Filip Solsjö lämnade sitt uppdrag i valberedningen den 13/12-12 

Ledamot i valberedningen från Moderat Skolungdom samt ersättare för 

denna 

Ordinarie: Louise Stenberg 

Ersättare: Delmon Haffo* 

* Delmon Haffo lämnade sitt uppdrag i valberedningen den 13/12-12 

Distriktsstyrelsens arbetsutskott 

Arbetsutskottet har haft ansvar för ekonomisk uppföljning och personalfrågor. 

Ordförande: Jessica Rosencrantz 

Ledamöter: Sofia Fölster, Hannes Holmér 

Sammanträden 

Distriktsstyrelsen har haft 12 protokollförda möten under verksamhetsåret. 

2012 

15 februari Robert Almströmsgatan 2 

25 februari Göteborg 

10–11 mars Blidö 

10 april Robert Almströmsgatan 2 

13 maj Robert Almströmsgatan 2 

124 


20 juni Robert Almströmsgatan 2 

22 augusti Robert Almströmsgatan 2 

3 oktober Robert Almströmsgatan 2 

29 november Robert Almströmsgatan 2 

2013 



Ytterligare att möte är planerat för februari månad. 

Personal 

Under verksamhetsåret har MUF Stockholm haft Magdalena Schröder som 

ombudsman. 

Deltagande i länsförbundens verksamhet 

Representanter i länsförbundsstyrelserna: 

Stockholms stad: Jessica Rosencrantz, ledamot 

Olof Kollinius, ersättare 

Stockholms län: Sofia Fölster, ledamot 

Hannes Holmér, ersättare 

Medlemmar 

MUF Stockholm hade vid 2011 års slut 3188 medlemmar och hade vid 

årets slut 2012 ökat till 3469 medlemmar. Det innebär en ökning med 

8,8 procent och gör oss till landets största distrikt med 1410 medlemmars 

marginal. MUF Stockholm som distrikt stod också för 46 procent av hela 

förbundets medlemsökning. 

Utbildningar 

MUF Stockholms utbildningsverksamhet syftar till att inspirera och aktivera 

distriktets medlemmar. MUF Stockholm har i år anordnat fyra, istället för 

tre, stora utbildningar. Varje utbildning har haft ett tema i syfte att skapa ett 

mervärde för medlemmar att gå på alla fyra utbildningar. En utbildningsan- 


svarig och en utbildningsgrupp har tillsatts av distriktsstyrelsen för att arbeta 

med utbildningsverksamheten. Varje utbildning i MUF Stockholm ska vara 

interaktiv och anpassad efter olika kunskapsnivåer för att tilltala så många 

medlemmar som möjligt. 

Vårutbildningen 

Vårutbildningen är en endagsutbildning med efterföljande middag som 

i år hade temat lokalpolitik. Utbildningen besöktes av ca 100 deltagare. 

Vårutbildningen gästades av bland annat infrastrukturminister Catharina 

Elmsäter-Svärd, trafiklandstingsråd Christer G Wennerholm och Stockholm 

Stads äldreborgarråd Joakim Larsson. Ett av passen bestod av en debatt om 

Stockholms nattliv med Östermalms närpolischef, en miljöpartist från tillståndsnämnden 

och MUF:s Arba Kokalari. 

Sommar kick-off 

Nytt för i år var MUF Stockholms Sommar kick-off. Utbildningen syftade 

till att peppa våra medlemmar inför sommarens kampanjer och hade också 

temat kampanj. Sommar kick-offen besöktes av ca 50 deltagare. På sommarkickoffen 

talade Moderaterna i Stockholms kampanjchef Peter Dannered 

och MUF Stockholms distriktsordförande Jessica Rosencrantz. Utbildningen 

hade även en paneldebatt med MUF Stockholms supervärvare som delade 

med sig av sina bästa värvningstips. 

Summercamp 

MUF Stockholms traditionella Summercamp hade i år temat ideologi. Summercamp 

hölls i Fiskeboda och besöktes av ca 100 deltagare. Deltagarna 

kunde välja mellan tre utbildningsgrupper; ny, veteran eller spets. Summercamp 

besöktes av bland andra Ewa Björling, Anna Kinberg Batra, Kent Persson, 

André Assarsson, Fredrik Segerfeldt, Nima Sanandaji och Årets lobbyist 

2011. 

Höstutbildningen 

Höstutbildningen hade i år temat utrikespolitik. Som vanligt ägde utbildningen 

rum på Quality Hotel i Nacka. Höstutbildningen besöktes av c:a 160 

deltagare. På höstutbildningen kunde deltagarna välja mellan olika pass efter 

preferens. Höstutbildningen besöktes av bland andra Gunnar Hökmark, 

Karin Enström, Christian Holm, Johan Forsell, Thomas Gür, Mats Johans- 

126 


son, Markus Nordström och Arba Kokalari. Det mest uppskattade passet på 

utbildningen var Folk och Försvar som höll spelet ”Minister för en dag” där 

deltagarna fick förhandla med varandra som ministrar i sina egna länder. 

Futurum 

Futurum är MUF Stockholms spetsutbildning som syftar till att ge en 

komplett spetsutbildning för att utveckla framtidens ledare i Moderata Ungdomsförbundet 

i Stockholm och Moderaterna i Stockholms stad och län. 

Deltagarna har utbildats inom områdena politik, ledarskap och kommunikation. 

Tre helgkurser har hållits (ledarskap, politikutveckling och kommunikation) 

samt en dagsutbildning (kandidatutbildning). Futurum avslutas under 

verksamhetsåret 2013 med en examinationsresa till London för samtliga 

deltagare som fullföljt alla utbildningens moment. Resan syftar till att besöka 

olika politiska verksamheter, tankesmedjor och träffa politiska företrädare. 

Futurum har under året också innehållit ett mentorskapsprogram och mentorerna 

har agerat som bollplank för adepterna. 

Föreningsverksamheten 

Under det gångna året har distriktsstyrelsen hållit ett antal träffar med 

föreningsordförandena. Syftet har varit att skapa en kontinuerlig dialog mellan 

de olika föreningarna och distriktet samt ge en löpande fortbildning till 

föreningsordförandena. Superföreningsforum har även hållits där samtliga 

styrelsemedlemmar från föreningarna varit välkomna att delta. 

Efter ett inledande uppstartsmöte med fokus på årets utmaningar har under 

året bland annat två helgaktiviteter med föreningsordförandena hållits på 

skatboets scoutstuga i Värmdö kommun. Vid den andra träffen var även 

föreningarnas vice ordförande välkomna att delta. Träffarna har varit lyckade 

och välbesökta. Vid båda tillfällena har fokus legat vid diskussioner och aktiviteter 

för att hjälpa och stötta föreningsledarna i sitt uppdrag. Distriktets 

stödfunktion till föreningarna har varit prioriterad varför DS ansträngt sig 

för att hålla så goda kontakter med föreningsföreträdarna som möjligt. Under 

december månad har även en telefonkonferens i syfte att sprida information 

gällande regler och formalia kring årsmöten. 

Superföreningsforum var vid första tillfället under våren välbesökt och lyckat. 

Fokus låg då på det kommande året, föreningarnas utmaningar och vilka 


möjligheter som fanns för föreningarna 2012, vilka projekt distriktsstyrelsen 

skulle arbeta med och hur detta kunde sammankopplas med föreningarnas 

verksamhet. Under året har distriktsstyrelsen haft som målsättning att etablera 

föreningar i alla kommuner och stadsdelar i hela Stockholms län. Under 

året har därför fattats beslut om att införliva Nykvarns kommun i MUF 

Södertäljes ansvarsområde då bedömningen är att det inte finns ett underlag 

i Nykvarn för en livskraftig förening. Under hösten har MUF Botkyrka även 

haft ett extra årsmöte för att välja en ny styrelse och har därmed återupplivat 

sin verksamhet. MUF Upplands-Bro som varit vilande är i uppstartsfas och 

har ett årsmöte planerat i mars 2013. 

Sammanfattningsvis har arbetet med föreningarna under 2012 varit tillfredsställande 

även om stora möjligheter till utveckling fortfarande finns. 

Återvärvning 

MUF Stockholm har under det gångna verksamhetsåret satsat stort på att 

återvärva icke betalande medlemmar till distriktet genom en aktiv telemarketingsatsning, 

att få så många icke betalande medlemmar som möjligt att 

fortsätta att visa sitt stöd för Moderata ungdomsförbundet och Moderaterna. 

MUF Stockholm har anordnat återvärvningsveckor med fokus på återvärvning 

på central nivå såväl som på föreningsnivå, för att få ut sin fulla 

potential. Satsningen på telemarketing har bidragit till att distriktet har ett 

lägre tapp av tidigare medlemmar och att distriktet som helhet växer. Under 

år 2012 valde över 65 % av MUF Stockholms medlemmar att förnya sitt 

medlemskap i MUF Stockholm och Moderaterna. Återvärvningen har varit 

en bidragande del till MUF Stockholm medlemsökning för året 2012. 

Dörrknackning 

MUF Stockholm har under året knackat dörr i Stockholms studentområden 

för att samla in unga stockholmares åsikter genom samtal och enkäter för att 

på så vis ta reda på vilka frågor unga upplever som viktiga, och därmed vilka 

frågor som MUF Stockholm behöver arbeta med och formulera politik kring 

inför valet 2014. Genom dörrknackning har vi visat att vi har en kontinuerlig 

närvaro i unga stockholmares vardag och att vi är genuint intresserade av 

hur de upplever sin egen vardag, Stockholm som stad och vilka perspektiv de 

har på politiken som förs i Stockholms stad och län. 

128 


Lyssna och förnya 

MUF Stockholm har under året haft en integrationspolitisk arbetsgrupp som 

besökt områden med omfattande utanförskap för att där prata med människor 

om hur de upplever sin egen vardag, och om de upplever olika problem 

eller möjligheter i Stockholm. Fokus har legat på att lyssna på vad människor 

tycker och tänker. Arbetet innefattar ett utrednings- och ett informativt/upplysande 

inslag. Gruppen har även exponerat MUF och Moderaterna och på 

sådant sätt skapa kontakt och igenkännlighet – i god tid innan valet 2014. 

Eventverksamhet 

Målet för 2012 års eventverksamhet har primärt varit medlemsvärvning. 

MUF Stockholm besökte till exempel Smaka på Stockholm-festivalen, Summerburst, 

Rix Fm-festivalen, och många fler. 150 medlemmar värvades under 

sommarmånadernas event-kampanjer. En föreningstävling utlystes, som 

gav ett pris på 1000 kr till den vinnande föreningens kassa. Sex föreningar 

deltog och trettio medlemmar värvades som en följd härav. 

Vi har även befunnit oss på plats vid de större partiledardebatter som ägt 

rum i TV under året. Vid två tillfällen stod närmare ett femtiotal medlemmar 

från alliansens ungdomsförbund och hejade fram de borgerliga partiledarna. 

Ingen från något av de rödgröna partierna eller SD har varit på plats. 

Medlemsvård 

Under årets gång har vi i syfte att sänka trösklarna för nya medlemmar att 

börja engagera sig anordnat regelbundna nymedlemsträffar, oftast i samband 

med MSU:s kampanjveckor. Vid dessa tillfällen har företrädare från distriktsstyrelsen 

funnits på plats och informerat de nyblivna medlemmarna om 

MUF Stockholm och vad för sorts verksamhet vi bedriver. Ett mentorskapsprogram 

har också startats, där de nya medlemmar som velat har tilldelats en 

äldre medlem som mentor. Mentorn har sedan hållit regelbunden kontakt 

med sin adept och understött denne i så många avseenden som möjligt. 

Utrikespolitik 

Under verksamhetsåret 2012 fortsatte MUF Stockholm den utrikespolitiska 

satsningen som påbörjades under föregående verksamhetsår. En utrikespolitiskt 

ansvarig och en utrikespolitiskarbetsgrupp tillsattes av distriktssty- 


elsen i början av verksamhetsåret. Denna grupp har under året haft ansvar 

för MUF Stockholms utrikespolitiska verksamhet. Precis som under det 

föregångna året har detta verksamhetsår framförallt bestått av utbildningssatsningar, 

besök från ungdomsförbund utomlands, kampanjverksamhet 

och studiebesök. Ett viktigt fokus har varit att betona kvalité mer än kvantitet, 

vilket är en lärdom från tidigare verksamhetsår. Av denna anledning 

har en stor satsning under året varit den utrikespolitiska höstutbildningen 

som genomfördes den 10–11 november 2012 på Quality Hotel i Nacka. 

Utbildningen genomfördes tillsammans med utbildningsgruppen och hade 

en tematisk inriktning på utrikespolitik där exempel på talare under utbildningen 

var försvarsministern Karin Enström, europaparlamentarikern 

Gunnar Hökmark och riksdagsledamöter som Johan Forssell och Christian 

Holm. Utöver dessa medverkade även Folk och Försvar på utbildningen, där 

de genomförde ett utrikespolitiskt rollspel för våra medlemmar. 

Utöver utbildningsverksamheten fick MUF Stockholm även under början av 

verksamhetsåret besök av danska Konservativ Ungdom. Syftet med besöket 

var att dela med sig av erfarenheter, t.ex. jämföra hur vi bedriver politisk 

verksamhet i Sverige jämfört med Danmark. Ett annat viktigt syfte med besök 

från ungdomsförbund utomlands är möjligheten för våra medlemmar att 

knyta värdefulla kontakter, som på sikt kan stärka och förbättra samarbetet 

mellan våra respektive ungdomsförbund. Under ett par dagar visade vi dem 

runt i Stockholm och lät dem bland annat besöka Riksdagen och Stadshuset. 

Under våren uppmärksammade MUF Stockholm även Europadagen, då vi 

genomförde en kampanj i Kungsträdgården. Syftet var att stärka bilden av 

att MUF är ett förbund som värdesätter utrikespolitiska frågor högt och att 

vi därmed är synliga under dagar som denna. Vi producerade eget kampanjmaterial 

som delades ut under dagen. Slutligen genomförde vi även ett 

studiebesök på Riksdagen där Mats Johansson tog emot oss och visade oss 

hur det utrikespolitiska arbetet bedrivs i Riksdagen. 

MUF Stockholm i media år 2012 – 2013 

Nedan har listats ett antal mediaklipp av eller om företrädare för MUF 

Stockholm. Detta är endast ett urval av alla mediala utspel under det gångna 

året. 

130 


2012-12-20 Mikael Lind: Mitt i Vasastan: ”Bra med medborgarförslag” 

2012-12-17 Mattias Askersson m.fl.: Dagens Samhälle: ”Smörj Sveriges 

tillväxtmotor” 

2012-12-07 Jessica Rosencrantz och MUF Roslagens ordförande Ha- 

med Abassi med styrelse: Norrteljetidningen: ”Stäng inte 

dörren för ungdomsförbunden” 

2012-12-04 MUF Roslagen: Norrteljetidningen: ”Norrtälje måste bli 

mer attraktiv” 

2012-11-17 Jessica Rosencrantz: Svenska Dagbladet: ”Rektorer bör ta 

sitt ansvar för rasismen” 

2012-11-06 Joel Laurén och Gustel Wärnberg: SR Metropol: ”Valet i 

USA” 

2012-10-27 Olof Kollinius: Vårt Försvar: ”Ungas syn på säkerhet” 

2012-10-23 Jessica Rosencrantz och Sofia Kacim: Norrtelje Tidning: ”S- 

politik kan göra tusentals arbetslösa” 

2012-08-28 Fredrik Hultman, Anna Kinberg Batra och Mats Gerdau: 

Nacka Posten: ”Hur många lärartjänster är S beredda att 

offra” 

2012-08-23 Jessica Rosencrantz och Andrea Ström: Mariestads- 

Tidningen: ”Sluta straffa studenter som sommarjobbar” 

2012-08-22 Jessica Rosencrantz: Enköpings-posten: ”Sluta straffa stud- 

enter som sommarjobbar” 

2012-08-20 Jessica Rosencrantz: Gotlands Folkblad: ”Arbetsgivaravgift- 

en hotar jobben” 

2012-07-10 Filip Wiljander och Fredrik Hultman: Nacka Posten: ”Bib- 

liotekskritiker fick fel” 

2012-04-11 Jessica Rosencrantz: Mitt i Huddinge, Sollentuna, Lindingö 

m.fl.: ”Polisen bör inte jaga dansande ungdomar” 

2012-04-03 Fredrik Hultman och Anna Kinberg Batra: Mitt i Nacka: 

”Nackas elever gynnas av Alliansens politik” 

2012-04-02 Richard Hasslev: UNT.se: ”Ang. lärarlönerna” 

2012-03-29 Jeanette Widén: ”Ny ordförande för Moderaterna i Österåker” 

2012-03-22 Andrea Ström och Sofia Kacim: Politikerbloggen: ”Ang. 

studentbostäder” 

2012-03-22 Delmon Haffo: Tv4 nyheterna: ”MUF vill ha pendeltåg 

dygnet runt på helger” 


2012-03-21 Jessica Rosencrantz: Newsmill: ”EU sviker Europas unga” 

2012-03-17 Delmon Haffo: Newsmill: ”Låt pendeltågen köra dygnet 

runt på helger” 

2012-03-15 Andrea Ström m.fl.: Newsmill: ”Utländska studenter ska 

lockas hit med kvalitet – inte gratisstudier” 

2012-03-13 Delmon Haffo: Mitt i Botkyrka/Salem, Huddinge, Kungs- 

holmen, Bromma m.fl.: ”Låt pendeltåget gå dygnet 

runt på helger” 

2012-03-08 Jessica Rosencrantz: Newsmill: ”Ökad jämställdhet med 

valfrihet i välfärden” 

MUF Stockholm medlemstidning Forum 

Under året 2012 har fyra nummer av Forum utgivits. Fredrik Kärrholm har 

varit chefredaktör för tidningen under året. Skribenter för tidningens redaktion 

har under året varit Siri Steijer, Hannah Larby och Pär Holmbäck. 

Nr 1. 2012 Tema: Ideologi 

Nr 2. 2012 Tema: Kultur 

Nr 3. 2012 Tema: Valet i USA 

Nr 4. 2012 Tema: Välfärd 

Moderata studenter 

2012 har varit ett händelserikt år för Moderata Studenter i Stockholm. De 

fem studentföreningarna har under året haft flera gemensamma aktiviteter 

och kampanjer på respektive högskola, vilket har lett till att fler velat söka sig 

till MST-föreningarna. 

Under året har föreningarnas ordföranden träffats regelbundet för planering 

av gemensamma aktiviteter samt uppföljning av de respektive föreningars 

egna aktiviteter. Samarbetet mellan de olika föreningarna har stärkts, gett 

goda resultat och framförallt ett mervärde till de medlemmar som valt att 

engagera sig. 

Sittningar 

Under året har det arrangerats två banketter med tema tillsammans med 

MUF 20+. Banketterna var mycket lyckade och lockade många medlem- 

132 


mar vid båda tillfällena. Det har också arrangerats två tacokvällar under året 

som fungerat som nymedlemsträffar, även dessa kvällar var välbesökta och 

uppskattade då medlemmarna kunde ses under enklare förhållanden och lära 

känna varandra och studenter från andra föreningar. På hösten anordnades 

det också en pubkväll för alla MST:are i Gamla stan. 

Inbjudna talare 

MST Stockholms Universitet och MST Söderörns högskola fick under våren 

besök av Anna Kinberg Batra, och MST Handelshögskolan bjöd på hösten 

in Anders Borg till ett välbesökt lunchseminarium. Dessa tillfällen gjorde det 

möjligt för föreningarna att värva flera medlemmar, men också att marknadsföra 

sig själva och stärka sig som föreningar. 

Studiebesök 

På våren gjorde MST Stockholm ett studiebesök hos PR-byrån Prime PR där 

det hölls en skräddarsydd presentation om hur föreningarna kunde nå ut till 

nya medlemmar på nya sätt. Över 30 MST:are följde med på besöket som 

också uppmärksammades på Primes hemsida. 

Kårveckan och Kampanjveckan 

I våras bedrev MST SU en intensiv och lyckad kårvecka på Universitetet. 

Flera medlemmar från andra föreningar hjälpte till med kampanj och stöd 

vilket resulterade i fyra mandat till Kårfullmäktige. Under hösten anordnades 

det en kampanjvecka för hela MST Stockholm där det även där kampanjades 

varje dag på respektive skola samt anordnades andra aktiviteter. 

Idémod 

Idémod har under våren hållits vid sju tillfällen. Vid fem av dessa tillfällen 

fick respektive förening ansvara för aktiviteten som sin egen aktivitet. Konceptet 

var uppskattat hos föreningarna som fick en aktivitet att bjuda sina 

medlemmar till och känna sig ansvariga för. 

Kampanjutbildning 

Inför höstterminen anordnades det en kampanjutbildning för MST Stockholm. 

Inbjudna talare var bland annat personer från Riksstyrelsen samt 

personer som utmärkt sig inom värvning i MUF Stockholm. Deltagarna 

på utbildningen fick öva sig i att värva en medlem samt tips och råd på hur 

man anordnade kampanjer. 


MST Stockholm har med dessa aktiviteter ökat samarbetet mellan de olika 

föreningarna, MUF 20+ samt distriktet. Många MST:are från Stockholm 

har också funnits representerade vid de större nationella aktiviteterna runt 

om i landet och varit aktiva i allt från debatter i talarstolen, kampanjturnéer 

och i debattartiklar. 

MSU Stockholm 

MSU och dess kommitté 

Vid 2012 års distriktsstämma valdes följande personer att leda MSU Stockholm 

intill nästkommande ordinarie distriktsstämma. 

Helena Walentowicz Ordförande 

Felix Andersson Vice ordförande 

Isabella Croon Ledamot 

Fritz Lennaárd Ledamot 

Gustel Wärnberg Ledamot 

Carolina Starkhammar Ledamot 

MSU och kampanj 

I början av verksamhetsåret satte MSU-kommittén upp ett värvarmål på 

1000 personer, vilket har krävt ett stort fokus på kampanj och värvande. 

MSU:s uppgift är att vara en kampanjorganisation som ska synas där ungdomar 

befinner sig, framför allt i skolor. 

För att nå goda resultat har det krävts speciella åtgärder, framförallt incitament 

för medlemmar att följa med på kampanjer och värva medlemmar. 

Exempelvis har det skapats incitament för att värva i form av priser som 

biljetter till Swedish House Mafia, men även att få träffa olika politiker. En 

SWAT-grupp startades direkt under våren med huvuduppgift att vara drivande 

i kampanjandet i MSU Stockholm. Denna grupp av duktiga kampanjare 

har bistått MSU-kommittén med ständig kampanjhjälp, både genom att 

vara med och arrangera egna kampanjer på skolor och olika events. 

Under årets gång har det varit stort fokus på kampanj och medlemsvärvning. 

Exempelvis har det varit minst en kampanj varje vecka under vårens och hös- 

134 


tens skolterminer. Utöver det har det arrangerats bland annat två kampanjveckor, 

sex nationella kampanjdagar och två distriktskampanjdagar. Under 

hösten började MSU Stockholm även med projektet ”Fredagsmys med MSU 

Stockholm”, vilket innebar att vi började varje fredag med en skolkampanj 

och avslutade den med en mysig fika eller lunch. 

MSU Stockholm har i snitt värvat ca 100 medlemmar varje kampanjdag, 

och vunnit nästan alla tävlingar under nationella värvardagarna. Två av de 

nationella kampanjdagarna var tävlingar mellan enbart MSU Stockholm 

och MSU Skåne, där MSU Stockholm segrade med god marginal i båda. 

Nationella kampanjdagar är ett väldigt bra sätt att engagera medlemmar och 

föreningar att gå ut och kampanja. Eftersom allting händer på en dag uppstår 

en naturlig konkurrens och många vill vara med och bidra. Av samma 

anledning valde MSU Stockholm att köra egna distriktskampanjdagar, vilka 

fungerar precis som en lokal nationell kampanjdag. Det engagerade flera 

MSU-föreningar i Stockholm att kampanja på sina skolor. 

Efter sommarlovet storsatsades det på skolstartskampanjer och då anordnades, 

av rikskommittén, en minivalrörelse. Den bestod av två veckors ständigt 

kampanjande. Efter dessa två veckor stod det klart att MSU Stockholm 

totalt hade nästan 300 personer värvats, där Stockholms medlemmar dominerade 

listan över de personer som hade värvat flest i hela landet. 

Det mest framgångsrika forumet utöver skolor var kampanjandet vid UNG 

08-festivalen. Under fem dagar kampanjade MSU Stockholm i Kungsträdgården 

och drygt 100 ungdomar valde att bli medlemmar. För att sammanfatta 

värvningsresultaten har MSU Stockholm under året vuxit med 228 

personer (en ökning med 11 procent från föregående år) och är nu större 

än någonsin under den tid som det finns register över antal medlemmar. 

Den 31 december 2011 hade MSU Stockholm 2157 medlemmar, nu ligger 

siffran på 2385 medlemmar. 

Onsdagsfikan 

Under både hösten och våren har MSU Stockholm anordnat ”Onsdagsfikor”. 

Varje onsdag har flera MSUare besökt vår föreningslokal för att lära sig 

mer om de aktuella politiska frågorna. Vi har haft nöjet att få lyssna till både 


politiker och folk från näringslivet och det har talats om såväl det svenska 

försvaret som det parlamentariska läget i Ukraina. 

De mest välbesökta Onsdagsfikorna har helt klart varit de gånger då det 

bjudits in till debatt. Bland annat när LUF och KDU kom på besök för att 

debattera cannabis blev det särskilt livat och välbesökt. 

Många nya medlemmar har under året besök onsdagsfikan vilket vi tycker är 

extra roligt. Variationen på talare och ämnen har gjort att både de helt nya 

medlemmarna och veteranMUFfarna kunnat samlas under samma tak för 

att fika, mingla och alla finna det lika intressant att lyssna till föreläsarna. 

MSU-RÅD 

Rådets uppgift att är att hjälpa och stödja MSU-föreningars verksamhet till 

att förbättras, och förenkla för samarbete. Rådet är ett utmärkt forum för att 

dela med sig av idéer och erfarenheter mellan de olika föreningarna och på så 

vis förbättra hela MSU Stockholms verksamhet. 

För att stärka rådets politiska och demokratiska funktion startades under 

2011 ett projekt, med syfte att ta en politisk profil för rådet. Projektets 

arbete lades dock ned under 2012 med anledning av att MSU-kommittén i 

Stockholm påbörjat en satsning på politisk utveckling samt att behovet av en 

politisk profil för rådet ifrågasatts av flera av rådets deltagare. MSU-rådet bör 

ha samma politiska profil som MUF och MSU Stockholm då rådets huvudsakliga 

uppgift är att vara en plattform för samarbete mellan föreningar och 

inte att driva egna politiska kampanjer. 

Under 2012 har nya MSU-föreningar startats och andelen aktiva föreningar 

är oförändrad jämfört med 2011. Föreningarna har under verksamhetsåret 

på eget initiativ arrangerat ett flertal kampanjer och sociala aktiviteter. 

Utöver traditionella kampanjer så har föreningar ordnat kampanjer så som 

glöggkampanj och andra varumärkesbyggnade aktiviteter. 

MSU-föreningarna har deltagit i distriktets kampanjverksamhet och kampanjat 

på tillexempel nationella kampanjdagar och distriktskampanjdagar. 

En svårighet för MSU-föreningar är den bristande kontinuiteten, en medlem 

hinner knappt bli aktiv i en förening innan det är dags för dem att gå vidare. 

136 


Under 2012 har en generationsväxling ägt rum i många MSU-föreningarna 

i Stockholm. Medlemmar som tidigare varit aktiva i MSU-föreningar har 

tagit studenten och lämnat ett tomrum efter sig i MSU-föreningarna för nya 

talanger att fylla. Återväxten har överlag varit imponerande men på vissa håll 

har det varit svårare att hitta efterträdare som kan ta över föreningen. Det 

har medfört att vissa föreningar avvecklats sin verksamhet och att det totala 

antalet föreningar minskat under året. 

Under året har MUF Stockholm varit med och bidragit till att kampanjförbudet 

avskaffats på alla Stockholmsstads skolor. Kampanjförbudet är även 

något rådet jobbat med och haft fokus på över en tid. Under 2011 startades 

ett projekt i syfte att motarbeta kampanjförbudet och det gav redan första 

året resultat. Under 2012 har arbetet mot kampanjförbud fortsatt och även 

haft framgångar i år tack vare hjälp av de lokala MSU-föreningarna ute på 

skolorna runt om i Stockholm. 

MSU och politisk utveckling 

Den politiska utvecklingen har i år tagit en större plats i MSU Stockholms 

verksamhet än vanligt. Under våren hade vi vår första så kallade ”politiska 

söndag” då vi under en hel dag diskuterade ungdomsarbetslösheten. Höstens 

tema på den ”politiska söndagen” blev miljö. Det var två välbesökta evenemang, 

där både gamla och nya medlemmar diskuterade många nya och bra 

förslag. Förslagen blev sedan underlag till insändare, motioner och framtida 

kampanjmaterial. En till ”politisk söndag” är inplanerad nu till våren och ska 

vara på temat bostadspolitik. 

MSU och andra distrikt 

Sedan februari 2012 har MSU Stockholm samarbetat och besökt en del andra 

distrikt i landet. I samband med en nationell värvardag i höstas startade 

vi även ett kampanjsamarbete tillsammans med MSU Östergötland, MSU 

Skåne, och MSU Göteborg där vi utmanade de andra 21 distrikten. Målet 

var att vi fyra distrikt skulle värva över 50 procent av alla medlemmar som 

skulle värvas under den nationella värvardagen i hela landet. Målet nåddes 

med en god marginal och MSU Stockholm växte med över 100 nya medlemmar 

den dagen. 


MSU och sociala medier 

Att synas och höras att en viktig del i MSU:s verksamhet. Förutom att kampanja 

på skolor, gator och torg har sociala medier varit en viktig kanal för 

oss för att nå ut till så många ungdomar som möjligt. Förutom att ständigt 

uppdatera om alla aktiviteter på facebook har även en hel del MSUare synts 

mycket på twitter. Dessutom startade vi i våras projektet ”månadens skolproblem”. 

Där tog vi upp ett samhällsproblem, spelade in en kort film om det, 

och presenterade vårt egna förslag på lösning. Filmerna har sedan spridits på 

facebook och youtube. 

MUF 20+ år 2012 

Styrelsens arbete 

Vid MUF 20+ årsmöte den 4 februari 2012 valdes följande föreningsstyrelse: 

Sophia Granswed Ordförande 

Christopher Hamrén Vice ordförande 


Mikael Lind Ledamot 

Siri Steijer Ledamot 

Jennyfer Valgelata Ledamot 

Fredrik Strömsten Ledamot 

Alexandra Svensson Ledamot 

Styrelsen har haft sju protokollförda styrelsemöten sedan förra årsmötet: 

2012-02-20, 2012-03-19, 2012-04-24, 2012-05-25, 2012-09-09, 2012-10- 

05 och 2013-01-13. 

Samarbete med Moderata Studenter 

MUF 20+ har under året haft ett mycket bra samarbete med Moderata 

Studenter i Stockholm. Det har anordnats flertalet aktiviteter tillsammans 

med MST såsom kampanjer, företagsbesök, Idémod och temasittningar. 

Temasittningarna lockade hela 70 deltagare i maj och 50 deltagare i oktober. 

Se specificerade datum för aktiviteterna nedan: 

2012-03-29 Idémod 

2012-04-11 Tacokväll 

2012-04-18 Primé PR 

138 


2012-05-11 Sittning: Vintage 

2012-10-26 Sittning: Halloween 

Kampanjverksamhet 

MUF 20+ har under året kampanjat flitigt och genomfört totalt elva kampanjer. 

Åtta morgonkampanjer kl. 07.30–08.30 och tre dagskampanjer kl. 

17.00–19.00. Utöver dessa har det även kampanjats tillsammans med Moderata 

Studenter, MUF Norrmalm, MUF Västerort och Norrmalmsmoderaterna. 

Kampanjerna har ägt rum på olika platser runt om i staden: T-centralen, 

Tekniska högskolan, Odenplan, Skatteskrapan, Slussen, Gullmarsplan, 

Brommaplan, Medborgarplatsen och Karlbergs station. Se datum nedan. 

Morgonkampanjer 

2012-03-12, 2012-03-16, 2012-04-23, 2012-05-28, 2012-06-11, 2012-08- 

23, 2012-09-05 och 2012-10-17. 

Dagskampanjer 

2012-05-02, 2012-09-15 och 2012-10-05. 

After work/talarkväll 

After works och talarkvällar är ett av de mest välbesökta och populäraste evenemangen 

för MUF 20+. Varje tillfälle samlar alltid omkring 50 deltagare. 

Under året har det anordnats fem AWs på Berns, Spymlan, Vapiano och 

Grappa. Vi har fått lyssna till flera inspirerande talare såsom Ulrica Schenström 

som behandlade Alliansens historia och framtid. Kent Persson talade 

som nyvald partisekreterare om vad han tror blir de heta valfrågorna 2014. 

André Assarsson i sin tur kom direkt från den amerikanska valvakan och 

analyserade valresultatet. Alla deltagare var flitiga med att ställa frågor som 

besvarades generöst av våra talare. Se datum nedan. 

2012-03-01 Berns (Ulrica Schenström) 

2012-06-05 Spymlan 

2012-09-20 Berns (Kent Persson) 

2012-10-05 Vapiano 

2012-11-07 Grappa (André Assarsson) 

Grillkväll 

För fjärde året i rad anordnades en grillkväll i Rålambshovsparken. Denna 


gång den 13 juni med ca 60 deltagare. En fullastad bil och hästtransport 

levererade mat och dryck från Arboga. Tre grillmästare grillade på plats och 

serverade därefter glada deltagare. Likt tidigare år uppskattades grillkvällen 

av samtliga deltagare, och vissa menade att arrangemanget bara blir bättre 

och bättre för varje år. 

Recall 

Den 27 juni var MUF 20+ ansvariga för att återvärva medlemmar. Under 

två timmar återvärvades 15 medlemmar till MUF 20+ och MUF Stockholm. 

Företagsbesök 

En annan mycket välbesökt återkommande aktivitet är företagsbesök. Den 

24 september anordnades ett besök på Nordeas huvudkontor, där alla deltagare 

fick lyssna till Rodney Alfvén (Head of Investor Relations) och Svante 

Andréen (Global Head of Investment Banking & Corporate Finance). De 

talade om den pågående skuld- och finanskrisen och hur den påverkar Sverige, 

bankers roll i samhället samt möjligheter att göra framtida karriär inom 

Nordea. Kvällen var mycket lyckad och uppnådde max antal deltagare, 33 st. 

Glöggmingel 

Den 4 december anordnades ett glöggmingel i Praktsalen. Både MUF 20+ 

och Moderaterna bjöds in att dricka glögg, mingla och samtala med varandra. 

Över 70 personer kom och förgyllde kvällen, vilket vad en fantastisk 

avslutning på ett framgångsrikt år. 

140 


Valberedningens förslag 

Valberedningen som valdes vid förbundsstämman 2011 har bestått av: 

Ordförande Beatrice Ask , samt som ledamöterna per krets: 

I: Anders Hellström, Enskede-Årsta 

Ersättare Bengt Carlsson, Maria 

II: Andreas Berglöf, Bromma 

Ersättare Christer H Sjöblom, Kungsholmen 

III: Thord Swedenhammar, Norrmalm 

Ersättare Pia Helleday, Oscar Södra 

IV: Johan Brege, Skarpnäck 

Ersättare Peter Lundberg, Farsta 

V: Elisabeth Johnson, Skärholmen 

Ersättare Torbjörn Erbe, Brännkyrka 

VI: Christer Grunder, Spånga 

Ersättare Bo Arkelsten, Vällingby 

MUF: Arba Kokalari 

Ersättare Pär Holmbäck 

Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta: 

att för tiden intill nästa ordinarie förbundsstämma välja enligt nedan- 

stående förslag, 

att ersättare vid partistämma inträder vid förhinder för ordinarie leda- 

mot i föreslagen ordning, dock att ersättare från MUF i 

första hand inträder vid förhinder för ordinarie ledamot 

från MUF samt 

att uppdra åt förbundsstyrelsen att göra nödvändiga justeringar av 

valda nomineringskommittéer inför landstingsvalet om valkrets- 

indelningen förändras mellan förbundsstämman och nominerings 

stämman. 


Valberedningens förslag: 

Förbundspresidium 

Förbundsordförande: Henry Sténson (omval) 

1:e vice förbundsordförande: Christer Wennerholm (omval) 

2:e vice förbundsordförande: Anna König Jerlmyr (nyval) 

Förbundsstyrelseledamöter (12 st) 

Cecilia Brinck (omval) 

Charlotte Broberg (omval) 

Christina Elffors Sjödin (omval) 

Harald Eriksson (omval) 

Andrea Femrell (omval) 

Johan Forssell (omval) 

Håkan Franzén (omval) 

Tina Ghasemi (omval) 

Johanna Sjö (omval) 

Michael Storåkers (omval) 

Gunnar Strömmer (omval) 

Dennis Wedin (omval) 

Aleks Sakala (nyval) 

Kristoffer Tamsons (nyval) 

Anmäld ledamot för MUF: 

Jessica Rosencrantz 

Revisorer 

Thomas Lönnström, Ernst & Young, aukt. revisor (omval) 

Marie Ljungberg Schött (omval) 

Revisorsersättare 

Elisabeth Raun, Ernst & Young, aukt. revisor (omval) 

Bengt Carlsson (nyval) 

Medborgarskolans regionstämma, ombud 

Ordinarie: Helena Bonnier (omval) 

Ersättare: Christina Elffors Sjödin (omval) 

142 


Partistämmombud (21 st) 

1 Henry Sténson (omval) 

2 Sten Nordin (omval) 

3 Christer Wennerholm (omval) 

4 Ulla Hamilton (omval) 

5 Anna König Jerlmyr (omval) 

6 Joakim Larsson (omval) 

7 Regina Kevius (omval) 

8 Charlotte Broberg (omval) 

9 Lars Joakim Lundquist (omval) 

10 Marie Ljungberg Schött (omval) 

11 Andréa Femrell (nyval) 

12 Jonas Nilsson (omval) 

13 Tina Ghasemi (omval) 

14 Cecilia Brinck (omval) 

15 Johan Forssell (omval) 

16 Gunnar Strömmer (omval) 

17 Kristoffer Tamsons (nyval) 

18 Gunnar Hökmark (omval) 

19 Jessica Rosencrantz, MUF (omval) 

20 Filip Solsjö, MUF (nyval) 

21 Arba Kokalari, MUF (nyval) 

Partistämmoombud, ersättare 

1 Arin Karapet (nyval) 

2 Christina Elffors Sjödin (omval) 

3 Marcus Nordström (omval) 

4 Aleks Sakala (nyval) 

5 Britt Tryding (nyval) 

6 Harald Eriksson (nyval) 

7 Inger Akalla (omval) 

8 Gustav Blix (omval) 

9 Henrik Appelquist (nyval) 

10 Richard Wessman (nyval) 

11 Margareta Cederfeldt (omval) 

12 Per Hagwall (omval) 


13 Maria Abrahamsson (omval) 

14 Tobias Sjö (nyval) 

15 Hanna Broberg (omval) 

16 Jennyfer Valgelata (nyval) 

17 Sophia Granswed (nyval) 

18 Håkan Wallensten (omval) 

19 Christopher Hamrén, MUF (nyval) 

20 Sofia Kacim, MUF (nyval) 

21 Sarah Roos, MUF (nyval) 

Nomineringskommitté Riksdagen 

Ordförande: Inger Koch 

Vice ordförande: Michael Storåkers 

Ledamot Personlig ersättare 

I Jonas Nilsson Thorwald Nilsson 

II Thomas Ahlberg Staffan Olsson 

III Pia Helleday Anders Blom 

IV Billy Östh Lars Jimstad 

V Thomas Tetzell Birgitta Persson 

VI Inger Akalla Bo Sundin 

Övriga Anette Hellström Ellinor Fornebrant 

Naemi Karlsson Henrik Sjölander 

Anmäld ledamot och 

ersättare för MUF: Andréa Ström Arin Karapet 

Sophia Granswed Christopher Hamrén 

Nomineringskommitté Landstinget 

Ordförande: Carl Cederschiöld 

Vice ordförande: Charlotte Helmersson 


I Marianne Pettersson Eva Solberg 

II Louise du Rietz Svensson Sara Jendi Linder 

144 


III Helena Levy Johan Eldh 

IV Björn Wredberg Sonny Österman 

V Anita Lundin Lars Svärd 

VI Bo Arkelsten Elias Granqvist 

Övriga Harald Eriksson Johan Nilsson 

Arne Fredholm Kristina Lutz 


ersättare för MUF: Tina Ghasemi Pär Holmbäck 

Filip Solsjö Mikael Lind 

Nomineringskommitté Kommunfullmäktige 

Ordförande: Henry Sténson 

Vice ordförande: Magnus Tegborg 


I Richard Wessman Gunila Walfridsson 

II Ian Dickson Lauritzen Marie Vallée 

III Helena Bonnier Thord Swedenhammar 

IV Peter Lundberg Lisbeth Crabo Ljungman 

V Elisabeth Johnson Margaret Cederfelt 

VI Christer Grunder Markku Sirviö 

Övriga Ingriel T Larsson Eva Runvald 

Hanna Broberg Kristina Almqvist 


ersättare för MUF: Jessica Rosencrantz Aylin Farid 

Arba Kokalari Antonia Jaksic 


PROPOSITION 1 

MEDLEMSAVGIFTER FÖR ÅREN 2015 – 2016 

Förbundsstämman 2011 beslutade att förbundets medlemsavgifter för åren 

2013 – 2014 ska vara 0 kronor per år för enskild medlem och att 100 kronor 

är inträdesavgift under första kalenderåret. Förbundsstämman beslöt även att 

lokalföreningarna vid årsmöten ska fatta beslut om den egna medlemsavgiften 

i föreningen utöver riksorganisationens uttag av medlemsavgift. 

Föreningarna behåller den del av medlemsavgiften som överstiger avgiften 

till riksorganisationen. Medlemsavgift erläggs per kalenderår. 

Partistämman oktober 2011 beslutade att riksorganisationens andel av medlemsavgiften 

för åren 2014 tom 2018 ska vara 140 kronor per medlem och 

år. En lägre, för landet gemensam, medlemsavgift om 100 kr gäller för nya 

medlemmar. Avgift för ny medlem som betalas efter den 1 september gäller 

även för påföljande kalenderår. Den lägre inträdesavgiften om 100 kronor 

första året tillfaller föreningen 

Förbundsstyrelsen anser att medlemskapet ska uppfattas som att man som 

enskild i första hand blir medlem i en lokal moderat förening och att det 

är föreningen som ska avgöra storleken på medlemsavgiften. På så sätt kan 

föreningen själv avgöra storleken på sina inkomster. Betald medlemsavgift är 

en årlig bekräftelse att personen önskar vara medlem i moderaterna. 

Förbundsstyrelsen föreslår oförändrad ordning med 0 kronor i förbundsavgift 

och överlåta till föreningarna att fastställa sina medlemsavgifter utöver 

riksorganisationens uttag. Avgiften för förbundsanslutna fastställs enligt 

stadgarna av förbundsstyrelsen. Inträdesavgiften gäller första medlemskalenderåret, 

om inträdesavgiften betalas efter 1 september gäller avgiften även för 

nästkommande kalenderår. 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 

att förbundets medlemsavgift för åren 2015 och 2016 fastställes till 

0 kronor, 

att medlemsavgiften för första årets medlemsavgift ska vara 

100 kronor åren 2015 och 2016 enligt partistämmans beslut, 

146 


att lokalföreningarna vid årsmöten fattar beslut om den egna 

medlemsavgiften i föreningen utöver riksorganisationens uttag av 

medlemsavgift. 


PROPOSITION 2 

FÖRBUNDS- OCH FÖRENINGSSTADGAR 

Vid partistämman oktober 2011 antogs nya normalstadgar för partiet. Partistämmans 

beslut om reviderade normalstadgar för förbund och föreningar 

innebar förutom vissa språkliga justeringar främst följande mer principiella 

förändringar: 

• Under utredningsperioden vid uteslutning fråntas medlem rösträtt i 

partiet från det förbundsstyrelsen behandlat frågan till dess partistyrelsen 

fattat beslut. 

• På alla nivåer har skrivits in att vid personval som avser en plats ska den 

som blir vald få minst hälften av de avgivna rösterna annars genomförs 

ytterligare en omröstning mellan de två kandidater som erhållit de högsta 

röstetalen. 

• Kallelsetiden för partiföreningarnas årsmöten förlängs från två till tre 

veckor. 

• Fastställs att handlingar för både krets- och föreningsmöten ska finnas 

tillgängliga senast en vecka före årsmötet. 

• Kravet på antalet ledamöter i föreningsstyrelse har sänkts från fem till tre 

exklusive ordförande och vice ordförande. 

• Vid upplösning av förening ska minst fyra veckor gå mellan det ordinarie 

årsmötet och extra årsmöte. 

• Partiförening som inte haft årsmöte under tre på varandra följande år 

kan anses upplöst efter det att förbundsstyrelsen tagit beslut. 

Förbundsstyrelsen utsåg en arbetsgrupp utsedd gemensamt med förbundsstyrelsen 

i Stockholms län för att bearbeta förbundens stadgar i relation till 

de nya av partistämman antagna normalstadgarna. 

148 


Arbetsgruppen har i sitt förslag inarbetat flertalet av de ändringarna i 

förbundets och partiföreningarnas stadgar som föranletts av partiets nya 

normalstadga samt därutöver gjort vissa ytterligare smärre språkliga och 

dispositionsförändringar 

Arbetsgruppens förslag har remitterats till föreningar och nätverk i förbundet. 

Svar har inkommit från 9 föreningar i Stockholms stad samt från MUF 

och ett gemensamt från Moderata kvinnor i Stockholms stad och län. Av 

de inkomna föreningssvaren är flertalet positiva, övriga har huvudsakligen 

språkliga förslag utan principiell betydelse. Arbetsgruppen i sitt slutförslag 

inarbetat flertalet av de inkomna synpunkterna. Förbundsstyrelsen har tillstyrkt 

arbetsgruppens förslag med tillägg av stycke om föreningarnas namn. 


att anta bifogat förslag till normalstadga för föreningar inom 

Moderaterna i Stockholms stad samt 

att anta bifogat förslag till stadga för förbundet Moderata Samlingspartiet 

i Stockholms stad. 


FÖRSLAG till 

Stadga för partiföreningar inom Moderata 

Samlingspartiet i Stockholms stad 

Antagna vid förbundsstämma den xxx 2013. 

Godkända av partistyrelsen den xxxx. 

Ändringar angivna i förhållande till föreningsstadga antagen av förbundsstämma 

2009. 

Med normalstadga menas den av partistämman oktober 2011 antagna 

normalstadgan. 

§ 1 Ändamål 

Partiföreningens strävan är att vinna människor för den samhällssyn som 

partiet företräder. 

Partiföreningens uppgift är därför att målmedvetet bilda opinion för och 

utveckla moderata idéer, att vinna människor som medlemmar och väljare 

till partiet och att i praktisk politik förverkliga idéer i enlighet med partiets 

samhällssyn. 

Ändringar: 

Tidigare mom 2 flyttat till § 2 

§ 2 Organisation 

Partiföreningen har till uppgift att samordna och leda partiets arbete inom 

sitt verksamhetsområde. 

Partiföreningens geografiska verksamhetsområde fastställs av förbundsstyrelsen. 

Finns flera partiföreningar kan dessa samverka vid utförandet av uppgifter. 

I sitt arbete ska föreningen särskilt uppmärksamma informations- och kampanjverksamheten, 

lokala politiska frågor, rekrytering och utbildning samt 

anskaffa medel för verksamhetens bedrivande. 

Inom föreningens verksamhetsområde bör finnas en ungdomsförening. 

Partiföreningen är en förening inom förbundet Moderata Samlingspartiet i 

Stockholms stad. Föreningens officiella namn är Moderata Samlingspartiet 

150 


i/på ………… eller annat namn enligt beslut av partiets riksorganisations 

partistämma. Föreningen äger dock att i sin verksamhet även använda annat 

namn som anknyter till partiets riksorganisations namn. 

Ändringar: 

Tidigare § 1 mom 2 flyttat till § 2 med tillägg i stycke 2 om rekrytering 

samt om anskaffa medel och att geografiskt verksamhetsområde fastställs 

av förbundsstyrelsen. 

Sista stycket nytt. 

§ 3 Medlemskap 

Mom. 1 Medlem i partiföreningen är den som är bosatt i Stockholms stad, 

delar partiets grundvärderingar, ej är medlem i annat politiskt parti och följer 

stadgarna, som betalt fastställd medlemsavgift, registrerats som medlem 

och som uppnått den av Moderata Ungdomsförbundet föreskrivna lägsta 

medlemsåldern. 

Medlem i Moderata Ungdomsförbundet är medlem i den partiförening 

inom vars verksamhetsområde medlemmen är bosatt eller valt att tillhöra. 

Medlem äger rätt välja medlemskap i valfri förening inom Stockholms stad. 

För att medverka i nomineringsprocess och delta i beslut rörande kandidatnominering 

inför allmänna val ska medlem vara folkbokförd i Stockholms 

stad. 

Mom. 2 Medlem som aktivt arbetar för någon med partiet konkurrerande 

politisk organisation, eller genom sitt handlande eller genom uttalanden i 

strid mot partiets grundvärderingar skadar partiets syften, kan uteslutas ur 

partiet. 

Mom. 3 Uppstår fråga om uteslutning har partiföreningens styrelse att 

anmäla förhållandet till förbundsstyrelsen och avge yttrande i frågan. Beslut 

om uteslutning fattas av partistyrelsen efter förslag av förbundsstyrelsen. 

Från det att ett uteslutningsärende behandlats i förbundsstyrelsen tills dess 

att ärendet avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen rösträtt i partiet. 

Mom. 4 Medlem i annan förening inom Moderata Samlingspartiet äger 

genom att styrka sitt medlemskap, rätt att delta i medlemsmöte med partiföreningen 

och äger då yttranderätt men ej förslags- eller rösträtt. 


Mom. 5 För att erhålla rösträtt på års- och nomineringsmöten ska medlem 

vara införd i av förbundet tre veckor före mötet tillhandahållen röstlängd. 

Mom. 6 Årsmötet fastställer medlemsavgiften till partiföreningen för nästkommande 

kalenderår. 

Denna får ej understiga de sammanlagda årsavgifterna till förbundet och 

riksorganisationen. Medlemsavgiften gäller för ett år. 

Avgift för ny medlem som betalas efter den 1 september gäller även för 

påföljande kalenderår. 

Årsavgiften upptas i samverkan med förbundet. 

Ändringar: 

Mom 1: ”medlem annat politiskt parti” utgått, Se Mom 2 

”att geografiskt verksamhetsområde fastställs av förbundsstyrelsen” 

flyttat till § 2 

Rösta i provval ersatts med medverka i nomineringsprocessen. 

Mom 3: Sista stycket, nytt, från normalstadgan. 

Mom 5: Anpassning röstlängd till föreslagen kallelsetid 

Mom 6: Stycke 2, kalenderår ersatt av år. 

Stycke 3, nytt, från normalstadgan 

§ 4 Årsmöte 

Mom. 1 Årsmötet är partiföreningens högsta beslutande organ och består av 

alla medlemmar i partiföreningen. 

Mom. 2 Kallelse till partiföreningens årsmöte utsändes av styrelsen senast tre 

veckor före årsmötet. 

Ordinarie årsmöte hålls varje år senast den 15 mars. 

Kallelse till extra årsmöte utsändes så snart beslut fattats om extra årsmöte. 

Extra årsmöte hålls då styrelsen så finner påkallat eller då minst en tredjedel 

av partiföreningens medlemmar så begär. 

Mom. 3 Rätt att till partiföreningens årsmöte väcka förslag tillkommer medlemmar 

i föreningen. Förslag ska senast två veckor före årsmötet ha inkommit 

till föreningens styrelse. Senast en vecka före årsmötet ska handlingarna 

finnas tillgängliga för medlemmarna. 

152 


Ärenden av brådskande natur kan dock efter årsmötets beslut omedelbart 

upptas till behandling. 

Mom. 4 Vid ordinarie årsmöte ska väljas en styrelse samt uppdrag enligt § 4 

mom. 5 q, r, s och t för tiden till nästa ordinarie årsmöte. 

Mom. 5 Vid ordinarie årsmöte ska förekomma: 

a) Val av ordförande att leda förhandlingarna 

b) Val av sekreterare 

c) Val av justerare, tillika rösträknare 

d) Godkännande av föredragningslistan 

e) Godkännande av årsmötets utlysning 

f) Fastställande av röstlängd 

g) Styrelsens verksamhetsberättelse 

h) Revisorerna berättelse 

i) Fastställande av resultaträkningar och balansräkningar 

j) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 

k) Fastställande av medlemsavgift för nästkommande kalenderår 

l) Förslag från styrelsen (propositioner) 

m) Inkomna övriga förslag (motioner) 

n) Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen 

o) Val av ordförande och vice ordförande 

p) Val av minst tre styrelseledamöter 

q) Val av minst en revisor och ersättare för denne 

r) Val av valberedning och ordförande i denna, med uppgift förbereda 

val vid årsmöten 

s) Val av ombud till förbundsstämmor med ersättare 

t) Val av representation i Studieförbundet Medborgarskolan i enlighet 

med dess stadgar 

u) Övriga ärenden 

Mom. 6 Omröstning vid årsmötet sker öppet, utom vid votering vid personval 

som ska vara sluten. 

Medlem ska personligen utöva sin rösträtt vid årsmötet. Röstning får inte ske 

med fullmakt. 

Vid sluten omröstning ska valsedel för att vara giltig, uppta så många namn 

av de föreslagna kandidaterna som valet avser. 


Utgången av omröstning bestäms genom enkel majoritet, utom vid omröstning 

i frågor om stadgeändring, sammanslagning eller delning. 

Vid lika röstetal avgörs personval med lotten och övriga frågor i enlighet 

med den mening som ordföranden biträder. 

Saknar särskilt vald mötesordförande formell rösträtt avgörs även övriga 

frågor genom lottning. 

Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften 

av antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning 

mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. 

Mom. 7 Ledamot av partiföreningens styrelse äger inte delta i beslut om 

ansvarsfrihet för denna eller i val av revisor. 

Mom. 8 Partiföreningen utser det antal förbundsstämmoombud man fått 

besked från förbundet om. Vid val av ombud tillses att Moderata Ungdomsförbundet 

representeras i förhållande till sitt medlemsantal. Ombud och 

ersättare fungerar intill dess nya utsetts. 

Ändringar: 

Mom 1: Ny skrivning enligt normalstadgan. 

Tidigare mening 2 och 3 flyttas till mom 2 resp 4. 

Mom 2: Stycke 1, Kallelsetid ändras från två till tre veckor. 

Stycke 2: Flyttat från mom 1. 

Stycke 4: Flyttat från mom 1. 

Mom 3: Stycke 1: Motionstid ändras från en vecka till två veckor före 

årsmöte. 

Stycke 2: Nytt stycke från normalstadgan. 

Mom 5: F.d. punkt h) delad i två nya: h) Revisorernas berättelse och 

i) Fastställande av resultaträkningar och balansräkningar. 

Konsekvensändringar av efterföljande punkt beteckningar. 

Punkt p): Minst fem ändras till minst tre. 

Mom 6: Stycke 2: Kompletterad text enligt normalstadgan. 

Stycke 5: Personvalsfrågor ändrat till personval enl. normalstadgan 

Stycke 7: Tillägg från normalstadgan. 

154 


§ 5 Styrelse 

Mom. 1 Partiföreningens verksamhet leds av en styrelse bestående av ordförande, 

vice ordförande och minst tre av årsmötet valda ledamöter samt en av 

Moderata Ungdomsförbundet utsedd ledamot. 

Representanter för lokala ledamöter i riksdagen, landstingsfullmäktige och 

kommunfullmäktige kan adjungeras. Moderata Ungdomsförbundets lokala 

organisation, som omfattar föreningens verksamhetsområde, äger rätt utse en 

ledamot i partiföreningens styrelse. 

Mom. 2 Styrelsen utser de funktionärer som behövs för verksamheten. 

Styrelsen är beslutsför då minst hälften av årsmötet valda ledamöterna är 

närvarande. 

Mom. 3 Styrelsen åligger: 

att leda partiets politiska och organisatoriska verksamhet inom partiföreningens 

verksamhetsområde och i samråd med förbundsstyrelsen 

skapa en lokal organisation som effektivt kan ombesörja 

kampanjer, information, utbildning och medlemsvård, 

att följa och aktivt delta i rikspolitiken, landstingspolitiken och kommunalpolitiken 

genom fortlöpande kontakter med partiets riksdagsledamöter, 

landstings- och kommunfullmäktigegrupper och 

representanter i nämnder och styrelser, 

att i samråd med respektive fullmäktigegrupp förbereda nominering till 

kommunal representation, 

att verka för att medlemmarna informeras i rikspolitiska, landstings 

politiska och kommunalpolitiska frågor bland annat genom kontinuerlig 

mötesverksamhet, 

att hålla fortlöpande kontakt med förbundsstyrelsen och partiets 

tjänstemän 

att till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om föreningens 

organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet 

att samverka med Moderatkvinnorna samt andra till verksamheten k 

nutna råd och nätverk, 

att samverka med Moderata Ungdomsförbundets lokala organisation 

och distrikt, 

att verka för rekrytering av nya medlemmar och rekrytering av förtroendevalda 

till organ där partiet är företrätt, 


att verka för medlemmars utbildning i politiska och organisatoriska 

frågor, 

att handha partiföreningens ekonomi, 

att tillse att personuppgifterna i partiets medlemsregister hanteras i 

enlighet med gällande lagstiftning och av förbundsstyrelsen antagen 

medlemsregisterpolicy. 

Ändringar: 

Mom 1: Stycke 1, Minst fem ändras till minst tre. 

Adjungering av representanter utgått. 

Stycke 2, Kyrkofullmäktige utgått. 

Mom 2: Formulering enligt normalstadgan. 

Mom 3: att-sats 2-4, Kyrkopolitiken utgår 

att-sats 8: Nedkortad 

§ 6 Kandidatnominering 

För att medverka i nomineringsprocess och delta i beslut rörande kandidatnominering 

fordras att medlem är folkbokförd i Stockholms kommun. 

Ändringar: 

Kandidatnominering i kyrkliga val utgått. 

Krav om folkbokförd i berörd församling utgått. 

§ 7 Påkallande av sammanträde 

Förbundsstyrelsen äger påkalla sammanträde med partiföreningens styrelse. 

Till sammanträde med denna samt till årsmöte eller annan sammankomst 

äger förbundsstyrelsen sända företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. 

§ 8 Räkenskaper och revision 

Föreningens räkenskapsår är kalenderår. 

Räkenskaper, förvaltningsberättelse och övriga handlingar som berörförvaltningen 

ska av styrelsen överlämnas till revisorerna senast tre veckor före 

årsmötet. 

Granskningen ska vara avslutad och revisionsberättelse med till- eller avstyrkan 

av ansvarsfrihet överlämnad till styrelsen senast en vecka före årsmötet. 

156 


§ 9 Stadgar och stadgeändring 

Mom. 1 För partiförening gäller av förbundsstämman antagna normalstadgar. 

Avvikelser från dessa ska fastställas av förbundsstyrelsen. 

Mom. 2 Ändring av partiföreningens stadgar kan beslutas endast av partiföreningens 

årsmöte, varvid två tredjedels majoritet erfordras. 

Beslut om ändring ska underställas förbundsstyrelsen för godkännande. Beslut 

om stadgeändring träder i kraft när den godkänts av förbundsstyrelsen. 

§ 10 Upplösning, sammanslagning och delning 

Mom. 1 Om partiförening ska upplösas, fastställer förbundsstyrelsen nytt 

verksamhetsområde för berörda föreningar. Före beslut om sammanslagning 

ska godkännande lämnas av förbundsstyrelsen. 

För sammanslagning fordras beslut med minst två tredjedels majoritet av 

två på varandra följande årsmöten, varvid minst det ena ska vara ordinarie 

årsmöte. Årsmötena ska hållas med minst två månaders mellanrum. 

I personlig kallelse till årsmöte anges att förslag till sammanslagning ska 

behandlas på årsmötet. 

Vid sammanslagning ska partiföreningens handlingar, tillgångar och skulder 

tillfalla den sammanslagna partiföreningen. 

Sker sammanslagning med fler än en partiförening ska fördelningen av medlemmar, 

handlingar, tillgångar och skulder beslutas av förbundsstyrelsen. 

Mom. 2 Partiförening som inte haft årsmöte under tre på varandra följande 

år anses upplöst efter att beslut tagits i förbundsstyrelsen. Partiföreningens 

handlingar, tillgångar och skulder övertas av förbundet. Förbundsstyrelsen 

beslutar därefter hur kvarvarande medel och handlingar överförs till lokal 

partiförening/ar i kommunen. Finns ingen partiförening ska medlen användas 

för verksamhet i området. 

Mom. 3 Om partiförening ska delas ska förbundsstyrelsens godkännande 

först inhämtas. 

För delning fordras beslut med minst två tredjedels majoritet av två på varandra 

följande årsmöten med minst två månaders mellanrum, varvid minst 

det ena ska vara ordinarie årsmöte. 

I personlig kallelse till årsmöte anges att förslag till delning ska behandlas på 

årsmötet. 


Före andra beslutet om delning ska årsmötet besluta om hur den ursprungliga 

partiföreningens medlemmar, handlingar, tillgångar och skulder ska 

fördelas på de nya föreningarna. Sådan fördelning får inte bli uppenbart 

orättvis. Tvist om fördelning avgörs slutgiltigt av förbundsstyrelsen. 

Mom. 4 Vid förändring av partiföreningars verksamhetsområde genom sammanläggning 

eller delning ska det andra årsmötet också fastställa namn för 

den eller de partiföreningar som bildas. 

Ändringar: 

Mom 2: Ny text från normalstadgan, 

Mom 4: Ny text från normalstadgan. 

158 


FÖRSLAG till 

Stadga för Moderata Samlingspartiet 

i Stockholms stad 

Enl. stämmobeslut xxxxx 2013. 

Godkända av partistyrelsen den xxxx. 

Ändringar angivna i förhållande till förbundsstadga antagen av förbundsstämma 

2009. 

Med normalstadga menas den av partistämman oktober 2011 antagna 

normalstadgan. 

§ 1 Ändamål 

Moderata Samlingspartiets i Stockholms stads strävan är att vinna människor 

för den samhällssyn som partiet företräder. 

Förbundets uppgift är därför att målmedvetet bilda opinion för och utveckla 

moderata idéer, att vinna väljare till partiet och att i praktisk politik förverkliga 

idéer i enlighet med partiets samhällssyn. 

Ändringar: 

Tidigare mom 2 flyttat till § 2 

§ 2 Organisation 

Mom. 1 Förbundet är det centrala organet för partiets arbete inom Stockholms 

stad. Inom Stockholms stad ska förbundet planlägga och leda partiets 

organisation och politik, ansvara för valarbetet samt anskaffa medel för verksamhetens 

bedrivande. Särskilda insatser ska göras för kampanjer, föreningsverksamhet, 

rekrytering och utbildning. 

Mom. 2 Förbundet utgör en sammanslutning av dess partiföreningar. 

Mom. 3 Partistyrelsen fastställer förbundets 

verksamhetsområde i samråd med förbundet. 

Ändringar: 

Mom 1 från fd § 1 med tillägg om rekrytering. 

Mom 2 och 3 nya från normalstadgan 


§ 3 Medlemskap 

Mom. 1 Medlem i förbundet är den som är medlem i förening inom förbundets 

verksamhetsområde, delar partiets grundvärderingar, följer stadgarna, 

som betalat fastställd medlemsavgift och registrerats som medlem. 

Efter särskild prövning kan förbundsstyrelsen bevilja direktanslutning till 

förbundet. 

Mom. 2 Medlem i Moderata Ungdomsförbundet är medlem i förbundet 

och i den partiförening inom vars verksamhetsområde medlemmen är bosatt 

eller valt tillhöra. 

Mom. 3 Förbundsstyrelsen kan hos partistyrelsen begära att medlem som aktivt 

arbetar för någon med partiet konkurrerande politisk organisation, eller 

genom sitt handlande eller genom uttalanden i strid med partiets grundvärderingar 

skadar partiet, utesluts ur partiet, förbundet och den partiförening 

medlemmen tillhör. 

Med uteslutning följer förlust av förtroendeuppdrag inom förbundet. 

Från det att ett uteslutningsärende behandlats i förbundsstyrelsen tills dess 

att ärendet avgjorts av partistyrelsen saknar medlemmen rösträtt i partiet. 

Mom. 4 Förbundsstyrelsens beslut om begäran om uteslutning ska fattas 

med minst två tredjedels majoritet och ska föregås av att medlemmen och 

styrelsen i den partiförening vederbörande tillhör beretts tillfälle att yttra sig. 

Utesluten medlem kan endast skriftligen ansöka om återinträde hos förbundsstyrelsen 

där senaste medlemskapet fanns. 

Ändringar: 

Mom 1: Smärre språkliga ändringar, t.ex. ”erlagt” till ”betalt”. 

”inte tillhör annat politiskt part” borttaget, jämför mom 3 

stycke 1. 

Mom 3: Sista stycket, nytt, från normalstadgan. 

§ 4 Föreningar 

Inom varje område som kan utgöra underlag för föreningsverksamhet bör en 

partiförening finnas. 

Partiföreningsstadgar, som avviker från de av förbundsstämman antagna 

160 


normalstadgarna, ska fastställas av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen 

äger rätt påkalla sammanträde med föreningsstyrelse. Till sammanträde med 

föreningsstyrelse eller årsmöte eller till annan sammankomst i föreningen 

äger förbundsstyrelsen rätt sända företrädare med närvaro-, yttrande- och 

förslagsrätt. 

Partiförening ska till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, 

medlemmar, ekonomi och verksamhet. 

Partiförening som inte uppfyller kraven att till förbundsstyrelsen lämna 

begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet 

kan av förbundsstyrelsen nekas representationsrätt vid förbundsstämma och 

förbundsråd. 

Ändringar: 

Endast ny rubrik 

§ 5 Avgifter 

Medlem ska betala en årlig avgift till förbundet, medlemmar i Moderata 

Ungdomsförbundet undantagna. 

Denna årliga avgift fastställs av förbundsstämman. Medlemsavgift för till 

förbund direktansluten medlem fastställs av förbundsstyrelsen. 

Avgift för ny medlem som betalas efter den 1 september gäller även för 

påföljande kalenderår. 

Ändringar: 

Smärre språkliga ändringar, t.ex. ”erlagt” till ”betalt”. 

Sista stycket nytt, från normalstadgan 

§ 6 Förbundsstämma 

Mom. 1 Förbundsstämman är förbundets högsta beslutande organ och består 

av 200 av partiföreningarna valda ombud samt förbundsstyrelsens ledamöter. 

Antalet ombud som respektive partiförening har att utse grundar sig 

på antalet betalande medlemmar i partiföreningen. Den 31 december varje 

år fastställs hur många som under året betalat medlemsavgift till partiföreningen. 

I antalet betalande medlemmar inräknas de som under året betalat 

medlemsavgift till Moderata ungdomsförbundet. 


Fördelningen av ombuden mellan partiföreningarna ska ske proportionellt. 

Varje partiförening tillförsäkras minst två ombud. Resterande ombud fördelas 

enligt kvotberäkning. 

Kvotberäkningen tillgår så att det totala antalet under föregående år betalande 

medlemmar i förbundet divideras med antalet resterande ombud, 

varefter varje förenings medlemstal divideras med den då erhållna kvoten 

och tilldelas ombud i enlighet med detta tal. 

Det åligger förbundsstyrelsen att snarast efter varje årsskifte meddela partiföreningarna 

hur många ombud de ska välja. 

Varje ombud har en röst. Medlem har efter anmälan närvaro- och yttranderätt. 

Enskild kan efter anmälan ges närvarorätt av förbundsstyrelsen. 

Mom. 2 Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara 

förbundsstyrelsen tillhanda senast tre veckor före stämman. 

Mom. 3 Förbundsstämman sammanträder på kallelse av förbundsstyrelsen. 

Ordinarie förbundsstämma hålls år med udda årtal, före maj månads utgång. 

Kallelse till förbundsstämma utsändes av förbundsstyrelsen till partiföreningarna 

senast åtta veckor före stämman. 

Mom. 4 Extra förbundsstämma hålls då förbundsstyrelsen så finner erforderligt 

eller då minst en tredjedel av antalet partiföreningar begär detta. 

Vid extra förbundsstämma behandlas de frågor, som förbundsstyrelsen beslutar 

om och/eller de frågor som partiföreningarna aktualiserat i begäran om 

extrastämma. 

Kallelse till extra förbundsstämma utsändes av förbundsstyrelsen till partiföreningarna 

så snart beslut fattats om extra stämma. Extra stämma ska äga rum 

senast två månader efter beslut om sådan. 

Mom. 5 Rätt att till förbundsstämman väcka förslag tillkommer förbundsstyrelsen, 

partiföreningar, Moderata ungdomsförbundets distriktsorganisation 

och enskilda medlemmar. Förslag ska senast sex veckor före stämman ha 

inkommit till förbundsstyrelsen. 

Senast två veckor före stämman ska förbundsstyrelsens yttranden och stämmohandlingarna 

sändas till ombuden. 

Ärenden av brådskande natur kan dock efter stämmans beslut omedelbart 

upptas till behandling. 

162 


Mom. 6 Vid val av ombud till partistämman och ersättare för dessa bör tillses 

att Moderata Ungdomsförbundet blir representerat. Ombud och ersättare 

fungerar intill dess nya utsetts. 

Mom. 7 Omröstning vid förbundsstämman sker öppet, utom votering vid 

personval som ska vara sluten. Stämmoombud ska personligen utöva sin 

rösträtt vid stämman. Röstning får inte ske med fullmakt. Öppen omröstning 

sker genom uppvisande av röstkort eller med voteringsanläggning. Efter 

sådan omröstning ska rösträkning ske med upprop, om röstberättigad stämmodeltagare 

så begär. Vid sluten omröstning ska valsedel, för att vara giltig, 

uppta så många namn av de föreslagna kandidaterna som valet avser. 

Utgången av omröstning bestäms genom enkel majoritet, utom vid omröstning 

i stadgefrågor. 

Vid lika röstetal avgörs personval med lotten och övriga frågor i enlighet 

med den mening som ordföranden biträder. Saknar särskilt vald mötesordförande 

formell rösträtt avgörs även övriga frågor genom lottning. 

Vid personval som avser en plats ska den som blir vald erhålla minst hälften 

av antalet avgivna giltiga valsedlar. I annat fall genomförs ytterligare en omröstning 

mellan de två kandidater som erhållit de högsta röstetalen. 

Mom. 8 Ledamot av förbundsstyrelsen äger inte delta i beslut om ansvarsfrihet 

eller vid val av revisorer. 

Mom. 9 Vid ordinarie förbundsstämma ska förekomma: 

a) Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna 

b) Val av sekreterare. 

c) Val av två justerare för protokollet och två rösträknare 

d) Föredragningslistans fastställande 

e) Fastställande av röstlängd 

f) Fastställande av stämmans stadgeenliga utlysning 

g) Godkännande av arbetsordning 

h) Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelser samt årsredovisningar 

eller årsbokslut 

i) Revisorerna berättelse 

j) Fastställande av resultaträkningar och balansräkningar 

k) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 

l) Fastställande av medlems årsavgifter till förbundet för näst- 


kommande år och året därefter 

m) Förslag från styrelsen (propositioner) 

n) Inkomna övriga förslag (motioner) 

o) Val av ordförande och två vice ordförande för förbundet och 

styrelsen 

p) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen 

q) Val av två revisorer med ersättare 

r) Val av ombud till partistämman med ersättare 

s) Val av representation i studieförbundet Medborgarskolan i enlighet 

med dess stadgar 

t) Val av valberedning och ordförande i denna 

u) Övriga frågor 

Ändringar: 

Mom 1: Förtydligande om närvaro och yttranderätt för medlem/ 

enskild person enl. normalstadgan. 

Mom 5: ”Ungdomsdistriktet” ersatt med ”Moderata ungdomsför- 

bundets distriktsorganisation”. Även på andra ställen i 

stadgan. 

Mom 7: Förtydligat enl. normalstadgan om fullmaktsröstning och 

inskrivet möjlighet använda voteringsanläggning. Sista stycket 

nytt enl. normalstadgan om röstning mellan flera kandidater. 

Mom 9: Tidigare punkt i delas i två punkter. Punkt l: förtydligande att 

årsavgift avser till förbundet. 

§ 7 Förbundsråd 

Mom. 1 Förbundsrådet består av förbundsstyrelsens ledamöter samt ordförandena, 

eller som ersättare annan företrädare, för partiföreningar och 

Moderata Ungdomsförbundets föreningar i förbundet. 

Förbundsstyrelsen får inbjuda även andra personer att närvara och yttra sig i 

förbundsrådet. 

Förbundsordföranden är ordförande i förbundsrådet. 

Mom. 2 Förbundsrådet sammankallas av förbundsordföranden, förbundsstyrelsen 

eller då minst en tredjedel av antalet ordförande i partiföreningarna 

begär detta. 

Förbundsrådet äger endast fatta beslut i ärenden, som hänskjutits dit av för- 

164 


undsstämman eller förbundsstyrelsen eller i de ärenden som ordförandena 

begärt att rådet ska inkallas för. 

§ 8 Förbundsstyrelse 

Mom. 1 Förbundets verksamhet leds av förbundsstyrelsen. 

Mom. 2 Förbundsstyrelsen består av förbundsordföranden och två vice 

förbundsordförande, de av stämman valda 14 ledamöterna och en ledamot 

utsedd av Moderata Ungdomsförbundets distriktsstyrelse. Vid förfall för 

Moderata Ungdomsförbundets representant kan annan ledamot, utsedd för 

detta ändamål, inträda. 

Förbundsstyrelsen har rätt att till sina sammanträden adjungera personer. 

Adjungerad har yttranderätt och rätt att till protokollet anteckna avvikande 

mening. 

Förbundets partiombudsman är ständigt adjungerad till styrelsens sammanträden 

och har yttrande- och förslagsrätt samt rätt att till protokollet 

anteckna avvikande mening. 

Mom. 3 Förbundsstyrelsen sammanträder minst fyra gånger per år och i 

övrigt då ordföranden så beslutar eller då minst en tredjedel av styrelsens 

ledamöter begär det. 

Mom. 4 Förbundsstyrelsen är beslutför då minst hälften av förbundsstämman 

valda ledamöterna är närvarande. 

Mom. 5 Förbundsstyrelsen åligger: 

att planlägga, leda och inför förbundsstämman ansvara för förbundets 

verksamhet enligt stadgans § 1, 

att verkställa förbundsstämmans beslut, 

att fastställa geografiskt verksamhetsområde för partiföreningarna, 

att handlägga politiska ärenden och vid ärenden av större vikt samråda 

med lokalföreningarnas ordförande, 

att stödja och bistå partiföreningar och ungdomsdistrikt i deras verksamhet 

samt verka för att deras arbete bedrivs enligt stadgar och 

program, 

att inför allmänna val i enlighet med förbundets nomineringsplan tillse 

att förslag upprättas till valsedlar för riksdags-, landstings- och 


kommunfullmäktigeval inom Stockholms stad, 

att planlägga och leda valrörelser i Stockholms stad, 

att inför allmänna val utarbeta politiskt regionalt handlingsprogram, 

att i samverkan med landstingsgruppen i Stockholms läns landsting 

förbereda nomineringar till uppdrag som utses av landstinget och 

att i samverkan med kommunfullmäktigegruppen i Stockholms stad 

förbereda nomineringar till uppdrag som utses av kommunen. 

att gemensamt med förbundet i Stockholms län nominera till statliga 

och regionala organ, 

att utse de råd, kommittéer och arbetsgrupper som behövs för 

förbundets verksamhet, 

att samverka med riksorganisationen och partistyrelsen samt att ansvara 

för att partistyrelsen i föreskriven tid erhåller infordrade remissyttranden 

och uppgifter om länsförbundets organisation, medlemmar, 

ekonomi och verksamhet, 

att besluta om firmatecknare och attestregler samt tillse att förbundets 

ekonomiska hantering är organiserad på ett betryggande sätt, 

att tillse att personuppgifterna i partiets medlemsregister hanteras i 

enlighet med gällande lagstiftning och av förbundsstyrelsen antagen 

medlemsregisterpolicy, 

att upprätthålla kontakt och samråda med stadens riksdagsledamöter, 

landstingsgruppen, andra regionala organ, kommunfullmäktigegruppen 

inom Stockholms stad samt biträda dessa i deras verksamhet, 

att hålla kontinuerlig kontakt med föreningarna och deras ordförande, 

att uppbära och bestämma användandet av partistöd från Stockholms 

läns landsting och Stockholms stad. 

Ändringar: 

Mom 2: Adjungering av representanter borttaget. 

Mom 4: ”Hälften av”, ersatt med ”halva antalet”, enl. normalstadgan. 

Mom 5: att-sats 6: ”samt att fastställa kyrkovalsedlar” utgår. 

att-sats 11: språklig justering 

att-sats 15: Kyrkofullmäktigegrupperna – utgår 

166 


§ 9 Arbetsutskott 

Förbundsstyrelsen kan inom sig utse ett arbetsutskott som på förbundsstyrelsens 

ansvar fullgör av styrelsen anförtrodda uppgifter. 

I arbetsutskottet ska representant för Moderata ungdomsförbundets distriktsstyrelse 

ingå. 

§ 10 Påkallande av sammanträden 

Partistyrelsen äger påkalla sammanträde med förbundsstyrelsen. Till sammanträde 

med denna samt till förbundsstämma eller annan sammankomst 

äger partistyrelsen sända företrädare med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. 

§ 11 Valberedning 

Val, som förrättas vid förbundsstämma ska beredas av en valberedning. 

Valberedningen ska bestå av: 

• En ordförande utsedd av förbundsstämman 

• En ledamot jämte ersättare från varje landstingskommunal valkrets 

utsedd av förbundsstämman efter nominering av föreningarna inom 

respektive valkrets. 

• En ledamot respektive ersättare utsedda av Moderata Ungdomsförbundets 

distriktsstyrelse. 

Ledamot som kandiderar till förbundsstyrelsen ska frånträda uppdraget som 

ledamot i valberedningen och ersättas av ersättaren. Revisor i förbundet kan 

inte vara ledamot av valberedningen. 

Ändringar: 

Förtydligande av hur utse MUF:s ledamot. 

§ 12 Kandidatnominering 

Regler för kandidatnominering vid riksdags-, landstings- och kommunfullmäktigeval 

fastställs av förbundsstämma. 

För att medverka i nomineringsprocess och delta i beslut om kandidatnominering 

fordras att medlem är folkbokförd i Stockholms stad. 


Ändringar: 

Kyrkoval utgått. Rösta i provval ersatts med medverka i nomineringsprocessen. 

Koppling till församling – utgått 

Avsnitt / paragraf 13 om ”Kyrkopolitiskt ansvar” – utgått. 

§ 13 Revision 

En av förbundets revisorer ska vara auktoriserad eller godkänd revisor. 

Räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret. 

Verksamhetsberättelse innefattande av förbundsstyrelsen avgiven årsredovisning 

eller årsbokslut ska vara revisorerna tillhanda senast fem veckor före 

ordinarie förbundsstämma. 

Revisorernas granskning av räkenskaper och förvaltning för de senast två 

föregående kalenderåren ska vara avslutad och revisionsberättelse med till- 

eller avstyrkande av ansvarsfrihet avlämnad till förbundsstyrelsen senast fyra 

veckor före den ordinarie förbundsstämman. 

Ändringar: 

Två första meningarna bytt plats enligt normalstadgan. 

§ 14 Stadgar och stadgeändring 

Ändring av dessa stadgar beslutas av ordinarie förbundsstämma, varvid 

tvåtredjedels majoritet av avgivna röster erfordras. Beslut om ändring ska 

underställas partistyrelsen för godkännande. Beslut om stadgeändring träder 

i kraft när den godkänts av partistyrelsen. 

168 


PROPOSITION 3 

KOMPLETTERANDE NOMINERINGSREGLER I ALLMÄNNA 

VAL 

Nomineringsregler inför allmänna val antogs på förbundsstämman 2011. 

I anslutning till stämmans beslut om nomineringsregler beslöt stämman 

även att uppdra åt förbundsstyrelsen att inför val av nomineringskommittéer 

vid förbundsstämman 2013 utarbeta och förlägga stämman förslag betr 

formerna för försöksnominering mm med särskilt beaktande av de förslag 

och övervägningar som Arbetsgruppen för översyn av nomineringsprocessen 

redovisat i sin slutrapport i mars 2011. 

I de av stämman 2011antagna nomineringsreglerna sägs i avsnitt 3.2. Kompletterande 

direktiv: 

”Förbundsstämman året före allmänna val fastställer tider för försöksnomineringar, 

praktiska former för försöksnomineringar, hur försöksnomineringsresultat 

ska redovisas, riktlinjer hur och formerna för presentation av 

deltagare i försöksnomineringar, former för hur antalet deltagare i försöksnomineringar 

ska begränsas, var försöksnomineringsdeltagare får delta samt 

övriga regelverk för att säkerställa en rättvis bedömning av medlemsopinionen.” 

Förbundsstyrelsen utsåg en arbetsgrupp utsedd gemensamt med förbundsstyrelsen 

i Stockholms län för att utarbeta för förbunden kompletterande 

nomineringsregler enligt förbundsstämmans beslut. 

Arbetsgruppens förslag har remitterats till föreningar och nätverk i förbundet. 

Svar har inkommit från 21 föreningar i Stockholms stad samt från 

MUF. Av de inkomna föreningssvaren är flertalet positiva. Förbundsstyrelsen 

har i huvudsak tillstyrkt arbetsgruppens förslag med ändringen att kretsvisa 

försöksnomineringar ska inte genomföras. 

I förbundsstyrelsen reserverade sig, till förmån för arbetsgruppens förslag, 

ledamöterna Andrea Femrell, Dennis Wedin och Harald Eriksson. Reservationen 

redovisas nedan. 



att fastställa kompletterande nomineringsregler i enlighet med 

förbundsstyrelsens förslag punkterna 1–8, 

att kandidatutbildningen inför valet 2014 för de som önskar kandidera 

tillriksdagen, landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige 

ska genomföras i tre steg, 

att uttala att för att uppföras på valsedel i de allmänna valen 2014 ska 

personen ha genomgått samtliga tre steg i förbundets kandidatutbildning, 

att fastställa kandidatförsäkran enligt förslag, 

att för att uppföras på moderaternas valsedlar i de allmänna valen 

2014 ska kandidat ha undertecknat fullständig kandidatförsäkran, 

att för att väljas till uppdrag utsedd genom landstingsfullmäktige eller 

kommunfullmäktige för moderaterna under mandatperioden 

2014 – 2018 ska personen ha undertecknat fullständig kandidatförsäkran. 

Reservation 

Andrea Femrell, Dennis Wedin och Harald Eriksson reserverade sig till förmån 

för arbetsgruppens majoritetsförslag enligt nedan: 

”Förbundsstämman 2011 uppdrog till förbundsstyrelsen att förelägga årets förbundsstämma 

förslag om formerna för försöksnominering med särskilt beaktande 

av de förslag och överväganden som Arbetsgruppen för översyn av nomineringsprocessen 

redovisat i sin slutrapport i mars 2011. 

För detta ändamål tillsatte FS en arbetsgrupp under 2012 med representanter 

från staden, länet och MUF som skulle arbeta fram ett förslag till förbundsstyrelsens 

proposition till årets förbundsstämma. 

Arbetsgruppens förslag redovisades för förbundsstyrelsen september 2012 och remitterades 

till föreningarna. Arbetsgruppen hade förslag på alla de punkter som 

stämma 2011 beslutat att förslag skulle lämnas. För uppdraget att finna former 

för hur antalet deltagare i försöksnomineringar ska begränsas föreslogs att de som 

ska rösta i första hand röstar kretsvis, d.v.s. medlemmarna i respektive krets får 

rösta på de ”försöksnomineringskandidater” som valt att kandidera i kretsen. 

170 


Varje medlem i respektive krets skulle få röster på kandidaterna i den egna kretsen. 

Vidare skulle det ges möjlighet för medlemmarna att ge att avge ytterligare 

tre röster, som redovisas separat, på kandidater i övriga kretsar. 

Med arbetsgruppens förslag skulle antalet kandidater bli hanterligt och överskådligt 

för de röstande medlemmarna. Vidare skulle försöksnomineringskandidaternas 

lokala förankring hos medlemmarna och föreningarna öka och medlemmarna 

i kretsen kan på den slutliga valsedeln känna igen de namn de röstade på. 

Inriktningen är fortsättningsvis att vi ska ha olika valsedlar i de olika kretsarna. 

Kretsvisa nomineringar har i länet tillämpats inför de senaste valen. 

I remissgenomgången fick arbetsgruppens förslag i denna del stort stöd bland 

de föreningar som inlämnade svar, elva föreningar för och sex föreningar emot. 

Övriga föreningar avstod från att lämna uttrycklig synpunkt på just denna fråga. 

Alla valsedlarna i de allmänna valen 2014 fastställs av förbundsstämmor i januari 

2014. Dessförinnan ska de av stämman valda nomineringskommittéerna 

göra förslag till stämmorna. Årets stämma ska välja en kommitté per val, d.v.s. 

de förberedande kommittéerna för landstings- resp. kommunalvalen ska i en 

kommitté göra förslag på valsedlar i alla kretsar och kan således väga in kandidaternas 

stöd såväl lokalt som över hela staden för varje krets. 

Förbundsstyrelsens majoritet har i denna fråga i sitt förslag till stämman tagit 

bort detta ur arbetsgruppens förslag utan att föreslå annan lösning, trots uppdraget 

från föregående stämma. 

Inget system är perfekt, men det förslag som arbetsgruppen noga övervägde och 

efter positiv respons från föreningarna lämnade till förbundsstyrelsen, tillmötesgår 

förbundsstämmans, och därmed också föreningarnas och medlemmarnas, önskemål 

på ett tillfredsställande sätt samt är i enlighet med uppdraget. 

Vi reserverar oss till förmån för att stämman ska besluta, i enlighet med arbetsgruppens 

remitterade förslag betr. punkt 5 i propositionen. 

Förbundsstämman föreslås besluta 

att i kompletterande regler för nomineringsprocessen ska avsnitt 5 i 

avsnitten Landstinget staden lyda: 


’Landstinget staden 

Försöksnomineringar genomförs kretsvis. Nomineringskommittén 

ges mandat att begränsa antalet kandidater i försöksnomineringen 

i samråd med föreningarna om antalet kandidater i kretsen kraftigt 

överskrider plus 2 gånger 5 antalet mandat i kretsen efter valet 

2010 eller om fördelningen mellan föreningarna kraftigt avviker 

från befolkningsfördelningen.’ samt 

att i kompletterande riktlinjer för nomineringsprocessen ska avsnitt 5 

i avsnitten Kommunfullmäktige staden lyda: 

’Kommunfullmäktige staden 

Försöksnomineringar genomförs kretsvis. Nomineringskommittéerna 

ges mandat att begränsa antalet kandidater i 

försöksnomineringen i samråd med föreningarna om antalet kandidater 

i kretsen kraftigt överskrider 2 plus 5 gånger antalet mandat 

i kretsen efter valet 2010 eller om fördelningen mellan föreningarna 

kraftigt avviker från befolkningsfördelningen’ samt 

att i övrigt anta proposition Kompletterande nomineringsregler enligt 

förbundsstyrelsens förslag.” 

172 


FÖRSLAG till 

Kompletterande nomineringsregler inför allmänna 

val 2014. 

Antagna av förbundsstämma xxx 2013. 

1. Tider för försöksnomineringar 2013 

Nominering av kandidater ska ske 12 augusti till 30 augusti kl 17.00 

Remiss av riksdagskandidater till stadens och länets föreningar 2–12 september, 

se punkt 5 nedan. 

Information till föreningarna om inkomna nomineringar i kommun- och 

landstingsvalen från resp. förening, se punkt 5 nedan. 

Insamling av kandidatuppgifter 4–14 september, se punkt 4 nedan. 

Nomineringskommittéerna sammanträder för fastställande av deltagare i 

försöksnomineringen 16–26 september. 

Försöksnominering genomförs från den 15 oktober till 4 november kl 17.00. 

Sammanräkning av försöksnomineringen klar 15 november. 

2. Praktiska former för försöksnomineringar 

Försöksnomineringen 2013 genomförs i huvudsak digitalt enligt nedanstående: 

a) Presentation av kandidaterna läggs upp på en webbsida enligt 

en fördefinierad mall. Alla kandidater erbjuds fotografering. Se 

punkt 4 nedan. 

b) Kandidaterna erbjuds att skriva egen kort politisk text. Denna sida 

görs i en utskriftsvänlig version. Se Punkt 4 b nedan. 

c) Brev med information och uppmaning att rösta i försöksnomineringen 

skickas per post till alla röstberättigade medlemmar. 

Med postala brevet utsänds också en personlig kod tillsammans 

med ett ID-nummer för att kunna rösta. 

d) De som inte kan eller vill rösta digitalt erbjuds att få en utskrift 

av kandidatpresentationerna och röstsedel med svarskuvert (med 

förtryckt ID-nummer) översänd per post. Därtill erbjuds även möjlighet 

att rösta digitalt med teknisk support i Blå Hörnet och i vissa 

partilokaler. 

e) Två separata listor kommer att hanteras på förbundskansliet. Den 

ena (där själva röstningen kommer ske) har koderna kopplade till 


ID-nummer och en annan (där kontakten med de röstberättigade 

kommer ske) har ID-numret kopplat till röstberättigad person. 

På så sätt kan aldrig någon handläggare veta vad en person röstat på. 

f) Särskilda åtgärder kommer tas så att originallista där all information 

(ID, person samt kod) står raderas direkt efter att de två listorna har 

skapats. Till exempel från tryckeri som tryckt och distribuerat informationen. 

g) Inkomna röster krypteras så att resultat inte kan tas fram förrän sista 

dagen för röstning infallit. Brevröster öppnas inte heller förrän sista 

dagen för röstning infallit. De förvaras i låst valbox. Den som röstar 

(per post eller digitalt) får bekräftelse på att röst inkommit. 

h) All kontakt mellan förbundskansliet och röstberättigad sker via 

den tjänsteman som har hand om den andra listan (ID-nummer 

och person). Behöver medlem en ny kod eller liknande tas det 

hand om av tjänstemannen. Denne för vidare informationen via 

ett ID-nummer till de andra tjänstemännen som sköter om den 

första listan (Röstsystemet). 

i) Det går att kunna rösta flera gånger. Den röst som inkommit senast 

är dock den som räknas. 

j) Vid röstningen ska anges minst 5 och max 10 enligt beslutad nomineringsordning. 

En spärr i systemet gör så att röst med förre än 

fem eller fler än tio markeringar inte kan skickas in. Röstberättigad 

kommer endast kunna rösta i sina egen valkrets. 

k) Brevrösterna lämnas i kuvert med det förtryckta ID-numret. Dessa 

blir på så sätt anonyma för de tjänstemän som sedan tar hand om 

kuvertet. Inkomna kuvert förses med ankomstdatum och tid innan 

de läggs i den låsta valboxen. Kuverten öppnas när tiden för röstning 

löpt ut av två personer. En som lägger in uppgifterna i det 

digitala systemet och en som granskar att rätt uppgifter lagts in. Genom 

ID-numret säger systemet till om samma person röstat tidigare. 

Endast senast avlämnad röst räknas här liksom vid enbart digital 

röstning. 

l) I systemet inbyggs ett antal andra kontroll- och bevakningsfunktioner 

som indikerar om märkliga röstningsmönster uppstår. 

m) Den röstande erbjuds att utöver att rösta på kandidater i sin egen 

valkrets möjlighet att namnge max 3 prioriterade kandidater i andra 

valkretsar. Detta ska gälla landstingsvalen och kommunvalet i Stock- 

174 


holms stad. Dessa prioriterade kandidater sparas separat i systemet 

och redovisas i anslutning till sammanräkningsresultatet för försöks- 

nomineringen. 

3. Hur försöksnomineringsresultat ska redovisas 

Sammanräkningsresultat av försöksnomineringen inklusive prioriterade 

kandidater redovisas öppet i första hand per valkrets och sammanställt per 

kommun. Nomineringskommittéer och föreningar kan få sammanräkningsresultatet 

nedbrutet efter andra önskade och möjliga kriterier. 

4. Hur och formerna för presentation av deltagare i försöksnomineringar. 

a) De som önskar delta i försöksnomineringen erbjuds en mall för 

att formulera sitt CV där följande moment ingår: - Namn, adress, personnummer 

- Medborgarskap - Egen utbildning - Anställningar/Företag 

eller motsvarande - Föreningsmeriter andra organisationer - Partimeriter, 

föreningsnivå och partiuppdrag - Kort redogörelse av vad kandidaten vill 

uppnå - Kort argumentation varför just kandidaten bör väljas till uppdraget 

- Valkrets kandidaten vill kandidera i - Svar på frågan varför kandidera i just 

den valkretsen - Intyga att han/hon inte känner till något som kan innebära 

att han/hon kan ifrågasättas alternativt begäran om att personligen få träffa 

nomineringskommittén för diskussion om detta. 

b) Kandidaterna erbjuds att skriva egen kort politisk text på webbpresentationen. 

5. Former för hur antalet deltagare i försöksnomineringar ska begränsas 

Inriktningen ska vara att i försöksnomineringen ska maximalt delta så många 

kandidater som motsvarar antalet mandat partiet vann i föregående val till 

församlingen, från resp. krets eller motsvarande, plus 2 gånger 5. 

Riksdagen, staden 

Samtliga nominerade presenteras i sammanfattning för föreningsstyrelserna 

som inom 2 veckor ska ange vilka av dessa resp föreningsstyrelse prioriterar. 

Förfrågan utsändes snarast efter nomineringstidens utgång. Föreningsstyrelsen 

ska ange minst 1 gång och maximalt 1,5 gånger antalet riksdagsmandat 

staden hade i senaste riksdagsvalet, dvs 10–15 st. Endast de med stöd från 


minst tre föreningar deltar automatiskt i försöksnomineringen. Nomineringskommittén 

äger dock tillföra ytterligare namn. 

Riksdagen, länet 

Samtliga nominerade presenteras i sammanfattning för föreningsstyrelserna som inom 2 veckor ska 

ange vilka av dessa resp. föreningsstyrelse prioriterar. Förfrågan utsändes snarast efter nomineringstidens 

utgång. Föreningsstyrelsen ska ange minst 1 gång och maximalt 1,5 gånger antalet riksdagsmandat länet 

hade i senaste riksdagsvalet, dvs 15–23 st. Endast de med stöd från minst föreningar i tre kommuner 

deltar automatiskt i försöksnomineringen. Nomineringskommittén äger dock tillföra ytterligare namn. 

Landstinget, staden 

Försöksnomineringar genomförs gemensamt för hela Stockholms stad och 

omfattar samtliga kandidater till landstingsfullmäktige som kandiderar från 

en av stadens valkretsar, dock fastställs valsedlar kretsvis. Nomineringskommittén 

ges mandat att begränsa antalet kandidater i försöksnomineringen i 

samråd med föreningarna om antalet kandidater i kretsen kraftigt överskrider 

plus 2 gånger 5 antalet mandat i kretsen efter valet 2010 eller om fördelningen 

mellan föreningarna kraftigt avviker från befolkningsfördelningen. 

Landstinget, länet 

Försöksnomineringar genomförs kretsvis. Nomineringskommittéerna ges mandat att begränsa antalet 

kandidater i försöksnomineringen i samråd med föreningarna om antalet kandidater i kretsen kraftigt 

överskrider 2 plus 5 gånger antalet mandat i kretsen efter valet 2010 eller om fördelningen mellan föreningarna 

kraftigt avviker från befolkningsfördelningen. 

Kommunfullmäktige, staden 

Försöksnomineringar genomförs gemensamt för hela Stockholms stad och 

omfattar samtliga kandidater till kommunfullmäktige som kandiderar från 

en av stadens valkretsar, dock fastställs valsedlar kretsvis. Nomineringskommittén 

ges mandat att begränsa antalet kandidater i försöksnomineringen i 

samråd med föreningarna om antalet kandidater i kretsen kraftigt överskrider 

2 plus 5 gånger antalet mandat i kretsen efter valet 2010 eller om fördelningen 

mellan föreningarna kraftigt avviker från befolkningsfördelningen 

Kommunfullmäktige, länet 

Nomineringskommittéerna ges mandat att begränsa antalet kandidater i försöksnomineringen i samråd 

med föreningen om antalet kandidater kraftigt överskrider 2 plus 5 gånger antalet mandat kommunalvalet 

2010. 

176 


6. Var försöksnomineringsdeltagare får delta 

Den som önskar delta i försöksnomineringen ska enligt antagna nomineringsregler 

fylla ett antal krav såsom betald och registrerad medlemsavgift 

senast den 31 mars 2013, lämnat fullständig kandidatförsäkran, intyga att 

kandidaten avser att ta ev plats i besittning, lämnat personlig levnadsbeskrivning 

(CV). 

Kandidatförsäkran, intyg avser ta plats i besittning, CV angivande av krets 

där kandidaten avser att kandidera och ska inlämnas senast den 14 september 


Efter försöksnomineringen gäller att kandidat ska senast en vecka före nomineringsstämma 

ha deltagit i av förbundsstämman beslutad minimiutbildning 

för kandidater samt senast två veckor före sista dag för partiet att hos 

Valmyndigheten registrera valsedlar vara folkbokförd/valbar i den krets han/ 

hon kandiderar. 

7. Övriga regelverk för att säkerställa en rättvis bedömning av 

medlemsopinionen 

Förbundsstyrelsen ska i god tid före kandidatnomineringstiden utarbeta 

riktlinjer och värdegrunder för kandidaternas verksamheter inför och efter 

försöksnomineringen i syfte att dels ge alla kandidater en rimlig chans, dels 

för att nomineringsprocessen ska kunna bedrivas öppet och präglas av god 

moral. 

8. Instruktion till nomineringskommittéer 

Nomineringskommittéerna ska 

före försöksnomineringen 

• informera partiföreningarna inom kommitténs valkrets om inkomna 

nomineringar för att ge föreningarna möjlighet att lämna synpunkter 

före försöksnomineringen. 

• försäkra sig om att de som deltar i försöksnomineringen är seriösa kandidater 

som förutom att de fyller formella kraven som redovisas i antagna 

nomineringsregler även är personer som inte är olämpliga för det uppdrag 

de kandiderar till. Om synnerliga skäl föreligger, efter samråd med 

berörd förening/krets, ta bort kandidater från försöksnomineringen. 

• hålla löpande kontakt med berörda lokalföreningar och MUF. 

• granska kandidaternas presentationer och om skäl föreligger samråda 

med kandidaten om presentationens formuleringar. 


• försäkra sig om att medlemmarna i försöksnomineringen ges skälig möjlighet 

göra en avvägning mellan deltagarna i försöksnomineringen bland 

annat genom att beakta antalet deltagare i resp försöksnominering. 

efter försöksnomineringen 

• beakta att försöksnomineringarna är av rådgivande karaktär. 

• redovisa försöksnomineringsresultat för berörda föreningar m.fl. om inte 

risk finns att valhemlighet avslöjas. 

• undersöka i vilken utsträckning kandidat med uppdrag deltagit i nämnd 

eller motsvarande. 

• ha personlig kontakt med alla kandidater som föreslås på valsedel. 

• om skäl finns eller i samråd med kandidaten följa upp kandidatens stöd 

från sin lokalförening, parti- eller andra referenser, deklarerad inkomst, 

betalningsanmärkningar eller annan ifrågasatt belastning. 

• ha kontakter med berörda partiföreningar, MUF och grupperna i kommun, 

landsting eller riksdag. 

Nomineringskommitterna kan 

• efter samråd med berörd person och berörda föreningar föreslå att 

person placeras på valsedel till annan politisk församling eller krets än de 

anmält i försöksnomineringen 

Nomineringskommittéerna ska 

inför nomineringsstämman 

• redovisa försöksnomineringsresultat på lägsta möjliga nivå om inte risk 

finns att valhemlighet avslöjas. 

• redovisa att det följts upp i vilken utsträckning kandidat med uppdrag 

deltagit i nämnd eller motsvarande. 

• redovisa att personlig kontakt förevarit med kandidaten. 

• redovisa att kontakter förevarit med berörda partiföreningar, MUF och 

grupperna i kommun, landsting eller riksdag. 

• redovisa att kandidaten deltagit i stipulerad kandidatutbildning. 

• redovisa skäl för varje persons enskilda plats på valsedeln. 

• redovisa hur kommitténs förlag ser ut i gruppen valbara och totalt med 

ett oförändrat valresultat, med en ökning med 20 % valda resp. 20 % 

minskning. Detta avseende kön, ålder, nya/gamla kandidater. 

178 


FÖRSLAG till 

Kandidatförsäkran inför och under mandatperioden 

2014 – 2018 

Antagen av förbundsstämma xxx 2013. 

Ändringar från gällande kandidatförsäkran markerade 

Försäkran för kandidat och förtroendevald 

Stockholms stad och län 

Jag som kandiderar/har förtroendeuppdrag för Moderata Samlingspartiet, 

har som mål att vinna förtroende och maximalt inflytande för partiet. Politiska 

uppdrag erhålls genom medlemmarnas och väljarnas förtroende samt 

partiets styrka och storlek. Det gemensamma målet för vårt politiska arbete 

är att få genomslag för moderata värderingar och moderat politik i samhället. 

Att inneha förtroendeuppdrag för Moderaterna innebär främst att varje 

dag förvalta väljarnas förtroende på bästa sätt. Det ska vara både roligt och 

utvecklande att vara förtroendevald. 

Uppdraget innebär också: 

att i det politiska arbetet verka för grundläggande moderata värderingar, 

till exempel att alla människor har lika värde (människors 

lika värde aldrig får ifrågasättas) 

att vara ett föredöme och iaktta god moral, till exempel iaktta försiktighet 

vid ekonomiska transaktioner, särskilt med andras pengar 

att delta aktivt i den moderata gruppens arbete och utveckling, följa 

gruppens arbetsordning och ha hög närvaro i förtroendeuppdrag jag 

väljs till 

att delta aktivt i den lokala verksamheten, i val- och kampanjarbete, 

väljarkontakter, partiets utbildning och annan kompetensutveckling 

– även mellan valen 

att i kampanjer, även personkampanjer, och som förtroendevald, iaktta 

de regler och överenskommelser som finns inom Moderaterna, mellan 

partier och i lag eller författning 

att jag är en offentlig person och därmed representant för Moderaterna 


i alla sammanhang, i såväl ord som handling, även om jag är person 

vald 

att vara tillgänglig och öppen för synpunkter och förslag från medlemmar 

och allmänhet, att föra information vidare men också ha en 

skyldighet att hålla mig informerad om partiets politik 

att inte söka information eller material från andra partier som de själva 

inte valt att offentliggöra, utan enbart använda öppna källor för 

informationsinhämtning 

att jag är skyldig att informera partiet (förbundsledning/partiledning) 

om jag befarar att mitt förtroende kan ifrågasättas 

att jag bör ta ”time out” om jag befinner mig i en rättsprocess som 

riskerar att störas, eller om den riskerar att undergräva mina möjligheter 

att behålla mitt förtroende 

att jag avsäger mig mina uppdrag om jag förbrukat mitt förtroende: 

• genom att utnyttja förtroendemannarollen för att tillskansa mig 

(otillbörligt få) privata förmåner 

• genom att i lagakraftvunnen dom ha fällts för brott där det finns 

enskilda brottsoffer och/eller annan brottslighet som inte är ringa 

• genom att i lagakraftvunnen dom ha fällts för brott som riskerat 

att orsaka allvarlig skada/risk för annan, exempelvis rattfylleri 

att jag omedelbart ska avsäga mig mina uppdrag 

• om jag lämnar partiet, 

• om jag bryter mot ovanstående regler, eller, 

• om gruppen, normalt fullmäktigegruppen (eller motsvarande, 

bekräftat av förbundsstyrelsen), uttalar att den inte längre har förtroende 

för mig som representant. 

Mot denna bakgrund avger jag följande försäkran: 

Jag åtar mig uppdrag och försäkrar samtidigt på heder och samvete att jag, 

i enlighet med samtliga punkter ovan, på bästa sätt ska arbeta för Moderaterna 

under hela mandatperioden 2014 – 2018. Om jag inte undertecknat 

försäkran utgiven av annan delorganisation i partiet gäller ovanstående försäkran 

även för samtliga andra uppdrag jag fullgör på partiets uppdrag. 

Försäkran upprättas två likalydande exemplar varvid partiet och undertecknaren 

tagit varsitt exemplar. 

180 


Genom underskrift av denna försäkran ger jag dessutom mitt samtycke till 

behandling av information om mig (enl. 10 § Personuppgiftslagen) som har 

samband med, eller är av relevans för min kandidatur/förtroendeuppdrag. 

Jag ger samtidigt mitt samtycke till att moderaterna publicerar uppgifter om 

mig som kandidat/förtroendevald, exempelvis på moderata hemsidor. 

/ 201X Kommun/förening Personnummer Namnunderskrift Namnförtydligande 

Mottagit av Moderaterna 


PROPOSITION 4 

BAKGRUND TILL POLITISKA PROPOSITIONER 5 – 9 

Medborgarnas Stockholm 

Stockholm är en fantastisk stad. Här bor, verkar och möts människor från 

hela Sverige och världens alla hörn. Fritids- och kulturlivet är rikare än 

någon annanstans i landet. Närheten till attraktiva grönområden och vatten 

är unik. Här finns universitet och högskolor, och tusentals små och stora 

företag ger jobb på en växande arbetsmarknad. Och människor väljer själva 

barnens förskola och skola, sin egen barnmorskemottagning eller äldreomsorg. 

Det är därför inte särskilt konstigt att Stockholm är en stad som människor 

vill flytta till. Redan i dag har Stockholms län drygt 2,1 miljoner invånare, 

varav ungefär 880 000 bor i Stockholms stad. Länet växer också med uppemot 

40 000 invånare varje år. Om lite mer än 10 år innebär det att vi 

kommer att vara 2,5 miljoner invånare i länet, varav en miljon enbart i 

Stockholms stad. 

Att Stockholm växer är i grunden något mycket positivt. Det ger dynamik 

och tillväxt. Det skapar i sin tur förutsättningar för ökat välstånd och ökad 

trygghet för människor som lever här. Tillväxten kan aldrig tas för given – 

inte ens i Stockholm. Därför måste vi fortsatta arbeta för att vår huvudstad 

ska vara en attraktiv plats för investeringar, företagande och innovationer. 

Samtidigt innebär den här utvecklingen utmaningar för både politiken och 

samhället i stort. Tillväxten ska vara hållbar för både människor och miljö. 

Och växtvärken syns i bl.a. en ansträngd kollektivtrafik, ett bostadsbyggande 

i baktakt, eller skollokaler och idrottsanläggningar som inte räcker till. 

Vidare ser livet olika ut för olika människor. Många upplever tidsbristen som 

det stora problemet. Andra har ofrivilligt för gott om tid – arbetslösheten är 

glädjande nog lägre i Stockholm än på andra håll i landet men ett gissel för 

den som ändå drabbas. Även om skolresultaten i Stockholm överlag är bättre 

182 


än i övriga landet går var fjärde elev i vissa delar av Stockholm ut nian utan 

behörighet till gymnasiet. Och människors känsla av delaktighet i det omgivande 

samhället – kärnan i medborgarskapet – varierar i hög grad. 

Allt detta måste politiken se, även om den varken kan eller ska göra allt. En 

viktig utgångspunkt är att människor i Stockholm ska ha utrymme att ta 

vara på sin egen kraft. Skolan ska fungera som språngbräda för alla barn och 

unga, oavsett bakgrund. Det ska vara möjligt att genom utbildning och eget 

arbete bygga sig en bra och trygg tillvaro. 

Stockholm ska vara en sammanhållen stad. Barn och ungdomar ska växa upp 

i en trygg och inspirerande miljö, oavsett var i Stockholm de bor. En mer 

blandad bebyggelse där bostäder, kontor, lokaler, service och annan verksamhet 

samsas väver ihop staden. Genom tvärförbindelser kan stadens delar 

knytas ihop med varandra och med grannkommunerna. 

Stockholm ska också vara en stad där alla goda krafter samverkar. Socialtjänst, 

sjukvård, polis, skola och det civila samhället bör arbeta tillsammans 

så att människor inte far illa. Staden, landstinget, staten och näringslivet bör 

vara öppna för nya samarbets- och finansieringsformer för att få till all den 

nya infrastruktur som huvudstaden behöver – för vi behöver mer av allt. 

Och för att möta framtidens behov i välfärden behövs fler seriösa och engagerade 

aktörer, inte färre – offentliga, privata och ideella. 

Detta är några av de perspektiv som varit vägledande för det politikutvecklingsarbete 

som har bedrivits inom ramen för Stockholmskommissionen, 

som i januari 2012 initierades av förbundsstyrelsen för Moderaterna i 

Stockholm stad. Arbetet har bedrivits i fyra grupper: Tid, Tillväxt, Tillit och 

Trygghet. Grupperna presenterade och överlämnade sina rapporter i februari 


På den grunden har förbundsstyrelsen utarbetat fem propositioner till årets 

förbundsstämma. Dessa propositioner täcker långt ifrån alla viktiga Stockholmsfrågor. 

Men de är ägnade att på några angelägna områden bidra till ett 

politiskt program för en växande huvudstad. 


De beslut som förbundsstämman fattar rörande de förslag som läggs fram 

i följande fem propositioner är i sin tur tänkta att ligga till grund för den 

process som nu vidtar för att ta fram ett valmanifest inför valet 2014. 


att lägga redovisad bakgrund till propositionerna 5 – 9 till handlingarna. 

184 


PROPOSITION 5 

TID: FÖR TIDEN I STOCKHOLM 

Inledning 

Stockholm är en framtidsstad och en tillväxtmotor för hela Sverige. En stad 

som lockar både företag och människor. Stockholmsregionen tillhör Europas 

snabbast växande med en befolkningsökning uppemot 40 000 invånare varje 

år. Om lite mer än tio år innebär det att vi kommer att vara 2,5 miljoner invånare 

i länet, varav en miljon enbart i Stockholms stad. En växande Stockholmsregion 

är i grunden något mycket positivt. Det skapar ökad möjlighet 

till mänskliga möten, dynamik och tillväxt som i sin tur möjliggör ökat 

välstånd och utveckling. 

En snabb befolkningsökning skapar samtidigt flera utmaningar att bemästra. 

En av dessa rör frågan om tiden, det vill säga möjligheten för människor 

att få tiden att räcka till, att kunna styra över sin egen tid och inte få tiden 

slukad eller negativt påverkad av omgivningen. Detta oaktat om det handlar 

om resor till och från jobbet, möjligheten till välfärdstjänster då man behöver 

dem eller livet i staden i stort. Den moderna storstadsmänniskans liv är 

många gånger en ständig kamp mot klockan. 

Givetvis har vi människor ett eget ansvar för hur vi använder vår tid. Tidsbristen 

– oavsett om den är faktisk, upplevd eller både och – påverkas i 

hög grad av våra egna val när det gäller boende, arbete, prioritering mellan 

arbete, familj och fritid och så vidare. Samtidigt går det inte att komma ifrån 

att politiska beslut och hur det omgivande samhället fungerar också spelar 

stor roll. Vilka samhällsproblem medverkar då till denna tidsbrist och hur 

kan politiken bidra till att skapa mer tid för stockholmarna? 

Ett första svar ligger i trafiksituationen. Under ett år tillbringar den typiska 

stockholmaren mer tid pendlandes än på semester. Det bör vara en tankeställare. 

Allt för många tar idag bilen till och från arbetet av gammal vana 

eller på grund av bristande kommunikationer. I en växande storstad som 

Stockholm kan bilen inte längre stå i centrum för vårt sätt att resa. I morgondagens 

Stockholm kan vi, med en effektiv kollektivtrafik samt bättre 


förutsättningar för både cykel och gång, skapa mer tidseffektiva resor och en 

bättre miljö på samma gång. 

Ett andra svar ligger i välfärden. Att själv få välja skola, äldreomsorg och vård 

är valfrihetsreformer som välkomnats av många. Utan rätt verktyg för att 

kunna fatta välgrundade beslut kan valfriheten samtidigt skapa stress och oro 

hos människor. I morgondagens Stockholm uppfattas inte valfriheten som 

besvärande eller krånglig. I morgondagens Stockholm är alternativen fler än 

någonsin, men det är samtidigt lätt att göra informerade, trygga och personligt 

anpassade val. 

Sist men inte minst måste vi bygga en stad som i sig underlättar för stockholmarna 

i vardagen. Stockholm som stad är idag utspridd med bostäder, 

kontor och butiker tydligt separerade, gärna med långa avstånd emellan. Vår 

stad är byggd med bilen som ett måste. Det är dags att tänka om. Vi måste 

bygga en tät, sammanhållen och trygg stad. Borta är de områden som efter 

kontorstid fylls av mörker och obehag – i morgondagens Stockholm lever 

alla delar av staden, dag såväl som kväll. 

Det är om dessa utmaningar som den här propositionen handlar. Om hur 

ett växande Stockholm ska möjliggöra för fler människor att få tiden att 

räcka till. Men också om hur politiken kan användas för att öka egenmakten 

över tiden för de människor som lever, bor och verkar i Stockholm. Politiken 

kan göra sitt för att möjliggöra för Stockholm att växa och utvecklas – med 

människor och för människor. För ett Stockholm i tiden och tiden i Stockholm. 

Trafiken 

Bygg ut tunnelbanan 

En utbyggd tunnelbana måste utgöra den långsiktiga satsningen i kollektivtrafiken 

i ett växande Stockholm. Tunnelbanan är samhällsekonomiskt och 

miljömässigt överlägsen alla andra transportmedel i storstäder. Det får plats 

långt många fler människor i en tunnelbanevagn än på bussar och spårvagnar. 

Det går dessutom fortare att köra under jorden än på gatan och det blir 

relativt sällan köer eller stopp i trafiken. 

186 


Förlängningen av den blå linjen till Nacka utgör ett viktigt steg, men behöver 

följas av flera. En förlängning av blå linjen även från Akalla till Barkarby 

utgör ett exempel. Även en tunnelbanelösning sträckan Odenplan-Hagastaden 

bör prövas och då innefatta en förlängning mot Täby på längre sikt. Ett 

första steg är att pröva en särskild avgränsad skyttellösning mellan Odenplan 

och Nya Karolinska Solna, som på sikt kan vidareutvecklas till förlängd 

tunnelbana. En förlängning av tunnelbanans Hagsätra-gren till Älvsjö skulle 

vidare kunna skapa en omstigningsplats mellan pendeltåg, spårväg och tunnelbana 

som kraftigt skulle förbättra tvärförbindelserna i Söderort. 

Det är också viktigt att stadens tvärförbindelser i stort förbättras, där Spårväg 

Syd är ett sådant viktigt exempel. Spårväg, buss och andra former av tvärförbindelser 

behövs för att effektivt binda ihop staden också på sådana platser där en 

utbyggnad av tunnelbanan inte är motiverad. 

Utan cykeln stannar Stockholm 

Vid sidan av kollektivtrafiken utgör cykeln det effektivaste transportmedlet 

för att snabbt förflytta sig i Stockholm, med liten påverkan på andra människors 

tid och rum. Att utveckla Stockholm som cykelstad är därför en central 

uppgift för trafikpolitiken. 

Cyklingens andel av resandet i Stockholm är i dag cirka fyra till fem procent, 

medan motsvarande siffra för Köpenhamn är 30-40 procent. Där betraktas 

cykeln som ett centralt transportmedel i all infrastrukturplanering. Stockholm 

ligger efter, men med stor utvecklingspotential och Stockholm bör 

använda huvudstaden i vårt sydliga grannland som förebild. 

Möjligheten för cyklister att cykla mer obrutet, komma fram snabbare och 

kunna färdas säkrare bör förstärkas. Särskilda cykelgator bör finnas med i 

Stockholms framtida gatuplanering och fler cykelparkeringar, inte minst 

vid stadens infarter, måste byggas. Det bör också bli enklare att ta med sig 

cykeln i kollektivtrafiken. 

Utnyttja vattenvägarna 

Stockholm, en av världens vackraste huvudstäder, är byggd på 14 öar sammanlänkade 

av 57 broar. Vattnet är för många det som kännetecknar staden. 


Det är också vattnet vi bättre skulle kunna använda för att binda samman 

Stockholms olika delar och skapa fler tvärförbindelser för kollektivtrafiken. 

Det finns flera privata initiativ för transporter på vatten. Dessa projekt bör 

kunna tjäna som utgångspunkt för ett växande antal vattenförbindelser inom 

Stockholms kollektivtrafik. Som ett delmål för att nå dit föreslås sjötrafik 

inrättas för att underlätta trafiken under ombyggnaden av Slussen, men även 

prövas för att skapa nya förbindelser mellan andra delar av Stockholm. Ett 

exempel är Södermälarstrand–Norrmälarstrand. 

Bygg infrastruktur smartare – och snabbare 

Det finns många exempel på hur offentlig-privat samverkan (OPS) använts 

vid omfattande investeringar i infrastruktur. Även om de finansiella kostnaderna 

blir något högre än med traditionell anslagsfinansiering visar erfarenheterna 

många gånger att projekten kan byggas tidigare och därtill färdigställas 

snabbare. Detta innebär samhällsekonomiska vinster som uppkommer 

tidigare än vad som annars blivit fallet. 

Då förseningar och trängsel inom trafiken i Stockholm redan i dag innebär 

stora kostnader för både människor och samhället i stort, finns mycket som 

talar för att vinster skulle kunna uppnås med OPS. Österleden framstår i dag 

som den viktigaste trafikleden för att avlasta Stockholms centrala delar från 

biltrafik, men är ännu vare sig beslutad eller byggd. Att skynda på denna 

infrastrukturinvestering framstår som centralt för att fullborda ringen runt 

staden. Därför föreslås OPS prövas som finansieringslösning för bygget av 

Österleden. 

Bilen måste betala för sig 

Vid sidan av utbyggd kollektivtrafik utgör bilens roll i staden en viktig utmaning. 

Bilen är och förblir en viktig frihetsmaskin för människor och dess 

betydelse för resor och transporter ska inte underskattas. Dock finns det skäl 

att se kritiskt på bilen i en storstad som Stockholm. 

Bilen skapar miljöproblem, men den tar också utrymme i gaturummet på 

ett sätt som påverkar andra människor negativt. Även om bilen framöver blir 

mer miljövänlig genom tekniska landvinningar så kommer dess utrymmes- 

188 


krävande sannolikt att fortsatt vara en stor utmaning. Det gäller när bilen 

är i rörelse och skapar trängsel som leder till förseningar för till exempel 

busstrafiken. Störst problem skapar emellertid bilen när den står stilla och 

därmed tar utrymme i gaturummet i anspråk, utrymme som hade kunnat 

användas till annat till större nytta för människor. 

I innerstaden är det största problemet trängseln. I ytterstaden är problemet 

snarare att människor, ofta boendes i andra stadsdelar, långtidsparkerar sina 

bilar där och missbrukar det faktum att parkeringen är gratis. Det resulterar i 

en brist på parkeringsplatser och andra olägenheter för människor som bor i 

ytterstadsområden. 

Parkering på gatan bör på sikt vara prisledande i förhållande till parkering i 

garage. Gatuparkeringen i Stockholm bör avgiftsbeläggas och boendeparkeringsavgift 

införas med differentierade avgifter, där större trängsel i gaturummet 

ger högre avgifter. Stockholm Parkering bör användas aktivt som 

verktyg för att styra parkeringspolitiken i önskvärd riktning mot bland annat 

ökad tillgång till parkeringsgarage. Redan idag pågår ett omfattande arbete 

med att fram en ny vision för bolagets verksamhet. 

För att fler ska vilja ställa sin bil i ett garage är det också viktigt att dessa 

upplevs som trivsamma och trygga. Belysning, städning och även möjlighet 

till bilskötsel är några viktiga komponenter. Här kan dessutom finnas möjlighet 

för en ny tjänstesektor att växa fram. Stockholm bör också utveckla en 

parkeringsstrategi tillsammans med kranskommunerna där avgifter, principer, 

tillgång och investeringar samordnas. 

Välfärden 

Inför 24-timmarsmyndigheten på riktigt 

För många människor sker kontakterna med staden relativt sällan. För andra 

sker de oftare. Oavsett när, varför eller hur ofta vi behöver komma i kontakt 

med verksamheter, tjänstemän och handläggare i staden är det viktigt att 

dessa kontakter kan ske snabbt och på villkor som upplevs rimliga. Att ha 

telefontider som upplevs begränsade eller uteslutande vara hänvisad till kontakter 

under kontorstid är för de flesta människors allt annat än positivt. 


Samtliga offentliga förvaltningars medborgarservice bör hålla öppet före 

kontorstid samt på kvällar och/eller helger. Som ett första steg för att åstadkomma 

detta, och förbättra människors upplevelse av att staden är tillgänglig 

under tider som passar dem, bör samtliga förvaltningar öppna före och 

stänga efter ordinarie kontorstid minst en dag i veckan. 

Inför välfärdsguider 

Inom många tjänsteföretag har det införts personliga handläggare som 

möjliggör för kunderna att ha en personlig och fast kontakt till stöd för deras 

behov. Även inom hälso- och sjukvården diskuteras och prövas nu en reform 

med personliga vårdcoacher eller vårdlotsar, ett arbetssätt som inte har funnits 

i Sverige tidigare. 

Tanken med en personlig kontaktperson är god och borde prövas även 

inom andra välfärdsområden. Ett system med personliga välfärdsguider bör 

prövas inom Stockholms stad. En personlig välfärdsguide ska t ex erbjudas 

småbarnsföräldrar så att de över tid har en bestämd handläggare att vända 

sig till rörande förskole- eller skolfrågor. På samma sätt bör en personlig 

välfärdsguide erbjudas äldre och deras anhöriga när behoven av äldreomsorg 

uppkommer. 

Skapa välfärdsguiden.nu 

För de flesta människor torde det vara ointressant huruvida det är kommunen 

i form av Stockholms stad eller landstinget i form av Stockholms läns 

landsting som har det byråkratiska ansvaret för en viss välfärdstjänst. 

En välkommen utveckling vore därför att utveckla dagens Vårdguiden till 

Välfärdsguiden, en samlad portal med information och kontaktmöjligheter 

för samtliga välfärdstjänster i Stockholm. Detta för såväl hälso- och sjukvård 

som äldreomsorg, förskola, skola eller social omsorg. En sådan utveckling 

skulle bespara människor tid och öka välfärdens tillgänglighet i Stockholm. 

Staden 

Bygg en tätare och högre stad 

Innerstaden har ett sammanvävt gatunät där det är möjligt att använda en 

stor mängd olika rutter för att ta sig från en punkt till en annan. Moder- 

190 


nismens stadsdelar planerades däremot som självförsörjande enheter, ofta 

med bara en eller ett fåtal vägar därifrån. Framtidens stad måste byggas så 

att innerstaden blir större. Om förorten ska kunna bli stad krävs ett sammanhängande 

gatunät, där nya gator öppnas och nya möjligheter skapas för 

människor att röra sig till och från bostad och arbete. På så sätt kan pendlingsberoendet 

brytas och ersättas av en mer kontinuerlig och tät stadsväv. 

En tät stad behöver inte nödvändigtvis vara en hög stad. Det finns ett dock 

ett värde i att långsiktigt beakta behoven av att möjliggöra också högre 

bebyggelse när Stockholm växer. Dels då högre bebyggelse möjliggör för 

fler människor att bo på samma begränsade yta, dels då det i sin tur skapar 

bättre grund för såväl kollektivtrafik som offentlig och annan service. I en 

stad som Stockholm, där mark i centrala lägen är en bristvara är detta viktigt 

att beakta. 

Bygg blandat 

Mycket av stadsbyggnadspolitiken fokuserar på bostadsbyggande. Det är bra, 

men det behövs också fler lägen för växande företag och andra verksamheter. 

Om fler naturliga lägen skapas för fler arbetsplatser på andra ställen än i city 

sparas också pendlingstid. Då menas inte industriområden, utan genom att 

fler lokaler skapas i levande stadsmiljöer. I dag är billiga lokaler i spännande 

stadsmiljöer en bristvara. 

Själva uttrycket ”bostadsområde” är något som för tankarna fel och i själva 

verket en rest av modernismens planering där olika stadsfunktioner skulle 

skiljas från varandra. I dess ställe måste politiken mer fokusera på att möjliggöra 

nya ”stadsdelar”. I den framtida stadsplaneringen behöver mer tanke 

ägnas åt att planera och möjliggöra för en mer blandad bebyggelse, där 

bostäder, kontor, lokaler, service och annan verksamhet tidigt finns med i 

den sammanhängande idén om den kommande bebyggelsen. Det ger en mer 

levande, tidssmart och för människor nära stad. 

Stadsplanera för människor 

I tanken om tiden och staden går det inte att undgå att reflektera över 

hur bilen tillåts ta stort utrymme i stadsplaneringen. Faktum är att bilen, 

till skillnad från människan, faktiskt har ett en särskild norm som strängt 

beaktas vid nybyggen. Denna kallas parkeringstal eller p-tal och säger hur 


mycket parkeringsyta som ska byggas för varje ny bostad. Inför en framtid 

där behoven av bil minskar på grund av utbyggd kollektivtrafik med mera, 

där bilar inte längre är statussymboler och där unga inte längre äger sin egen 

bil – inför en sådan framtid är det högst rimligt att börja ta hänsyn till annat 

och för människor kanske centralare behov än egna parkeringsplatser vid 

stadsutveckling och byggande. 

För att uppmuntra och underlätta för människor att leva miljövänligt, tidseffektivt 

och grönt bör därför ett t-tal som mäter nya bostäders avstånd till 

kollektivtrafik införas. På så vis kan vi bättre nyttja kollektivtrafiknära lägen 

och även bättre dimensionera parkeringsytor efter behov. Samtidigt bör 

dagens p-norm differentieras så att den anpassas till lägenhetens storlek. Till 

sist bör också ett g-tal införas för att fånga andelen rekreationsytor i form 

av parker, innergårdar etcetera vid byggnation för att säkerställa en attraktiv 

stadsmiljö med gröna oaser. 

T-talet och g-talet kan användas som beslutsunderlag vid nybyggnation för 

att prioritera bostadsbyggande nära kollektivtrafik och gröna miljöer, men 

också som drivkraft för att utveckla både kollektivtrafiken och grönområden 

i anslutning till befintliga bostadsområden eller i samband med utvecklingen 

av nya. 

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att uttala 

att tunnelbanan är ryggraden i Stockholms kollektivtrafik och måste 

1 

renoveras samt byggas ut, 

att möjligheten för cyklister att cykla mer obrutet, komma fram snab- 

2 

bare och kunna färdas säkrare bör förstärkas, 

att sjötrafik bör inrättas för att underlätta trafiken under ombyggna- 

3 

den av Slussen, men även prövas för att skapa nya förbindelser 

mellan andra delar av Stockholm, 

att viktiga investeringar i infrastrukturen måste kunna ske med 

4 

kortare byggtid och att OPS därför bör prövas som finansieringslösning 

vid bygget av Österleden, 

att gatuparkering bör avgiftsbeläggas och boendeparkeringsavgift in- 

5 

föras med differentierade avgifter, där större trängsel i gaturummet 

ger högre avgifter, 

Stockholm Parkering bör användas aktivt som verktyg för att styra 

att 6 

192 


att 7 

att 8 

att 9 

att 10 

att 11 

att 12 

parkeringspolitiken i önskvärd riktning mot bland annat ökad 

tillgång till parkeringsgarage, 

offentliga förvaltningar bättre bör svara upp mot människors 

behov och att förvaltningarnas medborgarservice därför bör hålla 

öppet före kontorstid samt kvällar och/eller helger, 

ett system med personliga välfärdsguider bör prövas inom Stockholms 

stad, 

information och kontaktmöjligheter för välfärdstjänster i Stockholm, 

oavsett om de är i kommunal eller landstingsregi, bör samlas 

på en webbportal, 

Stockholm bör byggas tätare, innerstad såväl som ytterstad, och 

högre byggnationer möjliggöras, 

Stockholm stad bör planera och möjliggöra för en mer blandad 

bebyggelse i såväl innerstad som ytterstad för en mer levande, tids 

smart och för människor nära stad samt 

t-tal som mäter avstånd till kollektivtrafik och g-tal som mäter andelen 

rekreationsytor i närheten bör införas för nya bostäder och 

att dagens p-norm bör differentieras så att den anpassas till lägenhetens 

storlek. 


PROPOSITION 6 

TILLVÄXT: STOCKHOLM – DEN LEDANDE TILLVÄXT- 

REGIONEN I EUROPA 

Inledning 

Företagsamheten har vuxit fram under lång tid. I början av 1900-talet blir 

Stockholm centrum för många företagsetableringar. Huvudkontor flyttar 

till huvudstaden och dess omedelbara närhet. Aga satsar på gasutvinning 

och distribution på Lidingö. Atlas Copco lokaliserar sina industrilokaler till 

Nacka och här utvecklas anläggnings- och gruvutrustning. Ericsson, världens 

största telekombolag, etablerar sitt huvudkontor vid Telefonplan. 

Hand i hand med utvecklingen har Stockholms befolkning vuxit. Att människor 

söker sig till vår stad beskrivs ibland som ett problem. I grund och 

botten är det dock alltid mycket positivt att människor uppskattar Stockholms 

attraktionskraft. Fler invånare underlättar för företag att hitta rätt 

kompetens och skapar bättre förutsättningar för nya idéer att växa fram, 

vilket ger en större hemmamarknad där nya produkter kan utvecklas. 

Samtidigt innebär hög inflyttning inte med automatik att en stad utvecklas 

fördelaktigt. Många städer har inte lyckats möta tillväxtutmaningarna, utan 

har till slut stagnerat som följd. Tillväxten behöver ske på ett sätt som är 

långsiktigt hållbart både för människor och natur. Kommunikationer måste 

byggas ut för att klara av befolkningsökningen och var ska alla människor bo 

någonstans? 

Stockholm har de senaste åren mottagit flera internationella utmärkelser 

för sitt arbete med tillväxtfrågor. Konsultföretaget PwC sammanställer varje 

år en rapport kallad Cities of Opportunity. Den väger samman ett 60-tal 

faktorer inom tio områden. I rapporten för 2012 hamnar Stockholm på en 

femteplats bland 27 storstäder världen över. När det gäller till exempel innovation 

rankas Stockholm på första plats. Detsamma gäller för livskvalitet. 

På minussidan återfinns en mindre flexibel arbetsmarknad, höga skatter på 

arbete och relativt få flygavgångar. 

194 


Samtidigt ökar den globala konkurrensen. Många större koncerner väljer 

inte längre mellan olika orter i Sverige när de ska förlägga en verksamhet. 

Numera står valet snarare mellan Stockholm och andra huvudstäder i Europa. 

Parallellt växer medvetenheten i övriga Europa om att konkurrenskraften 

behöver stärkas. 

Mot den bakgrunden kan fem utmaningar nämnas av särskild vikt för Stockholms 

framtida tillväxt. 

Tillväxt i samklang med natur och miljö 

Att människor söker sig till Stockholm, är ett kvitto på dess attraktionskraft. 

Samtidigt innebär ökad befolkning att kraven skärps på att tillväxten sker 

på ett miljömässigt hållbart sätt. Det gäller kanske särskilt för Stockholm, 

där turister under decennier har imponerats av den vackra naturen och rena 

miljön. 

Följderna kan inte isoleras till en enskild reform, utan påverkar en lång rad 

olika samhällsområden. Kommunikationer, bostadsbyggande och tillgång till 

återvinningscentraler, är bara några exempel på viktiga faktorer för att göra 

tillväxten långsiktigt hållbar. 

Stockholm ska ha Sveriges bästa skolor 

Stockholm står inför en betydande utmaning att lyckas hitta rätt kompetenser 

för att möta behoven från ett växande näringsliv. Paradoxalt nog 

står samtidigt många helt utanför arbetsmarknaden. Nyckeln till att trygga 

kompetensförsörjningen finns i skolan. Där läggs mycket av grunden till 

såväl arbetsliv, kreativitet som nya innovationer. Reformer på skolområdet är 

därför inte enbart en välfärdsfråga, utan i lika hög grad en satsning på ökad 

tillväxt. 

Ändå lämnar för många elever grundskolan utan fullständiga betyg. I Stockholms 

kommun återfinns 67 kommunala högstadieskolor. I 17 av dessa är 

gymnasiebehörigheten lägre än 70 procent. Samtidigt ser vi stora betygsskillnader 

mellan såväl olika skolor som elever. 


Ett företagsklimat i världsklass 

I Stockholm ska varje företag, litet som stort, behandlas som ett potentiellt 

tillväxtföretag. Till skillnad från flera av Stockholms konkurrenter, har 

företag som startas i Sverige ingen stor hemmamarknad att luta sig mot. Det 

ställer krav på att lyckas internationalisera nystartade innovativa företag. 

Tillgång till riskkapital är en viktig faktor i sammanhanget. 

I Svenskt Näringsliv årliga ranking av hur företagsklimatet utvecklas, har 

Stockholm gjort en imponerande klättring från plats 94 år 2007 till plats 

23 år 2012. Betygen är godkända men däremot inte fullt lika höga avseende 

kommunens service till företagen (plats 120). Placeringen är även lägre för 

tillämpning av lagar och regler (plats 134), skolans attityder (plats 132), 

samt kommunala tjänstemäns attityder (plats 123). 

Klimatsmarta kommunikationer 

I takt med att Stockholms växer med två fullsatta SL-bussar om dagen, 

kommer alltfler invånare att behöva ta sig fram och tillbaka till arbetsplatser, 

skolan och bostaden. För att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas på ett 

hållbart sätt behöver vi en genomtänkt infrastruktur där såväl människor 

som varor kan förflyttas på ett miljövänligt sätt. 

Stora investeringar har gjorts, men fortfarande finns kapacitetsproblem både 

på vägar och spår. Brister i transportinfrastrukturen gör också att det är svårt 

att planera för nya bostäder i vissa områden. Samtidigt undviker många 

företag att etablera sig där kommunikationerna är dåliga. 

Ingen tillväxt utan tak över huvudet 

Bristen på bostäder i Stockholm utgör en bromskloss för tillväxten på såväl 

kort som lång sikt. Enligt Stockholms stads bostadsförmedling är kötiden till 

för en lägenhet i innerstaden i snitt fyra till sju år. I många andra europeiska 

storstäder kan man hitta hyreskontrakt till förstahandsboende inom loppet 

av ett par veckor. Därmed riskerar vi att duktiga studenter, toppforskare och 

nyckelspelare i näringslivet tackar nej till jobb- och utbildningserbjudanden 

för att de inte har någonstans att bo. 

Stärkt individklimat 

Synen på vad som definierar ett gott klimat för företag och innovationer, har 

196 


förändrats över tid. Tidigare talades närmaste uteslutande om företagsklimat. 

Idag visar forskning att det inte tillräckligt utan att individklimatet är lika 

betydelsefullt. För att kunna attrahera kompetens utifrån, är det avgörande 

att Stockholm är en stad människor kan trivas i. 

Flera undersökningar visar att Stockholm redan idag ligger långt framme i 

att erbjuda ett gott individklimat. Det är viktigt att fortsatt utveckla denna 

position. För detta krävs ett förhållningssätt där satsningar på individklimat 

som investeringar i tillväxt. Exempel på sådana är korta pendlingstider, 

tillgång till bostäder, välfungerade välfärdsverksamheter, god närmiljö samt 

rikligt utbud av kultur, nöjen, restauranger och andra fritidsaktiviteter. 

Framtidsprogram för fler bostäder 

Med nuvarande projekteringar beräknas det bo omkring tre miljoner människor 

i Stockholms län år 2050. Det innebär att nya bostäder behöver byggas 

åt närmare en miljon människor över de kommande årtiondena. 

En verkningsfull politik innebär inte bara att ett stort antal bostäder behöver 

byggas, utan också att det byggs olika typer av bostäder. Helt nya stadsområden 

behöver skapas, till exempel det Västra City som är tänkt att ta form 

vid Centralstationen. Samtidigt måste upprustningen fortsätta av miljonprogramsområdena 

för att skapa en trivsam och sammanhållen stad. 

Befolkningstillväxten ställer krav på att använda stadens ytor effektivt. Vi 

ser positivt på sammanhållande stadsdelar i Stockholm, med tät bebyggelse, 

hög trivsamhet, stort miljötänkande samt hög grönytefaktor. De pågående 

program-, plan- och utredningsarbetena för hur en fortsatt förtätning och 

nybyggnation kan ske i närförort och ytterstaden behöver påskyndas. Därtill 

bör kommunerna följa upp sin tillämpning av nya Plan- och bygglagen och 

befintligheten av eventuella särkrav som utgör hinder för att bygga. 

Nya initiativ behövs på nationell nivå för att långsiktigt möta bostadsutmaningarna. 

Gällande bullerregler måste anpassas efter en modern storstad och 

det regelverk som påverkar byggandet av student- och ungdomsbostäder 

moderniseras. Hyressättningen ska utgöra ett skydd mot oskäliga hyreshöjningar 

men samtidigt spegla viktiga faktorer som läge och standard. 


Fler hållbara stadsdelar 

För att nå en vision om en huvudstad i världsklass bör vi i vår fortsatta 

planering av staden uttalat arbeta mer med hållbara stadsdelsprofiler. Staden 

som landägare kan arbeta genom markanvisningsprocesser, markpriser och 

tomträttsavgälders nivåer, avgifter och kostnader för byggbolag samt miljökrav 

i exploateringsavtal. 

Med hållbara stadsdelar menar vi ett område som innehåller bland annat en 

klimatanpassad utom- och inomhusmiljö, energieffektiva byggnader med 

förnybar energi och smarta elnät, kretslopp för vatten, avfall och energi. 

Samtidigt måste det finnas en mångfald av hållbara transporter: till exempel 

utbyggda cykelbanor, kollektivtrafik och möjlighet att ladda elbilar. 

Blanda bostäder och kommersiell verksamhet 

Stockholms byggmönster har förändrats över tid. Under 1950-talet skapades 

den så kallade ABC-staden som kommit att prägla många delar av 

Stockholm. Med tiden följde utbyggnaden av de tydligt funktionsseparerade 

miljonprogramsområdena. Tanken var att man skulle bo på ett ställe, arbeta 

på ett annat och handla i ett tredje. 

När framtidens Stockholm byggs bör en bättre blandning mellan bostäder, 

skolor, arbetsplatser och kommersiell verksamhet eftersträvas. En tät och 

blandad stad skapar både trevligare atmosfär och bättre förutsättningar för 

kommersiell verksamhet. Staden kan underlätta denna utveckling på flera 

sätt. Ett exempel är att i högre grad ställa krav i byggloven på att skapa affärslokaler 

längst ned i nyproducerade bostadshus. Dessa kan sedan nyttjas 

som mindre butiker, caféer eller andra serviceinrättningar. 

Utbyggda kommunikationer 

För att Stockholm ska kunna växa uthålligt behövs en ordentlig utbyggnad 

av kollektivtrafiken avseende buss-, tvärbane- och tunnelbanelinjer samt 

pendeltåg och spårväg. Därtill ställs krav på nya tvärförbindelser för att till 

exempel transportera sig mellan tunnelbanelinjerna på ett snabbt och smidigt 

sätt. 

Allteftersom staden får fler invånare som bor längre ut från city men ändå 

jobbar i stadens centrum behöver Stockholm även en förbättrad framkom- 

198 


lighet på vägarna genom ett utbyggt vägnät. Bland annat saknas förbifarter 

runt innerstaden, som också skulle behöva kompletteras med en ringled så 

att tung trafik inte behöver trafikera citykärna i onödan. 

Båtpendling 

Stockholm har goda förutsättningar att på ett mycket mer effektivt sätt utnyttja 

transportmöjligheterna över vatten. Fördelen med att använda sjöfart 

som transportslag är att den fungerar bra med stöd av en lite mindre omfattande 

infrastruktur. Arbetspendling till sjöss är även ett miljövänligt och 

charmigt sätt att förflytta sig på och kan fungera utmärkt som ett komplement 

till övrig kollektivtrafik. 

Några framgångsfaktorer är bland annat regelbundna avgångar i rusningstider, 

snabbgående pendelbåtar, centrala på- och avstigningsplatser som gärna 

ligger i anslutning till knytpunkter för annan kollektivtrafik och att SLkortet 

kan utnyttjas för transporterna. Med arbetsvänliga båtpendlingstider 

kommer fler resenärer att ställa bilen hemma på morgonen. 

Bättre förutsättningar för cykeln 

Idag är cykel ett populärt, miljövänligt och smidigt sätt att ta sig fram på. 

Arbetspendling med cykel är därför ett viktigt inslag i Stockholms framtida 

hållbara stadsutveckling. En viktig åtgärd är därför att bygga ut och säkra 

cykelbanorna så att man lätt kan transportera sig under alla tider på dygnet 

och alla tider på året. Dessa cykelstråk kan med fördel läggas en bit från 

vägen för att undvika annan trafik. 

För att skapa bättre framkomlighet kan särskilda ”expressbanor” skapas där 

cyklister kan färdas i högre hastigheter utan risk att köra på andra medtrafikanter. 

Andra åtgärder kan vara att installera cykelpumpar på fler lättåtkomliga 

ställen och att namnge cykelstråken så att cyklisterna vet vilka vägar som 

leder vart. 

Fler direktlinjer till och från Arlanda 

Den framtida utvecklingen för Arlanda med fler direktlinjer är avgörande 

för Stockholms attraktivitet och möjlighet till fortsatt tillväxt och global 

konkurrens. En större tillgänglighet underlättar även för en växande besöksnäring 

samt fler företag och fler investeringar i Stockholm. 


I en rapport från Länsstyrelsens konstateras att tio nya direktlinjer skulle 

generera stora vinster för passagerarna i form av kortare restider och fler 

möjliga destinationer. Det skulle också bidra till regionens tillväxt till ett 

värde motsvarande ungefär en halv miljard kronor i produktion. De städer 

som analyserats är bland andra San Francisco i USA, Shanghai i Kina och 

Sao Paolo i Brasilien. 

Tydliga mål för företagande 

Även om ingen kan bestämma antalet nya företag som i framtiden ska startas 

eller hur många företag som ska anställa ytterligare en medarbetare, har stadens 

tillväxtarbete stor inverkan på utvecklingen. Stockholms stad bör därför 

ställa upp tydliga mål kopplat till företagande och entreprenörskap för varje 

mandatperiod. Liknande målsättningar finns redan idag till exempel för hur 

många bostäder som ska byggas. Exempel på parametrar att utvärdera kan 

vara: 

• Hur många nya företag som ska startas 

• Hur många företagare som ska ges service 

• Överlevnadsgraden efter tre år för nystartade företag 

• Tillväxten i identifierade nyckelbranscher 

Servicegarantier för tillståndsgivning 

Att söka tillstånd kan vara en tungrodd process. Ett led i att utveckla servicen 

till småföretag bör vara att utfästa servicegarantier kopplade till olika 

tillsynsområden. Det företag som söker ett tillstånd i Stockholms kommun 

ska kunna räkna med att få besked inom en viss tid. Exempel på sådana 

tillstånd är markupplåtelser, serveringstillstånd, miljö- och hälsoskyddstillsyn 

samt brandtillsyn. Servicegarantierna kan även gälla olika former av tillsyn, 

rådgivning samt återkoppling till företagaren. 

En ordentlig genomlysning bör göras i syfte att införa kommunala servicegarantier 

på många fler områden. Om garantin inte följs kan exempelvis 

avgiften för tillståndet eller lovet nedsättas eller utgå. 

Engelska som språk vid kontakt med förvaltningar 

Det ska vara enkelt att ta steget från affärsidé till att starta eget i Stockholm. 

Många människor som bär på en affärsidé har inte nödvändigtvis vuxit upp 

200 


i Sverige eller talar det svenska språket. Det kan ställa till med problem i 

kontakt med myndigheter och förvaltning. 

Av flera skäl är det inte rimligt att erbjuda service och handläggning på alla 

de språk som finns representerade i Stockholm. Däremot är det rimligt att 

engelska alltid kan användas som språk vid kontakt med förvaltningar inom 


Utbyggda företagslotsar 

Den företagare som behöver rådgivning kan redan idag vända sig till företagslotsen. 

Systemet fungerar i stort sett väl men kan utvecklas. Lotsen 

bör utöver att vid förfrågan erbjuda företagen information om vilka regler 

som gäller för deras verksamhet, även kunna ha en samordnande roll vid 

handläggningen av ett företags olika tillståndsärenden och vara pådrivande i 

beslutsprocessen. 

Mer Ung Företagsamhet i skolan 

Stockholm behöver fler invånare som redan i unga år får upp ögonen för 

entreprenörskapets möjligheter. En del i skolans kunskapsuppdrag är att 

informera om vad det innebär att starta, driva och utveckla företag. 

Ett bra koncept är Ung Företagsamhet (UF) som gör betydelsefulla insatser 

för att få gymnasieelever att våga tänka nytt och utveckla affärsidéer. Genom 

konceptet UF-företagande ges elever på gymnasiet möjlighet att driva ett 

eget företag under ett läsår. I arbetet ingår att komma på en egen affärsidé, 

skriva en affärsplan, sälja sin vara eller tjänst och utvärdera året genom att 

skriva en årsredovisning. Undersökningar visar att närmare var fjärde UFelev 

startar företag i vuxen ålder. 


att goda förutsättningar för ökad tillväxt ställer krav på fler områden 

1 

än traditionell tillväxtpolitik och att individklimatet i Stockholm 

därför bör fortsätta att stärkas 

att bostadsbristen bör mötas med ett samlat framtidsprogram för fler 

2 

nya bostäder med insatser på såväl lokal som nationell nivå 

att Stockholm bör fortsätta arbetet med hållbara stadsdelsprofiler vid 

3 

planeringen av nya stadsdelar 


att 4 

att 5 

att 6 

att 7 

att 8 

att 9 

att 10 

att 11 

att 12 

att 13 

202 

en god blandning mellan bostäder, skolor, arbetsplatser och kommersiell 

verksamhet bör eftersträvas när framtidens Stockholm 

byggs 

för att Stockholm ska kunna växa uthålligt behövs en ordentlig 

utbyggnad av kollektivtrafiken, liksom förbättrad framkomlighet 

på vägarna genom ett utbyggt vägnät. 

Stockholm har goda förutsättningar att på ett mycket mer effektivt 

sätt utnyttja transportmöjligheterna över vatten, varför arbets- 

pendling med båt på Stockholms vatten bör underlättas 

cykeln ska ses som en naturlig del av transportsystemet och förutsättningarna 

för att tryggt och snabbt ta sig fram på cykel bör 

förbättras. 

fler flyglinjer direkt till och från Arlanda bör möjliggöras då det är 

väsentligt för Stockholms framtida tillväxt 

mätbara kvantitativa mål bör införas för den samlade utvecklingen 

inom företagande och entreprenörskap i Stockholm 

för att ytterligare utveckla servicen till framförallt mindre företag 

bör ett system med kommunala servicegarantier tas fram 

i en internationell storstad som Stockholm bör engelska kunna 

användas som språk vid kontakt med stadens förvaltningar 

företagslotsar bör kunna ha en mer samordnande roll vid handläggningen 

av ett företags olika tillståndsärenden och vara på- 

drivande i beslutsprocessen. 

eftersom Stockholm behöver fler invånare som redan i unga år får 

upp ögonen för entreprenörskapets möjligheter, bör fler elever 

delta i Ung Företagsamhet 


PROPOSITION 7 

TILLIT – SKOLA: EN MODERN SKOLA FÖR ALLA BARN 

OCH UNGA I STOCKHOLM 

Inledning 

Skolan lägger grunden för att varje barns möjlighet att utvecklas utifrån sin 

egen vilja och förmåga. Skolan ska fungera som en språngbräda för alla barn 

och ungdomar, oavsett om man kommer från ett hem med eller utan studietradition, 

och ge dem möjlighet att uppfylla sina drömmar. 

Genom att säkerställa att alla Stockholms elever har tillgång till en bra skola 

ser vi till att dagens barn och ungdomar ges möjlighet att förverkliga sina 

drömmar och möta morgondagens arbetsliv. Skolan bör vara en trygg plats 

som möter alla elever oavsett om man har lätt eller svårt för att lära. 

Stockholms skolor ska bäras upp av kunniga, engagerade och uppskattade 

lärare samt ett tydligt och demokratiskt ledarskap från självständiga rektorer. 

Alla elever ska mötas av höga förväntningar och tydliga krav. Var och en ska 

få regelbunden återkoppling om hur det går. Alla ska uppmuntras och belönas 

för bra arbete, men också få uppmuntran och stöd när den egna viljan 

eller förmågan inte räcker till. Undervisningen ska vara flexibel och möta 

varje elev och hans eller hennes behov. 

Föräldrar och elever ska ha rätt att välja skola och erbjudas relevant och 

tillgänglig information som underlättar valet. De ska vara förvissade om att 

oavsett hur de väljer kommer de att hamna på en skola som håller hög kvalitet. 

Och om det ändå går snett ska det vara möjligt att välja om. 

Mångfald och kvalitet 

Alla skolor i Stockholm bör hålla en god kvalitet där alla elever får en bra 

utbildning utifrån sina egna förutsättningar. En likvärdig skola som möter 

alla barns behov bygger på god kvalitet, mångfald och hög tillgänglighet. 

De skolreformer som genomförts sedan början av 1990-talet har skapat en 

mångfald av aktörer och pedagogiska metoder. Möjligheten att välja skola 

har inneburit att alla elever idag har chansen att få en utbildning som möter 

deras förväntningar och behov. Ungdomar har fått möjlighet att komma 


ort från otrygga miljöer och söka sig till nya lugnare skolor samtidigt som 

fler kan välja en utbildning som verkligen motsvarar deras intressen. Möjligheten 

att välja skola och utbildning har en stark förankring bland människor 

i Stockholm. 

Samtidigt har spridningen av skolornas genomsnittliga resultat enligt Skolverket 

ökat över tid. Detta gäller inte minst Stockholm. För även om exempelvis 

andelen elever som är behöriga till gymnasiet är högre i Stockholm än 

i övriga storstäder såväl som i riket så skiljer sig de olika delarna av staden åt. 

Medan över 95 procent av eleverna i innerstaden är behöriga till gymnasiet 

finns delar av Stockholm där nästan var fjärde elev saknar betyg i något av de 

behörighetsgivande ämnena. Det är dessutom så att mer studiemotiverade 

elever – oavsett bakgrund och härkomst – gör mer aktiva val. Detta får konsekvenser 

för utbildningens likvärdighet eftersom klasskamraternas motivation 

och engagemang påverkar studieresultaten. 

Den faktor som enligt Skolverket har ökat påtagligt i betydelse när det gäller 

olikheter i den svenska skolan är utländsk härkomst. Trenden är som allra 

tydligast i de svenska storstäderna. En förklaring till detta är att elevernas genomsnittliga 

ålder vid invandringen har ökat på senare år. Skolverket pekar 

dock på att elever som invandrat före skolstarten presterar på samma nivå 

som Sverigefödda elever med utländsk bakgrund. 

Utbildningen är en nyckel för att de som kommer till Sverige ska kunna 

integreras i samhället och ges goda möjligheter att skaffa sig kunskaper och 

förbereda sig för en framtida arbetsmarknad. Stockholms stad bör se över 

hur insatserna för nyligen anlända personer kan förbättras för att bättre 

förbereda dem som är nyanlända för den svenska skolan. 

Värna och utveckla det fria skolvalet 

Svaret på problemet med bristande likvärdighet är inte att inskränka skolvalet, 

eller att införa ett kommunalt veto mot etablering av nya skolor. Segregation 

handlar framför allt om boende. Segregationen minskar inte för att 

barn från en del av staden måste gå i en skola där de bor, snarare tvärtom. 

Att gå tillbaka till det Sverige där bostadsadressen helt styrde skoltillhörighet 

och där endast de riktigt rika kunde välja skola är inget alternativ. Att kunna 

påverka sin egen utbildning, oavsett i vilken del av Stockholm man bor eller 

204 


vilka ens föräldrar är, är en självklarhet. Skolvalet i Stockholm bör vara ett 

val mellan många olika högkvalitativa skolor. Alla elever ska kunna välja 

mellan många bra skolor. Endast så kan likvärdigheten tryggas. För att alla 

elever fullt ut ska kunna använda sig av den möjlighet som skolvalet medför 

bör Stockholms stad ta ansvar för att skolvalet underlättas så mycket som 

möjligt. 

Friskolereformen har haft genomgripande betydelse. Den har medfört 

verklig valfrihet och inneburit en kvalitetsförstärkning även i de kommunala 

skolorna. 

Diskussionen om vinst i skolföretag är ett sidospår. Att en skola har vinst 

som en bland flera drivkrafter är inte konstigare än att ett företag som bygger 

en skola, producerar läromedel eller städar skolans lokaler har det. Däremot 

är det avgörande att de fristående skolorna i likhet med de kommunala lever 

upp till de höga kvalitetskrav som ställs. Elever och föräldrar ska kunna 

känna trygghet i att alla Stockholms skolor, oavsett vem som driver dem, 

erbjuder en bra utbildning. Fristående skolor står, liksom kommunala skolor, 

under statlig tillsyn och ska följa samma regler och leva upp till samma krav 

som de kommunala skolorna. Det är viktigt att staten tar sitt tillsynsansvar 

på allvar, precis som det är viktigt att en kommun som Stockholm vågar 

ingripa mot egna verksamheter som inte håller måttet. 

Tydlig information är en förutsättning för goda val och här har studie- och 

yrkesvägledarna en viktig roll att fylla. Dessutom skulle Stockholms stads 

webbtjänst kunna erbjuda mer information ägnad att underlätta föräldrars 

och elevers val: till exempel vilka resultat som uppnåtts på en skola, vilken 

huvudsaklig pedagogik som används, klasstorlek med mera. Man borde i 

anslutning till detta även kunna få ta del av Skolinspektionens senaste 

granskningar. 

God kvalitet i skolan bygger på att skolor sprider och utvecklar nya metoder 

och pedagogiska koncept. Det här gäller såväl inom den enskilda skolan som 

mellan skolorna. 

Säkrare prognoser och bättre planering 

En annan utmaning är förenad med att Stockholm växer så det knakar. Fram 


till år 2020 ökar antalet barn i ålder 5-16 år med 27 000. Och antalet skolplatser 

måste växa i samma takt som antalet elever. 

Redan idag lider Stockholms skolor av växtvärk. Många föräldrar prioriterar 

en bra en skola i närheten av där man bor, särskilt när barnen är yngre. Det 

uppstår alltför ofta problem med fulla kommunala skolor där föräldrars och 

elevers önskemål om en bra skola nära bostaden inte kan tillgodoses. Man 

ska inte underskatta svårigheterna med att göra prognoser av behovet av 

skolplatser – men i en växande stad måste planering och framförhållning 

hela tiden blir bättre och prognosverktygen vässas. 

Lärare och skolledning 

Grunden för en likvärdig skola med god kvalitet ligger hos lärarna. I princip 

all pedagogisk forskning är ense om att lärarnas betydelse är central för möjligheten 

att säkra en bra utbildning som når alla. För att säkra en motiverad 

lärarkår bör stort fokus ligga på såväl möjligheter till vidareutbildning som 

möjligheter till karriär och lönelyft. 

Stockholm bör vara en av Sveriges absolut bästa kommuner när det gäller 

att erbjuda sina lärare den vidareutbildning och kompetensutveckling som 

behövs för att säkerställa god kvalitet. På så sätt ser Stockholm dessutom till 

att läraryrket är attraktivt och erbjuder utvecklingsmöjligheter genom hela 

yrkeslivet. Goda lärare blir ofta goda förebilder. Vi bör därför se till att bra 

lärare vill söka sig till att Stockholms alla skolor. 

De karriärtjänster som Alliansen har infört kan vara ett första steg. Karriärtjänsterna, 

förstelärare och lektor, skapar fler möjligheter till karriär och 

lönelyft för lärare som vill ta på sig ett större ansvar för att exempelvis coacha 

andra lärare, ansvara för lärarstuderande eller bedriva forskning som stärker 

undervisningen. 

Stockholms lärare bör ha en bra lönenivå och goda möjligheter till en bra 

löneutveckling. Det bör finnas incitament för lärare som ser till att höja 

sina elevers studieresultat. Dessa incitament kan vara av olika slag, exempel 

kan vara flexiblare arbetstid och ökade möjligheter till fortbildning. De bör 

utgå från elevernas utveckling och vara extra tydliga ifall elevernas resultat 

förbättras i skolor där en stor del av elevkullarna inte når de uppsatta målen 

206 


för exempelvis behörighet till gymnasieskolan. Detta kräver opartiska och 

effektiva metoder för att sätta betyg och följa upp elevernas utveckling. 

Ett system för premiering av skolor som förbättrar sina resultat bör också tas 

fram, det är viktigt att resultatet av ett målmedvetet förändringsarbete kommer 

alla på skolan till del. 

Lärarutbildningen bör förändras i grunden. Den nya lärarutbildning som 

alliansregeringen sjösatt kan avhjälpa en del av de kompetensproblem som 

finns i dag, men vi måste vara öppna för alternativa utbildningsvägar för 

lärare. Det ligger en paradox i att de flesta är överens om att lärarutbildningen 

inte håller måttet - detta samtidigt som det krävs genomgången sådan 

utbildning för tillsvidareanställning som lärare. Fristående lärarutbildningar 

kan vara en väg framåt det finns aktörer som är intresserade av att starta 

sådana. 

Lärarna måste också avlastas en stor del av de administrativa uppgifter de i 

dag har. Det är inte rimligt att högt utbildad pedagogisk personal ägnar upp 

emot en tredjedel av sin arbetstid åt administrativa uppgifter. Den pedagogiska 

funktionen måste renodlas, lärare måste få vara lärare. 

Skolledarna har en oerhört viktig roll för skolornas utveckling och resultat. 

Här har staden ett stort ansvar när det gäller rekrytering. Rektorer på kommunala 

skolor måste ges större möjlighet att planera sin verksamhet både 

pedagogiskt och ekonomiskt. I fråga om ekonomin måste rektor få prioritera 

medel mellan olika områden och över flera verksamhetsår. 

Kvalitetskontroll 

Fler nationella prov och ett nytt betygssystem har förbättrat möjligheterna 

att följa upp elevernas utveckling samtidigt som det blivit lättare att identifiera 

elever som är i behov av särskilt stöd. I detta arbete är det viktigt att 

kvalitetssäkra betygen och den uppföljning som ges. För att ytterligare bidra 

till att betyg kvalitetssäkras bör Stockholms stad utvärdera möjligheterna till 

att införa en stadsgemensam rättning av exempelvis nationella prov vilket 

stärker opartiskheten i rättningen. Eleverna ska kunna känna trygghet i att 

deras utveckling och kunskaper bedöms och betygssätts på ett korrekt och 

opartiskt sätt. Genom att inrätta stadsgemensam rättning avlastas också 

lärare från administration och kan ägna mer tid åt undervisning. 


Läxhjälp 

Alla skolor i Stockholms stad ska erbjuda läxhjälp till de elever som önskar 

och behöver det. Fler elever bör ges möjlighet att göra läxorna under tiden 

på fritids och vi bör vara drivande för att öka andelen utbildade pedagoger 

inom ramen för fritidsverksamheten för att kunna fortsätta utveckla den 

pedagogiska verksamheten. Vår ambition att erbjuda läxhjälp till dem som så 

önskar bör genomföras tillsammans med fristående organisationer och bör 

inte vara ett hinder eller försvåra för de organisationer som vill bidra till att 

förbättra utbildningen i Stockholm. 

Skolan behöver goda förebilder. Detta är inte minst viktigt för elever som 

kommer från hem med en svagare studietradition. Genom bra lärare och 

andra förebilder, som läxhjälpare eller andra personer som knyts till elevernas 

utbildning, får fler elever möjligheten att utvecklas och nå målen i skolan 

även om stödet hemifrån ser olika ut. 

Sommarskola och lördagsgymnasium 

Alltför många barn och ungdomar i grundskolan går på sommarlov utan 

att ha klarat målen. Och alltför många lämnar grundskolan utan tillräckliga 

betyg för att komma in på gymnasiet. Ett sätt att möta detta är att använda 

delar av sommarlovet till extra undervisning. Detta sker redan i dag i Stockholm, 

och här finns en bra grund att bygga vidare på. Vi vill se en satsning 

på sommarkollo som i första riktar sig till elever som riskerar att inte klara 

sig vidare till gymnasiet. Ju bredare en sådan insats kan göras, och ju tidigare 

den kan sättas in, desto bättre. 

Dessutom bör extra undervisning under helger – det som ibland kallas 

”lördagsgymnasium” – erbjudas elever som riskerar underkänt eller har fått 

underkänt i ett ämne, eller behöver komplettera en kurs. 

Entreprenörskap 

Entreprenörskap och innovation bör bli naturliga inslag i all utbildning, 

oavsett om eleverna läser inom ämnen som naturvetenskap eller vård och 

omsorg. Skolan bör uppmuntra elevers kreativa förmågor, skapa kompetens 

kring att förstå och hantera förändringsprocesser, skapa förnyelse och ges 

möjlighet att utveckla idéer. Allt för att stärka innovationsförmågan bland 

Stockholms elever och på sätt göra dem mer konkurrenskraftiga för framtiden. 

208 


Mattelyft 

För att gå vidare och komplettera de satsningar som gjorts för att stärka elevernas 

resultat i matematik vill vi införa ett mattelyft. Stockholms stad bör 

inleda ett samarbete med universitet och högskolor för att kunna utveckla 

nya sätt att lära ut matematik. På så sätt stärker vi matematikundervisningen 

så att fler kan få möjlighet att nå målen samtidigt som fler kan utveckla sina 

matematikkunskaper. 

Psykisk ohälsa 

Vi bör ta frågan om psykisk ohälsa bland unga på stort allvar. De elever som 

mår dåligt bör känna trygghet i att skolan erbjuder stöd och hjälp. Enligt 

Psykologförbundet har Stockholm motsvarande en skolpsykolog på 1 000 

elever. Samtidigt visar Folkhälsoinstitutet att psykisk ohälsa är vanligt i 

många av Stockholms skolor. 

Vi vill öka tillgängligheten genom att det ska vara enkelt att boka och 

komma i kontakt med kurator eller psykolog via exempelvis Internet. Vi vill 

också se över möjligheten att införa en elevhälsogaranti där de som inte får 

hjälp snabbt har möjligheten att söka sig till psykologer utanför skolhälsovården. 

Barn med särskilda behov måste få den hjälp de behöver för att få målen. 

Stödinsatser måste sättas in tidigare än vad som ofta är fallet i dag, här som 

på många andra skolområden erbjuder Finland intressanta exempel. Skolorna 

måste få bättre stöd i arbetet med dessa barn. 

Arbetsmiljön i skolan 

Skolan är en plats för lärande, men också en arbetsplats. Samma krav måste 

ställas på arbetsmiljön i skolan som på andra arbetsplatser. Skolan ska vara 

en lugn, trygg och säker miljö att vistas och arbeta i. 

Ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Arbetet mot mobbning 

och kränkande behandling är prioriterat. Skolorna i Stockholm ska arbeta 

med evidensbaserade metoder mot mobbning och ges de verktyg de behöver 

för att skapa lugn och arbetsro för alla. Här räcker inte allmän välvilja och 

goda intentioner – som Skolinspektionen konstaterat är en del av de metoder 

mot mobbning skolor i dag använder direkt kontraproduktiva. 


Modern teknik 

I en modern kunskapsskola måste den nya tekniken integreras på samma 

sätt som på alla andra moderna arbetsplatser. IT och annan modern teknik 

bidrar även till möjligheterna att individualisera undervisningen på ett konstruktivt 

sätt. Nyligen beslutades om en välkommen satsning innebärande 

att alla gymnasieelever i Stockholms skolor får tillgång till en egen dator. 

Nu handlar det om att varje skola måste se till att få full utväxling på den 

investeringen. I en framtid bör Stockholm gå vidare och göra motsvarande 

datorsatsning även för yngre elever. 


att1 att2 att3 att4 det fria skolvalet bör värnas och utvecklas 

fortbildning för lärare bör utökas 

incitament för att premiera duktiga lärare bör tillskapas 

skolor som målmedvetet arbetar för att förbättra sina resultat bör 

premieras 

att5 att6 att7 etablering av fristående lärarutbildningar bör stödjas 

stadsgemensam rättning av de nationella proven bör införas 

stadens prognosverktyg måste förbättras så att antalet skolplatser 

bättre kan anpassas till antalet elever 

att8 att9 att10 rektorer bör ges ökad frihet att prioritera de resurser de har 

alla kommunala skolor i Stockholm bör erbjuda läxhjälp 

verksamheten med sommarkollo/sommarskola samt s.k. lördags 

gymnasium bör utvecklas 

att11 insatserna för att förbereda nyanlända för den svenska skolan 

måste förbättras 

att12 entreprenörskap och innovation bör vara naturliga inslag i all 

utbildning 

att13 en satsning på matematikundervisningen – ett mattelyft – bör 

genomföras 

att14 att15 möjligheten att införa en elevhälsogaranti bör utredas 

enbart evidensbaserade metoder mot mobbning bör användas i 

Stockholms skolor 

210 


PROPOSITION 8 

TILLIT – ÄLDREOMSORG: KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET 

I STOCKHOLMS ÄLDREOMSORG 

Inledning 

En stark välfärd är en förutsättning för människors trygghet och frihet. 

Sverige är ett bra välfärdsland och Stockholm är en bra välfärdsstad. Men det 

finns stora behov av och möjligheter till att stärka och utveckla välfärden. 

Det gäller inte minst äldreomsorgen. 

I Stockholm ska alla människor ha möjlighet att behålla sin livsstil hela livet. 

Dessutom ska det vara attraktivt och vara hög status att arbeta inom äldreomsorgen. 

Stockholm får allt fler äldre som är friskare och lever allt längre. Det är en 

fantastiskt positiv utveckling. Samtidigt innebär den demografiska utvecklingen 

att välfärden står inför utmaningar. Det handlar bl.a. om stora behov 

av mer personal. Vi vet också att människors förväntningar och krav på 

kvalitet och anpassade lösningar kommer att tillta ännu mer. 

Möjligheter till bra omsorg, självbestämmande och en hög tillgänglighet bör 

vara utgångspunkter för äldreomsorgen. Det ska finnas en ständig strävan att 

förbättra kvaliteten. Det är grunden för att alla stockholmare ska kunna få 

en trygg ålderdom med fortsatt hög livskvalitet. 

Efter 1950- och 1960-talens stora välfärdssatsningar växte missnöje fram 

med byråkrati och liten möjlighet till egen påverkan under 1970- och 

1980-talet. Äldre hade mycket begränsade möjligheter att anpassa välfärdstjänsterna 

efter den egna livssituationen. Personalen kände vanmakt inför de 

stora system man jobbade i, och saknade möjligheter till vidareutveckling. 

Alldeles för länge var äldreomsorgen en plats där idéer och kreativitet stoppades. 

Stockholms äldreomsorg har sedan dess utvecklats till det bättre. Det finns 

idag omsorg som är specialiserad på särskilda språk eller kulturer, samt sär- 


skild kompetens såsom stroke, hjärtsjukdom eller demens. Det är en följd av 

en öppnare äldrepolitik. 

Stockholm är en stor stad, med ansvar för många invånare. Att fler blir äldre 

tillsammans med ökade förväntningar inom alla delar av välfärden, ställer 

krav på tydligare prioriteringar där människors behov bör stå i första hand. 

Det förutsätter att det fortsatt finns en mångfald av aktörer som utvecklar en 

service som kan möta människors behov, tillsammans med ett regelverk som 

följer upp och garanterar att kvaliteten ständigt förbättras. 

För att klara av att ta ansvar för människors omsorgsbehov, måste vi säkerställa 

att fler kommer i arbete och att fler är med och bidrar till välfärden. 

Alliansen i Stockholms stad har på så sätt kunnat öka anslagen till äldreomsorgen 

sedan 2006. Det är samtidigt viktigt att arbeta mot ineffektivitet 

och resursslöseri och se till att varje krona av stockholmarnas pengar tas 

tillvara på bästa möjliga sätt. 

Ordning och reda i välfärden är avgörande för att människor ska kunna lita 

på att skattepengarna går till förbättrad kvalitet. Avknoppningar eller förändringar 

av ägande inom välfärden som sker till låga eller icke-marknadsmässiga 

priser är inte förenligt med den givna utgångspunkten att medborgarnas 

gemensamma resurser ska förvaltas på ett riktigt och effektivt sätt. 

Utveckla mångfalden och öka tillgängligheten 

Att utveckla mångfald och öka tillgänglighet handlar om att kunna möta 

människors olika önskemål och behov. Du ska inte förlora inflytande över 

ditt egna liv, bara för att du blivit äldre. Människor ska kunna leva sitt liv, 

livet ut. 

En verklig valfrihet innefattar både att välja och att välja bort. Mångfald och 

konkurrens främjar också ett nytänkande som behövs för att möta framtida 

behov. Stockholm stad ligger i framkant när det gäller utbud. 

Alla Stockholms äldre bör ha möjligheten att välja ett boende med egen 

inriktning och profil som passar ens identitet, livsstil eller intresse. Det kan 

exempelvis vara temaboende med särskild fokus på HBT, persisktalande eller 

idrott. 

212 


För att ytterligare säkerställa valmöjlighet och tillgänglighet inom äldreomsorgen 

bör Stockholm stad införa en äldrepeng där ersättningen följer 

den äldre. Detta garanterar stockholmarnas möjlighet att själva påverka innehållet 

i äldreomsorgen, samt en kontinuerlig utveckling. 

Vidare innebär valfrihet mer än att bara kunna välja mellan olika boenden. 

Det är centralt att människor ska ha möjligheten att påverka innehållet i äldreomsorgen 

och hur välfärdstjänsterna utförs. Exempelvis skulle det kunna 

vara möjligt med tilläggstjänster inom äldreomsorgens verksamheter. 

Äldreomsorgen bör även kännetecknas av insyn och öppenhet där alla stockholmare 

har möjligheten att ta del av resultat, uppföljningar och utvärderingar 

av verksamheter. I dag kan man söka och jämföra bland all den service 

som Stockholm stad erbjuder på stadens hemsida – men här finns stora 

möjligheter till utveckling av både former och innehåll. 

Ett välfärdsval är ett svårt och viktigt val, inte minst om man är äldre. Det är 

centralt att människor ska ha tillgång till lättillgänglig och relevant information, 

för att kunna göra korrekta jämförelser. 

Genom att tillgängliggöra viktig information bör samtidigt fler stockholmare 

kunna ges möjlighet att välja utifrån vilka premisser de tycker är viktigast. 

Oavsett om det handlar om en viss bemanningsgrad, bra mat eller tillgång 

till naturen. 

Med tiden har biståndsbedömningen dessutom blivit restriktivare vilket 

innebär att trösklarna för att exempelvis få en plats på ett servicehus har 

höjts. Stiftelsen för Stockholms läns äldrecentrums rapport ”biståndshandläggare 

– att vakta pengar eller bedöma äldres behov” visar att biståndshandläggare 

anger brist på resurser är det största hindret för individuella bedömningar. 

Det begränsar tillgängligheten. Det får inte vara platstillgången hos äldreboenden, 

eller ekonomin hos en enskild stadsdelsnämnd, som styr var de äldre 

hamnar istället för den egna önskan. Det bör undvikas genom att Stockholms 

stad centraliserar sin biståndsbedömning. 


Samtidigt har biståndshandläggare ansvaret att även ha en rådgivande funktion 

kring valet av hemtjänst, dagverksamhet och vård- och omsorgsboende. 

Det är ett ansvar som istället bör ges till specifika valfrihetsrådgivare inom 

stadens stadsdelsförvaltningar. 

Stockholm stads äldreombudsman har framfört att äldre som för fram 

synpunkter och klagomål kan få uppmaningen att byta hemtjänstenhet eller 

vård- och omsorgsboende. Det uppfattas av människor som att ingen tar 

ansvar för att äldre personer får en trygg och värdig hjälp. 

Det är därför viktigt att vara tydlig med att möjligheten att välja aldrig kan 

vara det enda svaret på hur kvaliteten säkras inom välfärden. Stockholm stad 

har ett ansvar för att se till så att alla aktörer, oavsett huvudman eller driftsform, 

håller en god kvalitet. Stockholmarna bör känna sig trygga med att 

kvalitetsbrister är oacceptabla. 

Stärkt kvalitet i centrum 

Äldreomsorgen ska säkra ett gott liv för alla äldre, och framförallt fokusera 

på den äldres egna identitet och personliga intressen. Du ska även kunna 

påverka och förbereda ditt äldre liv redan som ung eller pensionär. 

Att tidigt kunna ge uttryck för personliga önskemål som sparas digitalt, gör 

att man på allvar kan förbereda ens kommande äldre liv. Möjligheten till 

egenmakt är central, men det finns även andra faktorer som krävs för att 

säkra en äldreomsorg med god kvalitet, som alla stockholmare har förtroende 

för. 

Hälsoaspekten är en central del. Medan fler lever längre, är det fler som behöver 

hjälp till att upprätthålla en god hälsa. Att få hjälp kan innebära kost, 

vård, eller kommunal service. Särskilt allvarligt för hälsan är ensamhet. Social 

och mänsklig kontakt är nödvändigt för ett tryggt liv. Natur är även något 

som bör vara tillgängligt för alla äldre i Stockholm, även för de som bor på 

äldreboenden eller i innerstaden. 

För den som bor hemma, är hemtjänstpersonalen ibland de enda besökarna. 

Att släppa in någon i sitt hem är ofta ett stort steg, därför bör alla hembesök 

präglas av respekt. Äldreomsorgen bör i så stor utsträckning som möjligt se 

214 


till att det är samma personal som besöker de äldre för att skapa igenkänning 

och trygghet. Nätverk och möten mellan människor, inom generationer 

såväl som mellan generationer, ger social trygghet. I detta är det viktigt att ta 

till sig och sprida lärdomar från fungerande projekt, som exempelvis Mandelblomman, 

ett pågående projekt i Spånga där en äldreomsorgsverksamhet 

och förskoleverksamhet delar på samma hus. 

Detta är ett effektivt sätt att samarbeta inom välfärden, och ett tillfälle att 

underlätta frivilliga möten mellan generationer. Formen bör gå att sprida till 

andra delar av staden, som ett generationsboende. 

I takt med att behovet av demensvård ökar, kommer social närvaro bli viktigare. 

För att ytterligare öka den sociala tryggheten och den egna hälsan, bör 

arbetet med vårdhundsteam utvecklas. Vårdhundsteam kan assistera vårdpersonal 

i arbetet med äldre, där vårdhundens uppgift är att träna, motivera och 

sprida glädje och entusiasm. 

Det är samtidigt äldreomsorgens medarbetare som varje dag finns i verksamheterna 

och ser dess utvecklingspotential. För att förstärka innovation 

och ett kontinuerligt förbättringsarbete, bör ett innovationspris varje år på 

stadshuset delas ut till medarbetare som utmärkt sig genom goda idéer för 

att öka kvalitet och effektivitet på sin arbetsplats. 

Kontinuerlig kvalitetsutveckling 

Stockholms äldreomsorg har sedan 2006 utvecklats till att innehålla tydlig 

valfrihet, hög kvalitet och en skarp och förstärkt tillsyn av kvaliteten – oavsett 

om det är en kommunal eller fristående aktör. Det är grundläggande att 

all äldreomsorg ska hålla god kvalitet. 

För att garantera en kvalitetsnivå har Stockholm stad gått före resten av Sverige 

och inrättat en äldreinspektion, som bland annat kan besöka boenden 

redan dagen efter att klagomål kommit in. En viktig åtgärd för att säkerställa 

en förbättrad kvalitet inom äldreomsorgen. 

Det saknas idag heltäckande kvalitetsutvärderingar. Det bör finnas på 

Stockholmsnivå såväl som på nationell nivå. Stockholm bör gå före kring att 

erbjuda verktyg som säkerställer kvalitet i äldreomsorgen. 


Vid entreprenadupphandling bör Stockholm stad fortsätta med så kallade 

kvalitetsupphandlingar för att säkerställa en grundläggande kvalitetsnivå. 

Den som erbjuder den högsta kvaliteten är också den som ska bedriva äldreomsorg 

Stockholm. 

Samtidigt bör alla aktörer inom Stockholms äldreomsorg ge utrymme för 

innovation och nytänkande. Endast så kommer omsorgen utvecklas och 

kvaliteten förbättras. 

Här handlar det om att fortsätta utveckla tydliga kvalitetsmått som omfattar 

och väger samman strukturella mått (t.ex. bemanning), processmått (t.ex. 

kvalitetssystem) såväl som resultatmått (t.ex. hur många äldre som är nöjda). 

Dessa mått bör ligga till grund för såväl upphandlingar som utvärdering och 

uppföljning av kvaliteten. 

Alla som utför välfärd bör kontinuerligt och engagerat arbeta med kvalitetsutveckling 

för att inte välfärden ska stagnera. Att skapa öppenhet och 

drivkrafter för ett ständigt arbete med kvalitetsförbättringar är avgörande. 

För att skapa ett kvalitetsincitament bör alla aktörer inom äldreomsorgen 

finnas tillgängliga på en kvalitetsmässa, där man pedagogiskt ska visa upp sitt 

kvalitetsarbete. Detta ska också finnas tillgängligt digitalt, året runt. 

Enbart genom att se välfärden som en helhet kan vi fullt ut ta ansvar för välfärdens 

kvalitet. Ett kontinuerligt kvalitetsarbete och spridande av goda idéer 

gör att välfärden ständigt utvecklas och att likvärdigheten stärks. 

Gör det mer attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen 

En äldreomsorg som präglas av kvalitet och kontinuerlig förbättring, lockar 

till sig nya människor. Det är viktigt när det gäller rekrytering av medarbetare 

till äldreomsorgen. Omsorgen sköts människa till människa, därför är 

det viktigt med en motiverad, kunnig och kompetent personal. 

Medan fler blir äldre och behovet fortsätter öka, är det färre som väljer att 

arbeta inom äldreomsorgen. Enligt Kommunals rapport ”Välfärdstjänsternas 

framtida finansiering” kommer behovet av utbildad personal till äldreomsorgen 

att öka dramatiskt när allt fler i framtiden blir allt äldre. Rapportens 

216 


eräkningar pekar på att rekryteringsbehovet i Sverige kommer att vara 

150 000 personer fram till 2030. 

Ett tydligt tecken på om ett yrke eller en bransch är attraktivt, är hur många 

unga som väljer att studera och arbeta inom den. Kommunal har pekat på 

att antalet som nationellt ungdomar som sökt till omsorgsprogrammet har 

minskat från cirka 18 000 till cirka 3 000, mellan åren 1980 till 2009. 

Att uppmuntra och göra det attraktivare för unga att välja en modern omsorgsbransch 

är därför helt avgörande för att klara framtidens omsorgsbehov. 

En konsekvens av att statusen kring att jobba inom äldreomsorgen har sjunkit, 

är att det idag finns okvalificerad arbetskraft inom omsorgen. Det ställer 

krav på interna utbildningssatsningar. 

Sveriges kommuner och landsting har utvärderat ungas attityder när det 

gäller arbeten inom välfärden, däribland äldreomsorgen. Överlag är många 

som arbetar inom välfärden mycket nöjda och de trivs bra med sitt yrke. Det 

är människors oro kring framförallt löneutveckling, yrkets status, arbetsmiljö 

samt karriär- och utvecklingsmöjligheter som hindrar fler från att söka sig 

till välfärden. 

Det ställer krav på ansvarsfulla arbetsgivare och en ansvarsfull personalpolitik. 

Möjligheterna till karriär inom omsorgsyrket bör utökas. Viktiga faktorer 

är i detta arbete är inte minst möjligheterna till en god löneutveckling 

samt ett fortsatt arbete med att minska den ofrivilliga deltiden. Unga söker 

sig till branscher som är i rörelse, där man kan utvecklas och synas. 

En äldreomsorg som ska vara attraktiv arbetsgivare och hålla hög kvalitet, 

ställer krav på ett ständigt utvecklingsarbete, som välkomnar nytänkande 

och innovation. Nya idéer och fler människor som vill bidra, gör äldreomsorgen 

bättre. 

Entreprenörskap och mångfald är en förutsättning för bättre löneutveckling 

och fler karriärmöjligheter, samtidigt som det ställer krav på att politiken 

motverkar olämpliga välfärdsaktörer och arbetsgivare, genom till exempel 

meddelarfrihet. 


Stockholm stad bör fortsätta ta ansvar för att äldreomsorgen är en arbetsplats 

med goda utvecklingsmöjligheter. Redan i dag erbjuds alla medarbetare i 

Stockholms stads egenutförda äldreomsorg vidareutbildning till minst undersköterska. 

Det kan utvecklas vidare. Alla som arbetar inom äldreomsorgen bör ha 

möjlighet att vidareutbilda sig, oavsett om det rör sig om kortare kurser eller 

högskolestudier. Det bör även uppmuntras att vård- och omsorgsutbildningar 

erbjuder möjlighet till specialisering inom särskilda områden. 

För att unga ska välja en bransch krävs att man får kunskap och erfarenheter 

om den. Det är därför viktigt att sänka tröskeln för att hitta omsorgsyrket. 

Stockholm bör gå i framkant, genom att starta ett välfärdscenter för unga. 

Detta ska fungera som en samlingsplats som specialiserar sig på att lotsa 

unga till omsorgsyrket. 

En ytterligare fokus på rekrytering kan säkerställas genom utökad satsning 

på vård- och omsorgscollege. Därmed kan fler motiverade och välutbildade 

personer söka sig till vård- och omsorgsyrkena. 

Att både att ta ett arbetsgivaransvar och att ta ansvar för att välfärden är 

hållbar över tid, är att trygga Stockholms framtida rekryteringsbehov. Genom 

kontinuerligt kvalitetsarbete, tillsammans med ett eget inflytande, vill 

Moderaterna i Stockholm stad förbättra äldreomsorgen. 


att1 att2 att3 äldreomsorgen ska utgå ifrån en ständig kvalitetsutveckling, 

systemet med kvalitetsupphandlingar bör utvecklas, 

kvaliteten bör belysas tydligare genom årlig kvalitetsmässa och 

digital plattform för utvärdering, 

att4 valfriheten ska utvecklas genom införande av en äldrepeng som 

ersättningssystem inom äldreomsorgen, 

att5 entreprenörskap, innovationer och nya idéer bör främjas inom 

äldreomsorgen, 

att6 insatserna för att öka antalet sökande till vård- och omsorgsutbildningar 

måste utökas, 

att7 att unga ska uppmuntras välja omsorgsyrket genom ett välfärdscenter, 

218 


att8 att9 att 10 

att11 att12 att 13 

att 14 

en samma-personer-garanti bör införas i hemtjänsten, 

möjligheterna att påverka sin framtida äldreomsorg med digitala 

verktyg bör utökas, 

information kring äldreomsorgens verksamheter ska utvecklas och 

tillgängliggöras samt 

en satsning bör göras för fler generationsboenden, 

göra en översyn av den biståndsbedömning som idag utförs av 

varje stadsdel med syfte att centralisera den i Stockholm stad 

valfrihetsrådgivare i stadens stadsdelar tar över biståndshandläggarnas 

konsumentrådgivande funktion kring äldreomsorgen 

samt 

arbetet med att minska den ofrivilliga deltiden bland äldreomsorgens 

personal bör fortsätta. 


PROPOSITION 9 

TRYGGHET: ETT TRYGGARE STOCKHOLM 

Inledning 

Trygghet handlar om varje människas rätt att leva sitt eget liv fullt ut. Utan 

faktiska eller upplevda begränsningar av friheten. Det är ett misslyckande när 

människor avstår från att ta en kvällspromenad, inte vågar åka med nattbussen 

eller väljer en omväg för att just det där torget alltid brukar vara stökigt. 

Att kunna leva tryggt och utan rädsla för sina medmänniskor är en bärande 

del av ett modernt och fungerande samhälle. Om otryggheten sprider sig 

skapar det problem, givetvis för enskilda människor men också för samhället 

som helhet. Det är en grundläggande uppgift verka för att medborgarna kan 

leva i trygghet och forma sina liv efter sina egna val och önskemål. Otrygga 

människor bygger inga bra samhällen. 

Denna trygghet är avgörande för att Stockholm ska kunna växa och få fler 

företag som investerar och utvecklas här. För varje jobb, varje affär och varje 

beslut om en investering uppstår i mötet mellan människor. Det är människors 

trygghet som avgör om de vågar ta risker och pröva nya idéer. Vår vision 

och ambition är att Stockholm ska vara i världsklass när det gäller trygghet. 

Det går inte att bli av med all otrygghet och all brottslighet. Men det går att 

komma bra mycket längre än vad vi gjort idag. Det måste vara en högprioriterad 

politiskt uppgift. 

Vi har tagit vår utgångspunkt och medvetet sökt idéer både från medborgare, 

organisationer och myndigheter i Stockholm men också från andra delar 

av Sverige. Vad fungerar och vad fungerar inte? Vi har sett på forskning och 

de erfarenheter som finns i andra delar av världen när det gäller att skapa en 

tryggare stad. 

Stadsmiljön är speciell. Det gäller oavsett om vi talar om citykärnan med 

dess puls, myller av människor och oplanerade möten mellan människor 

eller om vi talar om ytterstadsområden med sin speciella karaktär och ofta 

stora beroende av kollektiva trafiklösningar. 

220 


Det är viktigt att poängtera att Stockholm i huvudsak uppfattas som en 

trygg stad och att människor som bor och vistas här sällan upplever stora 

problem med tryggheten. De allra flesta upplever tvärtom Stockholm som 

en trygg stad, men det finns fortfarande mer att göra för att alla ska dela den 

upplevelsen – under alla dygnets timmar. 

En bra sammanfattning av invånarnas uppfattning om tryggheten i Stockholm 

finns i de trygghetsmätningar som staden genomför regelbundet. I 

mätningarna säger sig majoriteten av invånarna vara trygg. Tryggheten har 

dessutom ökat i Stockholms stad. Andelen stockholmare som upplever oro 

eller rädsla för att utsättas för brott har minskat under de senaste tre åren. 

Nedskräpning uppges vara det största ordningsproblemet i undersökningen. 

Därefter upplever de som svarat på enkäten mörka områden och dålig belysning 

som ett problem i området där de bor samt av skadegörelse och klotter. 

Det är lika vanligt att uppge att ungdomar som stör är ett problem i bostadsområdet 

som berusade personer. Minst störande upplevdes anlagda bränder, 

kvinnor som antastas, bostäder som är tillhåll för narkotikamissbrukare, 

påträngande tiggeri, stökiga grannar, folk som bråkar och slåss utomhus och 

narkotikamissbrukare på offentliga platser. 

Stockholm stad konstaterar i sin undersökning att man kan dra några slutsatser: 

”Några slutsatser bör man emellertid ta på allvar. För det första, med avseende 

på kön och ålder, att en övervägande andel unga kvinnor oroar sig i så hög 

utsträckning och känner sig utsatta eller rädda för att utsättas för brott. Att 

kvinnor skulle vara mer oroliga än män är ett förväntat resultat utifrån tidigare 

mätningar, men den grupp som verkligen sticker ut här är unga kvinnor, 

och då särskilt de yngsta i gruppen 16–34 år. För det andra, att invånare som 

uppger att de har funktionshinder är mer utsatt för brott och att de i mycket 

större utsträckning är oroliga eller rädda för att utsättas för brott än den övriga 

befolkningen.” 

I en medlemsenkät, som genomförts inom ramen för Stockholmskommissionens 

arbete, så bekräftas i stort denna bild. Det som upplevs som mest 

otryggt är att vistas i offentliga miljöer som parker, torg och kollektivtrafiken 


när det är kväll och natt. Områden som dagtid är fulla med liv och rörelse 

upplevs som otrygga när de blir folktomma och mörka alternativt förvandlas 

till stökiga miljöer med mycket alkohol och få nyktra vuxna. 

Vad säger forskning och erfarenhet? 

Trygghet är ett relativt otydligt begrepp och de flesta människor kan nog 

väga in rätt olika saker i begreppet. Trygghet kan vara fysisk trygghet, 

tryggheten i att ha ett jobb eller att välfärdssystemen fungerar på ett tillfredsställande 

sätt. Detta gör också att det inte finns någon samlad forskning just 

kring trygghet. Istället får man titta på den forskning och erfarenhet som 

finns från respektive område som man är intresserad av. 

Utgångspunkten i detta sammanhang är att – i vid mening – finna sätt att 

stärka tryggheten i form av det som brukar kallas för brottsförebyggande 

arbete. Inte heller detta begrepp är dock alldeles enkelt. Såväl polisen som 

andra håller sig med flera olika definitioner av vad det egentligen innebär. 

Det saknas i dag bredare forskning kring ett effektivt brottsförebyggande 

trygghetsarbete. Riksrevisionen har i rapporten ”Polisens brottsförebyggande 

arbete – har ambitionerna uppnåtts?” (RiR 2010:23) konstaterat att Brottsförebyggande 

rådet, Brå, idag inte har någon systematisk samlad kunskap 

som kan bidra till att stärka polisens brottsförebyggande arbete. Den forskning 

som finns rör ofta specifika insatser och åtgärder som genomförts och 

som gått att utvärdera i sin befintliga isolerade miljö. Det gör det riskfyllt att 

dra alltför långtgående slutsatser av materialet. Vi tror dock att det finns en 

del forskning och erfarenhet som rimligen är så pass etablerad att det går att 

fastslå att insatserna är relativt effektiva och värda att utveckla i Stockholm. 

• Tidiga insatser mot unga i riskzonen kostar men är billigare än att låta 

dem hamna i kriminalitet. Om detta är de flesta överens om, däremot är 

det svårt att peka på enkla och konkreta lösningar. Ett intressant projekt 

är de test med sociala insatsgrupper som genomförts på regeringens 

uppdrag. Dessa riktar sig mot unga i riskzonen och har potential att bli 

framgångsrika. Här kan Stockholm gå före. 

• Polisen är inte enda lösningen. Ibland finns en övertro på att polisen 

ska kunna lösa sociala problem. Så är sällan fallet. Andra aktörer som 

222 


staden, landstinget och civilsamhället måste samordnas bättre för att 

kunna göra rätt insatser vid rätt tidpunkt. Det är uppenbart att många 

idag uppfattar att de inte får det stöd som behövs och att åtgärder faller 

mellan stolarna. 

• Många satsningar görs ad-hoc och utan långsiktighet, samordning eller 

konkreta mål. Det finns bra modeller – men det är viktigt att jobba 

med löpande utvärderingar och att styra mot konkreta resultat. Allt som 

staden gör bör löpande utvärderas och det bör finnas möjligheter att 

avbryta projekt och insatser som inte visar sig fungera. 

• Alkohol och droger finns nästan alltid med i otrygga miljöer, vid 

brottslighet och som bakgrund till kriminalitet. Det är viktigt att skapa 

miljöer där alkohol inte har en dominerande ställning och säkerställa att 

det i det offentliga rummet finns verksamheter som erbjuder alkoholfria 

möjligheter att umgås. Detta gäller självklart särskilt i förhållande till 

unga. 

• Den offentliga miljön/rummet är viktig. Såväl Stockholms stads trygghetsmätning 

som Stockholmskommissionens egen medlemsenkät visar 

att den offentliga miljön spelar stor roll för hur människor upplever 

tryggheten i Stockholm. Det är därför viktigt att hela tiden arbeta för att 

göra den offentliga miljön tryggare för alla som rör sig i Stockholm. 

Trygghet i offentliga miljöer 

I en medlemsundersökning (som då inte är representativ för allmänheten) 

som genomfördes under våren 2012 pekades ett antal platser ut som otrygga. 

Det är kända platser i Stockholm: Slussen, Sergels Torg, Medborgarplatsen, 

Gullmarsplan, Fridhemsplan, runt Klara kyrka etc. Vidare nämner många 

känslan av otrygghet när man rör sig på mörka gator, i tunnelbanan på 

kvällstid och över öde torg i ytterstadsområdena. 

Detta är ingen vetenskaplig studie utan ska ses som exempel på var människor 

upplever otrygghet. Det som är gemensamt är att människor upplever 

otrygghet på kvällar och i miljöer som antingen är folktomma eller där 

miljön uppfattas som stökig och okontrollerad. 


Var och en som tillbringat en nykter fredagskväll och natt på t.ex. Medborgarplatsen 

kan förstå denna känsla. Ett myller av människor där många är 

kraftigt berusade. Oplanerade möten mellan grupper, sorg och kärlek som 

tar sig uttryck i både positiva och negativa händelser. Bråk och stök är sällan 

planerat utan uppstår på platsen där människor oväntat möts och inte 

förmår hantera konflikter utan att använda våld eller kränkande uttryck. 

Vittnesmål från poliser som arbetar i denna miljö visar på att bråk ofta kan 

avstyras innan de blir allvarliga ifall det finns nyktra vuxna som kan gripa in 

och tala med de inblandade. 

Brå har konstaterat att när det gäller våld i offentlig miljö är den stora 

majoriteten av både gärningspersoner och offer relativt unga män. Alkohol 

finns ofta med i bilden vid våld i offentlig miljö. I det material som Brå tittat 

på om misshandel mellan obekanta fanns det i nästan 70 procent av fallen 

indikationer på att gärningspersonen var berusad. Bland dem som blev misshandlade 

var andelen som var berusade ännu något högre. 

Kameraövervakning finns idag på ett antal platser i Stockholm, både genom 

regi av SL men också polisens egna kameror. Brottsförebyggande Rådet 

har konstaterat att kameraövervakning är en förebyggande metod som kan 

minska brottsligheten. Möjligheten att kameraövervaka fler platser bör undersökas 

och detta gäller då främst de miljöer som upplevs som stökiga och 

otrygga under kvällar och nätter. Markering av att platserna är kameraövervakade 

bör bli tydligare, både utifrån en integritetsaspekt men också för att 

vetskapen om att platser kameraövervakas fungerar lugnande och avskräckande. 

Möjligheten att förlänga tiden för hur länge inspelningar får sparas 

från t ex t-banan bör utredas för att se om det kan förbättra möjligheten att 

utreda brott. 

Polisen bör i högre utsträckning arbeta med fotpatrullerande poliser och 

använda de mobila polisstationerna på fler ställen i Stockholm. All forskning 

pekar på att bilburen patrullering har mycket liten – om ens någon – brottsförebyggande 

effekt. En stad som Stockholm med korta avstånd och många 

människor på begränsat utrymme passar utmärkt för att fotpatrullera. Med 

polisbilar parkerade i närheten på gator och torg behöver heller inte utryckningstider 

på larm påverkas i större utsträckning 

224 


En central slutsats är att det är viktigt att skapa naturliga mötesplatser där 

olika former av verksamhet finns och som gör att det finns liv och rörelse 

större delen av dygnet. Erfarenheterna bland annat från New York Citys 

framgångsrika arbete med att minska brottsligheten visar på vikten av en 

blandad bebyggelse där det finns möjlighet till liv och rörelse i olika former. 

I miljöer som präglas av många unga eller där det finns många ställen 

med alkoholtillstånd i närheten är det särskilt viktig att uppmuntra vuxen 

närvaro och andra aktiviteter – t ex kultur eller idrott. Det kan också handla 

om enkla saker som att säkerställa att den lokala fotbollsklubben bedriver 

fritidsverksamhet i parken på kvällarna eller att det finns kaféer utan alkohol 

i miljöer med många krogar. När torg och parker planeras så bör det planeras 

för alkoholfria verksamheter som har öppettider även på kvällar och helger. 

Staden bör aktivt uppmuntra och stödja samordningen av fastighetsägare 

och näringsidkare som tillsammans vill gå ihop och anlita trygghetsvärdar 

eller väktare för att få bättre ordning i närområdet. Stadsdelarna kan ta ett 

större ansvar för att kalla till sådana samordningsmöten och etablera kontakt 

mellan t.ex. företagare och fastighetsägare. 

Det är viktigt att komma ihåg att vi alla har ett gemensamt ansvar för vårt 

samhälle. Staden utvecklas inte i första hand genom politiska beslut utan av 

alla människor som bor och verkar i Stockholm. Vi har alla som medborgare 

ett ansvar för varandra och för samhället. Därför är det viktigt att uppmuntra 

och samverka med det civila samhället. Det är inte alltid så att de 

bästa idéerna kommer ifrån politiska partier eller kommunala verksamheter. 

Det måste finnas en öppenhet och nyfikenhet på att lösa utmaningar på nya 

sätt och en vilja att våga testa nya metoder och modeller, även om de inte 

självklart passar in i kommunens verksamhetsplaner. 

Ungas trygghet och uppväxtvillkor 

Något alla människor har gemensamt är att vi alla är eller har varit unga. 

Villkoren och förutsättningarna under uppväxten präglar de flesta av oss i 

större eller mindre omfattning. All forskning pekar på att unga som växer 

upp i stökiga miljöer och hamnar snett i unga år i högre grad riskerar att 

fortsätta leva på samhällets skuggsida. Det kan handla om en rent kriminell 

livsstil men också om att utanförskap och sociala problem går i arv och är 

svåra att bryta utan tidiga insatser. 


Ett uppenbart samband finns mellan det som uppfattas som å ena sidan 

otrygga bostadsområden och å andra sidan arbetslöshet och utanförskap. 

När många människor är arbetslösa så får detta följdeffekter för samhället 

runt omkring och det slår direkt mot möjligheterna till ett levande lokalsamhälle 

med alltifrån företagsamhet till bra och fungerande skolor. Den största 

utmaningen är att få arbetslinjen att fungera i hela Stockholm. Lyckas vi 

med det så blir det också mycket lättare att adressera de problem som idag 

uppstår i spåren av utanförskap och känslan av att inte kunna ta del av samhällets 

alla möjligheter. Hopplösheten är trygghetens värsta fiende. 

Det är viktigt att skolan är en trygg miljö för studier och kamratskap. Så är 

tyvärr inte fallet idag. Alltför många unga bär på en oro för att möta mobbning 

eller otrygga skolmiljöer. Detta riskerar givetvis att sätta spår långt 

senare i livet men leder också till sämre skolresultat. Det kan inte accepteras 

av ett samhälle som vill ge alla medborgare en chans att studera och växa 

som människor och medborgare. 

Ett tryggare Stockholm för alla 

Det är en viktig politisk uppgift att ta ansvar för alla invånare i Stockholm 

stad, oavsett var de bor. Vi accepterar inte att bostadsområden blir nedgångna 

eller att lagen inte gäller lika för alla i Stockholm. En trygg och trivsam 

stad måste gälla oavsett var i Stockholm man väljer att bosätta sig. 

Det är viktigt att inte stirra sig blind på hård statistik utan också se till den 

upplevda tryggheten. Vilken känsla människor har spelar roll för hur de 

planerar sina liv. Graden av frihet kan beskäras av en upplevd oro – oavsett 

om den är befogad eller inte. 

Vi vet att människors trygghetskänsla påverkas av så skilda faktorer som ekonomi, 

sociala skyddsnät och möjlighet till inflytande, och att stora otrygghetsfaktorer 

även kan vara sådant som oro för att bli gammal eller att barnen 

ska bli mobbade i skolan. 

Såsom vi konstaterat är trygghet ett mycket vitt begrepp och de områden 

som är kopplade till trygghet följaktligen många. Nedanstående förslag 

täcker inte alla områden och ger inte svar på alla frågor. Förslagen tar dock 

226 


sin utgångspunkt i insikten om att många insatser behövs för att öka tryggheten 

i Stockholm. 


att trygghetsfrågor ska få större genomslag vid nybyggnation och om- 

1 

byggnad av offentliga miljöer samt att uppsökande enkäter bör 

göras bland boende i närområdet gällande trygghetsaspekter vid 

ny- och ombyggnationer, 

att fler alkoholfria alternativ och mötesplatser bör uppmuntras efter- 

2 

som fler mötesplatser utan alkohol ger en tryggare stad, 

att Stockholm stad ska fortsätta det framgångsrika arbetet med belys- 

3 

ning av parker, gångstråk och andra offentliga miljöer, inklusive 

byggnader, 

att metoden med kameraövervakning bör utvecklas och möjligheten 

4 

att kameraövervaka fler platser bör undersökas främst i fråga om 

de miljöer som upplevs som stökiga och otrygga under kvällar och 

nätter, 

att trygghetszoner med trygghetstelefoner i tunnelbanan ska införas, 

5 

att företagare bör uppmuntras att anlita trygghetsvärdar och att 

6 

stadsdelarna bör ta ett större ansvar för att kalla till samordningsmöten 

och etablera kontakten mellan t ex företagare och fastighetsägare, 

att möjligheterna att öka mångfalden av drift och skötsel av parker 

7 

bör ses över, t ex genom ett pilotprojekt där privata alternativ, 

såsom företag och stiftelser, får chansen, 

att det i hela Stockholm bör ges ökade möjligheter för ideella fören- 

8 

ingar att använda skollokaler efter lektionstid, 

att en 24 timmars elevhälsogaranti ska införas innebärande att elever 

9 

ska kunna få kontakt med t ex skolkurator eller skolpsykolog och 

ska garanteras det inom ett dygn, 

att nätet inte får bli en vuxenfri zon och att, som ett led i den strävan, 

10 

organisationer som har uppdrag att arbeta med unga för Stockholms 

stads räkning också bör uppmuntras att bedriva uppsökande 

och stödjande verksamhet på nätet, 

att en central fond för trygghetsprojekt ska inrättas ur vilken ideella 

11 

organisationer ska kunna söka stöd för trygghetsprojekt samt 


att 12 

228 

det bör införas nattstopp i Stockholms busstrafik för att ge ensamresenärer 

möjlighet att kvälls- och nattetid stiga av mellan två buss 

hållplatser. 


MOTIONSFÖRTECKNING 

Kommunalt 

1. För ett Stockholms län som är fördelaktigt för alla kommuner. Från MUF 

Stockholms län 

Utrikes och Försvar 

2. Ett slimmat och vasst EU. Från MUF Stockholms län 

3. Asylrätt för tolkar. Från Harald Eriksson och Carl Michael Gräns, Maria 

4. Försvarsutredning. Från Mikael Eskman, S:t Göran 

Rättstrygghet 

5. Kunskap i strafflagstiftningen som en viktig del av brottsförebyggande 

arbete. Från Vladimir Iserell, Brännkyrka 

6. Politiska nämndemän. Från MUF Stockholms län 

7. Nämndemannasystemets bevarande. Från Rickard Wessman, Hammarby 

Sjöstad och Tobias Sjö, Oscar Södra 

8. Patientjournaler. Från Marianne Watz, Gärdet 

9. Polisens möjlighet ta betalt. Från Sofiaföreningen 

10. Mobil polisstation på Kungsholmen. Från MUF Stockholms län 

Bostad, energi och miljö 

11. Miljö- och kvalitetscertifiera Stockholm stad enligt internationell standard. 

Från Skärholmsföreningen 

12. Användande av plankonsulter för upprättande av tilläggsplan. Från Henrik 

Sjölander och Sara Jendi Linder, S:t Göran 

13. Underlätta byggandet av studentbostäder. Från MUF Stockholms län 

14. Bygg ytterstaden attraktiv, Från Ulf Johannisson m.fl., Norrmalm 

15. Humlegården. Från Engelbrektsföreningen 

16. Minerallagstiftning. Från Marianne Watz, Gärdet 

Utbildning, skola och kultur samt idrott 

17. Högre utbildning. Från MUF Stockholms län 

18. Inkomsprövade studielån. Från Mikael Eskman, S:t Göran 

19. Lärarundantaget. Från Margareta Cederfelt, Hägersten 

20. Rätten till yrkeslegitimation för undersköterskor. Från MUF Stockholms län 


21. Nytänkande inom distansundervisningn en nyckel till lösning för skolsituationen 

i Sveriges glesbygd. Från Nina Dakwar, Tensta-Rinkeby 

22. Att se möjligheter istället för farhågor – modern hemundervisning som 

alternativ utbildningsform i Sverige. Från Nina Dakwar, Tensta-Rinkeby 

23. Programmering borde vara ett obligatoriskt moment i grundskolan (åk 

1–9). Från Cecilija Simic Rihtnesberg, Enskede-Årsta och Jean-Robert Nino, 

Kista 

24. Kvalitet och utbildning inom vård och omsorg för äldre. Från Helena 

Bonnier m.fl. 

25. Vi måste förbygga våld i våra skolor. Från Hans Bresimar, Brännkyrka 

26. Minskning av mobbing i skolor med hjälp av Olweusprogrammet. Från 

Aras Amin, Tensta-Rinkeby 

27. Klassrumsdesign påverkar inlärningen i skolan. Från Nazdar Dylan 

Fransson, Hedvig Eleonora 

28. Avskaffa kampanjförbuden. Från MUF Stockholms län 

29. Värna Stockholms fria teaterliv och kreativa näringar. Från Rickard Wessman, 

Hammarby Sjöstad 

30. För fler skjutbanor. Från Elias Granqvist, Hässelby 

31. Avskaffande av danstillstånd. Från MUF Stockholms län 

Trafik 

32. Österleden och tunnelbana till Nacka. Från MUF Stockholms län 

33. Bättre trafiklösningar högst prioriterat. Från Norrmalmsföreningen 

34. Trafiksituationen i västra Stockholm – särskilt Hässelby. Från Arne Genschou 

m.fl., Hässelby 

35. Boendeparkering. Från Hugo Nordenfelt, Oscar Södra 

36. Stockholms stad ska underlätta för bilpoolsutvecklingen. Från Anne- 

Christine Carlberg, Hedvig Eleonora 

37. Gratis cykel ska ingå i SL-kortet. Från Anne-Christine Carlberg, Hedvig 

Eleonora 

38. Förbättra snöröjningen och halkbekämpningen på Stockholms trottoarer 

och gångstigar i anslutning till fastigheter. Från Elisabeth Collijn, Maria 

39. Snöröjning igen. Från Farstaföreningen 

40. Buss 62. Från Marianne Soop, Gärdet 

41. Miljön för resenärer vid Gullmarsplan. Från Farstaföreningen 

42. Väg 73, Nynäsvägen. Från Farstaföreningen 

230 


Social, sjukvård och omsorg 

43. Kan en person som gjort sig skyldig till sexuellt övergrepp mot barn, eller 

mördat sitt barns andra förälder anses lämplig som vårdnadshavare? Från 

Börje Häggman, Kungsholmen 

44. Ändring av socialtjänstlagen. Från Helena Bonnier m.fl. 

45. Avskaffa kravet på samtycke från stadsdelsnämnden i familjeärenden. 

Från Monika Lozancic, Katarina 

46. Översyn av villkoren för barnbidrag. Från Monika Lozancic, Katarina 

47. Öka möjligheterna till egen försörjning. Från Jan Erik Leijon och Marie 

Mjöberg, Norrmalm 

48. Valfrihet inom äldreomsorgen. Från Sara Jendi Linder m.fl., S:t Göran 

49. Inrättande av skattefri friskvård och motion för äldre. Från Helena Bonnier 

m.fl. 

50. Omsorgen om våra äldre skall präglas av ett värdigt bemötande. Från 

Ulla M. Pehrson m.fl., Norrmalm 

51. Rivning av taket för 70-åringars sjukpenning enl. 27 kap 37 § Socialförsäkringsbalken. 

Från Margareta Hedelius, Gärdet 

52. Inför en gemensam flykting- och integrationspolitik i EU. Från Sophia 

Granswed och Mikael Lind, Norrmalm. 

53. Integrationspolitiken. Från Winston Håkansson m.fl., Oscar Södra 

Ekonomi, skatter och arbetsmarknad 

54. Solnedgångar och giljotiner. Från MUF Stockholms län 

55. Försäljning av statliga bolag som en väg ut ur infrastrukturskulden. Från 

Lars-Johan Blom, Oscar Södra 

56. En OPS-modell med merparten statlig finansiering. Från Lars-Johan 

Blom, Oscar Södra 

57. Sänkt kapitalskatt. Från Marianne Watz, Gärdet 

58. Ett omedelbart avskaffande av den s.k. värnskatten. Från Elias Granqvist, 

Hässelby 

59. Flyttskatter. Från Madeleine Kock m.fl. 

60. Avskaffande av stämpelskatt. Från Ann-Christine Carlberg, Hedvig Eleonora 

och Madeleine Kock, Oscar Södra 

61. Slopa kapitalvinstskatt (reavinstskatt) vid bostadsrättsförsäljning. Från 

Elisabeth Collijn, Maria 

62. Utökat RUT-avdrag inom äldrevården. Från Helena Bonnier m.fl. 


63. Jobb i Stockholm. Från MUF Stockholms län 

64. Företagsfrågor. Från Lars Almquist, Företagarrådet 

65. Begränsning av avgiftssättningen för icke efterfrågad offentlig verksamhet. 

Från Anders Alvebäck, Företagarrådet 

66. Modernisering av lagen om anställningsskydd. Från Arne Genschou m.fl., 

Hässelby 

67. Ändring av företagsfientliga regler i A-kassan. Från Ailish Slotte, Hässelby 

68. Harmonisering av regelverk gällande åtgärder och kontroll vid arbetslöshet 

oavsett ersättningsform. Från Marie Mjöberg m.fl., Norrmalm 

69. Sjuklöneansvar. Från Mikael Eskman, S:t Göran 

70. Vi välkomnar utländska toppforskare men inte deras familjer. Det behöver 

vi ändra på. Från Cecilija Simic Rihtnesberg, Enskede-Årsta 

71. Patentintrång. Från Margareta Cederfelt, Hägersten 

72. Det borde finnas en patentintrångsförsäkring som kan skydda små svenska 

företag och innovatörer. Från Cecilija Simic Rihtnesberg, Enskede-Årsta 

232 


MOTION 1 

FÖR ETT STOCKHOLMS LÄN SOM ÄR FÖRDELAKTIGT FÖR 

ALLA KOMMUNER 

Om det går bra för Stockholm går det bra för resten av landet. Stockholmsregionen 

är Sveriges tillväxtmotor, befolkningen ökar kraftigt och arbetsmarknaden 

är stark. Trots det finns det många utmaningar, vi har i vår 

motion valt att ta upp tre. 

Kommunala utjämningssystemet 

Huvudstadsregionen är Sveriges tillväxtmotor. Den tillväxt som skapas i 

Stockholm sprider sig snabbt till andra större regioner. Tillväxt i Stockholm 

ger därför nya jobb i andra delar av Sverige. Fram till 2030 beräknas 40 

procent av landets ekonomiska tillväxt skapas i huvudstadsregionen. Men för 

att regionen ska kunna hävda sig i den globala konkurrensen och fortsätta att 

vara landets lokomotiv krävs det att tillväxthinder rensas bort. 

Ett stort tillväxthinder för huvudstadsregionen är det komplexa och svårbegripliga 

kommunala skatteutjämningssystemet. Systemet innebär bland 

annat att kommuner som satsar på att vara eller bli attraktiva för företag och 

för ökad sysselsättning straffas genom minskade intäkter från eller ökade 

kostnader för utjämningssystemet. 

Stockholms läns kommuner och landsting bidrar under 2012 med 12,5 

miljarder kronor netto till övriga landet, i stället för de 4,5 miljarder i bidrag 

som systemet ger sken av att regionen får. Stora vinnare i dagens utjämningssystem 

är södra Sverige. Anmärkningsvärt är att ekonomiskt starka kommuner 

som Malmö, Göteborg, Norrköping och Örebro i kronor räknat får 

de största bidragen. Malmö får hela 3,7 miljarder kronor och Göteborg 2,4 

miljarder, något som kan ses som en väldigt snedvriden fördelning. 

Staten tillför utjämningssystemet 82 miljarder kronor i statligt anslag för 

inkomståret 2012. Beloppet som omfördelas mellan kommunerna uppgår 

till 58,3 miljarder kronor och mellan landsting fördelas 23,7 miljarder. 

Det stora utflödet av skattekronor får allvarliga konsekvenser inte bara för 


Stockholmregionen. Länet har 22 procent av Sveriges befolkning, står för 31 

procent av Sveriges BNP (2009) och svarar för drygt 50 procent av statens 

direkta skatteintäkter. Under lång tid har tillväxtförutsättningarna urholkats 

då regionen dränerats på skattemedel samtidigt som anslagen för olika 

infrastruktursatsningar varit alldeles för låga. Det hämmar regionens tillväxt, 

vilket i sin tur skadar landets totala tillväxt. 

Missgynnandet av Stockholms län genom skatteutjämningssystemet ställer 

satsningar på välfärd mot viktiga investeringar i infrastruktur. Flera kommuner 

i Stockholmsområdet brottas därför med underskott i sin verksamhet. 

Det förklaras av att invånarnas inkomster ökat mer i än i övriga landet och 

att inkomstutjämningen ätit upp ökningarna i skattekraft. 

Den senaste tioårsperioden har Stockholms län vuxit med ca 250 000 invånare 

och länet beräknas fortsätta växa i samma eller ökande takt. Den kraftiga 

befolkningstillväxten ställer stora krav på investeringar i allt från välfärd 

till infrastruktur och bostäder. Samtidigt har kostnaderna för den växande 

befolkningen ökat för varje år. Ökade budgetunderskott har bidragit till att 

viktiga framtidsinvesteringar har prioriterats bort men också tvingat många 

Stockholmskommuner att höja kommunalskatten. 

Utjämningssystemet kännetecknas av ett oavbrutet lappande och lagande. 

Det stora antalet utredningar som genom åren tillsatts för att utreda och 

utvärdera utjämningssystemet ger tydliga signaler om att det är felkonstruerat 

i grunden. Tillsammans med de skadliga effekterna på landets tillväxt 

och investeringar i Stockholmsregionen blir skatteutjämningssystemet en 

bromskloss för Sveriges utveckling. Därför bör systemet avskaffas. Det är 

även ett faktum att kommunstyrelseordförandena i Stockholms län anser att 

utjämningssystemet inte fungerar väl. Bland annat anser dem att systemet 

missgynnar det länet, det är komplicerat och det missgynnar kommuner som 

sköter sin verksamhet och ekonomi effektivt. 

Om vi i tittar på vilka signaler systemet sänder till kommunpolitikerna ser vi 

tydligt att systemet premierar de som inte sköter sitt uppdrag. Kommunen 

får alltså mer pengar om det går dåligt. Det är socialistiskt. 

234 


Moderata Ungdomsförbundet i Täby menar att vi inte kan försvara systemet, 

inom ramen för vår ideologi samt pragmatiskt ta ansvar för rikets finanser. 

Därför bör Moderata Ungdomsförbundet verka för att systemet avskaffas 

snarast. MUF Täby inser samtidigt att det kan finnas ett behov av regionalt 

stöd. Det är i så fall en fråga för staten att lösa; inte genom att straffbeskatta 

Sveriges tillväxtmotor och föregångskommuner som tillhandahåller god 

service och hög kvalitet i sina verksamheter. Systemet har kallats för ”Robin 

Hood”-skatten då syftet är att ta pengar från de rika och ge till de fattiga. 

MUF Täby är av uppfattningen att det är ett opassande namn då Robin 

Hood tog pengar som staten hade stulit från folket och gav sedan tillbaka 

pengar till de som ägde dem, folket. Likaså bör göras med skattepengarna 

som går från rika kommuner till fattiga. De bör stanna där de skapades. 

Kommunalskatten 

Moderaterna tillsammans med alliansen haft regeringsmakten i drygt 6 år 

och gjort många bra reformer, bland annat sänkt skattetrycket rejält. Ändå 

har Sverige fortfarande världens näst högsta skattetryck, tvåa efter Danmark 

(Ekonomifakta, 2010). Då är det tråkigt att se moderatstyrda kommuner 

som Nacka och Danderyd höja kommunalskatten när man representerar ett 

parti som vill sänka skatten. Låg kommunalskatt är självfallet inte det enda 

målet för kommuner, som ansvarar för kvaliteten i skolor och omsorg, men 

det bör inte endast vara Anders Borg som sänker skatten utan även moderata 

kommun- och landstingspolitiker. God hushållning är en borglig dygd och 

låg skatt är ett medel för det. Därför menar MUF Täby att alla moderata 

partiföreningar borde ha inställningen att sänka kommunalskatten, så att 

den hamnar på en rimlig nivå. MUF Täby menar att den bör ligga under 

30 %, landstingsskatten inräknad. 

Kollektivtrafiken 

Något som oroar MUF Täby är dagens och framtidens frågor angående 

kollektivtrafiken i Norrort och Nordost. I samband med att kommuner 

expanderar och utvecklas, krävs en välfungerande och effektiv kollektivtrafik 

som kan tillgodose invånarnas behov. Roslagsbanan har varit med länge och 

fungerar för det mesta, men det finns mycket mer som kan göras. Bland 

annat att den ska åka oftare, men framförallt att den ska åka dygnet runt 

på helger. Roslagsbanan erbjuder ett tryggt kollektivt transportmedel med 


upplysta perronger och bemannade tåg som kan komplettera en viktig del av 

nattrafiken i Norrort. MUF Täby anser att nattrafiken i Norrortssektorn är 

otillräcklig, och inte innefattar hela sin befolkning på ett tryggt och tillgängligt 

sätt. Att Roslagsbanan börjar gå nattetid, i alla fall på helgerna, tror vi är 

en förutsättning för att Norrort och Nordost ska kunna växa i framtiden. 

För att möta transportbehoven hos den ökande befolkningen i nordostregionen 

behövs både Roslagsbanan och ytterligare kapacitetsstark kollektivtrafik, 

det vill säga spårbunden. Satsningar på kollektivtrafik och infrastruktur tar 

lång tid. Utbyggnaden av Roslagsbanan etapp två beräknas stå färdig 2017. 

Första genomförandebeslutet fattades i landstingets trafiknämnd 2008. Det 

vill säga att satsningen tar ca 10 år. Tunnelbanan till Nacka tar förmodligen 

minst 20 år att planera och genomföra. 

Landstinget har förvisso inlett en utredning av frågan men det är bara ett 

första steg. Därför bör vi målmedvetet arbeta för kapacitetstark, spårbunden 

kollektivtrafik till nordostregionen. Olika partier, organisationer, m.m 

förespråkar en utbyggnad av tunnelbanan till Täby. MUF Täby vill dock inte 

låsa sig vid ett specifikt trafikslag utan vara öppna för den lösning som gör 

mest medborgarnytta per satsat skattekrona. 

Därför yrkar vi att Moderaterna i Stockholms stad 

att1 Uttalar att det kommunala utjämningssystemet är orättvist, snedvridet, 

hotar tillväxt och bör avskaffas 

att2 Verkar internt och externt för att det kommunala utjämningssystemet 

avskaffas 

att3 Uttalar att kommunalskatten i varje kommun bör ligga under 

30 %, landstingsskatten inräknad 

att4 Verkar för att kommunalskatten i varje kommun hamnar under 

30 %, landstingsskatten inräknad 

att5 Uttalar att nordostregionens kommuner är i behov av mer och 

förnyad kollektivtrafik. 

att6 att7 Verkar för en fortsatt utbyggnad av Roslagsbanan 

Verkar för ökad turtäthet på Roslagsbanan samt ökad trafik på nätter 

och helger 

att8 Verkar för ytterligare kapacitetsstark spårbunden kollektivtrafik till 

nordostregionen 

236 


att 9 

MUF Täby 

verka för ökad turtäthet i kollektivtrafiken i Stockholms län samt 

ökad trafik på nätter och helger 

Motionen tillstyrkt av MUF i Stockholms läns distriktsstämma 8–9 februari 



FÖRBUNDSSTYRELSENS YTTRANDE 

MOTION 1 

Förbundsstyrelsen delar helt motionärernas uppfattning om Stockholmsregionens 

betydelse för tillväxt och utveckling i hela Sverige. Det som händer 

här sprider sig snabbt och stimulerar utvecklingen i resten av Sverige. Att 

tala om Stockholmsregionen och resten av landet som ett motsatspar – som 

många debattörer gör – menar vi är alldeles fel. Det som är bra för Stockholm 

är bra för resten av Sverige. 

Men som motionärerna konstaterar har vi ett antal utmaningar att hantera. 

Förbundsstyrelsen väljer att kommentera dem utifrån den relevans de har 


En av dem är det kommunala utjämningssystemet. Moderaterna i Stockholm 

har i många olika sammanhang kritiserat utjämningssystemet och de 

absurda konsekvenser det får för vår region. I det landstingskommunala utjämningssystemet 

är Stockholms läns landsting den enda nettobetalaren, vilket 

är en viktig förklaring till att vi tvingas ha landets högsta landstingsskatt. 

Av det tiotal kommuner som är nettobetalare ligger nästan alla i Stockholms 

län. Och som konstateras i motionen är det inte glesbygdslän och -kommuner 

som är vinnarna. De största summorna går till stora kommuner med 

god ekonomi, eller i varje fall goda förutsättningar: Malmö och Göteborg 

är exempel. Visserligen skruvas och fixas det oupphörligen med utjämningssystemet 

för att få det lite mera smakligt för de få som bidrar, men faktum 

kvarstår: skötsamma och framgångsrika kommuner bestraffas medan slarviga 

kommuner belönas. Det är en orimlig ordning. 

Alliansen i Stockholm har sedan 2006 sänkt kommunalskatten till landets 

nästa lägsta nivå, skattesänkningar som har kunnat genomföras utan att 

kommunens kärnuppgifter påverkats. Moderaterna har varit pådrivande i 

denna process, något för oss alla att vara stolta över. 

Beträffande kollektivtrafiken är det självklart viktigt med väl fungerande och 

effektiva system. De investeringar i framförallt spårbunden trafik som kommer 

att göras de närmaste åren är nödvändiga för att Stockholmsregionen 

ska kunna behålla sin konkurrenskraft. 

238 



att anse motionen besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda. 


MOTION 2 

ETT SLIMMAT OCH VASST EU 

Europeiska unionen utgör idag ett komplicerat politiskt system utan motsvarighet 

i världshistorien. Vad som bildades med avsikt att integrera de forna 

ärkefienderna Frankrike och Tysklands kol- och stålindustrier i hopp om att 

därigenom undanröja risken för ytterligare ett storkrig har idag utvecklats till 

ett omfattande politiskt samarbete som innefattar nästan hela Europa och 

sträcker sig över en mängd politiska områden. Samarbetet var till en början 

begränsat och rörde främst de områden vilka sågs som centrala för krigsproduktion 

(Tallberg, 2007, sid 22). Men allteftersom har samarbetet tilltagit i 

omfattning och kommit att omfatta nästan alla politikområden (Hix, 2005, 

sid 123). 

Fredstanken är dock fortfarande bärande i samarbetet. Att undvika krig, 

konflikt och sammanstötningar genom samarbete och handel är det syfte 

som unionen är satt att tjäna. I ett Europa svårt sargat av en av de djupaste 

internationella ekonomiska kriser som vi någonsin upplevt, i ett Europa där 

arbetslösheten breder ut sig, missnöjet bland folket växer, hatet mot politiker 

och förtroendevalda tilltar, och jakten på syndabockar intensifieras – i 

ett sådant Europa behövs Europeiska Unionen mer än någonsin. Det är nu 

när ilskan mot unionen och dess företrädare tilltar i omfattning som dess 

primära syfte aktualiseras: att tjäna och upprätthålla freden. 

Det var nämligen i tider av djup ekonomisk oro och massarbetslöshet som 

fascisterna, nazisterna och kommunisterna kom till makten. Det var i tider 

av misstro och grav misstänksamhet mot den rådande politiska ordningen 

och de företrädare som var satta att tjäna och upprätthålla den som folket 

vände sig till Hitler, Mussolini och Lenin bland många andra. Då var de 

institutioner som skulle tjäna freden och främja samarbete över nationsgränserna 

antingen svaga eller frånvarande. I frånvaron av dessa vände sig 

länderna till mer beprövade och konventionella metoder för att lösa sina meningsskiljaktigheter: 

krig och konflikt. I dagens Europa, när motsättningarna 

och meningsskiljaktigheterna växer, vänder vi oss istället till den Europeiska 

Unionen och de forum för fred och samarbete som den består av. Detta är 

240 


en stor seger för hela vår kontinent och alla oss som bor inom dess gränser. 

Likväl som EU har varit en upprätthållare av freden, har unionen även tjänat 

som befrämjare av tillväxt och välstånd, och utökat dess medborgares friheter 

i många avseenden. Handel skapar välstånd, skapar och stärker band mellan 

länder. Härvid har EU genom förverkligandet av den inre marknaden – fri 

rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster – agerat kraftfullt och 

bestämt. Detta har ökat människors frihet, skapat ekonomiskt välstånd och 

stärkt relationerna medlemsländerna emellan. 

Europeiska unionen – ett politiskt system i omvandling 

Självfallet är unionen emellertid inte utan vare sig fel eller brister. De är 

många till antalet, av vilka denna proposition bara har möjlighet att diskutera 

ett fåtal. Vi har därför valt att fokusera på frågor av stor betydelse i den 

meningen att de berör alla medlemsländer och att de riskerar att minska 

människors frihet och självbestämmande. 

Går vi mot ett mer federalt Europa? 

Sedan ett par år tillbaka har många åtgärder vidtagits för att bygga upp 

regelsystem avsedda för att förhindra upprepningar av den nuvarande krisen. 

Genom den så kallade “finanspakten” har möjligheterna till ekonomiska 

sanktioner mot länder som inte upprätthåller reglerna om budgetunderskott 

och statsskuld utvidgats (Lars Calmfors, Dagens Nyheter, 12-10-30). Detta 

tycker vi är bra. Att euroländerna tidigare struntade i att upprätthålla de 

regler om statsfinansiell ansvarsfullhet som EMU ålade dem att efterleva är 

en av de primära anledningarna till varför vi hamnat i den nuvarande krisen. 

Medlemsländernas strävan att förebygga framtida ekonomiska kriser är 

dock förknippad med vissa orosmoment. Går de för långt riskerar nämligen 

enskilda länders självständighet att inskränkas. Ekonomisk integration förutsätter 

politisk integration, det är helt riktigt. Djupare integration är dock 

långtifrån önskvärd i alla avseenden, och många av de förslag som diskuterats 

skulle avsevärt begränsa de enskilda ländernas – och därmed deras medborgares 

– frihet. Detta kan vi i MUF Stockholm inte acceptera. 

Den Europeiska kommissionen har till exempel föreslagit att den ska ha 

lagstadgad möjlighet att granska utkast till nationella budgetar och kräva 

ändringar i dessa (Lars Calmfors, Dagens Nyheter, 12-10-30). Det vore, en- 


ligt oss, ett alldeles för grovt intrång i den nationella suveräniteten och något 

som Sverige och den svenska regeringen måste agera skarpt emot. 

Ett annat förslag som framförts är att ett finansiellt försäkringssystem ska inrättas. 

Ett sådant skulle, är tanken, fördela pengar från länder i högkonjunktur 

till länder i lågkonjunktur i syfte att jämna ut konjunkturutvecklingen 

och minska riskerna för statsskuldskriser (Lars Calmfors, Dagens Nyheter, 

12-10-30). Statsfinansiell fördelningspolitik, där framgångsrika länder straffas 

medan mindre framgångsrika belönas, vore inte gynnsamt för Europas 

fortsatta utveckling, anser vi. Alla tongångar i den riktningen måste bemötas 

med vårt bestämda avvisande. 

En av kommissionärerna, justitiekommissionären Viviane Reding, har till 

EU lagt fram ett förslag om könskvoterade styrelser i börsnoterade företag 

(Wiktor Nummelin, Dagens Nyheter, 12-10-23). Detta är ett typexempel 

på vad EU inte ska syssla med. En könskvoteringslag skulle på ett påfallande 

sätt strida mot den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att 

EU endast bör stifta lagar inom ett område om målen med dessa beslut inte 

kan nås av medlemsstaterna på egen hand (Tallberg, 2007, sid 65). Denna 

princip har varit vägledande för lagstiftningen i EU sedan Maastrichtfördraget 

och bör självfallet upprätthållas även i fortsättningen. 

Slutligen har vi den bankunionen som EU:s medlemsländer nyligen fattat 

beslut om. Många frågor återstår att lösa vad gäller denna institution, frågor 

som rör avvecklingskostnader för banker i kris och avvecklingshantering (det 

vill säga att man skjuter in nytt kapital i en bank). Den svenska regeringens 

hållning har hittills varit att Sverige ska stå utanför till dess att vi får garantier 

att svenska skattebetalare inte ska behöva betala för andra länders kriser 

och skulder. En sådan institutionell ordning skulle nämligen på samma sätt 

som ett europeiskt försäkringssystem av det slag som redogjorts ovan belöna 

de som missköt sig till nackdel för den som skött sig. Vi delar regeringens 

uppfattning i den här frågan. Svenska skattebetalare ska inte tvingas betala 

för krisande banker i andra länder. 

EU är ett demokratiskt projekt. Unionen har byggts upp av demokratiska 

länder i syfte att främja fred, välstånd och demokrati. Ju mer makt som överförs 

till EU:s överstatliga institutioner, desto mer riskerar misstron mot unio- 

242 


nen att öka bland invånarna i medlemsländerna. Utan medborgarnas stöd 

förlorar EU sin legitimitet. De reformer vi företar får inte leda till ett EU där 

möjligheten till ansvarsutkrävande frånvägras de miljontals människor som 

i allra högsta grad påverkas av de beslut som fattas av unionens företrädare. 

Därför är det av största vikt att vi är varsamma i det pågående reformarbetet. 

Vägen till ett friare och mer konkurrenskraftigt Europa 

Europas verkliga problem är att dess konkurrenskraft sviktar. Allt för länge 

har den förda politiken fokuserat på bidragsutdelning och skydd av åldrande, 

dysfunktionella sektorer. Det finns många åtgärder som kan och måste vidtas 

för att skapa ett mer konkurrenskraftigt och fritt Europa, av vilka denna 

proposition enbart har möjlighet att diskutera ett fåtal. Även på denna punkt 

har vi därför valt att fokusera på ett fåtal frågor som vi anser vara särskilt 

viktiga. 

Snedvriden jordbrukspolitik 

Idag går ca 45 procent av EU:s budget till jordbruksstöd. Tidigare har EU 

garanterat vissa priser på europeiska jordbruksprodukter oavsett världsmarknadspriserna 

(Tallberg, 2007, sid 71), vilket snedvridit konkurrensen. 

Även om EU i allt större utsträckning börjat frångå detta system (Tallberg, 

2007, sid 71), så stöds bönder fortfarande ekonomiskt på ett sätt som inte 

är förenligt med de principer om marknadsekonomi som den inre marknaden 

är konstruerad för att förverkliga i praktiken. Det är därför vår åsikt att 

jordbruksstödet successivt bör fasas ut. Att nästan hälften av EU:s budget går 

till näringssubventioner som snedvrider konkurrens och bromsar ekonomisk 

tillväxt är inte acceptabelt. 

Stoppa flyttcirkusen! 

1992 träffades en överenskommelse mellan EU:s dåvarande medlemsländer. 

Enligt denna ska Europarlamentet huvudsakligen ha sitt säte i Strasbourg, 

men av praktiska skäl har Europaparlamentarikerna fortsatt att ha sin bas 

i Bryssel. Överenskommelsen står dock fast, vilket innebär att parlamentet 

flyttar till Strasbourg tolv gånger varje år. Detta medför stora kostnader. 

Varje år beräknas denna flyttcirkus kosta Europas skattebetalare ca 1,8 

miljarder svenska kronor (folkpartiet.se). Detta är en märklig procedur, som 

kostar oerhört mycket utan att ge någonting tillbaka. Den är också omöjlig 

att försvara och minskar parlamentets legitimitet, vilket skadar EU:s anse- 


ende bland medborgarna i medlemsländerna. Vi anser att denna vederstyggliga 

uppvisning i byråkrati och nationell prestige måste upphöra så fort som 

möjligt. 

Fria marknader 

EU har varit den pådrivande aktören bakom flera frihandelsinitiativ på 

senare år (Tallberg, 2007, sid 72). Detta är naturligtvis väldigt bra. Frihandel 

skapar välstånd och utökar människors frihet. I synnerhet för länder i tredje 

världen är detta fallet. Handel med andra länder är ofta deras enda utväg ur 

den extrema fattigdom som plågar dem. 

I andra avseenden har EU däremot fört en politik som gått emot frihandelstanken. 

Unionen upprätthåller i dagsläget cirka 10 794 olika tullar mot 

omvärlden (Norberg, 2007, 129). På de flesta industriprodukter är tullnivåerna 

nära noll, men på jordbruksprodukter är de desto högre. Jordbruk utgör 

huvudnäringen i väldigt många länder i tredje världen. Genom tullar och 

importkvoter (Tallberg, 2007, sid 71) hindrar EU deras möjligheter att ta sig 

ur fattigdom. EU upprätthåller härmed en orättvis, snedvriden konkurrens 

till skada även för vår egen välståndsutveckling. Dessa tullar och importkvoter 

måste slopas, och länder utanför EU tillåtas konkurrera på samma villkor 

som länder inom EU. 

Vi tror därtill att fler frihandelsavtal måste ingås med andra länder i andra 

delar av världen. Nyligen avslutades förhandlingar om ett frihandelsavtal 

med Sydkorea och förhandlingar pågår för närvarande med Japan, Egypten, 

Kanada, Singapore och Indien bland flera andra länder om att teckna 

frihandelsavtal (europa.eu). I den mån det är möjligt bör dessa processer påskyndas, 

eftersom fler frihandelsavtal med växande regioner i världen skulle 

öppna upp fler marknader för europeiska företag, vilket skulle bidra till den 

ekonomiska tillväxten. 

Ett stort steg i denna riktning vore att EU tecknar ett frihandelsavtal med 

USA. Tillsammans står USA och EU för ungefär hälften av världens BNP 

(europa.eu), och ett frihandelsavtal mellan båda kontinenterna skulle därmed 

med största sannolikhet skapa flera nya jobb genom att marknader öppnas 

upp och handelsflödena tilltar. EU bör omgående starta förhandlingar 

med USA för att få detta till stånd. 

244 


Ett annat viktigt sätt att föra Europa ur krisen är att ändra prioriteringarna i 

EU-budgeten. I dag utgör jordbruksstöd och regionalstöd de enskilt största 

utgiftsposterna, varav jordbruksstödet är den enskilt största utgiftsposten. En 

väldigt liten andel går till forskning och utveckling, ungefär sex procent bara 

(Tallberg, 2007, sid 82, 83). Att skära ned på regional- och jordbruksstödet 

till förmån för mer satsningar på forskning och innovation skulle ge betydligt 

mer valuta för pengarna i slutändan. 

En mer komplett inre marknad 

När en privatperson eller ett företag köper en tjänst i ett EU-land är det 

oftast konsumentlagstiftningen i just det landet som tillämpas. Företag som 

vill sälja sina tjänster i olika länder i Europa måste med andra ord förhålla 

sig till en rad olika lagar (kommers.se), vilket naturligtvis försvårar den fria 

rörligheten. Ett sätt att överkomma detta vore att harmonisera konsumentlagstiftningen 

som man gjort på många andra områden för att underlätta 

den fria rörligheten. Vi är övertygade om att detta skulle främja handeln 

med tjänster inom EU. 

Få företag deltar i offentliga upphandlingar i andra länder. Mindre än två 

procent av de offentliga kontrakten går till företag som har sitt säte i ett 

annat medlemsland (kommers.se). Här ser vi en outnyttjad potential. Fri 

rörlighet och konkurrens på detta område skulle ge oss möjlighet att få ut 

ännu mer av våra skattepengar. Därför bör steg tas mot en gränsöverskridande 

upphandling, i vilken även länder utanför EU tillåts delta. Detta skulle 

förbättra EU:s konkurrenskraft och bidra till tillväxten. 

Lämna snuset ifred! 

Regeringen har under lång tid försökt häva exportförbudet på snus, då det 

strider mot den fria rörligheten av varor (EU-upplysningen.se). Ytterligare 

ett försök företogs i höstas utan framgång. Än värre är att EU vill införa 

förbud för ett antal smaktillsatser som idag finns i flera av de snussorter som 

säljs i Sverige (EU-upplysningen.se). Skulle detta förbud vinna gehör, kommer 

flera snussorter med andra ord att försvinna från den svenska marknaden. 

Det skulle innebära en inskränkning av Sveriges undantag från snusförbudet 

och det är inte acceptabelt. 


Tillämpa tjänstedirektivet fullt ut 

December 2006 antogs tjänstedirektivet, med krav på genomförande senast 

den 28 december 2009. Direktivet anger vilka regler som ska gälla för 

handeln med tjänster på EU:s inre marknad, och syftar till att underlätta för 

leverantörer av tjänster genom att ta bort onödig byråkrati och förminska 

den administrativa bördan för tjänstemarknaden. Härigenom ska handeln 

med tjänster underlättas och den inre marknaden utvecklas och stärkas 

(regeringen.se). Detta är givetvis mycket bra! Den inre marknaden vilar på 

principen om de fyra friheterna – fri rörlighet för kapital, tjänster, varor och 

människor – och därför är det självfallet oerhört viktigt att åtgärder genomförs 

för att säkerställa dess fullbordande. 

Men direktivet är i sin nuvarande skepnad inte tillräckligt omfattande. 

Tjänstesektorn är den snabbast växande sektorn av ekonomin och står för ca 

sjuttio procent av EU:s samlade BNP. Dagens tjänstedirektiv undantar dock 

väldigt många olika typer av tjänster, såsom finanstjänster, bemanningstjänster, 

säkerhetstjänster och transporttjänster (regeringen.se). Det innebär att av 

dessa 70 procent omfattar det nuvarande direktivet kanske runt 30 procent. 

Det är långtifrån tillräckligt för att man ska kunna prata om fri rörlighet vad 

gäller tjänster inom EU. Vi anser därför att ett nytt tjänstedirektiv bör antas 

som omfattar hela tjänstesektorn. Annars riskerar Europas konkurrenskraft 

att gå förlorad. 

Utvidga Unionen 

För att utöka EU:s möjligheter, bör unionen utvidgas till att omfatta fler 

länder. I dagsläget bedriver EU förhandlingar med Makedonien, Island, 

Serbien, Montenegro och Turkiet om medlemskap (EU-upplysningen.se). Vi 

anser att unionen skulle gynnas av en fortsatt utvidgning. Den inre marknaden 

skulle breddas, möjligheterna för företagare och enskilda individer öka, 

banden mellan länder stärkas. I den mån det är möjligt anser vi därför att 

förhandlingarna bör påskyndas. 

Med anledning av ovanstående föreslås stämman besluta 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att varken Europeiska 

1 

kommissionen eller något annat EU-organ ska kunna fatta beslut 

om Sveriges statsbudget såtillvida denna inte uppenbart strider 

mot EU-rätten 

246 


att 2 

att 3 

att 4 

att 5 

att 6 

att 7 

att 8 

att 9 

att 10 

att 11 

att 12 

att 13 

att 14 

Moderaterna i Stockholms stad uttalar att ett europeiskt finansiellt 

försäkringssystem inte bör införas 

Moderaterna i Stockholms stad uttalar att Sverige inte bör gå med 

i bankunionen såvida vi inte får garantier att svenska skattebetalare 

inte ska behöva betala för andra länders krisande banker 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att ett direktiv om könskvotering 

till europeiska bolagsstyrelser inte ska bli verklighet 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att subsidiaritetsprincipen 

värnas och upprätthålls 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att EU:s jordbruksstöd 

successivt fasas ut 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att Europaparlamentet 

enbart ska ha sitt säte i Bryssel 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att EU:s exportförbud 

mot snus upphävs och att det svenska snuset ska få behålla sina 

smaktillsatser 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att EU slopar alla sina 

tullar och alla sina importkvoter mot omvärlden 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för en mer harmoniserad 

konsumentlagstiftning 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för en mer gränsöverskridande 

upphandling 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att ett nytt tjänstedirektivska 

antas som omfattar hela tjänstemarknaden 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att EU i den mån det är 

möjligt påskyndar medlemskapsförhandlingarna med Turkiet, 

Makedonien, Island, Montenegro och Serbien utan att kompromissa 

om EU:s krav för medlemskap. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att tobinskatt inte införs 

inom EU 

Motionen tillstyrkt av MUF i Stockholms läns distriktsstämma 8-9 februari 




MOTION 2 

Motionen berör ett flertal olika aspekter av EU:s framtida utveckling. Likt 

motionärerna värnar förbundsstyrelsen den freds- och frihetstanke som EUsamarbetet 

bottnar i. Moderaterna har varit och vill fortsätta vara en aktiv 

del av ett starkt, enat och öppet Europa. 

Motionens att-satser berör ett flertal olika områden varav flera redan är 

moderata ståndpunkter. Däremot har under de senaste åren ett antal nya 

frågor förts upp på den europeiska agendan, inte minst i eurokrisens spår. En 

gemensam bankunion har varit ett av de mest omtalade förslagen, där den 

svenska hållningen på goda grunder har varit mycket skeptisk. Detsamma 

gäller för andra förslag där EU-länder med välskötta ekonomier ska täcka 

upp för länder som inte hållit ordning i sina offentliga finanser. Den långsiktiga 

lösningen på Europas ekonomiska utmaningar är att EU:s medlemmar 

– såväl enskilt som tillsammans – vidtar nödvändiga åtgärder för att stärka 

konkurrenskraften. 

Diskussionen om EU:s inställning till snuset har pågått under många år. För 

svenskt vidkommande är viktigt att det europeiska exportförbudet avskaffas. 

Överlag vore det önskvärt med en mer harmoniserad lagstiftning på konsumentområdet, 

utan att på något sätt riskera konsumenters säkerhet eller 

hälsa. 

Frihandel är en av EU:s viktigaste framgångsfaktorer. Även om frihandel 

råder inom unionen kan knappast detsamma sägas om handeln mellan 

EU och omvärlden. Minskade och på sikt helt borttagna tullar, vore därför 

önskvärt för såväl EU som för världsekonomin. En positiv nyhet är det besked 

som nyligen kom om att EU och USA ska inleda förhandlingar om ett 

gemensamt frihandelsavtal. 

Ett annat steg för att öka frihandeln är att låta EU inkludera fler medlemsstater. 

Undantaget Kroatien – som väntar på att bli medlem redan till 

sommaren innevarande år – har EU idag fem kandidatländer. Precis som 

påpekas i motionen är det helt centralt att kandidatländerna lever upp till de 

248 


krav som är förknippade med medlemskap, inte minst vad gäller skyddet för 

mänskliga rättigheter samt yttrande- och religionsfrihet. 


att bifalla att-satserna 1, 2, 3, 4, 8, 10, 12 och 13, 

att anse att-satserna 5, 6, 7, 9, 11 och 14 besvarade med det av 

förbundsstyrelsen anförda. 


MOTION 3 

ASYLRÄTT FÖR TOLKAR 

Det svenska insatsförsvaret har betytt mycket för omvärlden och har ett 

starkt stöd hos det svenska folket. Våra styrkor har bidragit till att skapa fred, 

trygghet och har möjliggjort för kvinnor och barn att gå i skola i länder som 

drabbats av väpnade konflikter. Under åren har dessa insatser varit i länder 

såsom Cypern, Bosnien, Kosovo, Kongo, Afghanistan, Libyen, Liberia och 

farvatten utanför Somalias kust. Sverige har i dessa insatser samarbetat med 

ett stort antal andra länder inom Nato och EU, under FN:s mandat. Dessa 

är viktiga insatser för att främja och bevara freden i konfliktområden och i 

nyfödda demokratier runt om i världen. 

En förutsättning för att dessa insatser skall bli framgångsrika är att ha ett 

gott samarbete med lokalbefolkningen. Våra styrkor anställer eller hyr regelbundet 

in flerspråkiga invånare som tolkar under insatser utomlands. Dessa 

gör en viktig insats för Sverige, ofta med stor risk inte bara för sina egna liv, 

utan även för sina familjemedlemmars. Flertalet länder som deltar i dessa 

insatser, däribland USA, Kanada, Tyskland och Norge ger sina tolkar asylrätt 

i och med att de tjänstgjort och bidragit till landets insatser i deras hemland. 

Med anledning av ovanstående föreslår vi att förbundsstämman 

beslutar 

att 1 

att 2 

250 

Moderaterna ska verka för att regering utreder möjligheten att ge 

asylsökande, som tjänstgjort som tolkar åt svenska trupper utom- 

lands, företräde vid asylrättsprövning i Sverige. 

moderaterna i Stockholm stad för vidare motionen till Moderater- 

nas partistämma. 

Harald Eriksson och Carl Michael Gräns, Maria 



MOTION 3 

Det är en utgångspunkt för den rättssäkra asylpolitiken att asylansökningar 

prövas individuellt för dem som sökt asyl i Sverige. 

Frågan om möjlighet till uppehållstillstånd i Sverige för tolkar och andra 

lokalanställda som arbetar eller har arbetat med svenska styrkor utomlands är 

viktig men samtidigt komplex. En omständighet att ta hänsyn till i sammanhanget 

är att de personer som avses vanligtvis inte befinner sig i Sverige och 

alltså inte kan lämna in en asylansökan. 

Frågan kommer exempelvis aktualiseras redan till sommaren i och med att 

Camp Northern Lights börjar avvecklas och de svenska ISAF-styrkorna succesivt 

dras tillbaka. Flera länder är i liknande situation som Sverige studerar 

frågan och förbereder för hur ärendena ska hanteras. 

Sverige har ett ansvar för den lokalanställda personal som arbetar för 

svenska styrkor utomlands. Därför är det viktigt att frågan analyseras noga 

av berörda aktörer. Ansvarig myndighet är i första hand Försvarsmakten. 

Även Migrationsverket kan ha en roll i sammanhanget. Det är nödvändigt 

att Försvarsmakten i rollen som arbetsgivare på plats hanterar de anställdas 

situation. Att få hjälp och stöd inom landet kan vara en sådan lösning. 

Eventuella hot och risker för tolkar och andra lokalanställda som inte kan 

hanteras på plats och där skydd i Sverige kan bli aktuellt måste bedömas 

individuellt. 




MOTION 4 

FÖRSVARSUTREDNING 

Under det senaste året har det vid ett antal tillfällen påvisats att det svenska 

försvaret är i kraftig obalans. Det gäller uppskjutna materialbeställningar, 

rekryteringsläget och förmågan att försvara Sverige territoriellt. 

Försvarsbeslutet 2009 är svårligen ekonomisk genomförbart i realiteten. Försvarsmakten 

bedömde 2011 att försvarsbudgeten skulle behövas öka med 

3–4 miljarder kronor per år under perioden 2015 till 2020. Det saknades 

framförallt medel till den nödvändiga omsättningen av material för att 

bibehålla ”konkurrenskraften” i den militärtekniska utvecklingen. Vad gäller 

personalförsörjningen så har tillströmningen varit mindre än väntat och avgångarna 

efter genomgången grundutbildning högre än beräknat. Detta sker 

i en situation med hög ungdomsarbetslöshet. 

Försvarshögskolan har uttryck oro över den framtida officersförsörjningen 

Enligt ÖB:s uttalande vid senaste årsskiftet har det svenska försvaret 

kapacitet, vad beträffar invasionsförsvar, att klara territoriellt försvar mot ett 

begränsat mål i ungefär en vecka. 

Den svenska försvarspolitiken bygger sannolikt, outtalat, på att försvaret av 

Sverige sker i samverkan med andra demokratiska nationer, och att den egna 

militära försvarsförmågan är begränsad. Den ensidigt beslutade solidaritetsdeklaration 

är central i den svenska säkerhetspolitiken och där slås fast att 

Sverige både skall kunna ge och ta emot militär hjälp. För detta fordras dock 

kapacitet i form av förband, förberedelse och förankring. 

I den nyligen utkomna rapporten från KkrVA ”För Sveriges säkerhet” visas 

på ett övertygande sätt att bristen på förband för att lösa krigsuppgiften ”har 

medfört att vi idag inom alla stridskrafter har för få förband för att självständigt 

kunna ta upp ett försvar av territoriet, även vid ett mycket begränsat angrepp”. 

Förberedelse för att stödja angripna stater eller ta emot hjälp är inte 

en prioriterad uppgift för Försvarsmakten. Även den politiska förankringen 

av solidaritetsdeklarationen saknas i stor utsträckning. Utvecklingen i det 

252 


geopolitiska närområdet fordrar uppmärksamhet, och det finns all anledning 

för Sverige att se över behovet av garantier och allianser. 

Den nu sittande försvarsberedningen presenterar i juni sin omvärldsrapport 

som skall redovisa en samlad bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen 

och konsekvenser för svensk försvars-och säkerhetspolitik. Slutsatserna 

ligger sedan till grund för en försvarspolitisk rapport som bildar underlag 

för försvarsbeslutet 2015. Lämpligtvis borde försvarsberedningen får ett 

tilläggsdirektiv att göra en förutsättningslös utvärdering om vad ett svenskt 

medlemskap i en försvarsallians kan innebära. Vårt grannland Finland har 

redan vid två tillfällen genomfört utredningar avseende förvarsallians. 

Det borde vara naturligt att se hur Sveriges samarbete med NATO förändrats 

över tiden. Vårt partnerskap med NATO är mer utvecklat än flera ordinarie 

NATO-medlemmars. Moderaterna har sedan tidigare ett stämmobeslut 

på att Sverige bör gå med i NATO. Huvudargumentet mot ett medlemskap 

som ofta framförs är att det idag saknas ett brett parlamentariskt och folkligt 

stöd för ett medlemskap. Det folkliga motståndet mot en NATO-anslutning 

har dock minskat. Enligt undersökningar under senare tid är grupperna för 

och emot ungefär lika stora. Denna förskjutning har skett utan att någon 

politiskt ledd information till svenska folket har förekommit om innebörden 

av ett sådant medlemskap. 

Det är angeläget att moderaterna vågar vara tydliga och ta pedagogisk ledning 

i denna fråga, även om eventuellt NATO medlemskap sannolikt inte är 

en aktuell valfråga under 2014. 

En bra plattform för en allmän debatt om försvarsallians kan vara en av försvarsberedningen 

genomförd utredning om förutsättningarna för ett svenskt 

NATO-medlemskap, och konsekvenserna av att stå utanför. 


att sställa sig bakom kravet att den sittande försvarsberedningen får ett 

1 

tilläggsuppdrag att allsidigt utreda innebörden, försvars- och säkerhetspolitiskt 

samt för dess innebörd för försvarsmaktens utform- 


att 2 

254 

ning, av ett svenskt NATO-medlemskap. 

ta motionen som sin egen att sändas vidare till partistämman 


Mikael Eskman, S:t Göran 



MOTION 4 

Så sent som på förbundsstämman 2011 tog Moderaterna i Stockholms stad 

ställning för en framtida svensk anslutning till Nato. Vid den efterföljande 

partistämman förnyade Moderaterna sin ståndpunkt att förespråka ett 

svenskt medlemskap. 

Försvarsorganisationen befinner sig i en snabb förändring. Vid dess grundande 

1949 hade organisationen tolv medlemmar. Idag är siffran 28. Bara sedan 

det kalla krigets slut har 13 nya tillkommit. Samtliga är före detta öststater. 

Det understryker Europas förändring. Tidigare bittra fiender sitter idag vid 

samma bord, samtidigt som nya hotbilder har vuxit fram. 

Sveriges samarbete med Nato har vuxit sig allt starkare. Faktum är att vårt 

samarbete med Nato aldrig har varit så omfattande som idag. Svenska soldater 

tjänstgör sedan tiotalet år tillbaka i Afghanistan tillsammans med Natoländer. 

Under FN-insatsen i Libyen genomförde Jas Gripen ett större antal 

flyguppdrag med mycket gott resultat. Sverige deltar också i ett antal olika 

samarbetsprojekt tillsammans med Nato. 

Försvarsberedningen är ett forum för konsultationer mellan regeringen och 

representanter för de politiska partierna i riksdagen. Strävan är att nå en så 

bred enighet som möjligt om hur Sveriges säkerhets- och försvarspolitik ska 

utformas. Arbetet har pågått sedan sommaren 2012 och ska sannolikt avslutas 

innan valet 2014. Det medför att den återstående tiden för eventuella 

tilläggsuppdrag är mycket knapp, särskilt ifall dess slutsatser ska kunna spela 

roll för beredningens slutrapport. Förbundsstyrelsen är av uppfattningen att 

eventuella utredningar om Sveriges förhållande till Nato bör ske grundligt 

och inte behöva hastas igenom. 




MOTION 5 

KUNSKAP I STRAFFLAGSTIFTNINGEN SOM EN VIKTIG DEL 

AV BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE 

Det är viktigt att fokusera på det brottsförebyggande arbetet. Erfarenheter 

från vardagen/fältet leder till att vi kan (ger oss möjlighet) konstatera att 

allmänheten har bristande uppfattning och kunskap om gällande lagstiftning. 

Närmare bestämt, allmänheten är okunniga om vilka handlingar som 

är kriminaliserade och vilka andra straff som innebär brottspåföljder. Detta 

gäller både svenskar och nyanlända invandrare. För att synliggöra påståendet 

ges några exempel från det verkliga livet. 

Exempel 1: En person gripen för misshandel och skadegörelse undrar vad han 

blev gripen för. Efter att han fick svar sa han att han inte misshandlade någon. 

I stället för detta knuffade han ”bara” motparten, samt slet ut kortläsaren och 

kastade den på golvet. 

Exempel 2: En 20-årig kvinna gripen för misshandel, hot om våld och våld mot 

tjänsteman förklarar till polisen att hennes motpart förolämpade henne verbalt 

och hon försvarade sig genom att använda fysiskt våld. Hon var övertygad att 

hon hade rätt (”enligt nödvärnsrätten”) att slå sin motpart. 

Om personerna i de ovanstående exemplen – precis som många andra – 

skulle ha kunskaper om den gällande strafflagstiftningen, skulle de tänka 

efter och kanske ha avstått från sina brottsliga handlingar. Därför tycker vi 

att kunskap och information om gällande strafflagstiftning (nödvärn, nöd 

och våldsrelaterade brott) är ett måste för att förebygga brott. Det finns ett 

stort behov av riktade informations- och utbildningsinsatser mot ungdomar 

och nyanlända invandrare samt föräldrar. 

I dagsläget ingår ej ämnet ”Rättskunskap” i läroplanen eller i kärnämnena 

vilket är väldigt beklagligt. Obligatorisk kunskap och information i gällande 

rätt som på ett tydligt sätt synliggör konsekvenser av lagöverträdelser kan 

leda till att ungdomar avstår från att begå kriminella gärningar. Detsamma 

gäller även för nyanlända invandrare – en sådan rättslig orientering är ett 

måste för att nyanlända ska kunna samspela med det svenska samhället. 

256 


Rättslagstiftningen bör vara obligatorisk och ingå i SFI-undervisningen. 

Med anledning av de erfarenheter som gjorts i vardagen är det viktigt att 

kunskap och information i gällande strafflagstiftningen blir obligatorisk och 

en naturlig del i det brottsförebyggande arbetet. 

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknade att stämman 

beslutar 

att anta motionen 

1 

att verka för att kunskaper om lagstiftningen och rättsväsendet skall 

2 

vara ett obligatorium i förskola, grundskola och gymnasier samt 

SFI 

motionen överlämnas till riksdagsgruppen 

att 3 

Vladimir Iserell, Brännkyrka 

Motionen har behandlats av Styrelsen i Brännkyrka-moderaterna och de ställer 

sig bakom motionen. 



MOTION 5 

Förbundsstyrelsen delar inte motionärens bedömning att människor i allmänhet 

inte vet vilka handlingar som är lagliga och vilka som inte är det. De 

exempel motionären anger handlar snarare om att en handling bedöms olika 

av olika personer än om okunskap om vad lagen innebär. 

Självklart har ingen mer än juridiska specialister kunskap om varenda 

skrymsle i Brottsbalken och annan lagstiftning, men det är faktiskt medborgarnas 

skyldighet att hålla sig rimligt orienterade om vad som gäller. Man 

kommer inte undan med att hävda att man inte visste att det man gjorde var 

olagligt. 

Den som begår ett brott är nästan alltid medveten om att vederbörande 

begår ett brott, men väljer av olika skäl ändå att handla som han eller hon 

gör. Varför det är så är ett kärt ämne bland kriminologer, psykologer och 

jurister och alltför komplicerat och mångbottnat för att kunna behandlas i 

ett motionssvar. 

Förbundsstyrelsen tror inte heller att det är önskvärt, eller ens möjligt, att 

stoppa in rättskunskap eller vad man nu väljer att kalla det, i läroplanerna 

i större utsträckning än vad som redan är fallet inom ramen för SO-ämnet. 

Skolans uppgift kan inte vara att ta hand om allt och undervisa i allt, det är 

trångt som det är. Vilket av basämnena ska maka på sig för att rättskunskap 

ska få plats? 


att avslå motionen. 

258 


MOTION 6 

POLITISKA NÄMNDEMÄN 

Bakgrund 

Sverige och det svenska rättssystemet har en historia som sträcker sig flera 

hundra år tillbaka i tiden. Under denna tid har det svenska rättssystemet 

utvecklats och förfinats till att bli ett av de mest rättssäkra i världen 1 . Dock 

inte sagt att det fortfarande finns många och stora problem med det svenska 

rättsväsendet. Ett av dessa problem är att Sverige än idag har politiskt tillsatta 

nämndemän i tings- och hovrätterna som reducerar den svenska rättssäkerheten. 

Systemet med politiskt tillsatta nämndemän och lekmän i Sveriges 

domstolar är en historisk kvarleva som inte hör hemma i dagens samhälle. 

Politiska domare – ett hot mot rättssäkerheten 

De människor som försvarar dagens system med politiskt tillsatta nämndemän 

brukar lyfta fram två fördelar med systemet. För det första att lagmannen, 

den person i den dömande makten som faktiskt studerat juridik, kompletteras 

av lekmän som ska ge ett folkligt inflytande i domstolarna. För det 

andra att även om nämndemännen är politiskt tillsatta så är de opolitiska. 

Det strider nämligen mot Domareden, 4 kap. 11 § Rättegångsbalken att ta 

politisk hänsyn när man dömer. 

Dessa två argument för nämndemannasystemet är dock ohållbara. Det första 

argumentet, att nämndemän behövs för rättstillämpningen ska ligga i linje 

med det allmänna rättsmedvetandet förutsätter att alla lagfarna domare 

inte har någon insyn i samhället. Med andra ord menar de människor som 

försvarar nämndemannasystemet att lagfarna domare är så totalt insnöade 

på juridik att de inte kan ta hänsyn till annat än lagtexten i ett brottmål. 

Men att lagfarna domare skulle leva sina liv i juridiska glasbubblor kan de 

flesta som någonsin varit på en rättegång, eller ens träffat en lagfaren domare 

bestämt förneka. 

Det må så vara att alla nämndemän avsvär sig från att ta politisk hänsyn när 

de dömer genom Domareden. Men vilket förtroende för Sveriges domstolar 

och för den svenska rättssäkerheten får vi när Sverigedemokrater och Natio- 

1 http://www.dn.se/nyheter/varlden/sverige-i-topp-for-rattssakerhet 


naldemokrater tar plats i domstolar runtom i Sverige? Vad säger det om vår 

rättssäkerhet när vi i Södertälje tingsrätt har nämndemän som ifrågasätter 

Förintelsen och ser homosexualitet som en sjukdom 2 ? Det är tydligt att själva 

syftet men nämndemannasystemet, att stärka förtroendet för domstolarna, 

motarbetas av nämndemannasystemet. 

Avslutning 

Det fanns under många år ett behov att lekmän inom Sveriges domstolar, 

under den tid då medborgarna ännu inte hade etablerat ett förtroende för 

det juridiska systemet. Men rollen som nämndeman har idag reducerats till 

att bli en inkörsport i politiken för unga människor (författaren till denna 

motion är inget undantag!) och en samlingsplats för pensionärer i behov av 

sysselsättning i form av ett politiskt uppdrag. Det må vara intressant och ge 

en känsla av att axla stort ansvar när man som lekman tar på sig rollen som 

nämndeman i dömande församlingar. Men vill man, vare sig man står som 

åtalad eller målsägande, ha sitt mål avgjort av personer som studerat juridik 

och har juridiken som sitt yrke, eller av lekmän som saknar juridisk kunskap. 

Med anledning av ovanstående yrkar jag 

att1 Moderaterna i Stockholms stad uttalar att systemet med politiskt 

tillsatta nämndemän i tingsrätt och hovrätt bör avskaffas. 

att2 Moderaterna i Stockholms stad uttalar att nämndemannasystemet 

bör avskaffas i sin helhet. 

att3 Moderaterna i Stockholms stad verkar för att nämndemannasystemetbör 

avskaffas i sin helhet. 

att4 Moderaterna i Stockholms stad verkar för att allmänhetens insyn i 

rättsväsendet säkerställs när nämndemannasystemet avskaffas. 

att5 Moderaterna i Stockholms stad verkar för att systemet med politiskt 

tillsatta nämndemän i tingsrätt och hovrätt avskaffas. 

Henrik Lundqvist, MUF Östermalm 


2012. 

2 http://expo.se/2011/homosexualitet-en-sjukdom-enligt-namndeman_3760.html 

260 


MOTION 7 

NÄMNDEMANNASYSTEMETS BEVARANDE 

Det svenska nämndemannasystemet har under en tid kritiserats från olika 

håll. Detta har skett av bland andra tongivande jurister och samhällsdebattörer. 

Även inom Moderaterna har många kritiska röster hörts efter de uppmärksammade 

fallen med nämndemän som bedömts vara jäviga. 

Nackdelen med månghundraåriga institutioner är att anledningen till att de 

finns lätt faller i glömska. När enstaka, eller till och med flera, fall av problem 

och missöden dyker upp är det lätt att kritisera en ordning om ingen 

påminner om varför den finns. I dag är det få som verkar kunna påminna sig 

lekmannadomarnas betydelse för rättssäkerhet och maktdelning i en rättsstat. 

Nämndemän ger rättssäkerhet 

Lagen stiftas av juridiska lekmän och bör kunna förstås av lekmän. En straffrätt 

som endast förstås av jurister blir oförutsägbar för gemene man och därmed 

ytterst rättsosäker. Den spanska inkvisitionen hade inga lekmän. Som en 

motreaktion har de flesta västerländska rättsordningar sedan dess av rättssäkerhetsskäl 

använt lekmän i dömandet. De engelska magistratesdomstolarna 

består ofta endast av en lekman, med jurister förpassade till en kanslifunktion. 

I grövre mål är rätten att bli dömd av en jury en del i rättssäkerheten. 

Även i Sverige använder vi oss av jury i de mål där det ställs särskilda höga 

krav på rättssäkerhet. 

Rättegångsbalken ger juristdomaren en särskild ställning som ordförande med 

ansvar för processledning och att vid överläggningen för nämnden framställa 

saken och “vad lag stadgar därom” (RB 30:7). I praktiken är det juristdomaren 

som definierar rättsfrågan och ger förslag på hur den ska besvaras. Att 

många mål blivit komplicerade, vilket hävdas numera, är inte ett skäl att ta 

bort lekmännen. Det är ett skäl att förenkla lagstiftningen. 

I de sällsynta fall där nämnden överröstar juristdomaren i en rättsfråga står 

Hovrätten dock beredd med en majoritet av juristdomare att ändra tingsrättens 

beslut. 


I brottmål står oftast bevisfrågorna i centrum och där har nämnden sin viktigaste 

funktion. I den fria bevisvärdering som gäller i Sverige är vi nämligen 

alla lekmän. Jurister besitter ingen särskild metod för bevisvärdering och i 

strikt mening är det inte ens fråga om rättstillämpning när domstolen värderar 

utredningsmaterialet. 

Även i bevisprövningen, om bevisningen når upp till beviskravet “ställt utom 

rimligt tvivel”, behövs lekmän. En sluten krets bestående av en eller flera 

juristdomare, tillika arbetskamrater, har en smalare erfarenhetsbas och löper 

större risk att falla in i ett grupptänkande där man förbiser omständigheter 

i utredningen som kan utgöra grund för rimligt tvivel. Quickdebatten har 

visat att detta inte enbart är en teoretisk risk. 

En nämnd, fri från kollegiala bindningar, där samtliga efter en värdering av 

bevisningen och på objektiva grunder är helt säkra på den tilltalades skuld 

framstår som en mer rättssäker metod att utesluta möjligheten till rimligt 

tvivel. 

Nämndemän skapar en maktdelning i processen 

Regeringen utser juristdomare medan kommunfullmäktige utser nämndemännen. 

Den här uppdelningen skapar en maktdelning vars betydelse ökat. 

Den i Sverige förhärskande tankefiguren om en sammanhållen rättskedja 

har nämligen lett till en utveckling där polis, häkte, åklagarkammare och 

tingsrätt samlas i gemensamma rättscentrum. För den tilltalade framstår 

rättsväsendet mer och mer som en sammanhållen myndighet, befolkat av 

olika varianter på statstjänstemän. 

Nämndemännen blir då ett oberoende medborgarinslag som i likhet med den 

tilltalade inte har sin anställning i rättscentrumet. Detta stärker domstolarnas 

självständighet och betonar dess särskilda ställning i rättsväsendet. 

Det finns goda skäl att fortsätta värna rätten att bli dömd av sina likar i en 

jury eller nämnd. Denna rätt har enligt Justice Scalia i USAs Högsta Domstol, 

“never been efficient; but it has always been free”. De jurister som av 

effektivitetsskäl vill stänga ute medborgarna från dömande, vill stänga ute 

Sverige från denna västerländska rättstradition. 

262 


Utomstående lekmän hindrar att rättsväsendet utvecklas till ett slutet, esoteriskt 

system, begripligt för jurister men ogenomträngligt för gemene man. 

Innan nämndemännen körs på porten bör man beakta de rättssäkerhetsvärden 

som i så fall följer med lekmännen ut ur rättssalarna. 

Mot bakgrund av ovanstående yrkar undertecknade motionärer att 

förbundsstämman måtte besluta 

att Moderaterna i Stockholm uttalar att närvaron av nämndemän i 

1 

rättsprocessen bidrar till rättssäkerhet och maktdelning 

att Moderaterna i Stockholm verkar för att ett starkt nämndemanna- 

2 

inslag ska finnas i rättsprocessen. 

Rickard Wessman, ordförande Hammarby Sjöstad 

Tobias Sjö, ordförande Oscar Södra 



MOTIONERNA 6 OCH 7 

Förbundsstyrelsen delar den positiva grundsyn till nämndemän i domstolarna 

som förs fram i motion 7. Inslaget av nämndemän bidrar till domstolarnas 

öppenhet mot det omgivande samhället. Det minskar risken för att 

lagarna bara förstås av juristerna och att lagarnas följder blir oförutsebara för 

medborgarna. 

Domstolar ska förstå och bedöma verkliga händelser av de mest skiftande 

slag. Nämndemän breddar basen av kunskaper och erfarenheter samt 

minskar risken för skrå- och grupptänkande. Juristdomarna har en särskild 

ställning redan i första instans och är i majoritet i högre instanser. Det säkerställer, 

så långt möjligt, att de rättsfrågor som olika händelser aktualiserar 

bedöms på ett riktigt sätt. 

Samtidigt finns anledning att ta fasta på en del av de problem som lyfts fram 

i motion 6. Risken för politisering av dömandet ska tas på allvar. Och det 

förekommer utan tvivel brister i fråga om urval, kvalitet, oberoende osv. Här 

måste partierna ta ett större ansvar än i dag och Moderaterna gå före. Annars 

finns risk för att systemet med nämndemän i framtiden förlorar sin legitimitet. 


att avslå motion 6, 

att bifalla motion 7. 

264 


MOTION 8 

PATIENTJOURNALER 

Det senaste aktuella intrånget i en patientjournal har rönt stor uppmärksamhet 

i media. Detta intrång är dock bara ett i raden som har gjorts av 

vårdanställda inom olika kategorier inom vården som är nyfikna på kändisar, 

politiker, grannar, eller någon som man har en personlig relation till. 

De kan vara: 

Obehöriga, dvs. ej knutna till behandlingen av patienten. 

Behöriga, dvs. arbetande på vårdenheten men så perifert knutna till behandlingen 

av patienten att de borde strykas från kretsen av behöriga. 

Behöriga som är direkt knutna till behandlingen av patienten som redan i 

utgångsläget ofrivilligt får se för mycket information om patienten dvs. även 

delar som inte på något sätt har samband eller betydelse för den aktuella 

behandlingssituationen. 

Alla dessa kategorier kan också läsa den information som patienten hade 

önskat spärra för samtliga vårdgivare om han/hon hade blivit tillfrågad. 

Media kritiserar och Datainspektionen har återkommande identifierat och 

kritiserat brister i journalsystemet som strider mot reglerna i patientdatalagen. 

Datainspektionens generaldirektör har uttalat att – sammantaget gör 

bristerna i systemet att vårdpersonalen i praktiken inte kan följa reglerna i 

patientdatalagen (införd 2008). 

Lagstiftningen är tydlig: 

Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga 

registrerades integritet respekteras. 

Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte 

får tillgång till dem. 


Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en 

patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl 

behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården. 

Vårdgivare ska göra systematiska och återkommande kontroller av om någon 

obehörigen kommer åt sådana uppgifter. 

Personuppgifter som dokumenterats får inte göras tillgängliga om patienten motsätter 

sig det. I sådana fall ska uppgiften genast spärras. 

En spärr får hävas av en behörig befattningshavare hos vårdgivaren, om 

1. patienten samtycker till det, eller 

2. patientens samtycke inte kan inhämtas och informationen kan antas ha betydelse 

för den vård som patienten oundgängligen behöver. 

Lagens skrivning om att vårdgivaren ska göra systematiska och återkommande 

kontroller av om någon obehörigen kommer åt dokumenterade uppgifter 

räcker uppenbarligen inte. 

Ett kontrollkrav och en kontrollteknik som säkerställer att patientdatalagens 

lagtext efterlevs behöver införas. Kan våra bankkonton skyddas ska också 

våra patientjournaler kunna skyddas. 

Stämman föreslås besluta 

att1 en adekvat teknikkontroll som säkerställer patientens integritet 

enligt patientdatalagen tvingande införs inom vården 

att2 kretsen av behöriga inskränks till enbart behandlande läkare 

översända motionen till partistämman 

att 3 

Marianne Watz, Gärdet 

266 



MOTION 8 

Motionären redogör för en viktig och aktuell fråga som gäller regler och 

kontroll av vilka som har tillgång till patientinformation i journalsystemen. 

Det är en stor fråga som även handlar om hur journaler förs, med vilken 

korrekthet, språk och hänsyn till patientens bästa. 

Ur ett vårdperspektiv kan det finnas anledning att flera yrkesgrupper än 

läkare har tillgång till journaler för att säkerställa rätt behandling, men 

också utifrån ett yrkesmässigt och organisatoriskt lärande. Kraven på personal 

inom vården är hög, och ska vara hög, när det gäller synen på etik och 

patientens integritet. Detta är en ledarskapsfråga som såväl verksamhetsledningar 

som politiska uppdragsgivare måste klargöra. 

Några medialt refererade händelser har visat på behovet av lyfta frågan om 

patientdatalagen och hur den efterlevs/kan efterlevas. Det finns exempel där 

vårdgivare på ett tydligt sätt informerar om och följer upp sin hantering av 

loggar på ett systematiskt sätt, men tyvärr också exempel på där det brustit. 

Detta är en viktig fråga som bör lyftas i nationella dialoger med sjukvårdshuvudmännen 

och vårdgivarna. 

Försök görs också i vissa landsting med möjlighet för patienter att själva både 

läsa och skriva i sina journaler. Arbetet med patientfokuserad utveckling av 

vården sker även inom journalhanteringen för att förbättra rutiner, integritet 

och säkerhet. Kontrollen sker och är möjlig i dagens system. 

Förbundsstyrelsen anser inte att lagstiftningen behöver förändras eller att 

särskilda tekniska kontrollsystem ska införas. 


att anse att-sats 1 besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, 

samt 

att avslå motionens att-satser 2 och 3. 


MOTION 9 

POLISENS MÖJLIGHET ATT TA BETALT 

Under 2011 införde Rikspolisstyrelsen hårdare riktlinjer om att polisen i 

större utsträckning skulle tillämpa paragraf 26 i ordningslagens andra kapitel, 

som innebär att polisen kan ta betalt av arrangörerna för sina insatser 

vid exempelvis vissa kultur och idrottsevenemang. Mer precist anger paragrafen 

att ”en som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta 

polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om 

det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän 

sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet. Ersättningsskyldigheten 

gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 § 

första stycket inkomstskattelagen (1999:1229)” 3 Polisens tillämpning av 

lagen har gett upphov till mycket debatt och upprörda känslor. Möjligheten 

för polisens att ta betalt har fått smeknamnet ”polisens extra skatt” 4 . Polisens 

tillämpning har slagit hårt mot vissa festivaler och idrottsevenemang. 

I Stockholm har debatten gått särskilt varm. Då Stockholm är hemmaplan 

för några av Sveriges stora och klassiska idrottslag och då Stockholm är en 

evenemangsstad anser vi att det är viktigt att ta upp frågan. 

Ansvaret 

Först skulle vi vilja belysa ansvarsfrågan. Det är viktigt att poängtera att det 

är den enskilda människans agerande som är det viktiga. Skulle alla besökare 

och åskådare sköta sig skulle polisens insatser inte vara nödvändiga. Varje 

människa är ansvarig för sina handlingar. Om polisen ska kunna ta betalt 

borde polisens fakturor först och främst drabba de som orsakar ordningsproblemen, 

d.v.s. den/de åskådare eller besökare som missköter sig. 

Orättvist 

I idrottssammanhang innebär ordningslagens nuvarande utformning att 

endast föreningar som drivs i bolagsform kan drabbas av polisens fakturor. 

Föreningar som drivs som ideella föreningar påverkas ej. Detta innebär 

att exempelvis att svenska mästarna i fotboll Helsingborgs IF och Malmö 

3 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19931617.htm; 2012-07-18 

4 http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/polisens-extraskatt-for-idrottsevenemang-orimlig ; 

2011-01-05 

268 


FF inte behöver betala medan exempelvis Hammarby fotboll, Djurgården 

fotboll och AIK fotboll får betala polisens fakturor 5 . Helsingborgs IF och 

Malmö FF har liksom Djurgården fotboll och AIK fotboll problem med 

ordningen på och kring arenorna, men slipper alltså att stå för polisens kostnader 

i samband med deras matcher. Klubbarna kan jämställas; de spelar i 

samma division, drivs på liknande sätt, har alla miljoninkomster och har liknande 

mål, men drabbas ändå olika av poliskostnaderna. Detta är orättvist. 

Även kulturen drabbas då vissa festivaler kommer att få betala polisens 

fakturor medan andra slipper. Kommunala festivaler som t.ex. Fallens dagar 

i Trollhättan 6 och Kulturfestivalen i Stockholm 7 slapp att betala. Musikfestivalen 

Peace & Love 8 och Matfestivalen i Skövde 9 fick dock betala. Skillnaden 

ligger i polisens bedömning om festivalen är att anse som vinstdrivande, vilket 

festivaler som arrangeras av kommuner ofta inte anses vara. Att festivaler 

drabbas olika av poliskostnaderna beroende på vilken slags organisation de 

drivs igenom är orättvist och snedvrider konkurrensen mellan vinstdrivande 

och icke vinstdrivande aktörer på ett oönskat sätt. Beträffande Göteborgs 

Kulturkalas, som arrangeras av ett bolag där Göteborgs stad är delägare, har 

Förvaltningsrätten och Kammarrätten landat i olika slutsatser i frågan om 

det föreligger ett vinstsyfte och dömt olika 10 . Hur definierar vi egentligen 

vilka evenemang som har ett vinstsyfte? Det är en fråga som uppenbarligen 

inte är helt enkel att besvara. 

En annan mycket märklig sak är att de är de lokala polismyndigheterna 

som fattar beslut om ersättningen för sin bevakning och omfattningen av 

bevakningen. Det innebär att polismyndigheterna kan ha olika förhållningssätt 

gällande tillämpningen av lagen. Självklart borde samma tillämpning av 

bestämmelserna gälla för hela landet. Allt annat är orättvist. 

En fjärde problem är att pengarna som polisen får in går till statskassan. 

Pengarna som polisen får in borde rimligtvis gå tillbaka till polisens verksamhet. 

5 http://www.svd.se/sport/prejudicerande-dom-mot-orgryte_5926483.svd; 2011-01-05 

6 http://ttela.se/start/trollhattan/1.1730778-kommunen-vann-igen; 2012-08-14 

7 http://www.svd.se/kultur/protester-mot-polisavgifter_5120769.svd; 2010-08-10 

8 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=5333138; 2012-12-03 

9 http://www.skovdenyheter.se/nyhet/30863/next-forlorade-polistvist-om-matfestivalen; 2013- 

01-07 

10 http://www.expressen.se/gt/goteborgskalaset-slipper-polisnota; 2011-09-30 


Principiellt fel 

I Sverige betalar medborgare och företag skatt. Det finns olika former av 

skatt. Även i kultur- och idrottssammanhang förekommer skatter. Besökarna 

och åskådarna betalar exempelvis mervärdeskatt (moms) när de köper biljetter 

till evenemangen och dryck inom exempelvis festivalområdet. Idrottsklubbarna 

betalar t.ex. reklamskatt. Idrottsklubbarna, festivalerna, besökarna 

och åskådarna, men även resten av samhället betalar redan skatt. Skatteintäkterna 

går delvis till polisens verksamhet. Polisen ska vara tillgängliga för alla 

i vårt samhälle och därför finansieras denna verksamhet gemensamt, genom 

skattemedel. Polisens kostnader borde givetvis täckas av de skatteintäkter 

som staten får in. 90 % av statens inkomster kommer från skatter. Om 

staten ser ett behov att stärka polisens finansiering borde de se till att öka 

skatteintäkterna alternativt omfördela befintliga ekonomiska medel. Att ta ut 

statliga avgifter är fel väg att gå. 

Vidare är det en av polisen mest grundläggande uppgifter att upprätthålla lag 

och ordning vid olika arrangemang som medborgarna besöker. Polisen har 

våldsmonopol. Idén om att polisen ska ha betalt för att upprätthålla lag och 

ordning förknippas mer med korrumperade länder. 

Om nu polisen ska ha möjlighet att ta betalt borde det också vara möjligt att 

starta privata poliskårer. Kultur- och idrottsevenemangsarrangörerna borde 

få möjlighet att upphandla ordningshållningen och välja bort den statliga 

polisen om den gör ett dåligt arbete eller lägger sämre anbud än andra anbudsgivare. 

Men nej – sådana tankar tror vi inte på. 

Om man skulle tillämpa liknande resonemang i andra situationer borde det 

vara fullt rimligt att krogägarna kring Stureplan och Medborgarplatsen i 

Stockholm betalar för polisens närvaro på helgnätter. Krogarna drivs inte av 

ideella föreningar och drivs av ett vinstintresse. Krogarna betalar dock redan 

för polisens närvaro då de betalar skatt. Den myndighet som ansvarar för 

statens våldsmonopol ska finansieras gemensamt. 

Ett hot mot svensk kultur och idrott 

Polisens nuvarande tillämpning av ordningslagen är ett hot mot kultur- och 

idrottsevenemang. Det blir dyrare att genomföra kultur- och idrottsevenemang, 

vilket kommer att resultera i högre biljettpriser och/eller evenemang 

270 


som läggs ned. Vissa tycker att idrottsklubbarna och festivalerna borde ha 

råd, men många festivaler och idrottsklubbar har det tufft ekonomiskt och 

betalar redan idag skatt samt om de går med vinst betalar de vanligtvis skatt 

på den. Andra anser att det är idrottsklubbarna och festivalerna som ger 

upphov till ordningsproblemen, vilket innebär att också de borde stå för 

polisnotan. Det är dock besökarna och åskådarna som missköter sig och arrangörerna 

lägger idag redan stora resurser på säkerhetsarbete. För en seriös 

arrangör är säkerhetsarbetet mycket viktigt då det är lönsamt för arrangören 

att komma till rätta med eventuella ordningsproblem. Ordningsproblem ger 

ofta upphov till negativa upplevelser och negativ publicitet som kan skrämma 

bort sponsorer, besökare och åskådare. I idrottssammanhang kan även 

klubbarna straffas av idrottsförbunden vid ordningsproblem, som innebär 

avsteg från tävlingsbestämmelserna. Djurgården fotboll betalade exempelvis 

175 000 kr 11 i böter under 2011 p.g.a. att åskådare bl.a. tände bengaler och 

kastade in föremål på planen. 

Kultur- och idrottsevenemang ger tillbaka stora intäkter till samhället. Ofta 

är intäkterna till samhället större än de kostnader som samhället har. Enbart 

Elitserien i ishockey generade år 2010 310 miljoner kr 12 i turistekonomisk 

omsättning, dvs pengar som åskådare spenderade utanför arenan. Kultur- 

och idrottsevenemang berikar också samhället och har många besökare. 

Vi har redan sett exempel på festivaler som lagts ner p.g.a. polisens avgifter 13 

och flera festivaler och idrottsklubbar är oroade över polisens framtida fakturor. 

De bolagiserade klubbarna kommer få svårare att konkurrera med de 

andra klubbarna som drivs som ideella föreningar. Publikattraktiv elitidrottsverksamhet 

i Stockholm riskerar att bli ett minne blått. 

Vi vill fortsätta kunna njuta av hockey och fotboll på elitnivå i Stockholm. 

Vi vill fortsätta att kunna njuta av våra härliga sommarfestivaler. Vi vill fortsätta 

att kunna njuta av högklassiga privata kultur- och idrottsevenemang. 

11 http://dif.se/2011/11/10/boter-2011-175-000; 2011-11-10 

12 http://www.idrottensaffarer.se/arena/2011/10/%E2%80%9Dvi-vagrar-betala-en-miljon-permatch%E2%80%9D; 

2011-01-05 

13 http://www.dn.se/kultur-noje/riksrevisionen-pressade-polisen-att-ta-betalt; 2011-01-05 


Med anledning av ovanstående yrkar vi 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att det är de besökare och 

1 

åskådare som missköter sig som bär det yttersta ansvaret för ordningsproblemen 

vid kultur- och idrottsevenemang 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att polisen ej ska kunna ta 

2 

betalt för att upprätthålla lag och ordning 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att paragraf 26 i ordnings- 

3 

lagens andra kapitel bör avskaffas 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att paragraf 26 i ord- 

4 

ningslagens andra kapitel avskaffas 

motionen skickas vidare till Moderaternas arbetsstämma 2013 

att 5 

Sofiaföreningen 

272 



MOTION 9 

Ordningslagen trädde i kraft den 1 april 1994. Lagen innehåller regler om 

allmänna sammankomster, som till exempel idrottstävlingar. Liksom motionen 

anger, lyder paragraf 26 att ”den som i vinstsyfte anordnar en offentlig 

tillställning skall ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning 

vid tillställningen[…]” 

I enlighet med denna paragraf har polisen möjlighet att ta ut ersättning för 

sina arbetsinsatser. Det gäller inte endast för idrottsevenemang, utan även 

konserter eller Elitloppet. Ideella föreningar är undantagna. Utgångspunkten 

måste vara att säkerställa ett trygghetsarbete. Att arrangörer får ersätta 

polisen för kostnader för ordning och säkerhet som uppstår i samband med 

evenemang, gör att säkerhetsarbetet främjas. 

Polisen och idrottsklubbarna har sedan 2012 inlett ett samarbete där resursuttag 

för olika matcher ses över. I detta samarbete diskuteras hot- och 

riskbedömningar inför matcher. Syftet är att få ner hotbilden och därmed ta 

ut färre poliser att arbeta på evenemangen. 

Polismyndigheten arbetar med andra ord för att arrangörerna ska ta ett ännu 

större ansvar för ordning och säkerhet kring evenemangen, vilket i förlängningen 

leder till färre poliser i kommenderingarna. 

Vidare anser förbundsstyrelsen inte att Moderaterna i Stockholm stad bör 

uttala att polismyndigheter inte ska följa gällande lagstiftning. 




MOTION 10 

MOBIL POLISSTATION PÅ KUNGSHOLMEN 

Bakgrund 

Kungsholmen är en stadsdel där ett stort antal människor bor, arbetar och 

rekreerar. Härvid kan konstateras att Fridhemsplan på ett utmärkande sätt 

både utgör och under överskådlig framtid också kan väntas förbli ett av 

stadsdelens tätast trafikerade områden. Förklaringen till detta finner man 

främst vid iakttagandet av följande faktorer: 

• Transporterna. Vid transporter till och från stadsdelen väljer en stor 

andel resenärer tunnelbana eller buss som primärt färdmedel. Vid Fridhemsplans 

tunnelbanestation sammanlänkas ett flertal tätt trafikerade 

tunnelbane- och busslinjer, varför många resenärer väljer att just där 

ansluta till kollektivtrafiken. Vidare har flera vältrafikerade bilvägar sin 

sträckning genom Fridhemsplan. 

• Nöjeslivet. Vid Fridhemsplan finns ett brett utbud av väl besökta krogar 

och restauranger, som ofta har serveringstillstånd och som ofta håller 

låga priser vid försäljning av mat och dryck. Under sommarhalvåret 

utgör den nära liggande Rålambshovsparken en mycket populär samlingspunkt 

för människor av alla åldrar, men särskilt ungdomar. 

• Tillväxten. Kungsholmen är en stadsdel som befinner sig under konstant 

tillväxt och som är föremål för såväl nybyggnation som annan utveckling. 

Både antalet folkbokförda, antalet anställningsplatser och nöjeskonsumtionen 

i stadsdelen kan väntas öka under överskådlig framtid. 

Att ett stort antal människor rör sig vid Fridhemsplan har under senare tid 

medfört ett tilltagande problem med tryggheten och säkerheten i området. 

Detta gäller främst under fredags- och lördagskvällarna då en stor andel av 

de som vistas där utgörs av ungdomar och krogbesökare. Frekvensen av våld, 

hot om våld, ordningsstörning, trafikbrott liksom brottslighet av annat slag 

ligger vid dessa tidpunkter på en hög nivå. Problemet är särskilt framträdande 

vid två populära samlingsplatser: snabbmatsrestaurangen McDonald’s 

vid korsningen mellan Sankt Göransgatan och Sankt Eriksgatan respektive 

274 


krogen Nivå 22 vid korsningen mellan Drottningholmsvägen och Fridhemsgatan. 

På grund av brottsligheten har Polismyndigheten i Stockholms län 

under helgerna tvingats göra ett stort antal utryckningar till Fridhemsplan 

med höga kostnader för samhället som följd. Under sommarhalvåret förvärras 

läget ofta i och med att även Rålambshovsparken då besöks av ett stort 

antal människor. 

Den problematiska situationen vid Fridhemsplan har debatterats livligt i den 

lokala pressen, en debatt som MUF Kungsholmen aktivt har deltagit i. Såväl 

boende på Kungsholmen som stadsdelens besökare har vid samtal med MUF 

Kungsholmen och de lokala moderatföreningarna kunnat vittna om en tilltagande 

frustration över den oroande utvecklingen i området. 

Skäl 

Under fredags- och lördagskvällar ligger brottsligheten vid Fridhemsplan på 

en så hög nivå att människor som vistas där vid dessa tidpunkter exponeras 

för verkliga och betydande hot mot den personliga säkerheten. Hotet medför 

i sin tur att samma människor inte längre kan känna sig trygga på Kungsholmen. 

Det är i enlighet med förbundets värderingar angeläget att tryggheten och 

säkerheten främjas för alla människor som väljer att vistas i Stockholms olika 

stadsdelar. Situationen vid Fridhemsplan kan mot bakgrund av detta inte 

anses vara acceptabel. Enligt undertecknade krävs bestämda åtgärder för att 

komma till rätta med något som ytterst berör hela Kungsholmen. 

Kungsholmen har i dagsläget ett tillräckligt stort skyddsbehov för att motivera 

en större polisiär närvaro och förbundet bör därför verka för inrättandet 

av en mobil polisstation vid Fridhemsplan. Stationen bör härvid i första 

hand föreslås 

• vara installerad under fredags- och lördagskvällar, 

• ha sin placering vid korsningen mellan Sankt Göransgatan och Sankt 

Eriksgatan, och 

• kompletteras med en radiobil som är placerad vid korsningen mellan 

Drottningholmsvägen och Fridhemsgatan. 


En sådan placering sammanfaller med lokaliseringen av Fridhemsplans 

populäraste samlingsplatser under helgkvällarna. Därtill underlättar en sådan 

placering polismännens uppsikt över en stor del av Sankt Eriksgatan och 

hela Fridhemsplan. 

En ökad polisiär närvaro vid Fridhemsplan är ägnad att på platsen 

• avskräcka enskilda från att begå brott, 

• avvärja en större andel försök till brott, 

• bidra till snabbare upptäckt av och ingripande mot fullbordade brott, 

• förbättra känslan av trygghet för alla som vistas på platsen, samt 

• minska antalet utryckningar till Fridhemsplan och därmed också Polismyndighetens 

rörliga utryckningskostnader för detta område. 

Mobila polisstationer har tidigare med stor framgång använts på andra platser 

i Stockholm. De mest kända exemplen är härvid tidigare kända oroshärdar 

som Medborgarplatsen och Stureplan. 

Mot bakgrund av det ovan anförda anser undertecknade att den föreslagna 

åtgärden kan radikalt förbättra tryggheten och säkerheten på Kungsholmen 

till en ekonomiskt sett låg samhällskostnad. Undertecknade yrkar därför 

också att förbundet godtar förslaget vid den årliga förbundsstämman. 

Undertecknade yrkar att förbundsstämman beslutar 

att1 Moderaterna i Stockholms stad uttalar för inrättande av en mobil 

polisstation vid Fridhemsplan, 

att2 Moderaterna i Stockholms stad verkar för inrättande av en mobil 

polisstation vid Fridhemsplan, och 

att3 Moderaterna i Stockholms stad verkar för att den mobila polisstationen 

ska vara tillgänglig på fredagar och lördagar 

att4 Moderaterna i Stockholms stad verkar för att man ser över var det 

behövs fler mobila polisstationer i Stockholms stad och län och 

inrättar dem där. 

Arin Karapet och David Gripenhjärta, MUF Kungsholmen 

Motionen tillstyrkt av MUF i Stockholms läns distriktsstämma 18–19 februari 2012. 

276 



MOTION 10 

Förbundsstyrelsen tackar för en intressant och bra motion som handlar om 

inrättandet av en mobil polisstation vid Fridhemsplan. 

Vi delar motionens intentioner om att en ökad polisiär närvaro på våra 

gator och torg också ökar tryggheten i Stockholm. Det finns idag däremot 

inget underlag för en mobil polisstation vid Fridhemsplan. Brottsstatistik 

och trygghetsundersökningar visar på att Kungsholmen är en av Stockholms 

tryggaste stadsdelar. 

Vi tycker dock att mobila polisstationer är en god idé, inte minst har det 

slagit väl ut på Stureplan och Medborgarplatsen. Vi kan dock inte avgöra om 

just Fridhemsplan är det området som ska vara främsta prioritet. Vi tycker 

däremot, precis som motionärerna, att man bör se över var behovet av fler 

mobila polisstationer i Stockholm stad finns. 


att avslå att-satserna 1-3, 

att bifalla att-sats 4. 


MOTION 11 

MILJÖ- OCH KVALITETSCERTIFIERA STOCKHOLM STAD 

ENLIGT INTERNATIONELL STANDARD. 

För att Stockholm även fortsättningsvis ska kunna vara en huvudstad i 

världsklass krävs att internationellt erkända verktyg används vid stadens 

styrning. Två sådana standarder är miljöstandarden ISO 14001:2004 samt 

kvalitetsstandarden ISO 9001:2008. En certifiering enligt dessa standarder 

gör att man riktar in verksamheten med udden fokuserad på kvalitet för 

stadens medborgare och stadens ekonomi. 

Inom industrin har dessa två ISO-standarder länge använts vid styrning 

av verksamheter. Även tjänsteföretag använder sig av dessa internationellt 

erkända verktyg. Offentlig verksamhet har dock varit i många fall betraktats 

som verksamhet som står utanför det som sker i den privata delen av marknaden. 

Att man certifierar en verksamhet enligt ISO-standard gör att man inför 

ett löfte om ständig förbättring. Det som är bra idag måste bli ännu bättre 

imorgon. En implementerad ISO-standard gör också att alla stadens samtliga 

medarbetare måste aktivt och ständigt arbeta med hållbarhets- miljö- och 

kvalitetsfrågor. Ingen kan sätta sig ner och vara nöjd. 

Stockholm har idag Sveriges näst lägsta kommunala skatt. Ett mål och en 

väg framåt är att nå landets lägsta beskattning. En certifiering både enligt 

både miljö och kvalitetsstandard gör också att man tar ett gemensamt grepp 

om den kommunala ekonomin. Miljö handlar ofta om att hantera resurser 

effektivt. Att göra investeringar som sänker kostnader på längre sikt. Kvalitet 

handlar om att göra rätt åtgärder i rätt tid med fokus på medborgarna eller 

andra intressenter. 

Stockholm Stad har idag ett integrerat ledningssystem som kallas ILS, det 

är just detta ILS som kan vidareutvecklas till ett integrerat processbaserat 

certifierat ledningssystem enligt ISO standard. ISO-standarderna är flexibla 

och utgör ett ramverk oavsett vilken verksamhet som är certifierad. I en 

politiskt styrd verksamhet tar standarderna hänsyn till de politiska besluten. 

278 


Därefter är standarden ett verktyg för att dessa beslut man tagit de facto blir 

genomförda. 

Man kan fråga sig vad det är i stadens verksamhet som bör ISO-certifieras? 

Man kan dock även tvärtom ställa sig frågan vad som inte skall certifieras? 

Svaret är att allt som staden gör måste certifieras. Kvalitet eller miljöaspekter 

är alltid viktiga, och avgörande för hur det ekonomiska resultatet faller ut. 

En certifiering innebär också att stadens verksamhet underkastas extern 

granskning årligen av ett ackrediterat certifieringsorgan. Detta utgör en medborgargaranti 

att stadens verksamhet ständigt utvecklas och förbättras. 

Stockholm är ett starkt varumärke. För att ytterligare höja värdet på detta 

varumärke bör internationellt erkändas verktyg användas i staden. Vid en 

certifiering måste man hårt marknadsföra stadens miljöarbete och kvalitetsarbete 

för att vinna certifieringens alla fördelar. 

Den politiska aspekten av en certifiering avseende kvalitet är att man stärker 

kvalitetsarbetet av vår gemensamma välfärd. Det är viktigt att vi i det Moderata 

samlingspartiet fångar initiativet och tar detta strategiskt viktiga beslut. 

Miljöcertifiering innebär att stadens miljöarbete skruvas upp ett steg till. 

Miljöcertifiering är ett strategiskt viktigt beslut för att vinna ett större gehör 

från allmänheten kring Moderata samlingspartiets miljöprofil. 

Med hänvisning till det ovan sagda yrkar jag: 

att Skärholmsmoderaternas årsmöte godkänner motionen och tar 

1 

den som sin egen och sänder den vidare till Förbundsstämman 

2013 med yrkande att: 

att 2 

Förbundsstämman med instämmande överlämnar motionen 

till den moderata gruppen i Stadshuset med uppdraget att snarast 

möjligt påbörja processen att miljö- och kvalitetscertifiera stadens 

hela verksamhet i egen regi enligt Miljöstandarden ISO- 

14001:2004 samt Kvalitetsstandarden ISO 9001:2008 

Tapani Juntunen, Skärholmen 


Styrelsen beslöts vid sitt sammanträde den 14 januari 2013 att bifalla motionen 

och föreslå årsmötet godkänna den. 

Skärholmsföreningens årsmöte den femte februari 2013 beslöt att godkänna 

motionen och ta den som sin egen och sända den till Förbundsstämman. 


att med instämmande överlämnar motionen till den moderata gruppen 

1 

i Stadshuset med uppdraget att snarast möjligt påbörja processen 

att miljö- och kvalitetscertifiera stadens hela verksamhet i egen regi 

enligt Miljöstandarden ISO-14001:2004 samt Kvalitetsstandarden 

ISO 9001:2008. 

280 



MOTION 11 

Motionären lyfter upp en mycket viktig fråga som i förlängningen syftar till 

kvalitetssäkring av stadens verksamhet och ständig förbättring. 

Stockholms stad har idag ett internt ledningssystem och program för kvalitet, 

ILS, som gäller övergripande för alla stadens verksamheter. ILS anger att 

tydliga mål ska sättas för verksamheterna som sedan ska kunna mätas och 

följas upp. En annan viktig del i ILS är arbetet med verksamhetsutveckling. 

Eftersom stadens verksamheter spänner över många olika fält, ser mycket 

olika ut och har olika förutsättningar har staden valt att inte tvinga verksamheterna 

att göra en viss typ av kvalitetscertifiering obligatorisk annat än det 

övergripande gemensamma ILS-systemet. Det är istället upp till verksamheterna/bolagen 

själva att välja om och vilket system de i så fall vill certifiera sig 

emot. 

Flera olika system används redan idag av stadens verksamheter i form av 

ISO-certifiering, lean eller resultatbaserad styrning. 




MOTION 12 

ANVÄNDANDE AV PLANKONSULT FÖR UPPRÄTTANDE AV 

TILLÄGGSPLAN 

Vi föreslår att den som vill göra en tilläggsplan ges rätten att utarbeta en sådan 

tilläggsplan tillsammans med en plankonsult istället för att behöva vänta 

på att tilldelas en handläggare på stadsbyggnadskontoret. 

När planavdelningen på Stockholms stadsbyggnadskontor går igenom 

inkomna ansökningar om ändring av detaljplaner prioriteras de ansökningar 

som innebär att nya bostäder kan uppföras. Ju fler nya bostäder, desto högre 

prioriteras planarbetet. I sak finns inget att anmärka på detta arbetssätt 

eftersom Stockholm stad växer i snabb takt och nya bostäder är en prioriterad 

fråga. Icke desto mindre riskerar detta arbetssätt att planansökningar av 

stor betydelse för enskilda, men som inte innebär några nya bostäder, kan 

komma att prioriteras lågt och därför få vänta länge på att påbörjas. 

Att ta fram detaljplaner för nya stadsdelar med bostäder, verksamheter och 

infrastruktur är mycket komplicerat och fordrar speciell kompetens och 

erfarenhet. Däremot är utarbetandet av en tilläggsplan ett förhållandevis 

enkelt uppdrag. En tilläggsplan kan vara så enkel som att stryka ett ord ur en 

planbestämmelse. 

Vi anser att stadsbyggnadskontorets mycket kunniga tjänstemän ska ägna 

sig åt det de är bäst på, men för att undvika att mindre projekt som tilläggsplaner 

blir liggande, är vårt förslag att sökanden ska kunna anlita en egen 

planarkitekt/plankonsult för att upprätta tilläggsplanen. 

Många tilläggsplaner, exempelvis upphävande av ett förbud mot balkonginglasningar, 

skulle dessutom kunna anses sakna allmänt intresse. Ärenden 

som inte bedöms ha något allmänt intresse kan hanteras enligt reglerna för 

enkelt planförfarande. I stället för de vanliga procedurerna kring samråd 

och utställning, läggs planförslaget ut på kommunens hemsida och skickas 

till de berörda och länsstyrelsen. Eventuella synpunkter sammanställs och 

kommenteras av stadsbyggnadskontoret och efter eventuella ändringar kan 

tilläggsplanen antas av stadsbyggnadsnämnden. 

282 


Även ansökningar om tilläggsplaner som saknar allmänt intresse och som 

kan hanteras med enkelt planförfarande måste påbörjas genom en så kallad 

startpromemoria i stadsbyggnadsnämnden. En startpromemoria i ett sådant 

här fall skulle, förutom uppgifter om vad planarbetet syftar till, också kunna 

innehålla att en av sökanden föreslagen och av planavdelningen accepterad 

plankonsult godkänns av stadsbyggnadsnämnden som ”handläggare” för 

ärendet. Denne får därefter på sökandens räkning genomföra planprocessen. 

Vi anser att ett sådant tillvägagångssätt borde kunna accepteras utan att den 

demokratiska insynen försämras eller att stadsbyggnadskontorets tjänstemäns 

kompetens ifrågasätts. Istället borde detta vara ett fullt tillåtet och godkänt 

vis att bättre motsvara de krav och önskemål som enskilda stockholmare 

har. Detta tillvägagångssätt skulle dessutom inte tynga eller negativt påverka 

stadsbyggnadskontorets viktiga, långsiktiga arbete med att ta fram de för vår 

stad så viktiga nya bostäder som vi alla vet behövs. 

Motionen har antagits av S:t Göransmoderaternas årsmöte den 2013-03-05. 

Med anledning av ovan yrkar vi 

att Moderaterna i Stockholm stad ska verka för möjligheten att an- 

1 

vända godkänd plankonsult för upprättande av tilläggsplaner. 

att motionen vidaresänds till moderata ledamöter och ersättare i 

2 

Stadsbyggnadsnämnden. 

bifalla motionen. 

att 3 

S:t Göransmoderaternas styrelse 

Henrik Sjölander Sara Jendi Linder 

Ordförande Vice ordförande 



MOTION 12 

I takt med att Stockholm växer och invånarantalet blir fler ställs högre krav 

på såväl politiker som tjänstemän att medverka till och besluta om nya 

bostäder. En viktig del i detta är framtagandet av detaljplaner anpassade efter 

de behov som både staden och byggherrarna har. 

Planberedskapen, d.v.s. den beredskap och de resurser stadsbyggnadsnämnden 

måste ha för att snabbt och rättssäkert ta fram nya detaljplaner, är i detta 

sammanhang av yttersta betydelse. Mot bakgrund av detta prioriterar staden 

i första hand detaljplaner som innebär ny bostadsbebyggelse. 

I och med att nya plan- och bygglagen trädde ikraft 2 maj 2011 har även 

behovet av ändringar av vissa detaljplaner hamnat i fokus då olika typer av 

privat och offentlig verksamhet som haft tillfälliga lov måste få sin byggrätt 

bekräftad av en ny/ändrad detaljplan. 

Som en följd av nyss anförda prioriteras de planändringar (tilläggsplaner) 

som motionärerna hänvisar till, och som i regel inte har ett ”stort” allmänt 

intresse, sist av stadsbyggnadsnämnden och stadsbyggnadskontoret. Det gör 

också att väntetiden blir lång innan en process kan inledas och en handläggare 

tar hand om ärendet. Det ligger därför såsom förbundsstyrelsen ser 

det i såväl stadens som den enskildes intresse att pröva olika åtgärder för att 

snabba på denna process. 

Förbundsstyrelsen anser därför att det både är möjligt och önskvärt att 

stadens moderata företrädare i stadsbyggnadsfrågor bör överväga och pröva 

möjligheten att använda externa plankonsulter, som godkänts av såväl stadsbyggnadskontoret 

som den sökande, för att handlägga ärendet. 

Det är dock enligt förbundsstyrelsen mening viktigt att huvudansvaret (samordningsansvaret) 

för själva planprocessen samt de åtaganden som nämnden 

och stadsbyggnadskontoret har gentemot den sökande och allmänheten, åvilar 

en planhandläggare på stadsbyggnadskontoret. Detta bl.a. då kommunen 

enligt gällande lagstiftning, såsom plan- och bygglagen, kommunallagen, 

284 


förvaltningslagen och lagen om offentlig upphandling, har vissa skyldigheter 

som inte kan delegeras till ett privaträttsligt subjekt. 


att bifalla motionen. 


MOTION 13 

UNDERLÄTTA BYGGANDET AV STUDENTBOSTÄDER 

Bostadsbristen för studenter är idag akut på de flesta av landets studieorter. 

Detta trots att många kommuner runt om i Sverige på olika sätt har försökt 

göra det lättare att bygga nya bostäder. För studenterna har frågan om bostäder 

fått en allt större betydelse vid valet av utbildning och utbildningsort. 

Inför varje terminsstart tvingas unga människor att tacka nej till sina utbildningsplatser 

på grund av att de inte funnit tak över huvudet. 

Att en ung människa måste tacka nej till sin drömutbildning, eller tvingas 

studera vid ett universitet eller en högskola som han eller hon egentligen 

inte vill studera vid, är fullständigt oacceptabelt. En ung vuxen som väljer att 

studera, kanske under flera år, gör det som en investering för sig själv, men 

också för samhället. Idag hindrar den oacceptabla bostadssituationen människor 

från att uppfylla sina drömmar och samhället från viktig utveckling. 

I Stockholm går cirka 80 000 sökande studenter på 12 000 studentbostäder 

14 . Det betyder att nästan sju studenter tvingas dela på ett studentboende, 

och i många fall står studenter i bostadskö så länge att de redan hunnit 

avsluta sina studier när en bostad har blivit tillgänglig. 

Moderata Studenter släppte i höstas en bostadsrapport där ett antal förslag 

presenterades för att underlätta bostadssituationen för studenter. En åtgärd 

är att se över den kommunala fastighetsavgiften på lägenheter och reformera 

denna så att den inte längre baseras på lägenhetsenhet som idag, utan 

istället på antalet kvadratmeter. Det är orimligt att avgiften är lika hög för 

en studentlägenhet på 20 kvadratmeter som för en 100 kvadratmeter stor 

takvåning. 

En annan åtgärd är att se över regelverken kring nybyggnationer av studentlägenheter. 

Idag måste alla nya studentlägenheter vara handikapp- och parkeringsanpassade 

15 . Detta utgör ännu ett hinder för fler aktörer att vilja bygga 

fler studentbostäder. Därför bör enbart en viss andel av nybyggnationerna 

vara handikappanpassade och inneha parkeringsutrymme. 

14 http://www.ssco.se/index.php?option=com_content&view=article&id=3121&Itemid=155&9 

ccc8b45d0cddf168f1dc2c655f05258=63a2fdf1fee85f8701920c488864308d 

15 http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Bygga-nytt/ 

286 



att Moderaterna i Stockholms stad verkar för ett avskaffande av den 

1 

obligatoriska handikapp- och parkeringsanpassningen av nybyggnationer. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för ett införande av mark- 

2 

nadshyra. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att avskaffa fastighets- 

3 

avgiften. 

Sofia Kacim, MST Södertörn och Jasmin Farid, MST SU 


2012. 



MOTION 13 

Stockholm har vuxit med nästan 40 000 invånare per år under de senaste 

åren. Denna tillväxt är en positiv resurs för Stockholm som ställer utmaningar 

på byggandet i regionen. 

Motionärerna vill se att byggandet av fler studentbostäder möjliggörs genom 

avskaffande av de obligatoriska handikapp- och parkeringsanpassningarna 

för nybyggnationer. Att förenkla regelverket kring byggandet av mindre 

bostäder är en viktig del i att få fler studentbostäder på plats. Kraven på 

andelen parkeringsplatser per studentlägenhet är dock redan idag mycket 

låg (0,1). Regeringen har dessutom gett i uppdrag till Boverket att se över 

de regelverk som påverkar byggandet av student- och ungdomsbostäder. 

Målet med detta är att skapa ett regelverk som gör det lättare och snabbare 

att bygga bostäder för unga. Förbundsstyrelsen ser fram emot resultatet av 

denna översyn. 

Hyror för lägenheter sätts i de flesta fall i förhandlingar mellan hyresgästföreningen 

och fastighetsägarna. I dessa diskussioner ingår faktorer så som 

läge och standard för olika områden. Regeringen har de senaste åren vidtagit 

flertalet åtgärder för att införa marknadsliknande moment i bostadspolitiken 

men samtidigt måste det finnas ordentliga spärrar som skyddar de med 

normala eller låga löner från kraftiga hyreshöjningar. 

Den statliga fastighetsskatten var ett problem då den var oförutsägbar och 

slog hårt mot människor med hus i områden med stora förändringar i taxeringsvärdet. 

Den nuvarande låga fastighetsskatten som ligger på kommunal 

nivå har gett ett system som är rättvisare och mer förutsägbart. 



288 


MOTION 14 

BYGG YTTERSTADEN ATTRAKTIV – MOT SEGREGATION 

OCH FÖR TILLVÄXT 

1. Varför byggs det så litet attraktiv blandad stad? 

Gamla strikta och detaljerade normer har gett oss ett stort antal förorter med 

separering av funktioner som arbete, bostäder, handel och service samt trafik. 

De olika områdena blir livlösa en stor del av dygnet. Det är oattraktivt och 

folk flyttar ut, vilket driver segregation. Den 80 år gamla modernismen ville 

skydda oss från bullrande trafik mm, men tog död på stadslivets kontakter 

och utbud. 

Det råder bred konsensus om att vi måste göra tvärtom och bygga blandad 

levande stad. Och länka samman delar, se översiktsplanen Promenadstaden. 

Trots detta ligger förorter där och bara väntar på att få bli attraktiva genom 

förtätning/renovering. Litet görs, men alldeles för litet. Varför? Det beror 

på bristande konkurrens och marknadsorientering, konservatism, regelverk, 

mm. 

2. Två sätt att skapa integrerad stad och byggvolym i ytterstaden – beroende 

på områdets förutsättningar 

• Bygga ihop förorter (Promenadstaden) är i många fall en bra lösning. 

Där värdefulla gröna områden ligger emellan kan man begränsa sig till 

att länka ihop enklaverna genom att öppna upp mot värdefulla grönområden 

och skapa tryggare vägar igenom dessa, utan större ingrepp i 

värdefull natur. 

• Förtäta områden inåt. Det ökade antalet boende och arbetande människor 

på begränsad yta ger underlag för fler och bättre butiker, restauranger 

och service. Kompletteringar i gatuväven kan ge stora effekter ger 

betingelser för service och näringsidkande och minskar tendensen till 

segregering. 

• Förtätning inåt är nästan alltid en bra lösning, men i en del fall kan en 

knepig ägarbild göra det svårt att genomföra större strukturförändringar. 

Därför är det intressant att förtäta inåt i områden där kommunala bostadsbolag 

dominerar. Då har staden saken mer i egna händer. 


3. Ytterstaden kan samtidigt ges varierad och trivsam ny arkitektur 

Ytterstaden karakteriseras till stor del av avskalade lådor i gråskala. Det blir 

enformigt och tråkigt. Det upplevs oattraktivt, människor flyttar från området. 

Vi får segregation. Områdena kan renoveras och byggas till med varierad 

arkitektur med omsorg i detaljer. Det gillar nästan alla enligt forskning och 

erfarenhet. Så bygger man bort enformigheten. Låt det bästa av modern 

arkitektur, retro och allt vad folk vill ha blomma ut. Det kommer nyheter 

hela tiden. 

4. Stadskvalitet åt förortsbor och byggnadsvolym för Stockholms tillväxt 

Staden utanför tullarna måste göras attraktiv med mer stadsmässig struktur 

(länkning, förtätning, funktionsintegration mm) och trivsam arkitektur av 

god kvalitet. Det är ett rättvisekrav och motverkar segregation. 

Byggnadsvolymen som detta ger är nödvändig. Ytterstaden har i särklass den 

största potentialen för nya byggnadsvolymer i staden. Nya stadsutvecklingsområden 

ger också en del. Innerstaden kan bara rymma någon procent av 

de stora nya byggnadsvolymer som Stockholm behöver. I innerstaden får vi 

alltså ut mycket litet tillskott, men det eroderar tyvärr i många fall Stockholms 

innerstads allmänt uppskattade och unika karaktär. 

Staden och staten kan verka för denna stora utveckling av ytterstadens volym 

och attraktivitet genom åtgärder för att öka konkurrensen, successiv borttagning 

av hyresregleringen, förenkling av regelverk mm. Dessa åtgärder för att 

skapa en fungerande marknad har den största potentialen, men det kommer 

att ta mycket lång tid innan de kan beslutas och sedan ge resultat. 

Stadens skriande behov av bostäder och integration gör att vi samtidigt måste 

vidta åtgärder som ger resultat betydligt snabbare. Det kan ske snabbast genom 

att aktivera de egna resurserna i ytterstaden, d v s stadens kommunala fastighetsbolag. 

Dessa bör ges i uppdrag att ta en ledande roll i att genomföra 

genomgripande utveckling av förorter där man är stor ägare. Initiativ till en 

så strategisk och omfattande uppgift är en ägarfråga. Förebilder finns inom 

och utom landet. 

Byggnationen kan ske på ett kostnadseffektivt sätt och leder till ekonomisk 

utveckling som skapar möjligheter för näringsidkare och boende i områdena. 

290 


Att-satserna åtgärder leder också till ökad konkurrens och bidrar därmed till 

bättre fungerande marknad. 

Förbundsstämman föreslås beslutar 

att staden, i ytterstadsområden där de kommunala bolagen har stora 

1 

bestånd, i samarbete med de kommunala fastighetsbolagen och 

privata företag och boende tar fram stadsplaner, i syfte att genom 

nybyggnad och renovering skapa attraktiv stadsmiljö med trivsam 

arkitektur och integrerade funktioner som definieras i stycket 2 

och 3 ovan. 

att staden ger de kommunala fastighetsbolagen i uppdrag att genom- 

2 

föra sin del i dessa planer. 

att detta arbete ges hög prioritet för snabba resultat. 

3 

att öppna för att den värdetillväxt i de kommunala bolagen, som den 

4 

ökade attraktiviteten kan leda till, ska kunna realiseras genom 

försäljning av fastighetsbestånd. 

Ulf Johannisson, Ulla M. Pehrson och Madeleine Eriksson, Norrmalm 



MOTION 14 

Motionären tar upp en rad viktiga frågor kring utveckling av vår ytterstad. 

Stockholm växer och i takt med det behöver också byggande och infrastrukturen 

utvecklas. Precis som motionären skriver står Stockholms ytterstad 

inför stora utmaningar, inte minst pga. socialdemokraternas stora svek i 

tidigare planering. Trots uppenbara flaskhalsar både när det gäller trafikflödet 

och den snabba inflyttningen byggdes inte en enda meter spår, inte heller 

satsades nödvändiga resurser för att utveckla ytterstaden. Följderna av detta 

misslyckande är de brister vi ser idag. 

Just nu pågår ett mycket ambitiöst arbete på olika håll för att lösa dessa brister. 

Trafikkontoret i Stockholm stad har som ansvar att analysera och planera 

samt föreslå åtgärder som förbättrar ytterstadens trafik- och genomfartsleder. 

Trafiknämnden har även ett väl utvecklat samarbete med Vägverket m.fl. om 

taktisk planering. Stadsdelsnämndernas täta samarbete med centrala nämnder 

och bolag är av största vikt för att helhetsansvaret för ytterstaden ska bli 

optimal. 

Men vi nöjer oss inte med att det delvis gör en del i ytterstaden, Järvasatsningar 

och Rågsvedslyft i all ära men mer måste göras. Nya bostadsområden 

som nu finns i planering och i spadtag, behöver givetvis samordnas i tidigt 

skede med SL och näringslivet för att vi ska få en levande ytterstad. Vi har 

också internt haft en vital grupp under mer än ett år som arbetar flitigt med 

att titta på mer konkreta åtgärder som ska föreslå ett antal punkter som 

behövs för att försköna och förbättra ytterstadens olika delar, efter förutsättningar. 



292 


MOTION 15 

HUMLEGÅRDEN 

Humlegården är en anrik park som är belägen i hjärtat av Östermalm. 

Parken har en historia som går ända tillbaka till 1800-talet då det sägs att 

Magnus Ladulås donerade parken till Klara Kloster. Humlegården har varit 

allmän park sedan 1869. Idag används parken flitigt av Östermalmsborna, 

både hundägare och barnfamiljer känner sig hemma i parken och Humlegården 

blir även en naturlig genomfart för alla människor som vill ta sig ner till 

city. Humlegården är viktig för Östermalm men också för hela Stockholms 

stad. Parken nyttjas av de kringboende och av de som arbetar i området. 

Därför anser Engelbrektsmoderaterna att Humlegården måste fortsätta att 

utvecklas och bli en park i världsklass. 

Humlegården ska vara en välskött park som är tillgänglig för alla medborgare. 

Parken ska vara välstädad året runt. Under sommarhalvåret då många 

människor väljer att både inta sin lunch och ha picknic på kvällarna i parken 

är det extra viktigt att renhållningen förstärks. Skräp och kvarglömda matrester 

kan skada både hundar och parkens yngre besökare, dessutom ökar det 

mängden skadedjur inom parkområdet. 

Humlegården ska kännas trygg och säker oavsett tid på dygnet. Humlegården 

ska vara en park med liv och rörelse där alla medborgare kan finna något 

de attraheras av. Marknader, så som bondens marknad, julmarknad och 

liknande aktiviteter får människor att vistas i parken under längre tid. Även 

fler caféer i parken skulle bidra till en ökad säkerhet och en roligare park att 

vistas i. 

Belysningen i Humlegården är undermålig. På den gångväg som löper 

diagonalt genom parken från hörnet Engelbrektsgatan/Karlavägen och ner i 

parken saknas lyktor helt. Detta gör gångvägen obehaglig att gå på när det är 

mörkt samt att risken för att halka ökar markant. Lyktorna vid fotbollsplanen 

är så få och så svaga att de inte täcker planen och hindrar våra ungdomar 

att nyttja planen på kvällstid. Hundrastgården saknar också belysning 

vilket bidrar till att de hundägare som är bosatta runt parken undviker att 

promenera i den på kvällarna. 


Flera av parkens långsidor har stora buskages vilket hindrar förbipasserande 

att se in i parken. Genom den bristande insynen i parken kan Humlegården 

enkelt bli ett uppehälle för kriminella och hemlösa som söker sig bort från 

allmänheten. 

Engelbrektsmoderaterna vill se en grön park som används av medborgarna 

året runt. Därför vill föreningen att möjligheten till att ha ”Urban Gardening” 

i Humlegården ska ses över. Tanken är att små odlingar i parken skapar 

ett mervärde för kringboende och förmedlar växt- och odlingskunskap, 

samt bidrar till stadens biodiversitet och skapar en känsla för livsmedlens 

värde. Dessutom skapar vi attraktiva miljöer för ”jordnära” forskning och 

marknader för gröna produkter/idéer. 


att1 att2 att3 uttala att en bättre renhållning i Humlegården är önskvärd 

verka för en bättre renhållning i Humlegården året runt 

verka för att Humlegården får en förbättrad belysning längs med 

gångvägarna 

att4 verka för att Humlegården får en förbättrad belysning vid fotbollsplanen 

att5 verka för att Humlegården får en förbättrad belysning vid basketplanen 

att6 verka för att Humlegården får en förbättrad belysning vid hundrastgården 

att7 uttala att ett levande Humlegården skapas genom fler aktiviteter 

för medborgarna 

att8 att9 verka för att Humlegården blir tillgänglig för marknader 

verka för att gångvägarna och hundrastgården sandas vid behov 

under vintern 

att10 att11 att12 verka för att Humlegården öppnas upp för fler caféer 

verka för att Humlegården ska ha Urban Gardening i parken 

verka för att parkförvaltningen ser över de buskage som växer 

kring parkens långsidor 

Engelbrektsföreningens årsmöte 2013 

294 



MOTION 15 

Förbundsstyrelsen tackar för en bra och välskriven motion. Trygghet i våra 

parker än en viktig fråga. 

Vi delar motionärernas uppfattning om att det är viktigt att hålla rent och 

snyggt i Stockholms parker. Vi tror, liksom motionärerna, att aktivitet och 

rörelse skapar en större trygghetskänsla framför ödsliga parker. Motionen tar 

upp en rad olika förslag på hur Humlegården kan bli en ännu tryggare park. 

Vi håller med om att bl.a. god renhållning, slyröjning och bra belysning är 

ett led i detta arbete. 

I motionen tas också urban gardening upp som ett förslag som en trygghetsskapande 

åtgärd. Förbundsstyrelsen delar inte denna uppfattning. Humlegården 

är redan idag en hårt belastad park och vi tycker därför att de öppna 

fria ytor som idag finns kvar i Humlegården bör behållas. 




MOTION 16 

MINERALLAGSTIFTNING 

Att råda över det man äger är grundläggande. De flesta anser säkerligen att 

äganderätten står stark i Sverige. Men äganderätten kan urholkas. 

Den som hittar en guldklimp på sin tomt tror nog att han i sin egenskap av 

markägare kan bli ägare till en guldfyndighet. Någon annan kan dock redan 

ha beviljats undersökningstillstånd, vilket ger ensamrätt till undersökning, 

tillträde till marken och ger företräde till en eventuell fyndighet. Markägaren 

har då inget företräde och en byggnad, som är avsedd att stadigvarande 

användas till bostad fredas med endast 200 meters avstånd från att ingå i 

mineralfyndighetsområdet. 

Reglerna i minerallagen har den principiella innebörden att rätten att 

utvinna de mineraler som omfattas av lagen, s.k. koncessionsmineraler t.ex. 

guld, järn, koppar kan genom beslut av den statliga myndigheten Bergstaten 

tillerkännas någon annan än den som äger marken. 

Att få tillstånd att prospektera och bryta av Bergstaten är enkelt för både 

svensk och utländsk medborgare. Varken markägare eller grannar tillfrågas 

innan beslutet fattas. Markägaren mister sin dispositionsrätt över marken 

som återgår till ägaren då gruvrättigheten upphör, först efter 25 år eller mer. 

En markägare som föredrar att satsa på turism, jordbruk eller skogsbruk på 

sina marker i stället för på mineralbrytning eller som önskar bevara omgivningen 

orörd kring en gammal släktgård kan inte neka tillstånd för brytning. 

Endast om utvinningen anses strida mot miljö- eller kulturminnesintressen 

kan den stoppas. Ingen ersättning utgår för förlorade intäkter från jordbruk, 

skogsbruk eller turism, endast för skada och intrång vid undersökningsarbete. 

Av det mineralvärde som utvinns utgår 1,5 promille i ersättning till markägaren 

och 0,5 promille går till staten. Ett mineralvärde på en miljon kronor 

ger således 1 500 kr till markägaren, 500 kr till staten och 998 000 kr till 

koncessionsinnehavaren. 

296 


Den utredning som föregick 2004 års ändringar av minerallagen menade 

att det i jordabalken inte hade uppställts några undantag från jordabalkens 

huvudregel om att beståndsdelar omfattas av markägarens äganderätt. Man 

äger marken, även det som finns under, vertikalt. 

Denna uppfattning delades inte av den socialdemokratiska regeringen i propositionen, 

som uttalade att läget var oklart. 

Minerallagen har ändrats flera gånger (1991–2005) men markägarens ställning 

är fortsatt svag. Den utredning om översyn av vissa frågor i minerallagen 

som näringsministern nyligen presenterade handlar om förändringar för 

att förbättra kommunikationen mellan parterna. 

Marken kan helt sonika tas i anspråk för mineralprospektering och gruvbrytning, 

med svåra konsekvenser för markägaren. Markägaren har inte avskurits 

från andra resurser eller mineraler i och på marken än koncessionsmineraler, 

dvs de mineraler som omfattas av minerallagen. Alla övriga mineral ligger 

utanför minerallagen och kallas därför jordägarmineral. 

Det oklara läget om vem mineralen tillhör bör ändras och lagen slå fast att 

mineraler ingår i fast egendom. För utvinning av andra mineraler än koncessionsmineraler 

ligger beslutet hos markägaren, som kan välja att upplåta 

marken genom avtal med gruvbolag och själva utvinningen regleras av 

miljöbalken. 

Detta borde gälla även för koncessionsmineraler. Del av avkastningen skulle 

härigenom stanna kvar i Sverige och i den lokala bygden. 

bygden. 

Med hänvisning till ovanstående föreslås stämman att besluta 

att markägarens ställning stärks 

1 

att lagen ska slå fast att de mineraler som idag omfattas av mineral- 

2 

lagen i likhet med jordägarmineraler omfattas av markägarens 

äganderätt. 


att 3 




MOTION 16 

Det är positivt med en stark gruvnäring och regler som möjliggör prospektering 

av mineraler. Men det måste finnas en rimlig balans mellan å ena 

sidan kommersiella och statliga intressen, å andra sidan markägarens intressen. 

Motionären lyfter upp en rad viktiga frågor som rör äganderätten och 

rättssäkerheten för de människor som äger fastigheter där det finns mineralfyndigheter. 

Många hamnar i en utsatt situation till följd av dagens regler, 

där t.ex. tvångsmedel är huvudregel snarare än frivilliga överenskommelser. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att markägarens ställning 

bör stärkas, bl.a. genom att det tydliggörs att de mineraler som omfattas av 

minerallagen är en del av den fastighet där de finns och därigenom är markägarens 

egendom. 



298 


MOTION 17 

HÖGRE UTBILDNING 

Utbildning är det främsta medlet för människor att frigöra och förverkliga 

sig själva. Utbildning utjämnar livschanser. Det finns få bättre sätt att utrusta 

sig för livet än med en bra utbildning. 

Vid sex år ålder börjar de flesta av oss förskolan. De följande tretton åren 

tillbringar vi en stor del av vår tid i skolan. Därefter går flera av oss vidare till 

studier vid något av Sveriges universitet och högskolor. 

Steget från gymnasiet till universitetet kan emellanåt framstå som oöverkomligt, 

men sällan är det så långt som man tror och när man har tagit det 

inser man att våra högskolor och universitet lider av samma eller liknande 

problem som våra gymnasier och skolor. Inte sällan är den högre utbildningens 

institutioner och myndigheter utformade till massproduktion av examinerade 

studenter snarare än på kvalitetsförsäkringar och individfokus. Ofta 

kräver studentorganisationer och våra politiska motståndare mer resurser till 

högskolan, men sällan frågar man sig hur de nuvarande resurserna används. 

MUF Stockholms politik för högre utbildning drivs av idéer om hur vi kan 

förbättra Sveriges högskolor och universitet och öka utbildningskvaliteten. 

För MUF Stockholm är klassisk bildning en viktig del för varje individs 

utveckling. Utan en humanistisk allmänbildning glömmer vi vilka vi är, vilka 

vi har varit och vilka vi kan bli. Våra värden är grundade i den liberalkonservativa 

idétraditionen. I denna tradition föddes och utvecklades det kritiska 

tänkandet som utmynnade i de historiska dokument om fri- och rättigheter 

som grundade den nuvarande världsordningen. Vi värnar det ständiga 

ifrågasättandet som utvecklar oss som individer; frigör folk från förtryckande 

regimer; och bryter förtryckande normer. 

För MUF Stockholm är utbildning även ett verktyg för att utföra ett jobb. 

För de flesta av oss är utbildning ett sätt att förbereda sig för den kommande 

arbetsmarknaden. Därför ska den högre utbildningen ha en tydlig koppling 

till den efterkommande arbetslivet. 


”Lära för livet” är ett motto för att komma ihåg att det man lär sig idag inte 

bara är användbart inför nästa prov eller tenta utan även för resten av livet. 

Kunskap är frigörande på både ett praktiskt och andligt plan. Med utbildning 

kommer jobbmöjligheter, men även möjligheten att bättre förstå oss 

själva och vår omvärld. 

Friare antagningsregler ger rättvisare antagning 

Varje högskola eller universitet har enligt högskolelagen möjlighet att själv 

bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas vid antagning av studenter 

till en tredjedel av sina platser. Denna möjlighet används dock sällan bland 

annat på grund av de ramar som högskoleverket ställer upp. MUF Stockholm 

anser att universiteten och högskolorna borde få en än större möjlighet 

att styra över sina respektive antagningsprocesser. Institutionerna bör till 

exempel få kunna införa såväl interjuver och särskilda prov för att bestämma 

vilka som ska få gå utbildningen. MUF Stockholm anser att det befintliga 

meritpoängssystemet innebär en alltför stor detaljstyrning av Sveriges högskolor 

och universitet och bör därför avskaffas. Det är arbetsmarknaden och 

högskolorna som ska bestämma vilka kurser som är värda mest, inte politikerna. 

Sveriges högskolor och universitet ska erbjuda utbildning av hög kvalitet. 

Det främsta målet för Sveriges lärosäten ska vara att ge utbildning av hög 

kvalitet. Vi anser att definitionen av utbildningskvalitet bör utgå från varje 

student och hur han eller hon upplever sin utbildning. En viktig fråga inom 

den allmänna debatten är resursbristen i den svenska högskolan. Det stora 

och växande söktrycket till utbildningarna – i kombination med ett system 

som belönar massutbildning – har urholkat kvaliteten och missgynnat 

framsynta lärosäten med spetsutbildningar. Svaret på hur Sverige får världens 

bästa universitet och högskolor kan dock inte enbart vara mer resurser. 

Kvalitet måste gå före kvantitet. Högre utbildning får inte bli en arbetsmarknadsinsats. 

MUF Stockholm anser att relationen mellan student och universitet 

bör tydliggöras. Studenten efterfrågar en tjänst – undervisning – och en 

produkt – en bra examen – som ska hålla hög kvalitet. Liksom i alla andra 

kundrelationer ska det framgå vad tjänsten kostar; hur lång tid den tar; vad 

man kan förväntas göra med den när man är klar. 

300 


Ökad konkurrens mellan lärosätena 

Sveriges högskolor och universitet får större delen av sina resurser från 

statliga anslag. Det måste löna sig bättre för högskolorna att bedriva bra 

konkurrenskraftig utbildning. Om en skola håller bra kvalitet och därför får 

många ansökningar borde den också få mer pengar och därmed fler platser 

än en skola som är mindre omtyckt och står med tomma platser. Det är inte 

rimligt att alla Sveriges högskolor och universitet måste ge alla utbildningar 

vid sitt respektive lärosäte oavsett söktryck. Då uppmuntrar vi hellre differentiering 

och profilering bland lärosätena. 

Det är viktigt med en tydlig koppling och ett nära samarbete mellan 

högre utbildning och näringslivet. 

En utbildning bör leda till förbättrade möjligheter att få en anställning. Det 

är viktigt att det inte finns hinder för att studenter ska våga investera i sin 

framtid med studielån och tid. En modern och framtidsinriktad utbildningspolitik 

med ambitionen att studier ska leda till arbete måste därför satsa på 

mer kontakt mellan högskolevärlden och näringslivet. 

Håll politiken borta från universitetsstyrelserna 

Universitetsledningarna bör ledas av människor med integritet och utan 

partibok. Det intresse som bör värnas i universitetsledningen borde vara den 

akademiska friheten, inte vissa partiers. Det samma gäller forskningsresurser 

som måste fördelas efter vetenskaplig kvalitet och inte efter kortsiktiga 

politiska hänsyn. 

Uppmuntra fler driftformer inom den högre utbildningen 

Vi vill se en utveckling där fler och fler universitet och högskolor tar sig loss 

från det statliga beroendet. Det är inte särskilt bra vare för sig för utbildningskvalitet 

eller forskning att konkurrensen mellan svenska lärosäten är 

så liten då de allra flesta är statligt ägda. Alternativa driftsformer i form av 

stiftelser eller företag och annat ska uppmuntras. Det gör den högre utbildningen 

ännu mer fristående från politiken än om de bara utser sina egna 

styrelser och sin ledning. 

Konkurrera med kvalitet 

Utomeuropeiska utbytesstudenter som kommer till Sverige för att studera får 

från och med hösten 2011 betala för detta. Vi är positiva till den här utveck- 


lingen. Svenska universitet och högskolor bör konkurrera internationellt 

med kvalitet inte med gratis utbildningsplatser. 

Rekrytering till högre utbildning 

Rekrytering av studenter till Sveriges universitet och högskolor får aldrig 

påverkas av andra faktorer än studentens kompetenser och lämplighet. Vi 

motsätter oss alla krav på kvotering och positiv särbehandling som en del av 

rekryteringen av studenter till Sveriges lärosäten. 

Avskaffa Centrala studiestödsnämnden (CSN) 

I dag finns det i praktiken endast en enda institution som kan bevilja och 

utbetala ditt studiemedel. Vi har en monopolsituation som hämnar valfrihet 

och konkurrens. Det som CSN gör är egentligen inget annat än att bevilja 

och utbetala krediter. Det är exakt det som banker och andra kreditinstitut 

gör. Det finns egentligen ingen anledning att staten ska ha en egen myndighet 

för en sådan funktion som finns på en väl fungerande marknad. Genom 

att öppna upp för fler aktörer går det att skapa konkurrens och fler som vill 

tillhandla hålla service till studenterna. Den enda funktionen staten behöver 

tillhandla hålla är att vara borgenär och säkerhetsställa att alla som vill 

studera får studielån. 

Avskaffa fribeloppet 

Fribeloppet är till sin konstruktion en inkomstprövning av studenter. Då 

studiemedlet är två delar i form av dels studiebidrag och dels studielån är det 

viktigt att de skiljs åt. 

Det är rimligt att staten inte ska betala ut bidrag till de som har stora andra 

inkomster. Däremot skulle taket kunna höjas för den sortens inkomstprövning 

då taket är för lågt satt. 

Inkomstprövning av inkomster när studenter lyfter studielån är orimligt. Det 

taket måste avskaffas omedelbart då det straffar de studenter som vid sidan 

av sina studier kan och vill jobba. 

Uppmuntra universitet och högskolor att införa treterminssystem 

Universitet och högskolor har idag möjlighet att använda sig av ett treterminsystem, 

men gör det sällan. Det är olyckligt då vi tror att ett sådant 

302 


system skulle uppmuntra fler att studera och dessutom öka valfriheten för 

studenter. Ett treterminssystem skulle innebära att studenter kan välja att 

läsa sin utbildning under en intensivare men kortare period för att tidigare 

bli färdig med sin examen. Ett treterminssystem har i många fall visat sig 

effektivisera utbildningen med bättre lokalanvändning på högskolor och 

universitet men framförallt har den ökat motivationen och möjligheterna för 

enskilda studenter. Erfarenheterna av detta är mycket goda och gör utbildningen 

betydligt mer flexibelt anpassad till individuella önskemål och sociala 

situationer. 

Med anledning av detta föreslås stämman besluta 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att avskaffa det nuva- 

1 

rande meritpoängsbaserade antagningssystemet till universitet och 

högskolor. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att universitet och hög- 

2 

skolor ska ges större frihet att själva få utforma sina antagningssystem. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att universitet och hög- 

3 

skolor tydligare redovisar för studenter hur mycket deras utbildning 

kostar samt vad studenterna får för denna kostnad. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att kopplingen mellan 

4 

näringsliv och akademi ökar. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för en tydligare dialog 

5 

mellan akademi och näringsliv vid utformningen av relevanta 

program och kurser. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att det nuvarande 

6 

finansieringssystemet av universitet och högskolor reformeras för 

att tydligare kräva kvalitet framför kvantitet. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att avpolitisera universi- 

7 

tetens och högskolornas styrelser. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för en större mångfald av 

8 

aktörer inom universitets- och högskolesektorn. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att kvotering och positiv 

9 

särbehandling oavsett grund aldrig ska få utgöra en del av antagningssystemen 

till Sveriges universitet och högskolor. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att öppna för konkur- 

10 

rensutsättning av studielånsverksamheten. 


att 11 

att 12 

att 13 

304 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att taket för inkomstprövning 

vid ansökan om studiebidrag höjs. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att taket för inkomstprövning 

vid ansökan om studielån avskaffas. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att fler universitet och 

högskolor inför treterminssystem 

MUF i Stockholms läns distriktsstämma 18–19 februari 2012. 



MOTION 17 

Motionären driver en övergripande tes i motionen att en marknadsanpassning 

av den högre utbildningen vore gynnsamt för Sverige och för varje 

utbildad individ. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens övertygelse. Den högre utbildningen 

måste professionaliseras genom att tillåta högre grad av differentiering både 

vad avser utbildningsutbudet, och vilka som driver och erbjuder högre 

utbildning. 

Vi delar motionärens uppfattning att det politiska styret av universiteten är 

ett problem, samtidigt som vi måste undvika en situation där det saknas en 

tydlig ledning från ägarnas sida genom styrelserna. Genom att andra än staten 

äger och driver högre utbildning i större utsträckning skapas en arena för 

andra än politiker i universitetens styrelser. Handelshögskolan i Stockholm 

är ett utmärkt exempel, Beckmans Designhögskola ett annat. 

Förbundsstyrelsen tycker att det rent allmänt är rimligt att meriter vid 

sidan om rena betyg är ett bra komplement när personer ska antas till högre 

utbildning. Det är inte alltid dem med rent teoretiska kunskaper som är bäst 

lämpade för en specifik utbildning. Dock delar vi motionärens uppfattning 

att universitet och högskolor själva ska få utforma antagningssystemen i 

större utsträckning. Samtidigt som vi ser en viss problematik att det motionären 

eftersträvar, att livschanser utjämnas, inte uppnås då personer med 

informationsövertag och intresse kring specifika antagningsregler i praktiken 

premieras. 

Avslutningsvis stödjer förbundsstyrelsen idén om att konkurrensutsätta 

studielånsverksamheten samt att personer som ej är i behov av bidrag inte 

ska erhålla bidrag. Moderaterna ska inte driva en politik som gör människor 

passiva, det finns det många andra partier som är bättre på. 




MOTION 18 

INKOMSTPRÖVADE STUDIELÅN 

Enligt 3 Kap.16 § Studiestödslag (1999:1395) skall studiemedel från Centrala 

Studiemedelsnämnden inkomstprövas. 

Lagstiftarens syfte med det lagrummet är inte tydligt. Detta innebär i många 

fall att studerande med extraarbeten måste överväga sina arbetsinsatser, för 

att taktisk hamna på finansiellt optimal nivå. 

Det borde vara upp till varje studerande själv att kunna avgöra hur överväganden 

mellan arbete och studier skall fördelas efter varje individs förutsättningar, 

utan taktiska bedömningar. Med hög ungdomsarbetslöshet är det 

värdefullt om studerande kan tillgodogöra sig arbetslivserfarenheter. 

Är av uppfattningen att lagrummet ifråga är funktionslöst utan adekvat syfte. 

Mot bakgrund av ovanstående yrkas att förbundsstämman beslutar 

att ställa sig bakom kravet att inkomstprövning för studielån från 

1 

Centrala Studiemedelsnämnden avskaffas enligt 3 Kap.16 § Studiestödslag 

(1999:1395) 

att ta motionen som sin egen att sändas vidare till partistämman 

2 



306 



MOTION 18 

Förbundsstyrelsen anser att studielånsverksamheten ska konkurrensutsättas 

som framgår i förbundsstyrelsens svar av motion 17. 




MOTION 19 

LÄRARUNDANTAGET 

Sverige har en historia av att vara ett idérikt och innovativt land. Vi har 

bidragit med viktiga innovativa framsteg, alltifrån Pacemakern och dynamiten 

till mjölkseparatorn och Spotify. För att Sverige ska fortsätta vara en 

konkurrenskraftig nation behöver förutsättningarna för att kommersialiseras 

bärkraftiga idéer förbättras. I dag pekar trenden på att många idéer från 

forskningen riskerar att gå till spillo. I längden kan denna utveckling vara 

skadlig för såväl ekonomin som samhällsutvecklingen i stort. 

Vid de svenska universiteten råder en stor potential att producera konkurrenskraftiga 

forskningsprodukter. Givetvis finns det också exempel på forskning 

som inte omedelbart kan omsättas i en handelsvänlig vara. Det finns 

också värdefull forskning som inte är lämplig att kommersialisera. Problem 

uppstår om endast ett fåtal forskare gör verklighet av sin idé, trots att den 

skulle vara nyttig ur marknadssynpunkt. Vid många av universiteten finns 

särskilda innovationscentrum med uppgift att fungera som en bro mellan 

forskning och näringsliv. Initiativen är goda och leder ofta till att marknaden 

berikas med oumbärliga innovationer som vuxit fram ur gedigen forskning. 

Systemet med universitetens innovationscentrum kräver emellertid att forskaren 

själv ger sig i kast med att kommersialisera sin forskning. 

Lärarundantaget, det vill säga undantaget som innebär att forskare och lärare 

äger rätten till resultaten av sin forskning, är ovanligt i internationell jämförelse. 

Detta kan jämföras med ett antal universitet i USA där resultaten från 

forskningen ägs gemensamt av institutionen och forskaren. Befintliga bolag 

kan då enklare söka lösningar hos universiteten och smidigare omsätta dem 

i praktiken. Det undanröjer kravet på att forskaren själv måste vara ankaret i 

både kommersialiserings- och försäljningsprocessen. 

Lärarundantaget ställer krav på forskare vid universiteten att axla rollen som 

både innovatör och entreprenör. Detta kan i längden bli både tidskrävande 

för forskaren, samt ställa krav på kunskaper om företagande och kommersialisering 

som forskaren inte besitter inledningsvis. Forskaren måste 

själv ombesörja processen att söka patent, finna finansiärer och i sin helhet 

308 


o projektet i land. Vägen från idé till färdig produkt måste därför göras 

enklare, utan att den enskilde forskaren förlorar på det. Den som framställer 

forskning, som kan vara av intresse för näringslivet och allmänheten i stort, 

ska också vid en kommersialisering vara den som tjänar på denna. Olika 

konstruktioner som leder till att den enskilde forskaren inte drabbas vid en 

förändring av lärarundantaget är tänkbara. 

Att Sverige växlar upp sin innovationstakt och stärker forskningens industriella 

anknytning är en förutsättning för fortsatt konkurrenskraft. Inte minst 

när uppstickarekonomier som till exempel Indien och Kina är på frammarsch. 

Ett led i att förbättra det svenska innovationsklimatet är att revidera 

och modernisera lärarundantaget. Nya lösningar för hur forskningen kan 

tillgodogöras marknaden i större utsträckning är behöver prioriteras. 

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad att stämman 

beslutar 

att tillkännage som sin mening att lärarundantaget bör ses över 

1 

vidarebefordra motionen till partistämman 

att 2 

Margareta Cederfelt, Hägersten 



MOTION 19 

Det så kallade lärarundantaget har under många år varit omdiskuterat, eftersom 

det ställer krav på forskare och lärare att axla rollen som både innovatör 

och entreprenör. I korthet går lagen ut på att lärare och forskare på universitet 

och högskolor äger rätten till resultaten av sin forskning. 

Sverige är ett flera länder i Europa som har denna typ av lagstiftning. Kritiken 

mot lärarundantaget har berört att de europeiska länderna har en stark 

vetenskaplig bas men upplevda problem med att översätta vetenskapliga 

framsteg i potentiellt kommersiellt livskraftig ny teknik. 

I många år har det funnits en osäkerhet kring om lärarundantaget ska vara 

kvar eller inte. I den senaste forskningspropositionen beslöt dock regeringen 

att ha som hållning att lärarundantaget bör behållas, inte minst på grund av 

att det finns kontraktslösningar. 

Samtidigt visar ny europeisk statistik att antalet patent från universitet och 

högskolor i Europa konsekvent har underskattats. Detta eftersom patenten 

vanligtvis ägs av företag eller av en forskare som privatperson. I USA är det 

däremot vanligare att universiteten äger patenten från forskning vid universitet 

och högskolor. 



310 


MOTION 20 

RÄTTEN TILL YRKESLEGITIMATION FÖR UNDER- 

SKÖTERSKOR 

En yrkeslegitimation inom hälso- och sjukvårdsyrken är ett kvitto på att 

arbetstagaren genomfört den utbildning som arbetsgivaren efterfrågar hos 

de som söker arbete på en viss arbetsplats. Legitimationen kan bli indragen 

av Socialstyrelsen som utfärdar den, vilket omöjliggör för arbetstagaren att 

fortsätta med sin profession. Därmed säkrar man patientsäkerheten och 

kompetensen hos de anställda. Alla arbetstagare är inte kompetenta nog att 

arbeta med sitt yrke, därför är det viktigt att det finns verktyg som säkerställer 

att rätt människor är på rätt plats. 

Enligt Socialstyrelsen står samtliga utövare med yrkeslegitimation under 

samhällets ansvar 16 . Yrken som idag har legitimation inom vård och omsorgsyrken 

är till exempel dietister, läkare och sjuksköterskor som jobbar på 

“fältet” med undersköterskor, detta innebär alltså att undersköterskor inte 

står under samhällets ansvar, det gör dock deras arbetskamrater. I samtida 

vårdkultur har undersköterskor en oklar roll som bestäms av kollegor med 

legitimation samt de tre regelverken Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen 

(SoL) samt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS). Det ger sjuksköterskor fria händer att delegera arbetsuppgifter som är 

utanför undersköterskans ansvarsområde. Det skapar en otydlighet på arbetsplatser 

inom sjukvården om hur delegeringar och uppdragsbeskrivningar ser 

ut. Ett exempel är att en undersköterska med mångårig arbetslivserfarenhet 

måste gång på gång visa sina kunskaper för varje ny arbetsplats undersköterskan 

tjänstgör på för att få delegeringar. 

Ett annat exempel på otydlighet på en arbetsplats inom sjukvården är när 

en timanställd undersköterska inte kan börja jobba med detsamma eftersom 

undersköterskan inte har visat sina kunskaper och är därmed inte berättigad 

delegering från chefssjuksköterskan. Från arbetsgivarens synvinkel hämmas 

produktiviteten när arbetstagaren inte kan börja jobba med detsamma. Det 

borde räcka med ett intyg från arbetstagaren på tidigare delegeringar för att 

kunna verka på en ny arbetsplats. Exempel på arbetsuppgifter som under- 

16 


sköterskan kan utföra är att ta blodtryck, enkla såromläggningar, blodprovstagningar 

samt katetersättning. 

Under det senaste 30 åren har söktrycket till Vård- och omsorgsprogrammet 

minskat markant 17 . En bidragande faktor är att utbildningen inte är 

attraktiv. Ett sätt att göra undersköterskeyrket mer attraktivt är att införa en 

yrkeslegitimation. Det ger en ökad yrkesstolthet – ett yrke som har en tydlig 

roll på arbetsplatsen medför ett gott arbetsklimat där de anställda vet sina 

rättigheter och skyldigheter. Det stärker patientsäkerheten då varje anställd 

inom sjukvården har ett ansvar som är direkt kopplad till dess legitimation. 

Det gör att utövaren blir mer vaksam och att Socialstyrelsen tydligt kan 

markera när utövaren missköter sig. 

Sveriges befolkning blir allt äldre. Pensionsavgångarna kommer öka 18 och vi 

har redan en ansträngd situation på arbetsmarknaden där arbetsgivare aktivt 

letar efter arbetstagare inom sjukvården, det kommer att påverka Sveriges 

möjligheter att bibehålla en god kvalité inom vård och omsorg. Vi står idag 

och väntar på reformer som föregående regeringar borde ha genomfört. Det 

har förts en passiv politik om undersköterskor som resulterat i en bortglömd 

yrkesgrupp. Om vi inte beslutar oss för att reformera yrkesregistreringen 

kommer undersköterskeutbildningen förlora dess kvarstående status och söktrycket 

kommer fortsätta att minska. Det kommer att resultera till underbemannade 

avdelningar och en avsevärt försämrad patientsäkerhet. 

Med anledning av ovanstående yrkas 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att en yrkeslegitimation 

1 

för undersköterskor införs 

Navid Golpour, Huddinge MUF 

Sara Golpour, Huddinge MUF 

Nihadou Sissoho, MUF Järfälla. 



17 Behöriga sökande till omvårdnadsprogrammet 1980 – 2010 

18 Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? (Kommunal) 

312 



MOTION 20 

Med en allt mer avancerad vård på olika nivåer och ökade medicinska eller 

omvårdande behov krävs också en högre kompetens hos de olika yrkesgrupper 

som arbetar inom vård och omsorg. 

De legitimationer som finns inom vårdyrkena idag är knutna till regelverk, 

kunskapskrav och ansvarsfrågor. Legitimationsyrkena har också en högskoleutbildning 

som grund, vilket undersköterskeutbildningen inte är. I grannlandet 

Danmark har detta införts, men där ser sjukvårdens organisation och 

roller delvis ut på ett annat sätt. 

Att som motionären gör, att bara lyfta önskan om en tydligare roll och 

självständigare ansvar för att öka attraktionen och därmed stärka rekryteringen 

till vård- och omsorgsprogrammet, är inte möjligt. Det är riktigt att 

vård- och omsorgsyrkena kräver en ökad rekrytering och att det är stor brist 

på olika personalgrupper inom vissa delar av vården. 

Hur vårdens ledarskap, organisations och styrning bör utvecklas är en större 

fråga där undersköterskornas roll i teamen är en viktig del. Det motionären 

pekar på med hög personalomsättning och behov av kunskapsöverföring är 

tyvärr ett faktum för flera yrkesgrupper, och det krävs både goda villkor och 

ledarskap för att behålla personal så att kontinuitet, kompetensöverföring 

och rutiner kan byggas för att säkerställa en god, säker vård. Motionärens 

exempel om delegering är inte heller en så enkel fråga om intyg. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens ambition om väl fungerande vård- och 

omsorg och att det behövs en bättre rekrytering till vård- och omsorgsprogrammet, 

liksom till de övriga vårdyrkena, men anser inte att legitimation 

för undersköterskor är en lösning på den problematiken. 




MOTION 21 

NYTÄNKANDE INOM DISTANSUNDERVISNING EN 

NYCKEL TILL LÖSNING FÖR SKOLSITUATIONEN I 

SVERIGES GLESBYGD 

Bakgrund 

När kommunen på grund av olika anledningar inte klarar av att bedriva en 

skolverksamhet i traditionell bemärkelse på en glesbygdsort bör vi titta på 

andra modeller för att uppfylla kommunens (statens) åtagande att garantera 

skolundervisning och utbildning för alla barn. För att inte tvinga barn- och 

ungdomsfamiljer att flytta från orten eller låta barnen göra långa bussresor 

varje skoldag måste vi hitta andra tillfredsställande utbildningsformer. 

Distansundervisning som modell till lösning 

Det finns framgångsrika koncept utanför den traditionella skolramen i andra 

länder. Om vi tittar på modern distansundervisning (distance learning) (även 

kallat fjärrundervisning), ibland i kombination med ”home education”, i 

exempelvis Australien, ser vi en fungerande skattefinansierad verksamhet 

väletablerad sedan lång tid tillbaka. Koncept som ger studiemotiverade elever 

och goda akademiska studieresultat samtidigt som de når god personlig 

mognad. I dessa länder har man utvecklat anpassat undervisningsmaterial 

och metoder för distansundervisning. Även i Johannesburg (Sydafrika) och 

Auckland (Nya Zeeland) har jag förstått att det finns etablerade koncept. 

Med modern distansundervisning tror jag man kan ta in följande inslag: 

• Lärarna och eleverna har tät kommunikation genom telefon och internet 

(webkamera, mikrofon) 

• Istället för att ta sig dagligen till en skola på vanligt sätt kan eleverna gå 

till ett center eller bibliotek knutet till verksamheten för gemensamma 

samlingar i en flexibel form 

• Ämneslärare kan ge direktuppkopplade lektioner utan att behöva vara på 

samma ort som eleven 

• På varje ort kan finnas en specialutbildad lärare som är mentor 

• Här i Sverige skulle man också kunna utnyttja skolbyggnader som står 

tomma på skollov genom att låta distanselever med lärarna få tillfälle 

att utöver den reguljära terminsundervisningen även kunna träffas och 

314 


samlas till läger för att läsa in en kurs intensivt samtidigt som de har 

gemenskap (t.ex. i slöjdämnen, hemkunskap eller laboratorielektioner i 

naturvetenskap) 

• Behov av undervisning i idrott och friskvård skulle kunna uppfyllas 

genom ett samarbete med befintliga idrottsföreningar på orten 

Med ett flexibelt schema går detta att ordna och man når samma kunskapsresultat 

som i vanlig skolform. När myndigheters krav på kontrollmekanismer 

och löpande insyn uppfylls och möjligheter till aktiva fritidssysselsättningar 

ges, kan vi se fram till nytänkande inom detta område. Genom den 

moderna informationsteknologin har lärarledd distansundervisning över 

internet naturligt utvecklats till att bli ett stort komplement men har även 

kapacitet till att utvecklas till ett fullgott alternativ med fantastiska möjligheter. 

Testprojekt för att pröva modern distansundervisning 

Ta initiativ till att det startas ett nationellt testprojekt att bryta ny mark. 

Jag tror att vi hittar många som skulle vara intresserade att delta i ett sådant 

projekt bland exempelvis pedagoger, politiker inom utbildningsfrågor, representanter 

från Skolverket , forskare och IT-experter. Jag tror dessutom att vi 

hittar intresserade bland familjer som bedriver modern hemundervisning, 

där många säkert redan har god erfarenhet av att använda lärarledd distansundervisning 

i den utbildningsform de har med sina barn. De som redan 

har denna erfarenhet och kunskap skulle vara viktiga som nyckelpersoner i 

testprojektet. 

Ge de som ingår i projektet förutsättningar för att tänka och testa utanför 

våra vanliga svenska ramar. Låt dem exempelvis tillsammans göra en studieresa 

till exempelvis Australien för att se och lära av hur modern distansundervisning 

genomförs där. Min förhoppning är att man efter utvärdering 

av testprojektet lyckas komma fram till konkreta och hållbara förslag till ett 

modernt fullgott alternativ till utbildningsform för elever bosatta i kommuner 

i Sveriges glesbygd. 

Motivering 

Partistyrelsen tillsatte förra året en arbetsgrupp för att utveckla moderaternas 

politik inom skola och utbildning. Arbetsgruppen har gjort ett gediget 


arbete med sin rapport. Man sätter fokus på eleven och att undervisning 

ska utformas med hänsyn till individuella behov och lösningar. Skolan ska 

präglas av flexibilitet och valfrihet. I mars 2013 sade partisekreterare Kent 

Persson att moderaterna ständigt måste ifrågasätta vilket perspektiv vi har 

för att kunna utveckla en politik som ger hela landet bästa möjliga förutsättningar. 

Det är lokalt, i människors vardag, som vår politik ska ta sin utgångspunkt. 

Fyra politikområden nämndes som särskilt viktiga och skolan var ett 

utav områdena. 

Moderaterna vill vara ett parti för hela Sverige, både för storstad och för 

landsbygd. Moderaterna vill tänka nytt och se konstruktiva lösningar på 

problem. Vi vill att utvecklingen ska vända och gå från glesbygd till en 

levande landsbygd. Att hitta lösningar för barn- och ungdomsfamiljers 

utbildningsbehov genom modern distansundervisning kan vara ett sätt att 

lösa problemet med avbefolkning. Men vi vet inte förrän vi testat! Och, för 

att testa måste vi ha människor villiga att ingå i ett pilotprojekt genom att vi 

drar nytta av den erfarenhet de redan har och ge dem möjlighet att få bidra 

med sitt nytänkande, motivation och engagemang. 

När väl en etablerad modern distansundervisning fallit på plats kan även 

idéer från denna utbildningsform komma att bli ett alternativ eller komplement 

för familjer som vistas kortare eller längre perioder utomlands i 

internationella miljöer. 

Med anledning av ovanstående föreslår jag förbundsstämman 

besluta 

att 1 

att 2 

att 3 

316 

ställa sig bakom förslaget att moderaterna på nationell nivå tar 

initiativ till att ett testprojekt startas i syfte att ge förslag på 

metoder, modeller och undervisningsmaterial för modern distansundervisning 

anpassad för glesbygdens kommuner 

Moderaterna i Stockholms stad sänder motionen vidare för be- 

handling på kommande partistämma 

Moderaterna i Stockholms stad sänder förslaget vidare för behandling 

i partistyrelsen 

Nina Dakwar, Tensta-Rinkeby 


Styrelseledamöterna i Moderaterna i Tensta-Rinkeby har ställt sig bakom motionen: 

Markku Sirviö, Agnieszka Sandi, Aras Amin, Rahma Dirie, Tanja Kovacis, 

Beshir Osman 


BILAGA TILL MOTION 21 

Utredning föreslår fjärrundervisning: http://vb.uppsala.se/sv/webb/sprakskolan/Aktuellt/Utredningforeslar-fjarrundervisning/ 

Fjärrundervisning kan rädda byskolorna: http://www.vk.se/799929/fjarrundervisning-kan-radda-byskolorna 

Utredning om distansundervisning och fjärrundervisning i Sverige. Utredning SOU 2012:76. http:// 

www.regeringen.se/sb/d/15613/a/203661 

Den 25 april 2013 håller Region Västerbotten och Umeå universitet tillsammans med deltagare från 

finska myndigheter och Åbo akademi en konferens om utveckling och framtid för små skolor där 

man bland annat kommer att diskutera distans- och fjärrundervisning: http://www.umu.se/digitalAssets/118/118238_inbjudan-och-program-byskole-seminarium-25-april-2013.pdf 

”Många kommuner tvingas i dag att lägga ner små skolor i glesbygd p.g.a. de höga kostnaderna per elev. 

Bortsett från ekonomin tycks ansvariga på såväl central som lokal nivå ha dåliga kunskaper om starka och 

svaga sidor hos dessa små skolor, deras betydelse för bygden och vad som blir följden av en stark skolcentralisering 

för elever, orter och lokalsamhällen i glesbygd.” 

Utbildning i glesbygd: http://www.helasverige.se/kansli/foer-dig-som-vill/raedda-skolan/laesvaert-omsmaa-skolor/ 

”Ydre kommun beslutade 2008 att lägga ner två av sina fyra kommunala skolor. Att fortsätta driva alla 

fyra var för dyrt med ett sviktande elevunderlag. Barnen i Asby och Rydsnäs fick nu börja pendla till de 

två kvarvarande skolorna, i Hestra och Österbymo.” Föräldrarna i Asby fick avslag på ansökan att starta 

friskola där de var villiga att bidra med sitt obetalda arbete. http://www.liu.se/forskning/forskningsnyhet 

er/1.425087?l=sv 

Australien: Government school 

Distance Education Centre Victoria. Flexible learning for all. http://www.distance.vic.edu.au/ 

The programs are designed to meet the educational needs of students whose circumstances prevent them 

from accessing courses at regular schools. While many students are travelling, ill or find regular schooling 

difficult, many others use the DECV’s services to enrol in one or two subjects that they cannot access in 

their regular school. Course materials can be delivered via the web or by a combination of quality printbased, 

audio and visual learning materials. The teaching and learning program is carried out by individual 

teachers, and regular and ongoing contact between teacher and student is encouraged and expected. 

318 


MOTION 22 

ATT SE MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR FARHÅGOR – 

MODERN HEMUNDERVISNING SOM ALTERNATIV 

UTBILDNINGSFORM I SVERIGE 

Bakgrund 

Läget i Sverige för modern hemundervisning är fastlåst för närvarande. 

• Svenska skollagens nya skrivning från 2010 har stängt dörren 

• Med resultat att drygt tolv familjer känt sig tvungna att emigrera 

• I demokratier som exempelvis USA ser man med förvåning på den 

svenska hållningen som intolerant och bakåtsträvande 

• Bland många av världens demokratier är det endast Sverige och Tyskland 

(med skollag från 1938) som förbjuder hemundervisning 

• Våra grannländer Finland, Norge och Danmark tillåter hemundervisning 

I svenska debatten dominerar en uppfattning i frågan som är knuten till 

problematik inom mångkultur och integration. Denna uppfattning bär med 

sig farhågor att om hemundervisning skulle vara ett utbildningsalternativ 

i Sverige skulle det föra med sig negativa konsekvenser som drabbar barn, 

främst flickor, och riskera leda till en uppväxt av segregering och för lite 

socialisering i samhället. Det finns förutfattade meningar att majoriteten av 

de familjer som vill välja hemundervisning har det egna syftet att utestänga 

barnen från samhället. 

Jag delar inte dessa farhågor. Många föräldrar ser mycket positivt på modern 

hemundervisning och intresset växer i och med dess relationsinriktade synsätt 

och möjligheter till kunskapsutveckling, studiemotivation och flexibilitet, 

utan att göra avkall på vare sig socialisering eller samhällsengagemang. 

Jag känner mig därför inte tillfredsställd med situationen så länge vi har flera 

familjer som känt sig tvungna att emigrera. Jag ser gärna att de kommer 

tillbaka till ett svenskt samhälle som välkomnar dem med en positiv attityd 

till deras engagemang och nytänkande. 

På intresseföreningen ROHUS hemsida (Riksorganisationen för Hemundervisning 

i Sverige) (www.hemundervisning.org) (www.rohus.nu) går att läsa 


vad man menar med hemundervisning, syfte, metoder och målsättning med 

denna utbildningsform som har ett relationsinriktat synsätt. Bara föräldrar 

som redan har bra relationer till sina barn väljer hemundervisning eftersom 

det krävs ett konstruktivt engagemang och en familj som fungerar bra 

tillsammans. De som är insatta i frågan anser att själva hemundervisningsalternativet 

är självselekterande just därför att ingen väljer denna undervisningsform 

med det ansvar det innebär om man inte redan har en mycket 

god relation till sina barn. 

ROHUS argumenterar för att hemundervisning är världens snabbast växande 

skolform, och internetålderns mest spännande pedagogiska innovation. 

I Sverige är ROHUS en ledande organisation för hemundervisning. Organisationen 

är religiöst och partipolitiskt obunden. 

Utöver detta finns mycket bra information tillgänglig på en annan hemsida, 

tankesmedjan Mireja, där man framhåller vikten av nära relationer för barns 

välfärd och utveckling (www.mireja.se) 

ROHUS och tankesmedjan Mireja inbjöd för ett par år sedan Kanadas främsta 

expert på barns och ungdomars utveckling, psykolog Gordon Neufeld 

(författare till internationellt uppmärksammade boken ”Våga ta plats i ditt 

barns liv”). Neufeld integrerar traditionell utvecklingspsykologi med modern 

neurobiologi och 35 års klinisk erfarenhet av barn och unga i de mest skiftande 

miljöer från välmående medelklasshem till fängelser. Neufeld talade på 

ett seminarium över ämnet ”Varför våra skolor brister – och mer pedagogik 

inte hjälper”: 

Ett problem i dagens skolor är att många elever inte lär sig som skolan lär 

ut. Skolans pedagogik utgår från att elever är intresserade av skolarbetet, kan 

väga samman motstridiga känslor och lära från sina misstag. Men långt ifrån 

alla elever kan idag lära på dessa sätt. Vad dessa elever behöver är en stark 

emotionell anknytning med sina föräldrar och med lärare på skolan. 

I västvärlden idag brister dock ungas emotionella anknytning till vuxna. 

Istället knyter de ofta an till sina kompisar. Men eftersom kompisarna saknar 

mognaden att fostra och lätt sårar varandra så blir resultatet en minskande 

psykisk hälsa, sämre skolresultat och en bristande skolmiljö. 

320 


Vi har förlorat den kultur som skyddade de nära relationerna, menar 

Neufeld. Vi måste börja återskapa den om vårt samhälle ska överleva in i 

framtiden. (Frukostmöte i Stockholm 13 oktober 2009. http://www.mireja. 

se/091013_evenemang.html) 

Motivering 

När vi försöker hitta nya konstruktiva vägar inom utbildningspolitik finns 

möjlighet att vi breddar oss genom att låta utbildningsformen präglas av 

flexibilitet och valfrihet. Flera forskningsrapporter från studier gjorda i 

anglosaxiska länder pekar på goda erfarenheter. Modern hemundervisning 

visar på mycket gott resultat avseende kunskap och motivation, socialisering, 

mognad och trygghet, så pass att flera prestigefyllda universitet gärna tar 

emot hemundervisade elever till sina höga akademiska utbildningar. 

Vi kan ta till oss av den diskussion som pågår internationellt om betydelsen 

av nära relationer (se ovan om Neufelds diskussion om skolan). Modern 

hemundervisning (familjebaserad undervisning/home education) anses internationellt 

utgöra ett fullgott alternativ till utbildning för barn och ungdomar 

just för att det värnar om deras välbefinnande och sociala utveckling! 

”Hemundervisning är ett nytt pedagogiskt paradigm vars framgång beror av 

helt andra faktorer än skola.” ”Det finns många, många myter om hemundervisning, 

såsom om så mycket annat som är nytt och som bygger på ny 

kunskap.” (http://rohus.nu/ 2013-04-10) 

Intresset för modern hemundervisning växer och därför anser jag att moderaterna 

bör ligga i takt med denna utveckling när det gäller vår utbildningspolitik 

och även familjepolitik. 

Mot bakgrund av ovanstående vill jag föreslå förbundsstämman 

besluta 

att1 föreslå att partiet föreslår en utredning kring hur man skulle kunna 

öppna upp för hemundervisning baserad på erfarenheter från 

andra länder och forskning 

Nina Dakwar, Tensta-Rinkeby 


BILAGA TILL MOTION 22 

Dokument med sammanfattning av australiensiska forskningsstudier på hemundervisning (2012) (25 

sidor) http://www.home-ed.vic.edu.au/wp-content/uploads/2012/08/SUMMARY-OF-AUSTRALIAN- 

RESEARCH-ON-HOME-EDUCATION-2012.pdf 

Sid. 7 Student Views of Home Education: 

“Students have generally reported positively about home education. Comments about missing peers at 

school were generally tempered by the benefits of being able to flexibly learn at their own pace. Self esteem 

appeared to be healthy among these students with a number of them crediting their own self image 

directly to their home education experiences.” 

Sid. 9 Use of Community Resources: 

“Parents use a wide variety of community resources. These include the use of libraries, clubs, tutors and 

specialist classes as well as relevant excursions.” 

Exempel på tidigare diskussioner i frågan om hemundervisning: 

2011-09-13 Debattörer från Ung Liberal, Centerpartiets Ungdomsförbund och Grön Ungdom 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hemundervisning-bor-vara-tillaten_6514916.svd 

Riksdagsmotion 2012/13:Ub223 Annelie Enochson (kd) 

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Hemundervisning_H002Ub223 

Riksdagsmotion 2009/10:Ub273 Maria Kornevik Jakobsson, Karin Nilsson, (c ) 

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Ratten-till-hemundervisning_ 

GX02Ub273/?text=true 

322 




Motionären tar upp en rad viktiga frågor kring utbildning i vårt samhälle 

samt behovet av en flexibel och valfriskola. Förbundsstyrelsen delar motionärens 

uppfattning att personer bör få välja mer flexibel skolalternativ. 

Målet måste vara att den enskilda eleven får fler möjligheter att anpassa sin 

utbildning efter behov. Det är även viktigt att all hemundervisning sker med 

beaktande av den värdegrund som uttrycks i skollagen. 

Vad gäller distansundervisning ser Förbundsstyrelsen det som positivt att det 

finns lokala alternativ vilket kan vara en framkomlig väg i vissa glesbygdsområden. 

Motionärens förslag till åtgärder riktar sig till olika aktörer i samhället. Till 

riksdagen vad gäller tillämpning av distansundervisning och hemundervisning 

samt såväl till kommuner vad gäller att underlätta vardagen för eleverna. 


att anse motionerna 21 och 22 besvarade med det av förbundsstyrelsen 

anförda. 


MOTION 23 

PROGRAMMERING BORDE VARA ETT OBLIGATORISKT 

MOMENT I GRUNDSKOLAN (ÅK 1–9) 

Flertalet av de elever vi möter i dagens skola är s.k. digitala infödingar. Den 

svenska grundskolan erbjuder tyvärr dock inte idag möjligheten till att lära 

sig programmering i den utsträckning som många skulle önska. Det kan 

allvarligt hämma intresset för programmering i kommande studier. Det 

kommer att bli alltmer nödvändigt så efterfrågan på programmerare ökar på 

arbetsmarknaden både hos företagen och inom det offentliga. 

Programmering är en av grundpelarna i den tillväxt som sker idag i den 

industrialiserade världen. Om vi i Sverige ska kunna behålla och stärka vår 

konkurrenskraft måste vi ha fler kunniga programmerare. Får vi det får vi 

också fler entreprenörer inom programmering som kan skapa framgångsrika 

företag. En väg är att införa programmering som ett naturligt inslag i grundskoleutbildningen. 

Allt fler arbeten skapas idag inom IT-sektorn och efterfrågan på utbildade 

programmerare ökar. S.k. ’’human-computer’-interaktion” i teknikspråk 

syftar till interaktion mellan en dator och en användare. Det har blivit en allt 

viktigare del i vår vardag. 

Idag väljer cirka 30 procent av alla gymnasieelever i första året ett yrkesförberedande 

program och övriga väljer studieförberedande program. Dock 

erbjuder långt ifrån alla program kurser inom programmering. För att kunna 

möta den ökande efterfrågan av programmerare på arbetsmarknaden krävs 

att man i högre grad introducerar elever till programmering redan i grundskolan. 

De flesta associerar ofta programmering som en ren industriell företeelse i 

syfte att öka produktiviteten. Idag är det oftast dock så att redan befintliga 

datorapplikationer inom t.ex. service och handel ständigt behöver anpassas 

till sin miljö, användningsområden och efter sina användare. Här spelar 

programmeraren en mycket stor roll. 

324 


För att skolan ska kunna vara en plats för elevers kunskapsutveckling, måste 

den integrera dagens medielandskap i undervisningen och förhålla sig konstruktivt 

till de mediakulturella förändringarna. Våra lärare måste också ha 

den nödvändiga kompetensen för att navigera i det digitala landskapet. Först 

då kan skolan spela en avgörande roll för elevens lärande d.v.s. elevernas 

tänkande, kunskapsinhämtande och identitetsskapande. 

Därför är det viktigt att skapa ett intresse hos eleven för programmering och 

dess användningsmöjligheter. Det är först när intresset väckts som eleven 

blir motiverad att läsa programmering på högre nivå i gymnasiet och i övriga 

utbildningar. Delmomentet programmering i ämnet teknik är således en 

slags introduktionskurs med inslag av praktiska arbeten där eleven lär sig att 

skriva i olika programspråk. 

Eleven skall även ha en möjlighet att i de praktiska momenten lära sig att 

koda enklare applikationer. Här bör ske en kraftsamling från skolan och 

lärare. Det handlar om attityder till och värderingar om internet och de 

möjligheter den digitala världen erbjuder. 

Ett exempel på ett land, som redan i dag ligger långt framme när det gäller 

programmering är Estland. Här verkar man ha insett värdet av att höja 

kompetensen genom att införa ett nytt utbildningsprogram som lär alla 

elever programmering. Lärare utbildas och it-företag involveras för att ge en 

så kvalitativ undervisning som möjligt. Sverige riskerar att halka efter! 

Det krävs en omfattande satsning i skolan på programmering, redan i de 

tidiga årskurserna. Låt oss se det som ytterligare ett språk vid sidan av modersmål. 

Med anledning av ovanstående hemställer vi att stämman beslutar 

att verka för att staten borde implementera programmering som obli- 

1 

gatoriskt delmoment i ämnet teknik i alla svenska grundskolor. 

att att skicka motionen vidare till den Moderata riksdagsgruppen för 

2 

kännedom 

skicka motionen vidare till Moderaternas partistämma. 

att 3 

Cecilija Simic Rihtnesberg, Enskede-Årsta och Jean-Robert Nino, Kista 



MOTION 23 

Motionären framför i sin motion att moderaterna ska verka för att staten 

inför programmering inom ämnet teknik i undervisningen på grundskolan 

för att stärka elevernas möjligheter till fortsatta studier inom IT-området. 

Moderat utbildningspolitik kännetecknas av att skolan ska fokusera på 

kunskapsuppdraget och det handlar bl.a. om att ge både elever och lärare 

möjligheter att använda it i undervisningen. Ny teknik ska integreras i skolan 

precis som på andra moderna arbetsplatser. 

Undervisningen i ämnet teknik har som målsättning att eleverna utvecklar 

sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera 

sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till 

att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska 

utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. 

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper 

om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika 

uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna 

utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov 

med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna 

tekniska idéer och lösningar. 

Vilka pedagogiska verktyg och hjälpmedel som används i skolan för att nå 

målen är det däremot upp till lärarna och rektorerna att avgöra, så länge de 

stärker elevresultaten. Utifrån kursplanerna är det upp till varje skola att 

forma undervisningsinnehållet. 



326 


MOTION 24 

KVALITET OCH UTBILDNING INOM VÅRD OCH OMSORG 

FÖR ÄLDRE 

En åldrande och vital befolkning efterfrågar i kunskapssamhället nya kvalitativa 

lösningar för vård, omsorg och boende. Många klarar sin vardag själva 

eller med mindre insatser från samhället. Så småningom växer vårt behov av 

vård och omsorg. I dag finns både offentliga och privata aktörer inom dessa 

verksamhetsområden. Det finns i dag många goda exempel på verksamheter 

men också ett antal ”skandaler” där omvårdnaden varit bristfällig och ibland 

riktigt dålig. Oftast kan dessa missförhållanden kopplas till bristande kunskaper, 

värderingar, bemötanden och ledarskap. 

I Nätverk Äldres seminarier har framkommit krav på bättre ledarskap och 

medarbetarskap, utbildning, karriärvägar samt kompetenshöjande insatser. 

Även utbildningar med varvad teori och praktik är av intresse att utveckla. 

En höjning av statusen för de som arbetar inom omvårdnadsyrket har också 

efterlysts. Som vårdgivare är det också angeläget att kunna erbjuda välutbildad 

personal. 

Upphandling, genomförande och kvalitetskontroll hänger samman för att 

kunna erbjuda den enskilde individen god omsorg. Det är glädjande att 

resultatet Nöjd kundindex har ökat i Stockholms stad. Det finns en konflikt 

inbyggd i hur man bäst använder skattemedel när det gäller kvalitetskontroll. 

Utvecklingen i samhället har inneburit förändringar till en mer komplex 

värld med många fler parametrar att ta hänsyn till. Det får aldrig bli så att 

kontrollsystemen blir överordnade den operativa verksamheten. I ett systemteoretiskt 

perspektiv måste fokus vara individen och inte som en kollektiv 

likvärdig grupp. 

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknade att stämman 

beslutar 

att bifalla motionen 

1 

att kommunen ges i uppdrag att arbeta för att utbildningsnivån för 

2 

medarbetare är lägst gymnasieutbildning med adekvat innehåll för 

Vård och Omsorg 


att 3 

att 4 

att 5 

328 

en särskild akademisk grundutbildning inom ledarskap för Vård 

och Omsorg inrättas 

attraktiva påbyggnadsutbildningar lanseras för karriärutveckling 

inom vårdyrket 

tillsätta en utredning som utvecklar metoder för god kvalitet utifrån 

individperspektiv 

Helena Bonnier, Oscar Södra, Lars Edvall, St: Göran, Anita Lundin, Brännkyrka, 

Birgitta Persson, Brännkyrka, Ulf Bourker Jacobsson, Oscar Södra, Birgitta 

Thulin, S:t Göran, Maria Hagbom, Bromma, Siv Hallqvist, Bromma, Thomas 

Linn, Engelbrekt, Thomasine Mannerfelt, Engelbrekt 

Nätverk Äldre 

Styrelsen för Brännkyrka har ställt sig bakom motionen vid styrelsemöte 20/3- 




MOTION 24 

Motionärerna tar upp en viktig framtidsfråga. Att locka fler till att studera 

och arbeta inom omsorgsyrket är centralt för att kunna ta ansvar för Stockholms 

välfärd framöver. SKL har visat på att rekryteringsbehovet till välfärdsyrken 

kommer att öka med 420 000 över hela landet åtta år framåt. 

Moderaterna i Stockholm stad har inte befogenhet att uppdra åt Stockholm 

stad att fatta beslut, såsom att införa en särskild grundutbildning. Däremot 

är det centralt att vi utpekar samhällsproblem och politiska förslag som 

Moderaterna ska verka för inom politiska församlingar. Förbundsstyrelsens 

proposition om äldreomsorg behandlar brett frågan om hur fler unga ska 

attraheras av omsorgsyrket. 




MOTION 25 

VI MÅSTE FÖREBYGGA VÅLD I VÅRA SKOLOR 

Våld är brist på kunskap 

Hur ska vi förbyggande mot våld och kränkande särbehandling? Ett av 

målen som skolan har och som står inskrivet i Läroplanen i 2:1 kring normer 

och värderingar är att skolan ska arbete med frågor som rör kränkande särbehandling 

men skolinspektionen har visat att 7 av 10 skolor, inte arbetar alls 

med dess viktiga frågor. Hur ska barn/ungdomar då lära sig detta? Det som 

ofta blir kvar är internet eller kanske andra vänner. För hemma pratar man 

inte om dessa frågor. 

Men jag har ett förslag hur man kan förebygga våldet genom att använda sig 

av Akta Huvudet. Akta Huvudet är en del av Hjärnkraft och en del av deras 

förebyggande arbete, Akta huvudet har varit ute i skolor sedan 2010 och 

pratat diskuterat och framför allt lyssnat på skolelever för att få ungdomar 

själva att tänka till kring dessa viktiga frågor. 

Syftet med Akta Huvudets är att genom ett heltäckande antivåldsprogram i 

skolor förebygga och förändra beteenden och attityder till brutalitet bland 

ungdomar. Akta Huvudet vill ruska om och bygga upp sunda värderingar 

hos elever i grundskolan och på gymnasiet. 

Akta huvudet har genom enkäter, efter två dagars skolprogram, frågat ungdomarna 

om de lärt sig något under dessa två skoldagar? Till svar är att över 

80 % har lärt sig något och förändrat sin syn, på våld, civilkurage och vittna. 

Varför ska man då satsa på förebyggande arbete i skolorna JO för att våldet 

kostar väldigt mycket pengar. 

De totala kostnaderna för en enskild våldshändelse med offer, förövare, 

vittnen och anhöriga kan långsiktigt uppgå till 75 miljoner kronor. Samhällets 

nota för ett offer som drabbas av invalidiserade skador kan uppgå till två 

miljoner/år eller mer. Livslånga men kan medföra utgifter mellan 40 och 50 

miljoner. (Vad kostar våldet Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog 2012). 

330 


Kan Akta huvudet genom sitt två dagars skolprogram få ungdomar att förstå 

våldets konsekvenser så har samhället sparat mycket pengar, människoliv och 

men framför allt ett tryggare samhälle. 

”Under alla dessa år som jag har gått i skolan har jag egentligen aldrig blivit 

särskilt påverkad riktigt djupt av något som någon har föreläst om men dessa två 

dagarna har varit helt annorlunda. 

Aldrig någonsin innan i mitt liv har jag blivit så påverkad och tagen av det som 

jag har fått ta lärdom av. 

Man fick lära sig så mycket nya saker och alla filmer, föreläsningar och diskussioner 

var gripande rätt in i själen. 

För första gången på alla dessa år var det en organisation som var ute bland oss 

elever och talade om våldet och dess konsekvenser”. 

Elev 15 år från Falkenberg 

Med anledning av ovanstående hemställer jag att stämman beslutar 

att ställa sig bakom ovanstående motion för att förebygga våld i 

1 

skolan. 

stämman beslutar sända motionen vidare till partistämman 

att 2 

Hans Breismar, Brännkyrka 


MOTION 26 

MINSKNING AV MOBBNING I SKOLOR MED HJÄLP AV 

OLWEUSPROGRAMMET 

Bakgrund/Motivering 

Mobbning är: ”negativa handlingar av en eller flera personer, mot en eller 

flera personen, upprepat över tid och där det råder ett ojämlikt maktförhållande 

mellan parterna”, säger Dan Olweus som är professor vid universitet i 

Bergen, Norge. Professor Dam Olweus har skapat ett program mot mobbning 

som kallas för Olweusprogrammet. Detta program är antimobbningsprogram 

som bygger på att skolpersonalen agerar genom samarbete, lära 

eleverna varför man inte ska mobba och dessutom hålla föräldrarna informerade. 

Efter utbildningen blir inte skolan vaccinerat mot mobbning. Programmet 

är till för att minska antal mobbning genom att låta skolpersonalen agera 

tidigare. Flera länder som Norge, Island, USA, Tyskland och Australien har 

använt Olweusprogrammet. Resultatet visar en minskning av mobbningen 

på ca 30–50 %. Vissa skolor har fått en minskning över 50 %. Sollentuna 

kommun har även tillämpat Olweusprogrammet och har fått goda resultat. 

Den som blir mobbad i längre än ett år får senare i livet svårigheter med 

familjebildning, arbetsmarknaden och dålig självkänsla och fler besök till 

psykiatriker. Däremot ca 25 % av dem som mobbar har haft kontakt med 

kriminalvården vid 25-årsåldern. År 2004 gjordes en undersökning i Stockholm. 

Undersökningen handlade om mobbare ungdomar mellan 15–19 år. 

Cirka 89 % av dessa ungdomar hade också begått andra brott. 

Process 

Dan Olweus menar att de vuxna i skolan som ska förebygga mobbningen 

måste ta ansvar. Skolpersonalen ska under tre terminer delta i kurser inom 

Olweusprogrammet. Där man deltar i föreläsningar och samtalhandlingsgrupper 

i 90 minuter. Kurserna ska hållas varannan vecka. Utbildningen är 

till samtliga skolpersonal, dvs. pedagoger, skolsköterska, vaktmästare osv. 

332 


De fyra viktigaste reglerna inom Olweusprogrammet är: 

• Vi skall inte mobba andra 

• Vi skall hjälpa den som blir mobbad 

• Vi skall hjälpa sådana som ofta går ensamma att vara med i leken 

• Om vi vet att någon blir mobbad skall vi säga till en vuxen hemma och 

i skolan. 

Dessa regler ska dessutom vara synliga i varje klassrum och korridor mm. 

Varje elev från förstaklass ska kunna förstå dessa fyra regler. Varje klass ska 

varannan vecka i sitt klassråds prata om mobbning, spela rollspel, diskutera 

utifrån bilder och filmer osv. 

Lärarna ska ca en gång per månad prata om mobbning i arbetslaget. Man 

ska också prata om mobbning på personalmöten ca två gånger per år. Eleverna 

ska en gång per år fylla i en enkät som mäter förekomsten av mobbning 

på skolan, men också vilken typ av mobbning, samt vart mobbning sker. 

Testprojekt 

Det vore utmärkt om vi fick använda Olweusprogrammet och skaffar en 

stark grund för våra skolor. I dagsläget använder flera skolor sina egna sätt 

till att bekämpa mobbningen. Man kanske kan tycka att detta låter bra att 

skolor får styra enligt egen omständighet och det håller jag med om, men 

varje skola ska fortfarande ha en stark grund mot mobbning som kan få 

stöd av och vara säker på dess effektivitet. Vi behöver en ram som ska vara 

standard och går att använda i alla skolor. En tydlig struktur som visar hur 

mobbningen kan bekämpas. Självklart ska den skola som har speciella villkor 

få skapa en egen antimobbnings program som är mest lämpligt för dem, 

men det ska fortfarande förutsättas och utformas utifrån grunden, nämligen 

Olweusprogrammet. En stark grund kan göra svenska skolor mycket 

mer stadigare i mobbningsfrågor. För att skaffa ett underlag på hur effektivt 

Olweusprogrammet är så föreslår jag ett testprojekt. Testprojektet innebär 

att applicera Olweusprogammet i vissa skolor i Stockholm. Ifall projektet 

gav ett givande resultat då kan vi öka successivt antal skolor som får använda 

programmet. 


Jag föreslår förbundsstämman besluta 

att1 ställa sig bakom förslaget att Olweusprogrammet godkänns att 

tillämpas på test nivå på vissa skolor i Stockholm 

att2 om testet med Olweusprogrammet ger bra resultat i Stockholm, 

att moderaterna på nationell nivå tar initiativ till att tillåta fler 

skolor applicera programmet 

att3 Moderaterna i Stockholms stad sänder motionen vidare för behandling 

på kommande partistämma. 

att4 Moderaterna i Stockholms stad sänder förslaget vidare för behandling 

i partistyrelsen 

Aras Amin, Tensta-Rinkeby 

Med stöd av Tensta-Rinkebymoderaternas styrelse. 

334 




Arbetet mot mobbning och kränkande behandling är centralt i den svenska 

skolan. Motionärererna beskriver de allvarliga konsekvenser mobbning kan 

få och hänvisar bland annat till den forskning som utförs på området av Dan 

Olweus samt föreslår staden att använda sig av programmet Akta Huvudet. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens verklighetsbeskrivning och vill påpeka 

att Moderaterna i Stockholm i många år varit mycket tydliga om att skolorna 

i Stockholm måste använda evidensbaserade program i arbetet mot 

mobbning. 

Det finns många, i sig, välvilliga program som förespråkas där Akta Huvudet 

och Friends kan vara exempel – men det duger inte. Det finns till och med 

forskning som tyder på att den typen av metoder faktiskt är kontraproduktiva 

– de kan leda till mer mobbning i stället för mindre. 

I Stockholms skolor används redan den evidensbaserade Olweusmetoden, 

helt i enlighet med de riktlinjer kommunfullmäktige och utbildningsnämnden 

fastlagt för skolornas arbete mot mobbning och kränkande behandling. 


att avslå motion 25, 

att anse motion 26 besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda. 


MOTION 27 

KLASSRUMSDESIGN PÅVERKAR INLÄRNINGEN I SKOLAN 

Forskning visar hur klassrums design kan påverka elevers inlärning; Det har 

säkert inte undgått någon alla skriverier, debatter och diskussioner om skolans 

kvalité, svenska elevers dåliga skolprestationer, stora klasser, behörighet 

i olika ämnen, lärarbehörighet, att välja rätt skola, betyg av alla sorter och 

mycket annat. Listan är lång med alla idéer från politiker, lärare, experter 

och föräldrar. 

Ny internationell forskning visar att många svenska skolreformer inte föregåtts 

av utvärderingar utan baserats på mer eller mindre rimliga teorier som 

lanserats som sanningar (enligt Knut Sundell docent i psykologi, chef för 

enheten Evidensbaserad praktik vid Socialstyrelsen, Sven Bremberg med dr 

och docent i socialmedicin, avdelningschef för Barn och ungdomars hälsa 

vid Statens Folkhälsoinstitut, Martin Karlberg doktorand, Institutionen för 

didaktik vid Uppsala universitet). 

Det är ett problem och i väntan på svensk forskning rekommenderas att tilllåta 

internationella utvärderingar. Moderaterna ska visa vägen om vikten av 

forskning, utvärdering och andra intressanta studier som påverka skolan och 

elever. 

Som designer blev jag mycket intresserad av en ny forskning som gjordes i 

England förra året. Forskningen visar att klassrumsdesign har betydelse för 

elevers inlärning. Med tanke på alla andra idéer och metoder för att förbättra 

skolans och elevinlärning kan vi med denna forskning lägga uppmärksamhet 

på vad som pågår i ett klassrum och hur de är designade. Denna forskning 

har publicerats i tidningen Building and the Environment (120916). 

Det är en pilotstudie som är gjort av University av Salford and Architects, 

Nightingale Associates. Man upptäckte att klassrumsmiljö kan påverka barns 

lärande, utveckling och prestationer under ett helt år med 25 %. 

Lite kort om hur man gick tillväga: 

Undersökning gjordes i sju grundskolor och i 34 klassrum med olika inlärningsmiljöer 

och olika åldersgrupper. Studien baseras på två olika undersök- 

336 


ningslinjer. Den första var att samla data from 571 elever, så som ålder, kön, 

kunskapsnivå i matematik, läsning och skrivförståelse i början och slutet på 

året. 

Det andra utvärderade den holistiska klassrumsmiljön med olika designparametrar 

så som klassrummets orientering, dags ljus, buller, temperatur, 

luftkvalité, rummets flexibilitet, förvaringsutrymmen, organisering och 

användning av färger. 

Denna holistiska bedömning inkluderar både klassrumsdesign och användningsfaktorer 

för att identifiera vad som utgör en effektiv lärande miljö. 

Märkbart är att 73 % av olika elevers uppförande i ett klassrum beror på 

skolbyggnadsmiljöfaktorer som kunde beräknas i den här undersökningen. 

Det har konstaterats nyligen att när man placerar ett genomsnitts elev i en 

mindre effektiv klassrumsmiljö kan det påverka deras lärande utveckling så 

mycket som genomsnitts utveckling under ett helt år. 

Moderaterna bör inrätta en grupp för att kunna ta del av forskningen på 

djupet och börja implementera det på en del av landet för att kunna bedöma 

resultatet. Jag som designer och Moderat vill vara med i den gruppen. 


att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att nya skolreformer bör 

1 

föregås av kontinuerlig utvärdering. 

att Moderaterna i Stockholms stad tar del av forskning som gjorts i 

2 

England som visar på att inlärningen påverkas positivt beroende av 

klassrumsdesign. 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att i väntan på svensk forsk- 

3 

ning rekommenderas att använda internationell forskning och 

utvärderingar gällande klassrumsdesign. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att tillsätta en arbets- 

4 

grupp vars syfte är att utreda om forskningen kring klassrumsdesign 

påverkar inlärningen. 

Nazdar Dylan Fransson, Hedvig Eleonora 



MOTION 27 

Motionen behandlar en av fler viktiga frågor som påverkar utbildningen och 

elevernas studieresultat. Förbundsstyrelsen menar att utbildningsansvariga, 

såväl inom skolförvaltningar som politiker, bör ta intryck av all seriös forskning 

i syfte att förbättra och utveckla elevernas undervisning men anser att vi 

inte politiskt ska uttala oss om enskilda forskningsprojekt. 



338 


MOTION 28 

AVSKAFFA KAMPANJFÖRBUDEN 

Moderata Ungdomsförbundets stadgeenliga mål är att vinna unga människor 

för den samhällssyn som Moderata Samlingspartiet företräder. Det ändamålet 

uppnås genom opinionsbildning i många olika former: skriva debattartiklar 

och insändare, verka i sociala medier och göra utspel med genomslag 

i nyhetsmedia. Den viktigaste och mest effektiva formen är det personliga 

mötet. För ungdomsförbundet är kampanj i skolan därför angeläget och 

förbudet mot det samma mycket problematiskt. 

Såväl Moderata Samlingspartiet som Moderata Ungdomsförbundet betonar 

vikten av kampanjer. Moderaterna satsade under valrörelsen 2010 stort på 

dörrknackningskampanjen som ett sätt att nå många medborgare för samtal. 

För Moderata Ungdomsförbundet är skolan den naturliga platsen för att 

åstadkomma samma sak, att nå unga människor med moderata budskap. Att 

många rektorer förbjudit politiska partier att närvara på skolor är således ett 

stort problem. Vid en rundringning som Moderat Skolungdom i Stockholm 

gjort i december 2011 nekade 94 av 95 skolor kampanj. 

Den huvudsakliga anledningen till dessa förbud är en oro för att Sverigedemokraterna 

och extremister kan dyka upp och i rättvisans namn kräva att 

få närvara vid sidan av de stora förbunden. Tanken är god: man vill värna 

demokratin. Men i själva verket utsätts demokratin för stora risker. 

Den senaste World Values Survey-undersökningen som presenterades i fjol 

visade att hela 26 procent av svenska ungdomar mellan 18 och 29 år tyckte 

att det vore ”ganska eller mycket bra” om Sverige styrdes av en diktator. 19 

Denna föreställning är ett direkt hot mot demokratin. 

Demokratin kan aldrig tas för given, den måste vinnas för varje generation. 

Det är inte tillräckligt att bara i undervisningen förmedla kunskap om 

demokratiska värden. Inte heller räcker det att, som vissa skolor gör, hänvisa 

till en enda dag under året då de politiska partierna är välkomna. Det krävs 

19 http://www.dn.se/debatt/demokrati-inte-sa-viktigt-for-dagens-unga-svenskar 


mer. Läroplanen är samtidigt tydlig med att skolan har ett brett demokratiuppdrag. 

I detta ingår, står det i läroplanen, att samverka med omvärlden. 

Därtill har Skolverket klargjort att de politiska ungdomsorganisationerna är 

särskilt viktiga. 

Skolverket gav 2010 ut rapporten Politisk information i skolan i syfte att ge 

direktiv om vilka som hur, var och när får kampanja på en skola. Rapporten 

betonar vikten av demokrati och dess beroende av möten och dialoger. Samtidigt 

öppnas det upp för att skolor kan neka kampanjer. Det är dock något 

som måste ske med restriktivitet, exempelvis är det rimligt att neka eller 

avbryta en kampanj som uppenbart kommer att störa ordningen eller undervisningen 

på skolan. Att ha ett totalförbud eller rutinmässigt neka kampanjer 

är inte godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Dessutom motarbetas 

många unga av skolledningar i frågan om att bedriva en politisk förening 

knuten till skolan. Enligt Regeringsformen (RF) 2 kap. Grundläggande fri- 

och rättigheter 1 § har alla medborgare rätt att sammansluta sig med andra 

för allmänna eller enskilda syften. Alla elever i grund- och gymnasieskola har 

således rätt att bilda föreningar, men tyvärr ser vi att vissa föreningar kvävs 

av sina skolor. Utan rätt till att kunna nyttja skolan eller det eftergymnasiala 

lärosätets lokaler, går det inte att bedriva en föreningsverksamhet. Syftet med 

en politisk skolförening är att kunna bilda opinion bland människor omkring 

sig. Med affischerings- och kampanjförbud för dessa föreningar, verkar 

rektorer anse att grundlagen med föreningsfrihet uppfylls bara föreningarna 

finns nedskrivna på ett papper. Detta är ett allvarligt slag mot demokratin. 

Med anledning av ovanstående föreslås stämman besluta att 

att Stämman antar motionen som sin egen 

1 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att det är av demokratisk 

2 

vikt att politiska ungdomsförbund tillåts att kampanja på skolor 

och eftergymnasiala lärosäten 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att politiska kampanjer 

3 

tillåts arrangeras på alla skolor i Stockholm län 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att politiska föreningar 

4 

ska få bildas och bedriva verksamhet på Stockholms skolor och 

eftergymnasiala lärosäten 

MUF i Stockholms läns distriktsstämma 18–19 februari 2012. 

340 



MOTION 28 

Frågan om de politiska ungdomsförbundens kampanjtillstånd på skolor är 

en viktig demokratisk fråga. 

Många rektorer väljer idag att stänga skolorna för de politiska ungdomsförbunden 

av rädsla för Sverigedemokraterna. Vi har förståelse för att rektorer 

och lärare oroar sig för odemokratiska krafter och aktiviteter som stör 

ordningen på skolan. Men vi tror, precis som motionärerna påpekar, att det 

är fel väg att gå. Det är genom debatt och öppenhet som vi bäst bemöter 

främlingsfientligheten. Vår inriktning bör alltid vara att värna om öppenhet, 

samtal och delaktighet snarare än att stänga ner det demokratiska samtalet. 

Politisk opinionsbildning kan ske i många olika former. En av de viktigaste 

formerna är troligtvis det personliga mötet. Förbundsstyrelsen delar motionärernas 

uppfattning om att för ungdomsförbunden är kampanj på skolor 

det viktigaste forumet för att möta unga väljare. Dessutom är skolkampanjer 

ungdomsförbundens viktigaste källa till medlemsvärvning. 

I Stockholms stads budget för 2013 står det klart och tydligt att politiska 

ungdomsförbund ska välkomnas i stadens skolor för att främja dialog om 

samhällsfrågor. Nu gäller det att se till att beslutet följs. Samtalen ute på skolorna 

är en viktig del av den svenska demokratin och i processen att engagera 

medborgarna demokratiskt. 




MOTION 29 

VÄRNA STOCKHOLMS FRIA TEATERLIV OCH KREATIVA 

NÄRINGAR 

Bakgrund 

Tusentals stockholmare är verksamma inom Stockholms kreativa och konstnärliga 

näringar. Dessa näringar bidrar med bildning och underhållning, 

men de skapar också tillväxt och har en avgörande betydelse för stadens 

attraktionskraft. 

Med alliansregeringen bedrivs äntligen en kulturpolitik baserad på en insikt 

om de kreativa näringarnas betydelse. Kulturen ses inte längre bara som ett 

evigt stödområde utan som ett spännande tillväxtområde. Den här utgångspunkten 

ställer dock krav på hur offentligt ägda institutioner drivs inom 

dessa näringar. 

Snabb teknisk utveckling och nya konsumtionsmönster har skapat ett högt 

förändringstryck i den kreativa sektorn. Det är då viktigt att vara vaksam så 

att inte de offentliga institutionerna genom osund konkurrens hindrar fria 

aktörers möjligheter att växa, stå på egna ben och bidra långsiktigt till både 

tillväxt och bildning. 

Frågan är aktuell för de statligt ägda public servicebolagen som riskerar konkurrerar 

ut de fria mediebolagen överlevnadsförsök på webben. Ett liknande 

problem har även uppstått lokalt när Stockholms stadsteater i jakt på nya 

besökare valt en repertoar som närmat sig privatteatrarnas utbud. 

Stödet till Stadsteatern 

Stockholms stadsteater har haft en positiv publikutveckling vilket också lett 

till ökade biljettintäkter. Men trots ökade intäkter är teatern fortfarande till 

75 procent finansierad av skattebetalarna, varje biljett är subventionerad 

med 539 kr. Totalt erhöll Stadsteatern 270 miljoner kr i bidrag under 2012, 

50 miljoner kr från det statliga kulturrådet och 220 miljoner i koncernbidrag 

från Stockholms stadshus AB. 

342 


Stadens bidrag motsvarar cirka 250 kr per invånare. Kommunen lägger alltså 

motsvarande en biljett per invånare i koncernbidrag till teatern. En vanlig 

tvåbarnsfamilj har en tusenlapp innestående i Stadsteatern, oavsett om de går 

dit eller inte. Pengar som hade kunnat användas till annan kulturkonsumtion, 

om familjen fått välja själv. 

Utifrån ett idéperspektiv går det givetvis att ifrågasätta om kommuner (eller 

ens staten) överhuvudtaget ska äga och driva egna teatrar. Stockholms läns 

landsting, stadens andra stora bidragsgivare, har valt att inte driva verksamheter 

i egen regi eller i egenägda bolag, utan i huvudsak agera som bidragsgivare. 

När staden nu ändå driver en teater är det ett rimligt krav att det görs ansvarsfullt 

och med tydligt avgränsade kulturpolitiska mål samt att man visar 

varsamhet gentemot de fria aktörer som tvingas agera på marknadens villkor. 

Ett legitimt kulturpolitiskt uppdrag för en kommunal teater kan vara att 

bära vidare en bildningstradition eller ett levande kulturarv av särskilt konstnärligt 

eller kulturellt värde. Det kan också handla om att hjälpa fram unga 

talanger, nyskriven svensk dramatik eller lokala skildringar. Kort sagt, att erbjuda 

medborgarna en repertoar som inte redan erbjuds av de fria teatrarna. 

Merparten av Stadsteaterns mindre produktioner ligger också inom ramen 

för högt ställda kulturpolitiska mål. 

Men dagens vida ägardirektiv har också möjliggjort för teaterledningen att 

omvandla Stora scen till en av Stockholms dominerande musikalscener. 

Kostsamma rättigheter har köpts in från amerikanska förlag, publik lockats 

med hjälp av stora stjärnartister och starkt subventionerade biljettpriser. 

Detta riskerar att skapa en osund konkurrens gentemot andra teatrar och 

bidrar inte till en mångfald i teaterutbudet. 

Konkurrens på lika villkor? 

Förra årets stora musikalsuccé på Stadsteatern, De tre musketörerna, är ett 

egenproducerat exempel på en s.k. jukeboxmusikal som blivit allt vanligare 

på Broadway, i Londons West end och på privatteaterscenerna i Stockholm. 

En jukeboxmusikal bygger på att man runt en tunn intrig gör en greatest 

hit-kavalkad från pophistorien eller från ett enskilt band. Mamma Mia är ett 

exempel, Rock of Ages ett annat nu aktuellt exempel. 


Snittintäkten på Stadsteatern för De tre musketörerna var 289 kr per 

åskådare, vilket ungefär motsvarar vad den billigaste biljetten till Rock of 

Ages kostar. Snittbiljetten till Rock of Ages kostar runt 550 kr. Inte konstigt 

kanske att publiken strömmat till Stadsteatern. 

Med ett undantag var det bara genom musikaler som Stadsteatern konsekvent 

lyckades få fullsatt framför Stora scenen under 2012. Av de fyra mest 

intäktsbringande uppsättningarna på Stora scenen var tre musikaler. Dessa 

tre musikaler stod för 45 procent av Stadsteaterns biljettintäkter och närmare 

en tredjedel av publiken. 

Musikaler kan ha ett stort kulturellt värde och den här motionen försöker 

inte göra någon värdering av konstformen som sådan. Produktionskostnaderna 

för musikaler är dock betydligt högre än för talad teater. Det krävs 

fler skådespelare, en dyr orkester, mer bakgrundspersonal och sen ska de 

amerikanska rättighetsinnehavarna ha betalt, både up-front och procent på 

biljettintäkterna. 

Till skillnad från många andra städer har Stockholm alltid haft ett mycket 

levande musikalutbud genom det fria teaterlivet. Behovet av kommunalt 

subventionerade musikaler har aldrig framstått som direkt akut. 

En kommunalt driven teater borde vara inriktad på att utöka mångfalden. 

Det ter sig då märkligt att kommande säsong när skräckmusikalen Spök 

med Lena Philipsson går upp på Cirkus, har Stadsteatern valt att sätta upp 

skräckmusikalen Sweeny Todd med Peter Jöback. 

Företrädare för de fria privata teatrarna vittnar nu om att de får allt svårare 

att klara den här konkurrensen. Några producenter har gett upp, andra byter 

inriktning och satsar på billigare produktioner, t ex enmansshower med tvkändisar. 

Med 45 procent av omsättningen står det klart att Stadsteaterns inriktning 

på musikteater nu fått en sådan omfattning att det riskerar att störa eller till 

och med slå ut en fungerande och mycket viktig del av Stockholms kreativa 

och kulturella näringar. 

344 


Komplettera, inte konkurrera 

Stadsteatern ägs av Stockholms stadshus AB. Det är en koncern som huvudsakligen 

är inriktad på fastighetsförvaltning, markfrågor och därtill hörande 

service. Stadsteaterns verksamhet är väsensskild från koncernen i övrigt. 

Ägarstyrningen bli lätt lidande när ett bolags verksamhet så markant avviker 

från koncernen i övrigt vad gäller affärsmodeller, intäkter och konsumtionsmönster. 

Nu gällande ägardirektiven ger inte Stadsteatern tillräckligt tydliga kulturpolitiska 

ramar annat än att söka en större och yngre publik. Stadsteatern skulle 

kunna släppa fram Sean Banan på Stora scen utan att bryta mot direktiven. 

För att motverka detta krävs att ägaren, Stockholms stad genom Stockholms 

Stadshus AB, ger Stadsteatern nya ägardirektiv med ett tydligare kulturpolitiskt 

uppdrag där bildningsambition och konstnärlig kvalité lyfts fram. I 

uppdraget bör det tydligt framgå att Stadsteaterns roll är att komplettera 

utbudet från andra teatrar och bidra till ökad mångfald, inte konkurrera 

genom att kopiera det befintliga utbudet. Stadsteatern bör drivas med större 

varsamhet om det levande fria teaterlivet. 

Vidare vore det angeläget att utreda möjligheterna att på marknadsmässiga 

villkor öppna upp Stora scenen för fristående producenters föreställningar, 

på samma sätt som Svt sänder program från fristående produktionsbolag 

i sina kanaler. Det är ett modernt sätt att bedriva verksamheten på och 

fungerar bra för t.ex. Arenabolaget, som inte själv producerar de event som 

äger rum i Globen. Detta skulle frigöra resurser för Stadsteatern att fokusera 

på de mindre scenerna, där den konstnärliga nivån ligger närmare ett mer 

tydligt formulerat kulturpolitiskt uppdrag. 

Mot ovanstående bakgrund föreslås förbundsstämman besluta: 

att Moderaterna i Stockholms stad skall verka för att ta fram nya ägar- 

1 

direktiv från Stockholms Stadshus AB till Stockholms stadsteater 

AB, med ett tydligare uppdrag att komplettera, inte konkurrera, 

med det fria teaterlivet i Stockholm, 

att Moderaterna i Stockholms stad skall verka för att Stockholms stad 

2 

utreder möjligheterna att till marknadsmässiga villkor låta fristående 

produktionsbolag sätta upp produktioner på Stadsteaterns 

Stora scen, samt 


att 3 

346 

sända motionen till den moderata kommunfullmäktigegruppen 

för kännedom. 

Rickard Wessman, Hammarby Sjöstad 



MOTION 29 

Stockholm har de senaste åren utvecklats till centrum för flera kreativa 

mötesplatser, internationellt nav för vissa verksamheter och utveckling av 

spetskompetens inom olika kreativa näringar. Och de facto är många som 

verkar inom dessa kreativa verksamheter egna företagare som säljer sina 

tjänster och produkter i samverkan i kluster, egna verksamheter eller i avtal 

med det offentliga. Stadsteatern är också en medaktör och köper tjänster av 

både författare, skådespelare, musiker, scen/ljus/teknik och specialtjänster 

utöver det som görs av egen fast anställd personal. 

Synen på vad de offentliga institutionerna är och bidrar med är i motionen 

ganska föråldrad och inskränkt. De utgör ofta mötesplatser och möjliggörare 

för utveckling och stärker förutsättningarna för nya trender eller mönster att 

växa fram. Knappast en osund konkurrent. 

Stadsteaterns repertoar ska präglas av bredd och spets. Med det menas att det 

på Stadsteatern ska finnas något för alla Stockholmare. Då blir det kontraproduktivt 

att erbjuda en likriktad repertoar. Det finns ingen konstnärlig 

motsättning i att visa både pjäser som tilltalar både en mer initierad publik 

– t.ex. den nu aktuella Jag är vinden – eller en musikal. Det handlar i båda 

fallen om en berättelse. 

Om kulturinstitutioner ska fortsätta att vara angelägna offentliga institutioner, 

vars offentliga finansiering inte ifrågasätts, behöver de vara en angelägenhet 

för alla och inte stänga dörren för vissa genrer. Stadsteatern når andra 

grupper och de bygger relationer med besökare som tyvärr inte finns i en del 

andra aktörers besökssiffror. Teatern arbetar aktivt med att nå ovana grupper 

och särskilt den yngre publiken t.ex. genom scenen i Skärholmen, där det då 

är låga biljettpriser men heller ingen annan aktör. 

En institution som visar både breda och smala föreställningar tar bildningsarbetet 

på allvar. Det finns självklart en större benägenhet att gå vidare och 

bredda sitt teater-”gående” om man väl fått upp ett intresse för teaterkonsten. 

Det handlar hela tiden att sträva efter konstnärlig kvalitet – som inte 

heller är ett entydigt begrepp. Alla Stadsteaterns produktioner utgår ifrån 


ett konstnärligt ställningstagande. Och i den ambitionen utgör Stadsteatern 

en magnet för besöksnäringen i stort och kulturlivet i synnerhet. Teatern är 

också en samarbetspart, inte minst för de fria grupperna, på olika scener på 

teatern och i Parkteatern. 

Av Stadsteaterns direktiv framgår att teatern ska sträva efter en ökad egenfinansiering 

– här spelar musikalerna en viktig roll. Det är samtidigt viktigt 

att komma ihåg att de ca 75 mkr som Stadsteatern spelade in 2012 bidrar till 

att fler produktioner – och därmed fler arbetstillfällen – skapas. 

Den konstruktion som staden valt att finansiera teatern innebär att försäljning 

av fiberinfrastruktur, uthyrning av hus, markexploatering m.m. ger 

intäkter som ska beskattas, men genom koncernkonstruktionen med förlusttäckning 

av Stadsteatern minskas intäkterna före beskattning. Det är alltså 

inte ett bidrag till teatern, utan ett sätt att finansiera en kulturell institution 

och infrastruktur genom stadens kommersiella intäkter. Dessa koncern- 

tillskott står med andra ord för de uppsättningar som inte bär sig. Andra 

uppsättningar bär sig och har högre biljettpriser, men också högre kostnader 

t.ex. i rättigheter. Stadsteatern bidrar också med egna nyproduktioner av 

konstnärliga ledare av hög kvalitet, eller ger plats för nya och okända. Det är 

långa planerings- och produktionstider, så de konspirationsteorier som motionären 

för fram är orimliga, att Stadsteatern spionerar på privata produktioner 

och väljer att sätta upp egna snarlika. 

Om man ska erbjuda nyskriven, klassisk eller annan repertoar är en konstnärlig 

fråga som förbundsstyrelsen inte ser som en politisk smakfråga utan 

bör överlåtas till teaterns ledning utifrån en professionell och fri bedömning. 

Förbundsstyrelsen ser inte att det är politikens ansvar att styra i professionella 

ansvarsområden och inte heller att det ska vara en politisk ambition. 



348 


MOTION 30 

FÖR FLERA SKJUTBANOR 

Lövsta skjutbana ligger på gränsen mellan Stockholms stad (stadsdelen Hässelby 

villastad) och Järfälla kommun, men på andra sidan kommungränsen. 

Skjutbanan har legat där sedan 1930-talet. Så vitt jag har fått veta av väljare 

boende i vår stad som är aktiva skyttar på Lövsta skjutbana, har Järfälla kommun 

genom sin Miljö- och byggnadsnämnd ställt många krav på verksamheten 

på skjutbanan, krav som i viss mån är oförenliga. Skytteklubbarna 

som arrenderar marken av Järfälla kommun är rädda att Järfälla kommuns 

agerande skall leda till att verksamheten måste läggas ned. 

Det är av stor vikt att skjutbanor av detta slag får finnas och bedriva sin verksamhet 

utan alltför stora inskränkningar. Skytte är som sport lika stor som 

ishockey i antalet utövare (större om man ser till antalet föreningar eller tränings- 

och tävlingstillfällen), men ändå läggs skjutbanor ner på många håll 

i Stockholms stad och i Stockholms län. De senaste tjugo åren har banorna 

i Kaknäs (Stockholms stad), Järva (Stockholms stad), Tullinge (Botkyrka), 

Tomteboda (Solna), Barkarby (Järfälla), Kallhäll (Järfälla), Slammertorp 

(Järfälla), Myttinge (Värmdö), Torvalla (Lidingö), Össeby (Vallentuna), KA1 

(Haninge), Handen (Haninge), Sollentuna (Sollentuna) lagts ner utan att 

några nya tillkommit. 

Dessutom har banorna i Grimsta (Stockholms stad) och nämnda Lövsta belagts 

med nyttjanderestriktioner som omöjliggör skytte stora delar av veckan. 

Det fåtal banor som återstår i Stockholmsområdet är dessutom ofta inte 

tillgängliga med kollektivtrafik vilket försvårar för idrottsutövare som saknar 

egen bil att nyttja dem. 

Skytte har dessutom, till skillnad från många andra sporter, ett nyttigt syfte 

utöver själva rekreations- och motionsvärdet: på skjutbanor tränas också 

inför jakt. Det är självklart viktigt att jägare får bra träning, det är absolut 

nödvändigt ur såväl säkerhetssynpunkt som för en humant utförd viltvård 

vid jakt ute i skog och mark. 


Med anledning av ovanstående föreslår jag att Moderata samlingspartiet 

i Stockholms stad skall verka för 

att fler skjutbanor anläggs i Stockholm 

1 

att Stockholms idrottspolitik skall verka för en sund och säker utveck- 

2 

ling av sportskyttet i staden 

att skjutbanorna i Stockholmsområdet skall gå att nå med kollektiv- 

3 

trafik. 

Elias Granqvist, Hässelby 

350 



MOTION 30 

Förbundsstyrelsen ställer sig positiv till en mångfald av olika idrottsalternativ 

inom kommunens gränser. Vissa typer av idrotter ställer dock högre 

krav på sin omgivning, säkerhet och på bullernivåer. Att anlägga nya skjutbanor 

i Stockholm kommun är problematiskt, både ur plats, tillstånd-och 

miljöaspekter. Det är viktigt att befintliga idrottsanläggningar odlar och 

vårdar sina kontakter med sin omgivning, och att skyttet sker enligt gällande 

bestämmelser och tillstånd. Förbundsstyrelsen ställer sig därför positivt till 

den andra att-satsen, att Stockholm stad skall verka för en sund och säker 

utveckling av sportskyttet. 

Det finns ett flertal skyttebanor i Stockholms närområde för jägare, t.ex. 

Haninge och Huddinge jaktskytteklubbar. Båda kan nås med ett SL-kort genom 

att först åka pendeltåg och därefter byta till buss. Det är med andra ord 

redan idag möjligt att nå skyttebanor för Stockholmsbor, förutsatt att man är 

villig till en kortare promenad från bussen till skjutfältet. 


att avslå att-sats 1, 

att bifalla att-sats 2, 

att anse att-sats 3 besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda. 


MOTION 31 

AVSKAFFANDE AV DANSTILLSTÅND 

Det är hög tid att göra upp med resterna från det socialdemokratiska 

förbuds-Sverige. En sådan rest är kravet på danstillstånd. Enligt 2 kap. 4 § 

ordningslagen (1993:1617) måste krögare söka ett särskilt danstillstånd 

från polisen för att dans lagligt ska få förekomma på krogen. Om rytmiska 

rörelser till musik förekommer på en krog utan tillstånd riskerar krögaren att 

få böter. 

I dag har endast en av tio restauranger danstillstånd. Det behöver knappast 

påpekas att det extra regelkrånglet belastar företag i en bransch som redan 

har en tung administrativ börda. Ur ett större perspektiv urholkar samtidigt 

varje onödig lag rättsstatens auktoritet. Dans är inget samhällsproblem och 

bör heller inte i lagstiftningen behandlas som ett sådant. 

Förespråkarna för krav på danstillstånd betonar ofta ordning och reda. 

Dock finns redan tillräckligt med andra regler för att upprätthålla ordning. 

Kommunerna gör alltid en prövning av risken för ljud- och bullerstörningar 

innan serveringstillstånd ges till en krog. Likaså finns krav på hur många 

människor som får vistas i en lokal samtidigt. Krav på ett visst antal ordningsvakter 

är ytterligare ett exempel. Listan kan göras lång vilket gör det än 

mer absurt att krögare dessutom ska behöva ägna sig åt att jaga danstillstånd. 

Ett rikt och levande nöjesliv är något vi ska bejaka snarare än inskränka. Det 

gör Stockholm till en mer attraktiv stad samtidigt som det skapar arbetstillfällen 

– framför allt för ungdomar. Det är dags att slopa danstillståndet och 

låta både politiker och poliser ägna sig åt verkliga samhällsproblem. 

Stämman föreslås därför besluta 

att1 Moderaterna i Stockholms stad verkar för att kravet på danstillstånd 

avskaffas 

att2 Moderaterna i Stockholms stad uttalar att dans inte är ett samhällsproblem 

att3 Moderaterna i Stockholms stad verkar för en allmän översyn av 

den regelbörda som belastar krögare. 

352 


att 4 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att krogar får sätta sina 

egna öppettider. 

Sofia Fölster, MUF Nacka 


2012. 



MOTION 31 

Motionären tar i sin motion upp kravet på att tillstånd för dans på krogen, 

i enlighet med 2 kap. 4 § ordningslagen, måste ansökas om hos polismyndigheten 

och föreslår för stämman att besluta att Moderaterna i Stockholm 

verkar för att kravet på danstillstånd avskaffas. 

Under förutsättning att brandsäkerheten uppfylls och att det är möjligt att 

upprätthålla nykterhetskontrollen instämmer förbundsstyrelsen med motionären 

om att danstillståndet ska slopas och att det självklart ska vara möjligt 

att anordna dans, och att så kallad spontandans naturligtvis inte ska beivras. 

Många krogar har idag fler tillståndsblanketter än vad de har gäster. Det är 

alltifrån tillstånd för fettavskiljare till serveringstillstånd. Kontroller genomförs 

om säkerhetsföreskrifterna följs gällande antal personer i lokalen, 

brandsäkerhet och om reglerna för utskänkningstillståndet följs. Det är inte 

nödvändigt att avskaffa alla krav på tillstånd, men alla krav på tillstånd som 

inte är nödvändiga bör avskaffas. En allmän översyn av den regelbörda som 

belastar krögare kan vara ett led i att stärka Stockholms ställning som en stad 

med ett rikt och levande nöjesliv. 

När det gäller krogarnas verksamhet är de bl.a. föremål för regler och 

föreskrifter som har till syfte att främja en sund alkoholpolitik utifrån ett 

folkhälsoperspektiv. Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att detta är bra, 

men anser samtidigt att staden ska vara generös i sina bedömningar när det 

gäller öppettiderna utifrån tanken att även dygnetruntöppna krogar borde 

vara tillåtna på lämpliga platser. Det ska både vara lätt att få tillstånd och lätt 

att bli av med det om man inte sköter sig. 



354 


MOTION 32 

ÖSTERLEDEN OCH TUNNELBANA TILL NACKA 

Stockholm växer och för att regionen ska fortsätta växa behövs en väl 

fungerade infrastruktur. I dag drabbas offentlig sektor, företagare och vi 

medborgare av stora tidsförluster på grund av eftersatta vägnät och en dåligt 

fungerande kollektivtrafik. 

Bättre kommunikationer i österled gynnar inte bara de som bor i Nacka 

utan alla som bor i östra Stockholm som t.ex. Lidingö, Östermalm, Gärdet 

och Danderyd. 

Enligt beräkningar från NUTEK (nuvarande Tillväxtverket) kostar de uteblivna 

investeringarna i infrastruktur fem miljarder kronor per år i samhällsekonomiska 

förluster. 

Österleden eller Östlig förbindelse är en tänkt nord-sydlig sträckning som 

förbinder ringled i Stockholm öster om Gamla Stan, över eller under Saltsjön. 

Investeringarna i infrastruktur har under flera år varit mycket eftersatta och 

investeringsbehovet är därför stort. Men vissa investeringar är mer angelägna 

än andra däribland Österleden och tunnelbana till Nacka. 


Figur 1: Swecos förslag med leden och tunnelbana i samma tunnel. 

Österleden knyter ihop Södra och Norra länken till ringen runt Stockholm 

och behöver byggas nu. 


att Moderaterna i Stockholms stad uttalar stöd för Österleden 

1 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar stöd för tunnelbana till 

2 

Nacka 

MUF Nacka genom Axel Krottler 


2012. 

356 



MOTION 32 

Stockholms län växer i rekordtakt vilket ställer stora krav på en utbyggd 

och moderniserad infrastruktur och kollektivtrafik. Det är ett måste ifall 

Stockholmsregionen ska bibehålla sin attraktivitet och position som Sveriges 

tillväxtmotor. De senaste åren har miljardinvesteringar gjorts i det befintliga 

tunnelbanesystemet med renoveringarna av Farsta- och Hagsätragrenen och 

den planerade upprustningen av Röda linjen. Samtidigt behöver vi bygga ut 

det befintliga kollektivtrafiksystemet där en förlängning av tunnelbanans Blå 

linje till Nacka är en viktig pusselbit för att öka det kollektiva resandet i hela 

Stockholms län men också för att planerade arbetsplats- och bostadsområden 

ska få en fullgod kollektivtrafik. 

Regionens infrastruktur behöver också byggas ut. Österleden är en viktig 

ringled för att minska tung biltrafik i Stockholms centrala delar och Citybanan 

är ett bra exempel på hur spårkapaciteten genom innerstadens getingmidja 

avsevärt kommer att förbättras. 

I en växande region behöver vi underhålla, modernisera och bygga ut vårt 

gemensamma kollektivtrafiksystem och gatu- och vägnät för att Stockholm 

även i framtiden ska ha en välfungerande kollektivtrafik och en hållbar 

trafiksituation. 




MOTION 33 

BÄTTRE TRAFIKLÖSNINGAR HÖGST PRIORITERAT 

Vi i Norrmalmsföreningen har ett flertal gånger under 2012 och 2011 flitigt 

frågat personer som befunnit sig i vår stadsdel om vilken fråga de anser vara 

viktigast att lösa. Vi har genomfört 1146 dokumenterade väljarsamtal, där 

vi genom en enkät har intervjuat medborgarna. Av dessa har 769 stycken 

bott på Norrmalm och de allra flesta ville ha bättre trafiklösningar speciellt 

fler parkeringsplatser men frågor om stadsbyggnad och miljö fick också en 

betydande placering. 

Främsta önskemålen: 

• Att skapa fler parkeringsplatser 

• Att nattstädningen av parkeringsplatser upphör 

• Att skapa fler och säkrare cykelbanor 

• Att bygga tunnelbana till Hagastaden 

• Att Odenplan blir en vacker oas, med en piazza 

• Att bostadsbyggandet ökar 

358 


Fler parkeringsplatser 

Parkeringssituationen på Norrmalm är fullständigt oacceptabel. Stora 

mängder onödiga avgaser bildas och miljöproblemen ökar med försämrad 

luftkvalitet till följd av att bilägare tvingas köra flera varv för att hitta en 

parkeringsplats. I detta kaos måste, precis som enkätundersökningen tydligt 

signalerar, alla möjligheter som förbättrar situationen omgående prövas. Fler 

garage är nödvändigt. 

Byt nattstädning mot dagstädning 

Ett förslag som vi fått från flera boende på Norrmalm, enkelt att genomföra, 

är att gå tillbaka till dagstädning och lämna nattstädningen. Det frigör 

betydande mängd platser vid den tid då de flesta har störst behov av en 

parkeringsplats. 

Fler snedparkeringar 

Det finns flera gator som skulle må riktigt bra av att få snedparkeringar på 

ena sidan och på det sättet åstadkomma fler parkeringsplatser. Exempelvis 

på den del av Tegnergatan som idag är dubbelriktad mellan Västmannagatan 

och Upplandsgatan Om enkelriktningen från Dalagatan förlängs fram till 

Upplandsgatan och det samtidigt görs snedparkeringar på den högra(södra) 

sidan samt att den dubbelriktade cykelbanan från Dalagatan förlängs till 

Upplandsgatan. 

Låt Odenplan bli en vacker oas 

För norrmalmsborna är det viktigt att få vara med i processen och utformningen 

av Odenplan. Många känner oro att Odenplan endast kommer att 

bli en knytpunkt för olika trafikslag. Önskepunkter har lyfts att torget ska 

utvidgas till Gustaf Vasakyrkan och att därmed Odenplan tar form efter en 

italiensk piazza, ett stort torg med växtlighet, serveringar och torghandel. 

Byggnaderna på torget bör utformas i harmoni med omgivningens arkitektur 

så att Odenplan blir envacker helhet. 

Bygg tunnelbana till Karolinska 

Förläng tunnelbanan från Odenplan till Hagastaden och Karolinska Sjukhuset. 


Öka bostadsbyggandet 

Två fullsatta SL-bussar flyttar till Stockholm varje dag. Norrmalmsborna 

känner av bostadsbristen och vill att den tas på allvar samtidigt som de ställer 

höga krav på arkitektur och utformning av nya bostadsområden. En genomgripande 

omformning av kontorslokaler till bostäder är absolut nödvändigt. 

Fler och säkrare cykelbanor 

Helt nyligen har det beslutas om en cykelplan där flera nya cykelbanor 

planeras vilket är mycket bra. Om cykelåkandet skall öka på riktigt och 

prioriteras framför bilåkandet måste det vara enkelt och säkert att cykla. Det 

måste vara lätt att komma fram och lätt att hitta parkeringsplatser. Cykelbanor 

måste precis som trottoarer prioriteras i första ledet när städning och 

snöskottning skall utföras. 

Före 2006 gjordes ett digert arbete med att bygga väl fungerande cykelbanor 

i Stockholm. Tragiskt nog avstannade det under 2006 och har inte påbörjats 

igen förrän nu 2013. Olycksrisken är stor när halvfärdiga cykelbanor tvingar 

cyklister ge sig ut mitt bland tung trafik och ibland t.o.m. dela trottoarerna 

med gående när cykelbanan bara upphör. Skräckexempel är sträckan mellan 

Norra Bantorget och Centralen. 

Under 2008 motionerade miljögruppen om ökad cykling och om vikten 

av säkra cykelleder. Victor Ingmo MUF gjorde ett gediget arbete om hela 

problematiken runt cykelåkandet i Stockholm och hur pendlingen från 

förorterna skulle kunna förenklas så att man kunde ta sig in till eller igenom 

centrum på ett enkelt och bra sätt. 

Staden planerar nu efter 4 år enligt Victor Ingmos förslag att binda samman 

cykelleder från ytterstaden med innerstaden och det är bra. Vi vill precis som 

2008 att alla cykellederna ska förenas likt ekrarna på ett hjul inne i centrum 

och att dessa snabba genomfartsleder skall vara av stomkaraktär och målas i 

klara starka färger. 

På Sveavägen och andra gator i Stockholm är det vanligt att bilar står parkerade 

på cykelbanorna eller att banorna av annan anledning plötsligt bara tar 

slut. Detta ökar naturligtvis risken för cykelolyckor betydligt. Att godstran- 

360 


sporter måste kunna lämna av sitt gods är förståeligt, men att parkera sitt 

fordon på cykelbanan kan inte accepteras. 

Säkerheten att cykla dvs att alla cykelbanor håller absolut högsta kvalitet 

måste vara främsta målsättningen. Vi har lyssnat på Norrmalmsbornas önskemål 

och föreslår följande: 

Vi hemställer att förbundsstämman beslutar 

att1 att2 att3 fler parkeringsplatser ska skapas på Norrmalm 

nattstädning av parkeringsplatser ska bytas mot dagstädning 

tunnelbana ska byggas till Hagastaden och till Karolinska Sjukhuset 

att4 att5 Odenplan och Gustaf Vasakyrka ska bilda en piazza 

fler bostäder ska byggas på Norrmalm 

fler och säkrare cykelvägar ska byggas på Norrmalm 

att 6 

Moderata föreningen på Norrmalm 



MOTION 33 

Bättre parkeringslösningar är av stor vikt för att underlätta transporter för 

såväl boende som gäster i staden samtidigt som det är en viktig frihetsfråga. 

Det finns dock skäl att se kritiskt på bilen i en Storstad som Stockholm. 

Bilen skapar miljöproblem och den tar gatuutrymme i anspråk, vilket påverkar 

andra negativt, och utrymmet skulle även kunnat användas till större 

nytta för människor. Bilen skapar även trängsel och ger som följdverkning 

förseningar för exempelvis busstrafiken. Parkering på gatan bör därför på sikt 

vara prisledande i förhållande till parkering i garage. Stockholm Parkering 

bör användas som verktyg för att styra parkeringspolitiken mot ökad tillgång 

till parkeringsgarage. 

En annan typ av parkering som är en viktig del i ett mer attraktivt, grönt och 

miljösmart Stockholm med god framkomlighet är infartsparkeringar. Det 

är också ett effektivt sätt att ta till vara fördelarna hos de olika transportsätten. 

Lättillgängliga bytesmiljöer av detta slag är ett viktigt inslag i en grön, 

miljösmart och tillgänglig region. 

De infartsparkeringar som byggts i Stockholms län är alla ett resultat av 

ett nära samarbete med länets kommuner. Det senaste året har länet också 

växt allt mer i periferin, vilket ökat kraven på integrerade radiella trafiklösningar 

där cykel och bil utgör viktiga element. Infartsparkeringarna behöver 

kontinuerligt byggas ut då Stockholm växer med upp emot 30 000–40 000 

invånare per år. Goda anslutningar till stomlinjenätet är av stor vikt för ett 

ökat och mer tillgänglig kollektivt resande. 

Övergången till nattstädning med parkeringsförbud är något som förbundsstyrelsen 

varit skeptiska till överhuvudtaget. Informationen är dålig och olika 

tider gäller på olika gator. En samlad översyn behövs både när det gäller städning 

och den långsiktiga strategin för att komma tillrätta med situationen 

där garagen står tomma medan det är fullt på gatorna. 

Det är självklart att Hagastaden ska ha kapacitetsstark kollektivtrafik som 

klarar av att försörja alla dem som ska arbeta och bo i området eller besöka 

362 


Nya Karolinska universitetssjukhuset. Den lösning som väljs måste vara 

effektiv och passa in i det övriga trafiksystemet. Här är det viktigt att ta in 

alla aspekter innan det byggs ut kollektivtrafik. Två faktorer som är viktiga 

är hur det blir bäst för resenärerna och hur det ska finansieras. En aspekt är 

hur situationen ser ut idag och vad ännu fler resenärer i tunnelbanan skulle 

betyda för de centrala delarna av t-banan. 

Att bygga en avgrening från Odenplan till Hagastaden innebär att vart tredje 

tåg från Odenplan och västerut dras in för att trafikera den nya sträckan. 

Redan i dag är det trängsel framförallt i rusningstrafik. Att påstå att vart 

tredje tåg kan dras in är samma sak som att påstå att vi i dag kör med 30 % 

överkapacitet. Alla som reser där håller förmodligen inte med om det är på 

det viset. Då är det viktigt att fråga sig hur en till gren från Odenplan till 

Hagastaden löser trängselproblematiken, eftersom det rimligen leder till 

ännu fler resenärer i de centrala delarna av tunnelbanan. Fler resenärer på 

färre avgångar är en ekvation som inte går ihop. 

Dessutom beslutade Stockholms stad nyligen om markanvisningar för 850 

bostäder, 18 000 kvadratmeter handel och 8 000 kvadratmeter kontor – allt 

vid Brommaplan. Att i det läget dra in tåg är fel väg att gå. Med detta säger 

förbundsstyrelsen inte nej till tunnelbana till Hagstaden, men däremot behövs 

alla trafikslag om dagens och morgondagens behov ska mötas. Det ska 

vara rätt trafikslag på rätt plats, till rätt kostnad. 

Att Odenplan ska bli ett stort och vackert torg med serveringar, växtlighet, 

torghandel, vacker belysning och en central punkt i Vasastan – en Piazza 

Odenplan. Att förstora Odenplan på detta sätt gör det inte bara möjligt att 

åstadkomma ett vackert torg till glädje för alla som rör sig i denna del av 

staden utan förbättrar också möjligheterna för alla som ska byta här mellan 

buss och tunnelbana eller pendeltåg – eller spårvagn. 

Förbundsstyrelsen påtalar dock att möjligheten att stänga av Upplandsgatan 

framför Gustav Vasa kyrka tidigare utretts och påvisats och visat sig vara problematiskt. 

Dessutom skulle ett genomförande av idén att knyta ihop Gustav 

Vasakyrkans entrégård med Odenplan kunna påverka tidplanen för Citybanan 

negativt och innebära förlängda störningar för staden och invånarna. 

Men frågan om en piazza bör finnas med i den framtida trafiklösningen för Odenplan. 


Det ska finnas ett blandat utbud av olika boendeformer, såväl i innerstaden 

som i ytterstadsområdena. När det finns olika boendeformer att välja mellan 

i ett och samma område ökar valfriheten och det skapar dessutom möten 

mellan människor med olika bakgrund och i olika skeden av livet – något 

som berikar människors tillvaro. Stockholm växer så det knakar och prognoserna 

visar på en befolkningsökning på 30 000–40 000 personer per år. 

Inflyttningen ställer krav på nya bostäder för att möta efterfrågan. Målet 

är då givetvis att fler bostäder måste byggas för att möta och tillvarata den 

ökade inflyttningen. 

Cyklingen i Stockholm har ökat med 76 % de senaste tio åren. Många cyklar 

dagligen till jobbet eller skolan och allt fler upptäcker cykelns fördelar som 

transportmedel. I ett Stockholm som växer är det viktigt att politiken hjälper 

till att underlätta stockholmarnas vardagspussel genom att bidra till framkomligheten 

för alla trafikslag. För varje ärende eller arbetsresa som görs på 

cykel frigörs en plats på bussen, tunnelbanan, pendeltåget eller vägbanan. 

Det är viktigt att cykeln får förutsättningar att konkurrera med bil och kollektivtrafik 

på regional nivå. Den regionala cykelinfrastrukturen har i dag på 

sina håll väsentliga brister och präglas på samma sätt som väg- och spårinfrastrukturen 

av eftersatta underhåll och det behövs nyinvesteringar. Idag är 

trängseln stor i anslutning till kollektivtrafikknutpunkter och i tät stadsmiljö. 

En effektiv cykelparkering är liksom en effektiv bilparkering en viktig del 

av ”hela resan-perspektivet” och betydelsefull för cyklingens attraktionskraft. 

Genom en långsiktig och genomtänkt regional cykelplanering lägger vi 

grunden för en fortsatt attraktiv Stockholmsregion med nära till naturen och 

attraktiva boendemiljöer, ett gediget utbud av arbetstillfällen och ett attraktivt 

nöjesutbud. 



364 


MOTION 34 

TRAFIKSITUATIONEN I VÄSTRA STOCKHOLM – SÄRSKILT 

HÄSSELBY 

För ett parti som både tror på bilen som ett väsentligt och värdefullt inslag i 

människors liv och vardag och samtidigt är engagerat i vår tids miljöproblem 

finns mycket att göra i dessa frågor. Som moderater tror vi på ny teknik som 

en väg att handskas med miljöproblemen, på beskattning som styr användandet 

av privatbilar och yrkestrafik åt rätt håll utan att därför höja beskattningsnivån 

totalt och även på satsning på kollektivtrafik. 

En viktig åtgärd är att skapa jämnare och bättre flöden av trafik och där är 

Förbifart Stockholm en oumbärlig del för Stockholmsregionen. I avvaktan 

på Förbifart Stockholm har Brommaplan utvecklats till en mycket besvärlig 

trafikplats med köer till rondellen även vid andra tider än under rusningstrafik, 

då köerna är särskilt besvärliga. Detta hänger samman med att Brommaplan 

byggdes i en tid med helt andra förutsättningar och sedan dess har 

trafiken ökat väsentligen på ett sätt som då inte kunde förutses. 

Dessa problem förvärras ytterligare under kommande år. Trafiken till och 

från Mälaröarna ökar väsentligen till följd av ny bebyggelse. Vid själva Brommaplan 

tillkommer bostadsbebyggelse (900 lägenheter) som väsentligen 

kommer öka trafiken. Trafiken till och från Vällingby/Hässelby via Brommaplan 

och vidare mot Järvafältet kommer även öka till följd av ny bebyggelse. 

Den tunga trafiken på Bergslagsvägen har slutligen ökat kraftigt på 

senare år. 

Åtgärder beträffande trafikflödet vid Brommaplan har tidigare aviserats men 

inget har hänt. Ytterligare trafik på Bergslagsvägen kommer vidare att genereras 

av ny bebyggelse i ett flertal delar av Hässelby (och Vällingby) samt av 

tillkommande trafik från Viksjö/Järfälla via Backlura. Detta kommer också 

generera väsentliga lokala problem på Lövstavägen på vilken trafiken redan 

tidvis är stor i förhållande till kapaciteten. 

Kollektivtrafiken inom Hässelbyområdet är dessutom – redan före tillkommande 

bebyggelse – klart otillräcklig med överbelastade bussar i rusningstra- 


fik. Förbättring av busstrafiken är för övrigt beroende av åtgärder som rör det 

lokala vägnätet. Hög belastning till följd av låg kapacitet gäller även tunnelbanan 

för vilken upprustning skjutits framåt i tiden. 

Alla dessa kapacitetsproblem inom trafiken äventyrar de nya planerade 

bostadsområdena inom Hässelby och även vidare utveckling av bostadsbebyggelse 

i västerort. Bostadsbebyggelse är en nyckelfråga för staden och dess 

vidare utveckling och är även mycket betydelsefull för vidareutveckling och 

vitalisering av olika stadsdelar. Åtgärder beträffande vägar och trafik bör 

därför vidtas skyndsamt. 

Vi hemställer att förbundsstämman beslutar att moderaterna i olika 

politiska organ 

att moderaterna initierar eller intensifierar arbete med lösningar för 

1 

ett smidigare och effektivare trafikflöde vid Brommaplan 

att moderaterna vidtar en översyn av Lövstavägen i syfte att anpassa 

2 

den till aktuellt och förväntat trafikflöde 

att moderaterna verkar för att utveckla och förbättra kollektivtrafiken 

3 

inom Hässelby så att den kan bli ett riktigt alternativ till andra 

färdmedel 

Arne Genschou, Elias Granqvist och Ann-Margrete Nilsson, Hässelby 

366 



MOTION 34 

Trafiksystemet är på många håll överbelastat. Västra Stockholm med Bergslagsvägen, 

Brommaplan och Lövstavägen är ett exempel på en av stadens 

svåra trafiksituationer. Stadens trafikkontor arbetar just nu med en trafikutredning 

för hela västerort där de områden som motionen behandlar ingår. 

Trafikkontoret beräknas bli klara med utredningen i slutet av sommaren 

2013, som ska sedan behandlas av stadens nämnder och bolag. Vid behandlingen 

av utredningen kommer lösningar som kan göra trafikflödena smidigare 

och effektivare att kunna diskuteras. I samband med detta kommer även 

kollektivtrafikens funktion och utformning att kunna ställas i relation till 

befintlig trafik. Parallellt pågår också ett utredningsarbete inom landstinget 

som ser på möjligheten att upprusta och uppgradera tunnelbanans Hässelbygren 

för att den ska klara fler resenärer. 




MOTION 35 

BOENDEPARKERING 

Med referens till Motion 50 och Förbundsstyrelsens svar vid stämman 2011 

kan man konstatera att någon förbättring inte synes ha skett. Det som 

privatbilisten upplever är att antalet ambassadplatser, handikapplatser och 

lastplatser med stoppförbud hela tiden ökar. Avgiften för boendeparkering 

ökar utan att någon förbättring sker. Det är ju också lätt att hänvisa till garageplatser 

när det inte finns några. De få garageplatser som finns är dessutom 

så dyra att de för till exempel en sjuksköterska inte är något alternativ. När 

platserna minskar i antal och kostnaden ökar borde man åtminstone se till 

att de platser som finns går att använda utan att bilarna förstörs. 

Det jag syftar på är Narvavägens mittparkering. Alla bilar står under träd. 

Träden är också tillhåll för den alltmer växande kolonin av kajor som skaffat 

sig ovanan att övervintra och dessutom gärna sitta i träden. Uppenbarligen 

vill alla sitta i samma träd eller i alla fall nära varandra. Utan hänsyn till 

bilarna låter de sin träck falla till marken. Resultatet kan då bli som framgår 

av bifogad bild tagen i Narvavägen april 2013. 

Vad skall man då göra åt detta? Som jag ser det finns det tre alternativ. 

1. Ta död på alla kajor, 

2. Hugg ner alla träd, eller 

3. Inför gratis parkering i Narvavägen så att man kan stå där på egen risk. 

Som det nu är kan det inte fortsätta. Trafikkontoret/Gatukontoret bör snarast 

ta fram en plan på hur problemet skall åtgärdas. 

Boendeparkering innebär att det är en städnatt i veckan d.v.s. man kan stå 

sex nätter utan att flytta bilen. Om man är bortrest en vecka är det problem. 

Vid ett sådant tillfälle ringde jag Trafikkontoret för att fråga var i staden det 

finns långtidsparkering. Det finns ingen i innerstaden utan jag blev hänvisad 

till infartsparkeringarna. Om man betalar boendeparkering måste man 

även kunna långtidsparkera i innerstaden. Denna möjlighet fanns tidigare på 

Strandvägskajen men är numera borttagen. 

368 


Det är lätt att, som i motionssvaret 2011, säga att man har ambitionen att 

förbättra parkeringsmöjligheterna men när får vi se det leda till handling. 

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att stämman beslutar 

att1 ge ansvarigt borgarråd i uppdrag att snarast göra Narvavägen 

träckfritt samt 

att2 ge ansvarigt borgarråd i uppdrag att snarast ordna plats för långtidsparkering 

i centrala Stockholm. 

Hugo Nordenfelt, Oscar Södra 

Bilaga: Narvavägen, april 2013 



MOTION 35 

Vid sidan av utbyggd kollektivtrafik utgör bilens roll i staden en viktig utmaning. 

Bilen är och förblir en viktig frihetsmaskin för människor och dess 

betydelse för resor och transporter ska inte underskattas. Dock finns det skäl 

att se kritiskt på bilen i en storstad som Stockholm. 

Stockholm är en av de snabbast växande regionerna med en befolkningsökning 

på uppemot 40 000 personer per år. Detta medför fantastiska möjligheter 

i termer av tillväxt och jobbtillfällen, men också utmaningar med ökad 

trängsel och miljöpåverkan. Detta ställer också krav på att vi ser över hur vi 

lever, rör oss och verkar i vår stad. 

Förbundsstyrelsens inställning är att vi måste arbeta för en stad som underlättar 

för stockholmarna i vardagen. Vår stad är idag på många håll byggd 

med bilen som ett måste, vilket inte är en hållbar modell för framtiden. Det 

är viktigt både för vår miljö och för att minska trängselsituationen att vi värnar 

om vårt gemensanna gatuutrymme och använder det på allra bästa sätt. 

Vi behöver därmed verka för ett Stockholm där färre tar bilen till förmån för 

andra transportmedel, men också där bilens utrymme i gatumiljön minskas 

till förmån för parkeringsgarage. 

Med detta sagt anser förbundsstyrelsen att det är viktigt att Stockholm Parkering 

arbetar aktivt för att öka tillgängligheten till garage som ett alternativ 

till gatuparkering och att dessa ska erbjuda möjlighet både till korttids- och 

långtidsparkering. 



370 


MOTION 36 

STOCKHOLM STAD SKALL UNDERLÄTTA FÖR BILPOOLS- 

UTVECKLINGEN 

Stockholm växer och trafiken ökar. Kommunen är öppen för att sänka sina 

p-behovstal. Vi har också börjat prata om s.k. t-tal, dvs avstånd till kommunala 

färdmedel från bostad. 

Vid uppförandet av Hammarby Sjöstad, beräknade man med 1,5 bil per 

hushåll. Färre bilar, en väl utbyggd kollektivtrafik bidrar också till en bättre 

miljö. Genom att utöka användandet av bilpooler och utöka parkerings/ 

uppställningsplatser kan vi få större flexibilitet, bra komplement till kollektivtrafiken 

och fler bilsnåla områden. 

I Hammarby Sjöstad har integrationen mellan bilpoolsföretaget och stadsdelen 

fungerat bra. Projektet påbörjades år 2000 och år 2006 delade ca 360 

hushåll på cirka 30 bilar. Detta jämfört med att hushållen skulle innehaft 

175 bilar enligt det planerade p-talet 0,5 per hushåll. 

Bilarna i bilpoolen är miljövänliga då de är högst tre år gamla och är så 

klart miljöbilar. Det krävs dock av bilpoolsföretagen är att de är tillräckligt 

stora för att kunna tillgodose de krav som kunderna har. Det ska erbjudas 

tillräckligt många bilar på plats, alternativt att fler bilar finns tillgängliga 

inom ett rimligt avstånd. Servicen hos privata bilpoolsföretag är lockande 

eftersom kunden endast betalar för den tid de använder bilen. I Berlin och 

Amsterdam är det vanligt att se bilpoolsbilar i gatubilden. Detta borde vara 

en vanlig syn hos oss också. 

Jag föreslår att förbundsstämman beslutar 

att staden i så många fall som möjligt i exploateringsavtalen tar upp 

1 

bilpoolsfrågan för att få igång en diskussion med byggherren, då 

kommunen inte har möjlighet att ställa juridiskt bindande krav på 

bilsnåla åtgärder. Kommunen har då möjlighet att föra in dessa 

paragrafer av frivillig karaktär. 


att 2 

att 3 

att 4 

att 5 

att 6 

372 

kommunen upplåter mark för avställningsplatser/parkeringsplatser 

på centrala platser för att bilpoolsföretag skall kunna upplåta sina 

bilar för ett enkelt och bekvämt utnyttjande för allmänheten. 

kommunen underlättar för fler företag inom bilpoolsbranschen att 

etablera sig. Idag finns det två svenska kommersiella bolag, City 

Car Club och Sunfleet Carsharing. Dessa olika bolag skall vara 

fullgoda alternativ för medborgaren för att denne skall kunna välja 

bort att ha en egen bil. 

kommunen genom marknadsförings-/informationsinsatser höjer 

kunskapsnivån bland de boende om bilpooler, så att dessa blir ett 

naturligt alternativ till att ha en egen bil. Marknadsföring via kol- 

lektivtrafikens kanaler är här en framgångsfaktor. 

erbjuda rejält med parkeringsfickor i staden där parkering endast 

få ske med bilpoolsbil. Speciella trafikskyltar sätts här upp för att 

visa att parkering är förbjuden för andra bilar än bilpoolsbilar, s k 

skräddarsydda anvisningar. 

etablera samarbete mellan kollektivtrafik och bilpool för att få en 

win-win-situation. Kollektivtrafiken får fler resenärer ju fler som är 

med i bilpoolen, och bilpoolerna får tillgång till ett stort kundunderlag. 

Anne-Christine Carlberg, Hedvig Eleonora 

Källa: 

Kartläggning av bilpoolssamarbeten – goda exempel i Europa och Nord- 

amerika 



MOTION 36 

Förbundsstyrelsen ställer sig försiktigt positiv till bilpoolernas funktion och 

ser gärna en fortsatt utveckling. Det är bra att människor är försiktiga både 

med sin egen ekonomi och med vår gemensamma miljö genom att minska 

på onödigt bilåkande. Bilpooler är därför en intressant del i att underlätta för 

en mer miljövänlig och ekonomisk livsstil. 

Det är samtidigt viktigt att understryka att det hittills inte har bevisats att 

bilpooler är en effektiv åtgärd för att minska trängsel eller klimatutsläpp. Det 

finns för närvarande inte några entydiga eller starka belägg för att bilpooler 

har några dramatiska effekter på bilåkandet och utsläppen. Eftersom Sverige 

är ett av de mest ambitiösa länderna i världen vad gäller klimat är det viktigt 

att säkerställa att de åtgärder vi vidtar har bästa möjliga effekt för miljön. 

Förbundsstyrelsen tycker även att det är tvivelaktigt om staden ska upplåta 

mark åt privata företag. Det kommunala självstyret måste värnas. Till detta 

kan även tilläggas att frågan om subventionering av bilpooler har behandlats 

i en interpellationsdebatt i riksdagen. Där var det tydligt från regeringens 

sida att bilpooler inte bör ha statsstöd eller kommunsubventioner. Därav bör 

det inte vara kommunens uppgift att verka för bilpoolsföretagen i sådan utsträckning 

som motionen föreslår. Däremot kan vi önska att bilpoolerna blir 

fler och utvecklas tack vare en ökad efterfrågan och drivkrafter från företagen 

själva att expandera. 




MOTION 37 

GRATIS CYKEL SKA INGÅ I SL-KORTET 

Kollektivtrafiken erbjuder bekväma och snabba resor för ett stort antal människor. 

Dock ökar antalet invånare i Stockholm drastiskt och därför behöver 

kollektivtrafiken förbättras och bli ännu smidigare. Än större valfrihet och 

ett grönt alternativ är att lånecykel erbjuds inom SL-kortet. 

Stockholmare skall kunna ta T-banan till Fridhemsplan, byta till lånecykel 

och köra till Gullmarsplan och tex använda cykeln för kortare färder för att 

kanske göra kvällsärende. Genom att möjliggöra sådana här trafiklösningar 

skapar vi flexibilitet och miljövänliga alternativ. Att cykla ska vara ett naturligt 

sätt att sig fram och är också ett sätt att få ökad friskvård i Stockholm. 

Jag föreslår att förbundsstämma Stockholm stad beslutar 

att släppa in fler leverantörer på lånecykelmarknaden i Stockholm 

1 

utöka antalet uppställnings och avlämningsplatser för lånecyklar 

att 2 

Anne-Christine Carlberg, Hedvig Eleonora 

374 



MOTION 37 

Kollektivtrafiksystemet i Stockholms stad och i Stockholms län består av 

ett sammanhållet system av flera olika trafikslag. De senaste åren har staden, 

landstinget och övriga kommuner arbetat systematiskt för att öka både 

antalet infarts- och cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken för att 

underlätta hela resan. 

Stockholms stad kommer att fram till 2018 satsa 1 miljard kronor för att 

bygga ut infrastrukturen för cykling i staden. Genom cykelmiljarden genomförs 

cykelplanen och cykeln som transportmedel prioriteras upp väsentligt. 

Cykelleder som binder ihop stadens olika delar och cykelstråken mellan 

kommunerna utgör ryggraden i denna satsning. Samtidigt deltar Stockholms 

stad aktivt i arbetet med den regionala cykelplanen för att underlätta 

cyklingen i hela länet. 

I stadens centrala delar finns redan ett utbyggt lånecykelsystem, Stockholm 

City bikes, som även kan nyttjas genom att köpa till tjänsten på SL Access. 

Sammantaget arbetar Stockholms stad aktivt för att öka cyklingen och förekomsten 

av lånecykelsystem tillsammans med bland andra landstinget och 

övriga kommuner. 




MOTION 38 

FÖRBÄTTRA SNÖRÖJNING OCH HALKBEKÄMPNING PÅ 

STOCKHOLMS TROTTOARER OCH GÅNGSTIGAR I AN- 

SLUTNING TILL FASTIGHETER 

Stockholm stad, genom Trafikkontoret, ansvarar för vinterväghållning på gator, 

torg, gång-och cykelbanor. Genom en överenskommelse mellan Trafikkontoret 

och Fastighetsägarna Stockholm stad ska Fastighetsägarna (de som 

är anslutna till Fastighetsägarna Stockholm) inom Stockholms stads upplysa 

sina medlemmar om deras ansvar för den snö som ligger på respektive ägares 

fastighetstak, samt för det dagvatten som leds från fastigheten och kan orsaka 

isbildning på gångbana. 

Under december månad 2012 snöade det ymnigt, vilket gjorde att snöröjning 

i Stockholm inte hanns med och situationen blev mycket besvärlig. 

Under en vecka kom ca 5000 klagomål in till Trafikkontoret. Trottoarerna 

gick inte att använda så folk fick gå på gatan, speciellt svårt var det för de 

som gick med barnvagnar och för äldre personer. 

För att förbättra situationen inför nästkommande vinter föreslår vi att ansvaret 

för snöröjning och halkbekämpning delegeras till fastighetsägare och 

deras hyresgäster, på liknande sätt som vid snöskottningen på taken. Restaurangägare 

och butiksägare i gatuplan borde vara betjänta av att deras kunder 

och gäster lätt kan komma in i lokalerna även när det snöar och är halt. 

Vi föreslår att förbundsstämman beslutar 

att Moderaterna i Stockholm stad och dess kommunfullmäktigegrupp 

1 

verkar för att fastighetsägare blir ansvariga för snöröjning och halkbekämpning 

på trottoarer och gångstigar runt sin fastighet. 


Med godkännande och stöd från styrelsen Mariamoderaterna 

376 



MOTION 38 

Det är viktigt att underhållet av stadens gatu- och vägnät fungerar på ett bra 

sätt. Speciellt under vintermånaderna då vi har både snö och is att förhålla 

oss till här uppe i norr. Ett samlat ansvar för underhållet bör därför ligga 

kvar hos staden. Det vore förödande ifall ett samlat ansvar blev uppsplittrat 

på flera huvudmän med stor risk för en krånglig ansvarsfördelning som 

säkerligen också skulle mynna ut i diskussioner om både finansiering och 

gränsdragningsproblematik. 

Den decemberdag som motionärerna åsyftar rådde extrem väderlek. Snöröjning 

och halkbekämpning hade hög prioritet men staden fokuserade på att 

röja de större vägarna och gatorna i ett första steg för att viktiga samhällsfunktioner 

såsom kollektivtrafiken och sjuktransporter kunde upprätthållas. 

Idag ser vi redan skrämmande exempel på hur en del fastighetsägare inte tar 

sitt ansvar för röjning av tak och istappar. Däremot är det viktigt att staden 

drar lärdom av detta och att snöröjning och halkbekämpning är högprioriterade 

områden inför kommande vintrar. 




MOTION 39 

SNÖRÖJNING IGEN 

Stockholm har ju de senaste åren fått mycket snö och snöröjningen, särskilt 

den i den södra ytterstaden har fungerat uselt på gator och torg. Däremot 

har snöröjningen, åtminstone på den del som Farsta Stadsdelsförvaltning 

haft ansvar för, fungerat utmärkt vad gäller parkvägar och cykelbanor. Detta 

är till stort gagn för personer med barnvagn, personer, ofta äldre med rulllatorer 

och för cyklister. 

Alla bilar har vinterdäck för att kunna ta sig fram i snö och många nya bilar 

har fyrhjulsdrift och tar sig ganska enkelt fram i snö. Däremot är det mycket 

jobbigt för personer med barnvagn eller rullator att ta sig fram på oröjda 

trottoarer, också för de flesta andra gångtrafikanter och kollektivresenärer 

är det ibland förenligt med livsfara att ta sig fram på en oröjd och osandad 

trottoar eller över en refug. Ofta måste gångtrafikanter ta sig över höga vallar 

med rullator och barnvagnar. Många gånger är det enklare att gå på gatan, 

och därför går man där, med risk för liv och lem. 

Som det nu är röjs gatan först och lämnar höga snövallar, särskilt i korsningar. 

I Karlskoga bestämde man sig för att röja trottoarer och busshållplatser 

före gator och vägar. Denna förändring gav inga ökade utgifter. 

Vår önskan är att utöka stadsdelarnas ansvar – och därmed följande budget 

– till att också omfatta snöröjning av trottoarer och busshållplatser. Detta 

skulle också innebära att entreprenörer med mindre muskler skulle få en 

chans att konkurrera med PEAB och andra stora företag, som dessutom ofta 

inte har lokalkännedom. 

Därför föreslår vi att förbundsstämman ger Moderaterna i Stockholms 

stadshus i uppdrag 

att att överföra ansvar och budget för snöröjning av trottoarer och 

1 

busshållplatser till stadsdelsförvaltningarna. 

Styrelsen för Farstamoderaterna 

Lisbeth Crabo Ljungman 

Ordförande 

378 



MOTION 39 

Det är viktigt att underhållet av stadens gatu- och vägnät fungerar på ett bra 

sätt. Speciellt under vintermånaderna då vi har både snö och is att förhålla 

oss till här uppe i norr. Ett samlat ansvar för underhållet bör därför ligga 

kvar hos staden. Det vore förödande ifall ett samlat ansvar blev uppsplittrat 

på flera huvudmän med stor risk för en krånglig ansvarsfördelning som 

säkerligen också skulle mynna ut i diskussioner om både finansiering och 

gränsdragningsproblematik. 

Däremot är det viktigt att staden och stadsdelarna har ett nära samarbete för 

att underhållet av gatu- och vägnätet ska fungera på ett bra sätt. Stockholms 

stad arbetar hårt för att förbättra framkomligheten för bland annat kollektivtrafiken 

och det innefattar ju givetvis att snöröjning och halkbekämpning 

också fungerar. Därför är det viktigt att staden drar lärdom av detta och att 

snöröjning och halkbekämpning är högprioriterade områden inför kommande 

vintrar. 




MOTION 40 

BUSS 62 

SL:s buss 62 som går mellan Rindögatan och Fredhäll har framkomlighetsproblem 

på Erik Dahlbergsgatan på grund av 4 parkeringsfiler, 2 på vardera 

sidan. Under 8 dagar i vintras gick 62:an inte upp till ändhållplatsen Rindögatan 

utan vände på Valhallavägen och körde tillbaka mot Fredhäll. 

Jag föreslår att förbundsstämman besluta 

att Trafikkontoret tar bort en parkeringsrad i vardera riktningen på 

1 

Rindögatan eller 

att SL sätter in en minibuss som kör Valhallavägen – Rindögatan tur 

2 

och retur när man inte kan köra med den ordinarie bussen upp för 

Rindögatan. 

Marianne Soop, Gärdet 

380 



MOTION 40 

Stockholms stad har under 2012 lanserat en Framkomlighetsstrategi som 

syftar till att öka framkomligheten i stadens gatu- och vägnät och prioritera 

kollektivtrafiken framför annan trafik. Ju fler som åker kollektivt desto 

mindre trängsel på våra gemensamma gator och vägar. Därför kommer det 

fortsatta arbetet med stadens Framkomlighetsstrategi att titta på den här 

typen av frågor där parkerade bilar i större utsträckning än idag bör parkeras 

i garage och inte längs med stadens gator och vägar. Stockholms stad har 

också höjt boendeparkeringen som ett led i detta arbete. 

Stockholms stad och Stockholms läns landsting har ett nära samarbete vad 

gäller att öka det kollektiva resandet och arbetar tillsammans för att öka 

framkomligheten och tillgängligheten vid buss- och spårvagnshållplatser. 

Därför är det viktigt att staden också följer upp trafiksituationen för att kollektivtrafiken, 

främst busstrafiken, prioriteras i hela innerstaden i enlighet 

med bland annat Framkomlighetsstrategin. 




MOTION 41 

MILJÖN FÖR RESENÄRER VID GULLMARSPLAN 

Stockholm växer, inte minst har många nya bostäder byggts i de södra 

stadsdelarna och fler kommer att byggas. Stora delar är relativt välförsedda 

med kollektiva färdmedel även om det är mycket trångt vid rusningstiderna 

och något måste göras åt detta snart så att resandet vid alla tidpunkter blir 

bekvämt för skattebetalarna. Moderaterna vill att allt fler väljer att åka kollektivt, 

vilket manifesteras i bl.a. införandet av trängselavgifter och höga 

parkeringsavgifter inom staden. 

Eftersom Stockholms tunnelbanesystem är stjärnformat finns ett antal knutpunkter 

där många måste byta för att nå sin destination. En sådan viktig 

knutpunkt är Gullmarsplan. Gullmarsplan är en plats där många resenärer, 

45 000 en normal vinterdag 20 , byter färdmedel eller färdriktning från/till 

exempelvis: 

• Pendeltågen från Årstaberg mot Södertälje 

• Tyresö, Haninge och Nynäshamn kommuner 

• Skarpnäck stadsdelsområde 

• Vantör stadsdelsområde 

• Enskede-Årsta stadsdelsområde 

• Farsta stadsdelsområde 

• Globenområdet med den nya arenan 

• Hammarby Sjöstad 

• Hela Årsta-området 

De tre gröna tunnelbanelinjerna sammanfaller vid Gullmarsplan, liksom 

tvärbanan och en stor mängd bussar. Det är förhållandevis få resenärer som 

startar sin resa vid Gullmarsplan. Gullmarsplan är en viktig knutpunkt för 

många resenärer och platsen kommer att bli än mer belastad framgent. 

Knutpunkten Gullmarsplan måste fungera bättre på såväl kort som lång sikt! 

Vi har kunnat identifiera följande förbättringsområden: 

Vid de norrgående och södergående plattformarna, som är separerade, möts 

20 http://sl.se/Global/Pdf/Rapporter/Fakta%20om%20SL%20och%20länet%202011.pdf 

382 


avstigande och tillkommande passagerare i en mycket trång trappa med en 

enda uppåtgående rulltrappa (som ibland är trasig). Detta är en stor olycksrisk. 

Resenärerna som kommer med bussar framför stationen eller från tvärbanan 

och som ska fortsätta söderut korsar resandeströmmen som kommer från 

bussarna på baksidan av stationen och som ska fortsätta norrut. 

När det kommer in två eller flera bussar med trafikanter som ska norröver 

blir det kö till de få spärrar som är öppna för dessa passagerare. 

Det finns en hel del som kan göras för att underlättas för trafikanterna 

på kort sikt, men på lite längre sikt måste hela planeringen på och kring 

Gullmarsplan som knutpunkt ses över, särskilt med tanke på den nya arenan 

och på utbyggnaden av Slakthusområdet. Översynen bör därtill ske i samråd 

med stadsdelarna i Söderort. 

Vi yrkar därför på att förbundsstämman beslutat 

att ge Moderaterna i Stockholms Läns Landsting och Moderaterna i 

1 

Stockholms Stadshus i uppdrag, i samförstånd med Moderaterna i 

stadsdelarna Farsta, Skarpnäck, Enskede Årsta och Vantör, 

att på kort sikt ta fram en lösning så att resandeströmmarna inte 

2 

korsar varandra vid Gullmarsplan samt att köbildningen (vid 

högtrafik) vid spärrarna mot norrgående trafik försvinner, exempelvis 

genom att under rusningstid helt öppna spärrarna. De 

flesta har initierat sin resa på annan plats och därför redan använt 

ex. sitt månadskort eller resekassa, samt 

att planera för att Gullmarsplan, på medellång sikt klarar att på ett, 

3 

för trafikanterna bra och bekvämt sätt, fungera som en knutpunkt 

för resenärer som behöver byta färdriktning för att nå sin destination. 

Farstamoderaternas styrelse, 


Ordförande 



MOTION 41 

Inflyttningen till Stockholms stad och till övriga länet är rekordstor. Samtidigt 

som det är fantastiskt att så många människor väljer att arbeta och bo 

i vår region så ställer det stora krav på både en utbyggd och moderniserad 

infrastruktur och kollektivtrafik. Ett ökat kollektivt resande är den i särklass 

största miljöinsatsen staden och länet kan verka för samtidigt som det minskar 

trängseln på våra gemensamma vägar. 

Sedan 2006 har Stockholms stad och Stockholms läns landsting gjort historiska 

investeringar i både ny och moderniserad infrastruktur och kollektivtrafik. 

Andelen kollektivtrafikresenärer fortsätter också att öka i snabbare 

takt än befolkningsökningen, vilket är glädjande. Det ställer dock stora krav 

på ett välfungerande samarbete mellan staden, landstinget och länets övriga 

kommuner. Därför är det viktigt att Stockholms stad och Stockholms läns 

landsting fortsätter att ha ett nära samarbete för att följa utvecklingen i 

staden och länet för att se vilka behov som finns och hur vi på bästa sätt löser 

dessa tillsammans. 

Stockholms läns landsting har under de senaste åren rustat upp flera viktiga 

kollektivtrafikknutpunkter tillsammans med berörda kommuner för att öka 

kapaciteten och tillgängligheten vid knutpunkterna men också för att öka 

trivseln och tryggheten bland resenärerna. Gullmarsplan är en central och 

viktig knutpunkt och kommer att vara det även framgent. Inte minst med 

tanke på den planerade förlängningen av Tvärbanan från Sickla Udde till 

Sickla station. Därför ska Gullmarsplan även i framtiden vara en effektiv och 

tillgänglig knutpunkt som är rätt dimensionerad och utformad. 



384 


MOTION 42 

VÄG 73, NYNÄSVÄGEN 

Bebyggelsen längs Nynäsvägen i Stockholms stad har i de flesta fall funnits 

långt innan Nynäsvägen blev Väg 73. 

Idag är Nynäsvägen en av de mest trafikerade infartslederna in mot Stockholm 

med mycket tung trafik, och mer lär det bli med ny bebyggelse söderut 

och med den nya storhamnen i Nynäshamn. Efter många års diskuterande 

håller man äntligen på att vid vissa delar bygga ett bullerplank, som förhoppningsvis 

är klart åtminstone till valet 2014 – vi som åker där är inte imponerade 

av arbetstakten. Stockholms stad har därmed, äntligen, tagit ett visst 

ansvar för att dämpa det buller som åstadkoms på den vägsträcka som man 

har ansvar för. 

Längre söderöver, men fortfarande inom Stockholms Stad, är det Trafikverket 

som har ansvar för vägen. Trafikverket vill inte ta i frågan och svarar 

otrevligt på brev. 

I Stockholms översiktsplan – Promenadstaden, kan man bl.a. läsa om Nynäsvägen: 

”Nynäsvägens kraftiga trafik utgör ett hinder för att utveckla området. Det är 

nödvändigt att ta hand om de stora och komplicerade trafikstörningarna som 

trafikapparaten åstadkommer” ….. ”och att bryta den kraftiga barriäreffekten”. 

Hastighetsgränsen på 70 km/tim är det få som håller. Antalet tunga fordon 

som åstadkommer lågfrekvent och farligt ljud har ökat och kommer att öka, 

liksom nedfallet av dammpartiklar, PM10 och annat som inte är nyttigt att 

inandas, särskilt inte för barn. 

Därför är det angeläget att staden redovisar bullernivåerna; både dBA och 

lågfrekvent ljud, dBC, samt dammpartiklar och PM10 och annat särskilt vid 

Kvickentorpsskolans bollplan, som gränsar till Nynäsvägen och som frekventeras 

av skolbarn. Förr eller senare måste något göras åt Nynäsvägen för 

att det ska bli möjligt att hantera all nuvarande och kommande trafik, som 

genereras av nya bostäder och industriområden inom och utanför staden. 


På kort sikt skulle det vara möjligt att sänka hastigheten till 60 och sätta upp 

fartkameror. 

Vi yrkar att stämman ger Moderaterna i Stockholms stad i uppdrag 

att tillsammans med relevanta myndigheter 

att Se till att hastigheten på Nynäsvägen, inom Stockholms stad sänks 

1 

och att en effektiv övervakning sker 

att Verka för att Nynäsvägen kommer upp på agendan och att en 

2 

planering för en lösning av ovan nämnda och ytterligare problem 

finns inom två år 

att Se till att omedelbart mäta relevant buller och relevant ned- 

3 

smutsning vid Kvickentorpsskolans bollplan samt rapportera till 

Farsta stadsdelsnämnd 

För Farstamoderaternas styrelse 


Ordförande 

386 



MOTION 42 

Trafiksäkerheten är ett prioriterat område och det är viktigt att hastighetsbegränsningar 

och trafikregler följs av bilisterna. Det är Trafikkontorets 

uppdrag att besluta om hastighetsbegränsningar och trafikövervakning är en 

polisärfråga. Buller och luftkvalitet mäts kontinuerligt inom staden av Miljöförvaltningen. 

Bullernormer från spår- och vägtrafik har skärpts nationellt 

vilket gör att det är viktigt att bullernivåer mäts och att bullerreducerande 

åtgärder sätt in där det är nödvändigt. Arbetet bör följas upp kontinuerligt 

särskilt med tanke på den stora inflyttningen i vår region och det aktuella 

området. 




MOTION 43 

KAN EN PERSON SOM GJORT SIG SKYLDIG TILL SEXU- 

ELLT ÖVERGREPP MOT BARN, ELLER MÖRDAT SITT BARNS 

ANDRA FÖRÄLDER ANSES LÄMPLIG SOM VÅRDNADS- 

HAVARE? 

Är det rimligt att de som klarat av sitt straff, blivit fria, skall kunna fortsätta 

som vårdnadshavare, i nya förhållanden? De har avtjänat sitt straff, men har 

de också under fängelsetiden förändrats/rehabiliterats på ett sådant sätt så att 

de klarar av att vara vårdnadshavare? 

Somliga menar att en straffad har sonat sitt brott och ej skall straffas mer. 

Med det resonemanget utsätts barn för risk att åter drabbas. Här behöver 

samhället träda in och utreda om den tidigare straffade personen är redo att 

vara vårdnadshavare. Jag tänker på de personer som gjort sig skyldiga till de 

brott som omnämns i rubriken. Den straffade skall givetvis helst inte drabbas 

mer, och alla har rätt till en andra chans, men för barnets bästa, behövs 

denna prövning! 

Några exempel ger perspektiv. 

1. En vårdnadshavare tillika fader dömdes till åtta års fängelse för grov 

våldtäkt och sexuellt utnyttjande av minderårig. Fadern blev i detta fall 

fråntagen vårdnaden. Efter avtjänat straff, åtta års fängelse, flyttar han 

till annan ort och får två nya barn. Där förgriper han sig på ett av barnen. 

Det visade sig att socialtjänsten inte haft kännedom om att vårdnadshavaren 

tidigare blivit dömd för ett mycket grovt brott. Det måste 

för barnens bästa, och för socialtjänsten, finnas en grundläggande rutin 

som fångar upp de fall där det framgår att en presumtiv vårdnadshavare 

blivit dömd för ett mycket grovt brott. 

2. Fadern sitter i fängelse, efter att inför barnen ha dödat barnens mor. 

Fadern är fortfarande barnens vårdnadshavare. Utredningen om vårdnadshavarskapet 

tar för lång tid. Under kapitel 5 artikel 31 skriver 

Barnombudsmannen bland annat att lagen behöver ses över avseende 

vårdnadshavare som blir ensam vårdnadshavare, efter att ha dödat den 

andra vårdnadshavaren. Och skriver vidare att ”Barnens bästa måste 

alltid gå före mördarens föräldrarätt”. 

388 


3. De personer som vill adoptera får gå igenom en utredning. Samhället 

vill veta att barnet blir väl omhändertaget. Det finns ingen anledning att 

skilja på utredningen om var och hur adoptivbarn hamnar, och de barn 

jag syftar på! 

4. Om en person blir av med sin jaktlicens beroende på exempelvis jakt vid 

fel tidpunkt och denne person försöker köpa ett nytt vapen i en annan 

landsända så går inte det. När vapenhandlaren skall registrera köpet, 

så krävs tillstånd från polisen. Ett sådant tillstånd kommer inte! Här 

används givetvis belastningsregistret! 

Eftersom en skärpning gjorts i lagstiftningen när det gäller att skydda 

barns ekonomi, 2009-01-01, så är det på sin plats att det även sker en 

skärpning i lagstiftningen gällande vårdnaden av barn. Migrationsverket 

vill nu att de män som hämtar hem kvinnor från exempelvis Thailand, 

skall granskas i belastningsregistret. De som vill arbeta inom barnomsorgen 

måste genom belastningsregistret visa att de inte tidigare är dömda 

för bl.a. pedofili, för att få anställning. 

5. Enligt artikel 3. i Barnkonventionen ska barnens bästa komma i främsta 

rummet vid alla åtgärder som rör barnet. I artikel 19 åläggs konventionsstaterna 

att vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet mot 

alla former av fysiskt våld, skada, övergrepp innefattande sexuella övergrepp, 

misshandel, utnyttjande med mera medan barnen är i föräldrarnas, 

den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård. 

En vårdnadshavare skall visa omsorg om barnet, samt ansvara för barnets 

personliga utveckling. De personer som här åsyftas har gjort sig skyldiga till 

så grova brott som mord av barns moder eller förgripit sig sexuellt på sitt 

barn! Enligt Barnkonventionen har ett barn rätt till sin förälder. Frågan blir... 

har en förälder alltid, under alla omständigheter, rätt till sitt barn? 

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har i ett visst sammanhang skrivit 

att ”Barns rätt till kapabla föräldrar, måste gå före föräldrars rätt till sina 

barn, när detta inte kan förenas.” 

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att förbundsstämman 

beslutar 

att 1 

överlämna motionen till den moderata socialkommittén och den 

moderata justitiekommittén i riksdagen, med uppdraget att inten- 


att 2 

att 3 

390 

tionerna i Barnkonventionen speglas i aktuell lagstiftning, så att 

större skydd skapas för barnen i de situationer som beskrivits ovan. 

moderaterna i olika fora och instanser verkar för att en utredning 

görs i syfte att klargöra huruvida det är lämpligt att den vårdnadshavare 

som mister sitt vårdnadshavarskap under fängelsetiden, på 

grund av grova brott inom familjen, återgår i rollen som vårdnadshavare, 

efter avtjänat fängelsestraff. 

Förbundsstämman bifaller motionen och tar den som sin egen till 

Partistämman. 

Börje Häggman, Kungsholmsföreningen 



MOTION 43 

Motionären tar upp ett ämne som fått en hel del uppmärksamhet den senaste 

tiden. Media har beskrivit situationer där en far som mördat sitt barns 

mor har fått behålla vårdnaden om barnet. Likaså finns exempel på föräldrar 

som dömts för övergrepp mot sina barn, men som efter avtjänat straff fått 

behålla vårdnaden, vilket i några uppmärksammade fall har lett till fortsatta 

övergrepp. Motionären refererar ett sådant fall. 

Lagstiftningen säger att om en förälder dör blir den andra automatiskt 

vårdnadshavare, men tingsrätten kan på talan av socialnämnden föra över 

vårdnaden på en särskilt utsedd vårdnadshavare, om föräldern har gjort sig 

skyldig till försummelse eller brister i omsorgen på ett sätt som medför bestående 

fara för barnets hälsa (föräldrabalken 6:7). 

Myndigheterna har alltså redan i dag möjlighet att flytta barn från en 

förälder som begått den typ av brott motionärerna tar upp. Här har socialnämnderna 

ett stort ansvar att göra grannlaga bedömningar och väga in alla 

aspekter, givetvis med barnets bästa för ögonen. Varje fall prövas individuellt. 

Det pågår just nu ett arbete inom regeringskansliet med denna fråga. Bland 

annat har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga i vilken 

utsträckning och i vilka situationer socialnämnderna tillämpar möjlig¬heten 

att väcka talan om vårdnadsöverflyttningar i samband med att den ena föräldern 

dödat den andra. Regeringen förbereder också en översyn av 2006 års 

vårdnadsreform. 




MOTION 44 

ÄNDRING AV SOCIALTJÄNSTLAGEN 

Nätverket Äldre har i sin målsättning att visa på utvecklingsområden och 

uppmärksamma de förutsättningar som gäller för äldre samt även att föreslå 

insatser i ett föränderligt samhälle. Vi vill framhäva att alla måste bli sedda 

som individer och inte bli sedda som ett kollektiv under någon del av livet. 

Våra drömmar om livet och livskvalitet måste få möjlighet att leva till livets 

slut. 

Socialtjänstlagen 2001:453 i sin nuvarande omfattning är alldeles för omfattande. 

Målen i dagens Socialtjänstlag är att på demokratins och solidaritetens 

grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i 

levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Här saknar vi ett liberalt 

perspektiv och vad välfärdstjänster ska tillåtas innehålla utifrån ett individperspektiv 

snarare än ett kollektivt synsätt. Vi saknar en tydlig arbetslinje 

och den solidaritet som ligger i att alla bidrar utifrån sin förmåga. 

Livet som äldre och dess förutsättningar krockar ibland med Socialtjänstlagen. 

Det är kommunens socialtjänst som har ansvaret för omsorgen om 

äldre. I praktiken sker detta genom biståndsbedömning. Biståndsbedömningen 

är i många delar begränsande vilket leder till att individens möjligheter 

att själv köpa tilläggstjänster inte är möjlig. Vid hemtjänst måste det gå 

att köpa till tjänster utöver de biståndsbedömda tjänsterna. Socialtjänstlagen 

försvårar detta. Lagens utformning innebär att individerna fråntas ett eget 

ansvar genom att det läggs på det offentliga. 

Vi föreslår att biståndsbedömningen i sin nuvarande form avskaffas genom 

att Socialtjänstlagen utformas efter moderata värderingar när det gäller 

välfärd inom det här området så att det är möjligt att köpa tilläggstjänster 

utifrån individers olika behov och livsbetingelser. 

Med anledning av ovanstående yrkas att stämman beslutar 


1 

392 


att 2 

att 3 

överlämna motionen till partistämman med uppmaning att skyndsamt 

genomföra de föreslagna åtgärderna 

motionen översändes till den moderata riksdagsgruppen 





Nätverket Äldre 





MOTION 44 

Att Nätverket Äldre har arbetat med viktiga frågeställningar om äldre och 

Stockholms äldreomsorg är glädjande. Denna motion tar upp en central 

problematik kring den service och hjälp som staden ska ge människor som 

blivit äldre och har ett omsorgsbehov. Dagens biståndsbedömning bör ses 

över, för en starkare valfrihet och för att garantera att vårdbehovet alltid ska 

så stå i centrum. 

Förslagen som tas upp i motionen finns inte som yrkanden, men förbundsstyrelsen 

delar motionärernas synpunkter om att tilläggstjänster bör vara 

möjligt inom äldreomsorgen, samt att biståndsbedömningen bör ses över. 

Med hänvisning till förslagen angående detta i propositionen om äldreomsorg, 

föreslår därför förbundsstyrelsen att förbundsstämman besvarar att 

satserna 1, 2 och 3. 



394 


MOTION 45 

AVSKAFFA KRAVET PÅ SAMTYCKE FRÅN STADSDELS- 

NÄMNDEN I FAMILJEÄRENDEN 

Socialsekreterare utreder om det är möjligt att fastställa vem som är far för de 

barn som har hemvist i stadsdelen och vars föräldrar inte är gifta med varandra. 

Den vanligaste situationen träffar samboförhållanden eller ensamstående 

mammor som av olika skäl inte vill uppge faderns identitet. En annan situation 

där detta är vanligt är fall där samkönade par har skaffat barn genom att 

den ena parten i förhållandet har inseminerats i ett land (ofta Danmark) där 

faderns identitet skyddas. 

Idag måste politikerna i stadsdelsnämnden fatta beslut i dessa frågor. Det 

finns inte någon möjlighet enligt socialtjänstlagen att till tjänstemän delegera 

befogenhet att fatta sådana beslut på eget ansvar. 

Som moderat politiker i stadsdelsnämnden har jag svårt att se någon nytta 

i eller behov av att få ta del av mammors redogörelser för konceptionstiden 

och vilka de har haft – eller inte har haft – sexuellt umgänge med. Idag 

kopieras en sådan utredning upp och distribueras till stadsdelsnämndens 

politiker som underlag inför beslutsfattandet. 

Det borde vara fullt tillräckligt att socialsekreterare får göra en utredning – 

som kan ligga till beslut i rätten – samt fatta beslut på egen hand utifrån sin 

kompetens och med stöd av bemyndigande. Det är olämpligt och ovärdigt 

i ett modernt samhälle att involvera politiker i dessa för individen så intima 

frågor. Det ligger en unken doft av stigmatisering och utlämnande kring ett 

sådant förfarande och vi bör därför snarast se till så att det avskaffas. 

Med anledning av ovan föreslår jag att förbundsstämman beslutar 

att Moderaterna i Stockholms stad ska verka för en lagändring så att 

1 

politiskt förtroendevalda ges möjlighet att till tjänstemän delegera 

beslutsbefogenhet i ärenden om fastställandet av faderskap. 

motionen skickas vidare till partistämman 

att 2 

Monika Lozancic, Katarina 



MOTION 45 

De frågor motionären tar upp är komplicerade och viktiga. Beredning och 

beslut i familjefrågor innefattar svåra avväganden, och också, vilket motionären 

tar upp, redogörelser och berättelser av ett extremt personligt slag, som 

det kan vara svårt att förhålla sig till. Att förtroendevalda ibland finner denna 

typ av ärenden svåra, nästan omöjliga, att hantera, är fullt förståeligt – att 

det är så kan alla intyga som någon gång suttit i en socialnämnd. 

Förbundsstyrelsen vill dock påpeka att det här är fråga om myndighetsutövning 

med extremt långtgående konsekvenser för den enskilde. Därför är det 

viktigt, inte minst av rättssäkerhetsskäl, med fortsatt politiskt deltagande i 

besluten. Beslutsfattandet i den här typen av frågor kringgärdas av sekretessregler, 

som ju gäller både politiker och tjänstemän. Att det skulle utgöra ett 

större integritetsintrång för den enskilde att politiker deltar i besluten än om 

bara tjänstemän gör det är inte en uppfattning förbundsstyrelsen delar. 

De förtroendevalda som har uppdrag som innefattar beslut av den här arten 

måste förutsättas ha noga satt sig in i vad uppdraget innebär och vilket ansvar 

gentemot enskilda det innebär. 



396 


MOTION 46 

ÖVERSYN AV VILLKOREN FÖR BARNBIDRAG 

För att få barnbidrag, som utgår som ett fast månadsbelopp, ska man ha 

vårdnaden om ett barn under 16 år. Barnbidraget är alltså generellt då det 

utgår skattefritt till alla föräldrar oavsett inkomst. Det är en ordning som vi 

har haft i 65 år. Jag vill väcka frågan om den bör behållas. 

Det socialdemokratiska argumentet att barnbidraget som det är utformat 

idag ska gå till alla barn som ett led i den generella välfärdspolitiken 21 kan 

uppfattas som orättvist och missvisande eftersom det utgår med samma belopp 

till alla föräldrar utan åtskillnad och därmed även kan liknas vid ett led 

i en generell bidragspolitik. Argumentet att ett behovsprövat barnbidrag som 

görs avhängigt av föräldrarnas inkomst leder till marginaleffekter som gör 

det mindre lönsamt att arbeta är ett viktigt men inte övertygande argument 

för att behålla den nuvarande ordningen. 

Varje år betalas flera miljarder ut från statens kassa i barnbidrag utan att 

vi närmare känner till vilka effekter som den nuvarande utformningen av 

systemet ger. Moderaterna borde som ett parti som tar ansvar för välfärden 

välkomna en översyn i frågan. 

Med anledning av ovan föreslår jag att förbundsstämman beslutar 

att Moderaterna i Stockholms stad ställer sig positiva till förslaget 

1 

att genomföra en utredning av om barnbidraget borde behovsprövas, 

t.ex. genom att göras avhängigt av föräldrarnas inkomster 

motionen skickas vidare till partistämman 

att 2 

Monika Lozancic, Katarina 

21 ”Det gör att man kan ta ut mera skatt av dem som tjänar mycket.” (Thomas Östros, 2006). 



MOTION 46 

Motionen tar upp en sedan tidigare omdiskuterad fråga angående huruvida 

barnbidraget ska förändras från ett generellt bidrag till ett behovsprövat 

sådant. Förbundsstyrelsen delar intentionen i motionen och uppfattningen 

att bidrag generellt bör vara behovsprövade och endast utdelas till dem som 

är i behov av dem. 

Moderaternas vision är att människor i grunden ska kunna försörja sig själva 

och sina barn genom sitt arbete, utan att vara beroende av staten. Därför 

har alliansregeringen exempelvis genomfört fyra jobbskatteavdrag, för att 

fler människor ska kunna leva på sin lön. Samtidigt ska självklart de som är i 

särskilt behov av stöd och ekonomiskt bidrag för att klara vardagen garanteras 

detta. Det är dock inte rimligt att föräldrar med höga inkomster och utan 

behov får samma bidrag. Det är inte heller rimligt med den växling som idag 

ofta sker där människor betalar in stora summor i skatt för att sedan få tillbaka 

dem i olika former av automatiska bidrag. Hellre då att sänka skatten 

på arbete brett och sedan låta bidragen vara behovsprövade. Vi delar motionärens 

inriktning om att barnbidraget bör vara behovsstyrt. 

Frågan om bidragssystemets utformning är samtidigt inte helt okomplicerad. 

Människors inkomster skiftar i olika skeden i livet och under vissa perioder 

är den egna lönen tillräcklig, medan man under andra perioder, som t.ex. 

förälder eller pensionär, är i behov av större hjälp från det offentliga. I linje 

med den svenska socialpolitiken har vårt samhälle byggt upp ett stödsystem 

för att ge ekonomisk trygghet till familjer under den period dessa har stor 

försörjningsbörda. Barnbidraget är en sådan del. Det kan därför argumenteras 

att det är naturligt med någon form av omfördelning under olika faser av 

livet. 

Förbundsstyrelsen delar motionärens intention men anser samtidigt att 

frågan är komplex. 



398 


MOTION 47 

ÖKA MÖJLIGHETERNA TILL EGEN FÖRSÖRJNING 

BAKGRUND 

Som alla känner till ökar livslängden bland befolkningen. Därför debatteras 

allt livligare hur pensionsåldern skall kunna höjas, för att kunna finansiera 

pensionerna. Allt färre i arbetsför ålder måste försörja allt flera i icke arbetsför 

ålder och om inget görs kommer pensionspengarna inte att räcka till. En 

65 årig pensionär har statistiskt ca 20 år framför sig att leva på pension, trots 

att de flesta skulle kunna försörja sig själva ett antal av dessa år. 

Men det är inte bara en ekonomisk fråga utan även en hälsofråga. Människan 

mår inte bra varken fysiskt eller psykiskt av att överge arbetslivet när 

många fortfarande är fulla av energi och yrkesstolthet. Man känner sig ofta 

odugligförklarad av att tvingas lämna sina dagliga rutiner och se sina erfarenheter 

och kompetens bortkastade bara på grund av den formella åldern. 

I dag är många 65-åringar inte utslitna och orkeslösa. Men många blir 

passiva och deprimerade när de upptäcker att få arbetsgivare vill anställa en 

pensionär. 

Såväl ofrivillig pensionering som långtidsarbetslöshet påverkar ofta individen 

såväl psykiskt som socialt och även rent fysiskt. Graden av ohälsa är störst 

i dessa grupper vilket leder till stora samhällsekonomiska kostnader för att 

inte tala om belastningen på de enskilda drabbade individerna. Dessutom 

bidrar det till att ytterligare förvärra den samhällsekonomiska balansen som 

nuvarande pensionsålder leder oss in i i framtiden. 

Regeringen har uppmärksammat detta allvarliga problem och tillsatt Pensionsåldersutredningen, 

som nyligen presenterat sitt slutbetänkande. Frågan 

berörs även i utredningen Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen, 

bl a kan man läsa: 

”I enkätresultat från ca 30 länder hamnar svenska arbetsgivare bland dem som 

är sämst förberedda på den åldrande befolkningen. Som helhet visar enkäten att 

ca 90 procent av de svenska arbetsgivarna inte har någon strategi för att ha kvar 

äldre arbetskraft eller för att rekrytera äldre. En enkät i Pensionsåldersutredning- 


ens regi visar att mer än hälften av arbetsgivarna tycker att anställdas över 60 år 

inte borde stanna kvar i arbetet, trots förväntad arbetskraftsbrist.”! 

Vi har en snabb förändringstakt i produktionsteknik och organisation som 

genomsyrar hela arbetslivet. Förr kunde man räkna med att bli pensionerad 

i samma yrke och kanske hos samme arbetsgivare som man började sitt arbetsliv. 

I dag blir det allt ovanligare. Alla måste vara beredda på att det krävs 

ständig vidareutbildning och/eller omskolning för att vara anställningsbar. 

De yngre med färska kunskaper och de välutbildade brukar ganska snabbt gå 

vidare till nya jobb efter en uppsägning. Men de äldre och de lågutbildade 

riskerar att hamna bland de långtidsarbetslösa. Alla känner nog igen det 

gamla ordspråket ”Skomakare bliv vid din läst”. Allt för många har följt det 

ordspråket. Har man bara varit på en arbetsplats hela livet eller inte provat 

på de nya arbetsmetoderna är man inte eftersökt på arbetsmarknaden. Att 

i övre medelåldern bli arbetslös betyder de facto, om man inte har attraktiv 

kompetens, en allt för tidig pensionering. Så kommer det att förbli om inte 

attityderna förändras såväl bland arbetsgivarna som bland arbetstagarna. 

Även detta faktum har uppmärksammats i debatten och förslag på ändrade 

regler för studiemedel har lagts för att underlätta för människor att skaffa 

nödvändiga nya kunskaper. 

PROBLEMET 

Diskussioner och förslag om höjd pensionsålder kommer inte att leda oss 

närmare målet om vi inte samtidigt skapar realistiska förutsättningar för ”det 

livslånga lärandet”. Vi människor ändrar inte gärna på det som fungerar, 

byter inte självmant jobb där vi varit alla år och trivts. Kortsiktigt är det effektivt, 

långsiktigt biter vi oss själv i svansen. Erfarenheterna visar att det är 

de resursfattiga som är de minst förändringsbenägna. Olika utbildnings-och 

bildnings-projekt tas ofta väl emot av de redan kunniga, medan projekten 

sällan når fram till dem de ursprungligen varit avsedda för. Därför räcker 

förslagen om ändrade regler för vuxenutbildning och studiemedel knappas 

för att väsentligt ändra situationen. 

Samhället bedriver viss omskolning för arbetslösa och långtidssjukskrivna, 

men i ett litet större perspektiv är det lika viktigt att de som har en anställning, 

men befinner sig i riskzonen om de skulle bli uppsagda, får en realis- 

400 


tisk möjlighet till omskolning för att inte hamna i eventuellt utanförskap. 

Hit hör t ex yrkesgrupper som har ett fysiskt ansträngande arbete där vi vet 

att många får förslitningsskador i relativt unga år. Hit hör även yrken med 

en mycket snabb förändringstakt som IT-branschen. Att förebygga utanförskap 

är mycket billigare än att försöka reparera. Berörda grupper är oftast 

inte själva uppmärksamma på sina risker ”så länge inget sker tänker ingen på 

det”. Konsekvenserna drabbar inte bara individerna utan hela samhället. 

Lagstiftningen och olika regelverk måste ändras så att alla har möjlighet att i 

medelåldern omskola eller vidareutveckla sig för att kunna ta nya arbetsuppgifter 

eller börja en ny yrkesbana när man inte längre kan fortsätta i gamla 

spår. Med välvalda åtgärder skulle då åtskilliga kunna fortsätta sitt arbetsliv 

senare upp i åren. 

Problemställningen kring pensionsåldern hänger så intims samman med 

både arbetskraftens kompetens och kostnaderna för psykosocial och fysisk 

ohälsa att ingen av komponenterna kan lösas fristående från de andra. 

Därför yrkas 

att förbundsstämman uppmanar regeringen att snarast utreda möj- 

1 

ligheterna att införa en utbildnings/omskolningstermin för alla 

yrkesverksamma, som varit i yrkeslivet minst 20 år i syfte att 

underlätta för dem att bibehålla eller hitta en ny egen försörjning 

om de inte kan stanna kvar i nuvarande anställning. 

Jan Erik Leijon och Marie Mjöberg, Norrmalm 

Arbetsgruppen för eget ansvar och försörjning 



MOTION 47 

Motionärerna pekar på ett problem som idag har stor diskussionskraft i samhället. 

Det är ju riktigt att något måste göras för att komma tillrätta med den 

upp och nedvända pyramiden, dvs att allt färre skall behöva betala pension 

till allt fler. Sätten för att nå dit kan vara många. Motionärerna har pekat på 

ett alternativ. 

Vidare anser förbundsstyrelsen att det är viktigt att vi tidigt mentalt börjar 

ställa in oss på att arbeta längre än de tidigare satta målen: 65/66 år, för de 

som kan rent fysiskt, och här kan de flesta utföra alternativa sysslor. Det viktiga 

är att vi mentalt ställer in oss, såväl arbetsgivare som arbetstagare, på att 

utföra åtgärder som vi från början inte var inställda på. Men här måste det 

också finnas utrymme för olika bedömningar, utifrån vad vi tidigare gjort 

med våra kroppar. Vi vet att redan idag är vissa yrkesgrupper mer sönderarbetade 

än andra vid tidiga år. Vi måste alla förstå att det är nödvändigt att 

finna alternativ för ett längre yrkesliv, för att vi skall klara av att pensionera 

våra äldre vid olika tidpunkter. 

Motionärerna pekar också på de psykosociala aspekterna av att hamna i 

utanförskap, vilket är en riktig iakttagelse och nog så viktig. Här bör finnas 

utrymme för alternativ för människor som vill arbeta kvar och för de som 

hellre vill avstå. 

Förbundsstyrelsen anser att frågan behöver utredas mer och snarast för att 

åstadkomma fler alternativ. 



402 


MOTION 48 

VALFRIHET INOM ÄLDREOMSORGEN 

Moderaterna har länge drivit frågan om valfrihet och i Moderatledda kommuner 

finns idag möjlighet att välja vårdgivare inom äldreomsorgen. Men 

äldre som är i behov av äldreomsorg kan inte välja sitt äldreboende. Vid behov 

av äldreomsorg erbjuds de flesta av sin bistånds- handläggare hemtjänst. 

Detta passar säkert många och kanske främst de som fortfarande bor med 

sin livskamrat. Men om man är ”äldre-äldre” och ensamstående kanske hemtjänst 

inte är tillräckligt och utgör kanske inte ens det egna valet av tjänst. 

Människan är en social person och behöver sällskap. Hör man till gruppen 

”äldre-äldre” och man dessutom saknar anhöriga eller vänner för besök eller 

liknande kan man lätt bli isolerad i sitt boende. För dessa äldre borde det finnas 

möjligheten att få tillgång till ett boende inom äldreomsorgen. Beroende 

på ens situation borde ”äldre-äldre” kunna erbjudas tillgång till boende i allt 

från trygghetsboende till ett mer service inriktat boende. Möjligheten för en 

ensamstående ”äldre-äldre” att få tillgång till ett boende efter behov borde 

vara en rättighet. 

Med hänvisning till vad som här anförts yrkar vi: 

att förbundsstämman med instämmande överlämnar motionen till 

1 

den moderata gruppen i Stadshuset med uppdrag att arbeta för att 

rätten till boende för gruppen ”äldre-äldre” inom äldreomsorgen 

alltid ska ske utifrån individens enskilda behov och med utgångs 

punkt från ett socialt perspektiv. 

att förbundsstämman med instämmande även ger riksdagsgruppen 

2 

i uppdrag att arbeta för att boende inom äldreomsorgen alltid ska 

vara en rättighet för ”äldre-äldre” utifrån individens eget behov 

att få sällskap och stimulans och inte utifrån ett bistånds beslut. 

Sara Jendi Linder, Britt Tryding, Birgitta Thulin och Ylva Jonsson 

S:t Göransföreningens arbetsgrupp för bl.a. äldrefrågor 



MOTION 48 

Det är grundläggande för kvalitet i äldreomsorgen att den utgår ifrån den 

enskilda människan. Att människor har ett starkt eget inflytande, samt att 

man får vård och omsorg efter behov. Motionärerna tar upp en problematik 

som även tas upp i förbundsstyrelsens proposition om äldreomsorgen, 

att dagens biståndshandläggning har brister när det gäller att ge människor 

tillgång till valfrihet såväl som omsorg efter behov. Med anledning av vad 

som föreslås i propositionen avseende detta, föreslår förbundsstyrelsen att 

förbundsstämman besvarar att satser 1 och 2. 



404 


MOTION 49 

INRÄTTANDE AV SKATTEFRI FRISKVÅRD OCH MOTION 

FÖR ÄLDRE 

Nätverket Äldre har i sin målsättning att dels utveckla och uppmärksamma 

de förutsättningar som gäller för äldre samt även att föreslå satsningar som 

ska leda till förbättringar för den växande andelen svenskar som ingår i begreppet 

”Äldre”. Nuvarande regler om skattefri motion och annan friskvård 

omfattar inte målgruppen pensionärer. Arbetsgivare kan idag erbjuda sin 

personal motionsaktiviteter av enklare slag och mindre värde. Den anställde 

kan själv betala motionsavgiften och mot kvitto få ersättning från arbetsgivaren. 

Motion och annan friskvård av enklare slag omfattar ett stort antal områden 

som även passar äldre att utöva för att hålla sig friska. Vi har uppmärksammat 

att det saknas en länk i den preventiva kedjan av insatser för att förebygga 

ohälsa och stödja egenvård genom hela livet. Nämligen en verksamhet 

för äldre med inriktning mot motion och annan friskvård enligt de bestämmelser 

som tillämpas av skatteverket. 

Preventiva insatser innebär mindre belastning av akuta och långvårdande 

åtgärder samtidigt som det kan bidra till bättre livskvalité. Varje år som en 

individ är mer frisk än sjuk är dessutom ur ett samhällsekonomiskt perspektiv 

oerhört värdefullt. 

Många insatser är i dag självklara såsom Barna- och Skolhälsovård samt personalvård. 

Dessa insatser görs för att förebygga ohälsa i livets olika skeden. 

Det saknas en fortsättning för personer som lämnat det yrkesverksamma 

livet trots att incitamenten för att hålla sig frisk är lika angeläget. 

Den skattesubvention som arbetsgivare kan tillgodoräkna sig innebär att 

hälsovård kan ges till anställd till ett visst belopp och innehåll. Detta borde 

även kunna gälla äldre i form av en skattefri Motions- och annan friskvårdscheck 

eller liknande enligt skatteverkets nuvarande regler för arbetsgivare. 

Denna möjlighet ska inte inrymmas i biståndsbedömning utan gälla alla som 

lämnat ett arbetsliv på grund av ålder. 




1 

att överlämna motionen till partistämman med uppmaning om att 

2 

skyndsamt genomföra de föreslagna åtgärderna 

motionen översändes till den moderata riksdagsgruppen 

att 3 








406 



MOTION 49 

Förbundsstyrelsen tackar motionärerna för deras motion om skattefri 

friskvård för äldre. Medan den politiska debatten ofta handlar särskilt om 

omsorgsfrågor, är det viktigt att se alla äldre. Att förebygga ohälsa hos alla 

människor är en viktig ambition för att säkerställa god livskvalitet. 

Dagens regler om skattefri motion och annan friskvård är ett ansvar som 

kopplas till arbetsgivare. Enligt Skatteverket ska systemet vara utformat så att 

arbetsgivaren har full insyn över vilket slag av aktivitet som respektive check, 

kupong etc. kan användas till av de anställda. Arbetsgivaren ska också kunna 

följa upp hur de använts (Skatteverkets ställningstagande 2007-05-25, dnr 

131 242815-07/111). 

Motionärerna förklarar inte i sin motion hur ett motsvarande system skulle 

fungera för grupper utan arbetsgivare. Inte heller finns ett yrkande avseende 

förslaget. 

Att fler ska få hjälp till att upprätthålla god hälsa förtydligas i förbundsstyrelsens 

proposition om äldreomsorg. 




MOTION 50 

OMSORGEN OM VÅRA ÄLDRE SKALL PRÄGLAS AV ETT 

VÄRDIGT BEMÖTANDE 

Alliansen har skapat möjligheter för valfrihet inom äldrevården. Våra reformer 

ger våra äldre möjlighet att välja och välja bort. Det är därför oerhört 

viktigt att de som vi ger ansvaret för våra äldre inte missbrukar förtroendet vi 

givit dem. 

Den största och viktigaste knäckfrågan för att lyckas erbjuda en bra äldreomsorg 

innebär att alla kontakter mellan vårdare och vårdtagare präglas av 

värdigt bemötande. 

Vi vet att äldre som lämnar sitt hem för ett boende inom äldreomsorgen eller 

väljer att nyttja hemtjänsten går igenom en mycket stor och ofta känslosam 

förändring i sitt liv. Detta förutsätter att alla kontakter mellan personalen 

och den äldre måste ske på ett vördnadsfullt sätt. Det är inte så lätt att öppna 

upp sitt hem för främmande personer. Även om den största delen av personalen 

inom Stockholms äldreboenden och inom hemtjänsten är snälla och 

rara samt visar stor hänsyn och mycket gott bemötande, finns det några få, 

som inte gör det och som skapar så stora problem. Det är deras fotavtryck 

som är så svåra att tvätta bort. Därför är behovet av gott bemötande och 

respekt för alla som individer synnerligen angeläget. 

Vi anser att flera olika åtgärder behövs för att komma till rätta med problemen. 

Ledarskapet är mycket viktigt. Ledarskapsutbildningar måste vara 

återkommande. Personalen måste ständigt utvecklas. Personalen har ibland 

låg utbildning eller ingen utbildning alls vilket kan skapa svårigheter med 

egen självkänsla och bidra till mindre hänsynstagande mot de äldre. För att 

skapa nyttig konkurrens är äldreomsorg i annan regi nödvändig. Konkurrens 

utvecklar både privat driven och offentligt driven äldreomsorg. 

Ibland kan kvalitetsbrister inom äldreomsorgen bero på att uppföljning och 

kontroll av överenskommelser eller tecknade avtal saknas eller inte sker på ett 

professionellt sätt. 

408 


För att öka trivseln vore det till stor nytta om maten kunde hålla hög kvalitet 

och serveras under värdiga former. Många vill kunna dricka ett glas vin 

(eget) till maten och det måste vara möjligt. 

Vi måste försäkra oss om att äldrevården håller en jämn och värdig nivå. 

Äldre ska ges möjlighet att ha en meningsfull tillvaro och behandlas med 

respekt. 


att personal inom äldreomsorgen skall ha god utbildning samt fort- 

1 

löpande vidareutbildas för ständig utveckling 

att kraven för upphandling av äldreomsorg skall ses över samt att de 

2 

som ansvarar för upphandling har rätt kompetens 

att system för löpande kvalitetssäkring av de upphandlade tjänsterna 

3 

implementeras och följs upp för att säkerställa att förtroendet som 

skattebetalarna ger utförararen av tjänsterna inte missbrukas. 

Ulla M. Pehrson, Sophia Granswed, Ewa Schenström, Göran Pallmar, Jan Erik 

Leijon, Ulf Johannisson, Tanja Rasmusson, Hanna Werner och Elisabeth Hellström, 

Norrmalm 



MOTION 50 

I Stockholm ska alla människor ha möjlighet att behålla sin livsstil hela livet. 

Dessutom ska det vara attraktivt och vara hög status att arbeta inom äldreomsorgen. 

Motionärerna yrkar om att personal inom äldreomsorgen skall 

ha god utbildning samt fortlöpande vidareutbildas för ständig utveckling. 

Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att utbildnings- och karriärmöjligheter 

är en förutsättning för att statusen för omsorgsyrket ska öka. 

När det gäller upphandlingar har Alliansen i Stockholm stad implementerat 

kvalitetsupphandlingar, för att säkerställa att lägsta pris inte ska gå före högre 

kvalitet inom upphandlingsförfarandet. Förbundsstyrelsens proposition om 

äldreomsorg anger att oavsett driftform bör det pågå ett löpande kvalitetsarbete 

med en rad olika kvalitetskriterier. 


att bifalla att sats 1, samt 

att anse att-satserna 2 och 3 besvarade med det av förbundsstyrelsen 

anförda. 

410 


MOTION 51 

RIVNING AV TAKET FÖR 70-ÅRINGARS SJUKPENNING 

ENLIGT 27 KAP. 37 § SOCIALFÖRSÄKRINGSBALKEN 

En person som fyllt 70 år får inte sjukpeng i mer än 180 dagar oavsett 

hur mycket hen arbetar. Oavsett storleken på den sjukpenninggrundande 

inkomsten från verksamheten och oavsett den aktuella karenstiden gäller den 

regeln. 

Den som arbetar efter 70 år och upp i åldrarna kan sammanlagt ha 180 

sjukdagar som Kassan ersätter enligt gängse regler men faller sedan utanför 

försäkringsskyddet vid inkomstförlust p.g.a. sjukdom. Det är en diskriminerande 

bestämmelse mot äldre som arbetar i ett eget företag. 

I alla andra sammanhang – inte minst som EU-medborgare – värnas äldre 

personers rättigheter att leva ett värdigt och oberoende liv och att delta i det 

sociala och kulturella livet (ur Artikel 25 i EUs stadga om de grundläggande 

rättigheterna). Den åsyftade paragrafen i socialförsäkringsbalken är därför 

diskriminerande för äldre personer som förvärvsarbetar. Det kan inte heller 

anses förenligt med den arbetslinje som Moderaterna gjort till sin. 

Undertecknad hemställer att förbundsstämman beslutar 

att en partistämmomotion ska väckas i syfte att undanröja taket för 

1 

antalet ersättningsgilla sjukdagar för dem som arbetar efter 70 års 

ålder 

Margareta Hedelius, Gärdet 



MOTION 51 

Ekonomisk trygghet är viktigt när man blir äldre. Den moderata politiken 

har alltid haft övertygelsen om att alla människor är unika och detta 

individperspektiv gäller även för vår äldrepolitik. Likt motionären värnar 

förbundsstyrelsen möjligheten för de äldre som vill och kan arbeta. Dagens 

och framtidens äldre har goda förutsättningar att arbeta längre, även om de 

individuella variationerna är stora. 

I takt med att medellivslängden ökar vill allt fler också arbeta längre. Förändringarna 

är dock blygsamma och Sverige har fortfarande en normal pensionsålder 

på 65 år. Antalet arbetade timmar ökar, men mycket långsamt. 

Pensionsåldersutredningen har nyligen lämnat sitt slutbetänkande där man 

föreslår en rad ändringar i pensionsåldersgränserna samt i de kringliggande 

systemen. Förändringarna gäller bland annat en höjning från 70 till 71 år för 

den aktuella regeln. Utredningens förslag ska i första skede ut på remiss för 

att sedan fortsatt beredas i regeringskansliet. En diskussion på partistämman 

sker lämpligen genom att motionären författar en motion dit som belyser 

frågan. 



412 


MOTION 52 

INFÖR EN GEMENSAM FLYKTING- OCH MIGRATIONS- 

POLITIK I EU 

En äldre kvinna i trasiga kläder sitter på gatan i Gamla Stan. Det är kallt. 

Minus två grader. Hon sitter på sina bara knän med en pappersmugg i handen. 

Hon ropar please, please, när människor passerar. Ibland stannar någon och lägger 

en krona i muggen, men oftast går folk bara förbi. Kanske ser de henne inte, 

men förmodligen gör de det. Kanske är de skamsna över att bara gå förbi utan 

att skänka en krona. Kanske låtsas de bara inte se, för att döva sitt samvete. 

Enligt Citypolisen finns det ingen som har i uppdrag att räkna och kontrollera 

tiggarna, men tiggeriet i Stockholm har ökat de två senaste åren. Detta 

har blivit ett stort problem som är både känsligt och komplicerat att hantera. 

Vad säger lagen om tiggeri? 

Tiggeri är lagligt i Sverige. Det är först när ofredande eller misstänkt människohandel 

kommer in i bilden som polisen kopplas in, men för att det ska 

ske krävs antingen: 

• Att en tiggare uppför sig så påstridigt att det räknas som ofredande. 

• Att polisen får en konkret misstanke om människohandel. 

Enligt Rikspolisstyrelsen ser stora delen av tiggeri inte ut att vara organiserat 

i form av människohandel. Däremot är det ofta organiserat i form av att 

familjer reser ihop och kanske betalar någon för att organisera resan, hitta 

boende och platser att tigga på. Det vi ser i Stockholm och på andra platser 

i Sverige är ofta rent praktiskt organiserat tiggeri. De åker gärna ihop och 

samordnar tiggeriet, där den som har bil kör runt de andra till olika platser 

och den som kan skriva och läsa hjälper till att växla pengar. Denna typ av 

organiserat tiggeri är inte brottsligt. 

För att tiggeri ska vara brottsligt måste rekvisiten för människohandel vara 

uppfyllda. Personen måste ha blivit vilseledd, hitförd under falska löften, och 

tvingad. Ett typexempel är någon som lurats hit i tron om att få ett arbete, 

men i stället tvingas tigga och stjäla under bevakning. 


Peter Enell, kriminalinspektör vid Citypolisen, sa i DN den 11 mars i år att 

han inte sett några tecken på att någon skulle vara tvingad att tigga eller att 

det finns en stor chef. Många av tiggarna i Stockholm är fattiga personer från 

Östeuropa. EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige i tre månader 

utan försörjning, men däremot är det omöjligt att följa upp när någon rest in 

eller ut ur landet, då det råder passfrihet för EU-medborgare. 

Dagens ohållbara situation är en konsekvens av ett felaktigt system som inte 

utgår från individen. Sverige och övriga EU-länder rättar sig efter Dublinförordningens 

regler som avgör vilket land som har ansvaret att pröva en 

asylansökan från en medborgare från ett tredje land. Kortfattat innebär 

förordningen att migranter endast får söka asyl i det första europeiska land 

man kommer till. Det har inneburit att länderna i EU:s utkant får ta ett 

oproportionerligt stort ansvar för flyktingmottagande. Från Mellanöstern 

är Grekland porten till Europa och från norra Afrika är Spanien och Italien 

portar. Dessa länder behöver inte nödvändigtvis vara målet för migranterna, 

utan målet på resan kan mycket väl vara Sverige, Finland eller Storbritannien. 

Väl i Sverige och i Stockholm blir beskedet från Migrationsverket att 

asylärendet måste handläggas i det första landet den asylsökande kom till. 

Vid samtal med asylsökande i Stockholm, har vi förstått att vissa har fastnat 

i en problematik, där de inte vill återvända till det första land de kom till. 

Samtidigt kan de inte heller söka asyl i Sverige, och faller då mellan stolarna. 

Europarådet, Europadomstolen och UNHCR (FN:s flyktingkommissariat) 

har kritiserat Dublinförordningen och många europeiska länders asylpolitik. 

Detta då framförallt krisdrabbade länder inte uppfyller Europakonventionen 

om de mänskliga rättigheterna i asylprocessen. Sverige har, tillsammans med 

flera andra länder, upphört med att skicka tillbaka flyktingar till Grekland. 

Vi vill att Stockholmsförbundet går längre än så och uttalar att Dublinförordningen 

bör slopas. Vid ett avskaffande skulle flera av de som tigger på 

Stockholms gator kunna söka asyl i Sverige och starta ett riktigt liv. Om vi, 

på allvar, menar att den fria rörligheten ska gälla, borde den även inkludera 

asylsökande. 

Den fria rörligheten inom EU är fantastisk, den har skapat fred och byggt 

välstånd. Det är viktigt att vi frihetsvänner står upp för Schengensamarbetet 

och de fyra friheterna, även när det kommer till att lösa problematiken 

med hemlöshet och tiggeri. Allt för ofta är det våra öppna gränser som får 

414 


skulden för dagens problematik i Stockholm. Vi vill att förbundet uttalar att 

Schengen inte bär skulden för det eskalerade tiggeriet. När människor har 

rätt att röra sig fritt i unionen är det en logisk och nödvändig utveckling att 

även flykting- och asylpolitiken blir gemensam. Ett gemensamt asylsystem 

minskar riskerna med att människor gör fel i asylprocessen, och istället får 

hjälp snabbt, effektivt och riktigt. Det ska inte spela någon roll i vilket land 

en asylansökan lämnas in, den ska behandlas likvärdigt i alla medlemsstater 

inom EU. 

Oavsett om tiggeri är organiserat eller inte, får det inte fortsätta att eskalera. 

Människorna som tigger måste få hjälp till ett bättre liv. Det är vårt ansvar 

som politiker att se till. Att kunna resa fritt mellan länder i EU är fantastiskt. 

Det är något vi ska vara stolta och glada över. Fri rörlighet medför mycket 

gott, men också ett ansvar för alla länder och dess medborgare. Ett sätt 

att stoppa tiggeriet på våra gator, är att jobba gränsöverskridande med en 

gemensam integrationspolitik inom EU och låta flyktingar söka asyl i vilket 

land de vill. 


att1 verka för att avskaffa Dublinförordnigen och låta flyktingar söka 

asyl i vilket land de vill. 

att2 att3 verka för att införa en gemensam asylpolitik i EU. 

uttala att Schengen och den fria rörligheten inte bär skulden för 

Stockholms problematik kring tiggeri på stadens gator. 

Sophia Granswed och Mikael Lind, Norrmalm 



MOTION 52 

Motionen berör ett antal olika frågor, som om Dublinförordningen bidrar 

till att sprida ansvarstagande eller ej, om EU behöver en gemensam asyllagstiftning 

och huruvida tiggare på Stockholms gator härrör från andra 

EU-länder eller från tredje land. 

Dublinförordningens regler bygger på en vedertagen princip i den internationella 

asylrätten: att en person som flyr undan förföljelse i sitt hemland 

ska söka skydd i det första land där han eller hon har möjlighet att göra det. 

Dublinförordningen anger ramarna för hur denna princip ska tillämpas 

inom EU och innehåller även andra omständigheter, utöver första asyllandsprincipen, 

som påverkar vid fastställandet av vilken medlemsstat som är 

ansvarig för prövningen. Förordningens ikraftträdande 2003 innebar t.ex. att 

var den sökandens familj och släktingar befinner sig fick ökad betydelse som 

ansvarsgrund jämfört med vad som gällde enligt den tidigare Dublinkonventionen. 

Det är alltså en justering av principen så att den till anpassas efter de 

människor som berörs. 

Dublinregelverket motverkar att personer söker asyl i flera stater i unionen, 

men garanterar samtidigt varje tredjelandsmedborgare som söker asyl i EU 

att få sin sak prövad i någon av medlemsstaterna. Reglerna har därmed löst 

ett tidigare problem inom Europa, där det hände att asylsökande kunde få 

resa från stat till stat utan att deras asylansökningar prövades i sak, för att 

ingen stat ville ta på sig ansvaret för prövningen – så kallade ”refugees-inorbit”. 

Mot bakgrund av den problematik som rådde innan Dublinregelverket 

fanns, finns all anledning att hålla fast vid den nu rådande grundprincipen 

för ansvarskriterierna. 

EU har sedan 1999 års möte i Tammerfors haft för avsikt att skapa en 

gemensam europeisk asylpolitik. Nu är regelverket nästan helt på plats, men 

även om det finns mer harmoniserade regler är ändå inte säkert att de leder 

till likabehandling i de olika medlemsstaterna. Praktiskt samarbete är därför 

ett viktigt komplement till lagstiftande åtgärder för att få till ett gemensamt 

416 


asylsystem. Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 togs beslut om att 

inrätta ett gemensamt stödkontor för asylfrågor. Tanken med stödkontoret 

är att hjälpa till med praktiskt samarbete inom asylområdet och att genom 

utbyte av goda erfarenheter säkerställa en mer likvärdig bedömning av 

asylansökningar. Stödkontoret ska samtidigt kunna stötta medlemsstater som 

har svårt att hantera stora ökningar av antalet asylsökande. 

När det gäller vilka som tigger på Stockholms gator så finns det inga tydliga 

uppgifter om varifrån de kommer, och just därför har Socialstyrelsen fått i 

särskilt uppdrag att komplettera sin kartläggning genom att ”ta fram kunskap 

om hemlösa utrikes födda personer som inte har permanent uppehållstillstånd 

i Sverige avseende omfattning och karaktär.” ”I uppdraget ska 

ingå att beakta koppling till eventuell människohandel.” I den mån tiggeri 

förekommer inom denna grupp bör det ingå som en del av kartläggningen. 

Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2013. 


att avslå att-satserna 1 och 3, 

att anse att-sats 2 besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda. 


MOTION 53 

INTEGRATIONSPOLITIKEN 

Svenskarna älskar frihet. Inte minst moderaterna har alltid hyllat frihetstanken. 

I den ligger att välkomna personer som vill flytta till vårt land. 

Självklart ska våra gränser stå öppna för de som vill komma hit. Men vi är 

också skyldiga att ta hand om dem som vi välkomnar. Vi ska kunna erbjuda 

bostad, utbildning, arbete och vård. Klarar vi inte det, så måste integrationspolitiken 

ges utökade resurser. Dessa resurser måste hämtas någonstans. Blir 

påfrestningarna för stora och invandringen större än vad vi mäktar med, 

måste vi tillfälligt minska nivån av invandring, så att systemet kommer i 

balans. 

Det är viktigt att hålla isär de olika formerna av invandring. Arbetsmarknadsinvandring 

är positivt och på sikt angeläget för att Sverige demografiskt 

ska komma i balans. På kort sikt kan vi vid behov justera strömmarna. 

Flyktinginvandring är självklart och står över integrationsfrågan. Däremot 

kan anhöriginvandring diskuteras, där vi måste vara mer restriktiva om vi 

kommer i obalans. Sverige har högre anhörighetsinvandring än flertalet övriga 

EU-medlemmar. Avvisade personer som ändå stannat är en polisiär fråga 

som måste få en lösning. 

Till sist måste det sammanlagda antalet invandrande personer ställas mot 

den totala folkmängden i Sverige. Den får inte alltför mycket avvika från 

EU:s mål. För att en framgångsrik integration ska uppnås, där alla nya 

svenskar kommer in i systemet, måste kvoten av invandringen upplevas som 

riktig av flertalet bosatta i Sverige. 


att Förbundsstyrelsen till Regeringen överlämnar förslag om att form- 

1 

erna för anhöriginvandring ses över, så att de överensstämmer med 

EU:s, 

att Förbundsstyrelsen till Regeringen överlämnar förslag om gemen- 

2 

samma mål. 

418 


att 3 

Förbundsstyrelsen till Regeringen överlämnar förslag om att integrationspolitiken 

ska bedrivas så att balans uppnås i systemet och 

att vi kan ta hand om alla invandrande nya svenskar vi välkomnat, 

och ge dem bostad, utbildning, arbete och vård. 

Winston Håkanson, Ulf Bourker Jacobsson, Göta Glemme, Madeleine Kock och 

Annika Elmlund, Oscar Södra 



MOTION 53 

En självklar utgångspunkt för all diskussion inom migrationspolitiken är att 

bereda skydd till människor som flyr undan krig och förföljelse. 

Vi moderater tror på människan. Vi tror på att människor som möts och 

verkar över gränser kan skapa något nytt och komma närmre varandra. 

Lika lite som det finns ett begränsat antal arbeten på den svenska arbetsmarknaden 

utan de skapas – eller försvinner – beroende på mänsklig drivkraft 

och entreprenöranda, lika lite finns det ett begränsat antal människor 

som får plats i Sverige. 

Sverige har under en lång tid hört till de länder som tar emot flest asylsökande 

i EU, endast Frankrike och Tyskland tar emot fler ansökningar. I en situation 

där EU har en gemensam yttre gräns, och fri rörlighet inom unionen är 

det inte hållbart i längden och på sikt ett hot mot den fria rörligheten inom 

EU. Lösningen där är inte i första hand att Sverige ska göra mindre, men att 

andra ska göra mer. 

Sverige ska ha ett bra mottagande för de asylsökande som på ett bra sätt förbereder 

den enskilde oavsett om utgången i ärendet sedan blir ett avslag och 

ett återvändande till hemlandet eller ett bifall och en snabb integration. 

Samtidigt gäller det att ha respekt för att nu när det kommer många fler till 

Sverige det också måste finnas en diskussion om detta förändrar vårt mottagningssystem 

eller skapar problem som vi inte haft tidigare. En del i detta rör 

om den grupp som kommer har en annan utbildningsbakgrund än vad som 

varit tidigare. 

Det finns anledning att vara bekymrad över den situationen som uppstått 

och att inte minst kommunerna anger att mottagandet inte fungerar lika 

bra som tidigare. Vill man att människor ska komma in i Sverige bättre 

måste man titta på frågor som diskriminering, arbetsgivare som utnyttjar sin 

arbetskraft och försörjningskrav. 

420 


Förbundsstyrelsen menar att det finns anledning att se över behovet av 

åtgärder som stärker den ordnade och långsiktigt hållbara asylpolitiken. Det 

handlar t ex om att vidareutveckla mottagandet, stärka återvändandearbetet 

och se över hur det försörjningskrav som infördes under den förra mandatperioden 

kan vidareutvecklas. 


att anse motionen besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, 

att förbundsstämman sänder motionssvaret till Partistyrelsens arbetsgrupp 

Integrations- och migrationspolitik. 


MOTION 54 

SOLNEDGÅNGAR OCH GILJOTINER 

Inledning 

Den amerikanske ekonomen Milton Friedman lär en gång ha sagt: ”Det 

finns inget så permanent som ett tillfälligt statligt program.” Han kunde 

lika gärna ha syftat på myndigheter eller regleringar. Sverige har sedan länge 

svämmat över av bådadera. De borgerliga regeringarna under perioden 1976 

– 82 hann avskaffa uppemot 1000 lagar och förordningar. 22 Trots det finns 

det i dagsläget många regleringar som försvårar för företagande, bostadsbyggande 

med mera. På samma sätt finns det myndigheter i överflöd. När 

Statskontoret år 2000 fick i uppdrag att räkna dem och sammanfatta deras 

arbete i en rapport, tillkom 41 stycken under tiden rapporten skrevs. 23 Detta 

är talande för situationen i Sverige. När vi talar om den svenska byråkratin, 

så är det de svenska regleringarna och myndigheterna vi talar om. Det är 

lätt att säga att byråkratin borde bekämpas, men svårt att säga hur. Den här 

motionen syftar till att göra det senare. 

Svenska myndigheter och regleringar 

I dag finns det 234 förvaltningsmyndigheter i Sverige; när Alliansen tog 

makten 2006 var den siffran 247 stycken. Trots sex år av borgerligt styre har 

inte mer än en myndighet avvecklats helt: Arbetslivsinstitutet. Flera myndigheter 

har dock slagits samman med andra, vilket har bidragit till att det i dag 

på papperet är 13 stycken färre myndigheter. 24 

Svenska företag lägger i dagsläget enorma summor på administration. År 

2009 uppgick dessa till 4 444 miljoner kronor för konsument- och produktionsområdet. 

25 Enligt den tidigare myndigheten Nutek uppgick företagares 

administrationskostnader år 2007 till hela 100 miljarder kronor. 26 Alliansregeringen 

satte som mål 2006 att 25 % av reglerna skulle tas bort under 

första mandatperioden, men 2010 hade enbart 7 % av regelbördan tagits 

22 Svanborg-Sjövall, Karin (2011) ”Kentucky fried children”; Timbro förlag 

23 Rankka, Maria (2005) ”Myndigheter – från fristående ämbetsverk till rörelsedrivna idéfabriker” 

24 http://www.startanu.se/s-m-nga-myndigheter-har-sverige Hämtat 2012-12-27 

25 Tillväxtverket (2009) ”Rapport 0060: Näringslivets administrativa kostnader för produkt- 

och konsumentområdet” 

26 Nutek (2009) ”Årsbok 2009” 

422 


ort. 27 En opinionsundersökning bland företagare utförd år 2009 visade på 

att 75 % upplevde att det inte skett någon förändring vad gällde regelförenklingar. 

Samtidigt sa en klar majoritet av företagare med färre än tio anställda 

att minskade regelkostnader skulle ha en stor eller en mycket stor betydelse 

för deras företag. 28 I en annan studie från 2008, sade en klar majoritet av 

företagare att de skulle kunna anställa fler om administrationskostnaderna 

minskade med 25 %. 29 

Många regleringar som införs är i början tänkta som tillfälliga, men avskaffas 

aldrig utan tillåts helt enkelt permanenteras. Det kanske tydligaste exemplet 

på detta är de från början tillfälliga hyresregleringarna som infördes 

på 1940-talet, och som gäller än i dag. De regleringarna som infördes på 

1940-talet tog bland annat, av förståeliga skäl, inte i beaktande skillnaden i 

hur eftertraktad en lägenhet från 1920-talet var jämfört med en lägenhet i 

ett miljonprogram byggt flera decennier efter att lagen stiftats. 30 

Giljotinera mera 

Lagar och regleringar blir allt mer och mer komplicerade över tid. Då nya 

lagar ofta införs, samtidigt som äldre blir kvar, leder det i slutändan till att 

flera lagar överlappar med varandra, vilket gör dem onödiga. Därtill finns 

det flera lagar som inte längre uppfyller någon funktion, eller som rent av går 

i strid mot den modernare lagstiftningen. Därutöver finns många regleringar 

som knappast är företagarvänliga, och som därför borde ses över. 

Ett effektivt sätt att avskaffa onödiga regleringar och lagar är genom så kalllade 

regelgiljotiner. Det innebär att lagstiftningen som berör företag utvärderas 

efter tre enkla kriterier: 

• Är den nödvändig? 

• Är den laglig? 

• Är den företagsvänlig? 

27 http://www.smaforetagarna.eu/2012/11/07/att-driva-foretag-i-sverige-for-dyrt-krangligt-ochriskabelt/ 

Hämtat 2012-12-27 

28 Näringslivets regelnämnd (2009) ”Regelbarometern 2009” 

29 Hemming, Ingela (2008) ”Rapport från SEB:s Företagarpanel: Regelförenklingar ger fler nya 

företag och fler jobb – och skattesänkningar viktigare än social trygghet” 

30 Forsberg, Jonathan (2005) ”Det röda hyresimperiet: En studie av Hyresgästföreningen” 


De lagar som inte lever upp till de första två kriterierna avskaffas, medan de 

lagar som inte lever upp till det tredje kriteriet utvärderas i syfte att se om de 

skulle kunna göras företagsvänligare. 

För att en regelgiljotin ska fungera, måste de föreslagna reformerna presenteras 

som ett paket. Att debattera enskilda lagar och sedan rösta bort dem 

skulle vara alltför tidsödande för att vara effektivt. Det bästa sättet att rensa 

upp bland regleringar är därför att tillsätta ett råd med uppgiften att först 

välja ut onödiga regleringar enligt kriterierna ovan. Därefter bör möjliga 

förändringar av dem presenteras i ett enda förslag som snabbt kan drivas 

igenom. Detta leder till att intressegrupper inte får chansen att hålla fast vid 

enskilda regleringar och att regeringen inte handlingsförlamas på grund av 

särintressen inom det egna partiet eller liknande. Det är giljotineffekten: att 

regleringar på ett snabbt och smidigt sätt avlägsnas. 31 

Detta har tidigare visat på goda resultat. År 1986 användes en liknande metod 

i Sverige som visade på goda resultat. Då avskaffades bland annat 90 % 

av alla lagar och regleringar rörande utbildning, 32 och luckrade upp regelbördan 

kvarlämnad efter åratal av socialdemokratisk dominans. I bland annat 

Makedonien och Sydkorea har regelgiljotiner efter ovanstående principer 

använts. Framför allt Sydkorea är ett gott exempel på hur regelgiljotiner ger 

goda effekter. I Sydkorea förbättrade regelgiljotineringen kraftigt situationen 

för företagare och skapade en miljon nya jobb. 33 

Sydkoreanska solnedgångklausuler förenklar för företag 

En solnedgångklausul är en klausul som skrivs in i en lag och som innebär 

att lagen upphör att gälla efter en viss tid. 34 Lagar med sådana klausuler 

gäller således bara under en förutbestämd period, och upphör sedan, såvida 

ingen väljer att förlänga eller permanentera dem. 

I Sydkorea valde den borgerliga regeringen under president Myung-bak att 

skriva in solnedgångsklausuler i olika typer av lagar rörande företagande. 

31 Jacobs, Scott; Astrachan, Irina (2006) ”Effective and Sustainable Regulatory Reform: The 

Regulatory Guillotine in Three Transition and Developing Countries” 

32 Ibid 

33 USAID (2005) ”The Regulatory Guillotine Strategy - Preparing the Business Environment in 

Croatia for Competetiveness in Europe” 

34 http://www.parliament.uk/site-information/glossary/sunset-clause/ Hämtad 2012-12-28 

424 


Genom att sådana klausuler skrivs in i regleringar upphör regleringarna att 

gälla efter en tioårsperiod. Regleringarna kan självfallet förlängas, men om 

parlamentet inte agerar för att förlänga dem upphör de. 35 

Solnedgångsklausulerna blev en succé i Sydkorea. År 2008 kunde ett råd 

instiftat av president Myung-bak snabbt identifiera omkring 800 lagar som 

reglerade företagande, och som inte utvärderats sedan tio år tillbaka. Av de 

lagarna kunde 600 avskaffas på kort tid, delvis tack vare att de hade solnedgångsklausuler 

inbyggda från början. 36 

Solnedgångsklausuler som fästs vid regleringar har främst en preventiv funktion. 

Lagar med sådana klausuler avskaffar sig själva efter en viss tid. Därför 

krävs ett nytt beslut för att förlänga dem. Om de ska kunna förlängas måste 

de också på nytt utvärderas. Solnedgångsklausuler leder på så sätt till att 

regleringar regelbundet utvärderas. Om de är föråldrade, kommer det inte 

att finnas något skäl till att förnya dem. 

Texas solnedgångskommission effektiviserar i myndighetsmyllan 

Att effektivisera eller att rent av lägga ner myndigheter kan vara svårt. Myndigheter 

är skapade som problemlösare. Därför sitter de på stora resurser 

som de vid behov kan nyttja för att säkra sin egen överlevnad. Ju äldre de är, 

desto större nätverk har de som kan användas till att förhindra nedläggningsförsök. 

37 

Det finns dock effektiva sätt att kringgå detta. Sedan 1977 har den amerikanska 

delstaten Texas låtit en kommission, The Sunset Advisory Commission, 

regelbundet granska och utvärdera delstatens myndigheter. Dessa 

granskningar har lett till att delstaten kunnat göra besparingar på $945 

miljoner, vilket motsvarar $29 per $1 som kommissionen kostat. 38 

Kommissionens arbete utformas av delstatskongressen. Tio av kommissionens 

tolv medlemmar väljs av delstatskongressen och är kongressledamöter; 

viceguvernören och delstatskongressens talman väljer sedan varsin medlem 

35 Doing Business (2011) ”Doing Business 2012 – Doing Business in a More Transparent 

World” 

36 Sanandaji, Nima (2012) ”Ett företagsklimat i världsklass, lär av omvärlden ” 

37 Santesson, Peter (2012) ”Reformpolitikens strategier” Atlantis förlag 

38 Sunset Advisory Commission (2012) ”Sunset in Texas” 


ur allmänheten. Kommissionen utvärderar självfallet inte alla myndigheter. 

Universitet, domstolar, polismyndigheter med flera undantas. De myndigheter 

som kommissionen kan kontrollera, granskas efter ett rullande schema så 

att var och en granskas vart tionde år. 

Granskningarna präglas av öppenhet och sker i samverkan mellan kommissionen 

och den berörda myndigheten. Den berörda myndigheten får först 

presentera en rapport om sitt arbete. Efter kommissionens granskning av 

myndighetens arbete hålls ett öppet förhör med myndighetens ledning där 

den får chans att besvara resultatet av granskningen. När kommissionen är 

färdig med utvärderingen av en myndighet, sammanställs den i en rapport 

som avslutas med en rekommendation om huruvida myndigheten ska 

avskaffas eller finnas kvar. Kommissionen kan i det senare fallet också lägga 

fram rekommendationer om vilka befogenheter myndigheten bör ha i framtiden 

och hur dess uppdrag kan utvecklas. 39 

Kommissionens arbetssätt innebär att myndigheter granskas kontinuerligt 

och utvecklas därefter. Om kommissionen bestämmer att en myndighet ska 

avskaffas, sätts ett datum för när det ska ske. 40 För att förhindra det, krävs ett 

beslut i delstatskongressen. Detta innebär alltså att onödig byråkrati avskaffas 

såvida inte någon politiker kan finna skäl för att behålla den. 

En svensk giljotin i solnedgången? 

En genomgående granskning av de nuvarande regleringarna som grund 

för ett avskaffande av de onödiga regleringarna, skulle minska företagens 

kostnader och ge fler jobb. Många av dagens regleringar är en nagel i ögat 

för företag. Det finns många typer av lagar och regleringar som skulle behöva 

utvärderas regelbundet. I framtiden bör de få solnedgångklausuler fästa vid 

sig, så att de regelbundet måste utvärderas för att kunna finnas kvar. För 

att på allvar ta itu med de regleringar som är ett problem just nu, är ett bra 

första steg att genomföra en regelgiljotinering. Det bör då ske genom att ett 

råd tillsätts med uppdraget att utvärdera lagarna berörande företagande efter 

kriterier som hur nödvändiga, lagliga och företagsvänliga de är. De rekommendationerna 

kommer sedan att kunna röstas igenom av riksdagen, och en 

gång för alla rensa upp bland regleringarna. 

39 Ibid 

40 http://www.sunset.state.tx.us/guide.htm 2012-12-27 

426 


För att undvika framtida regelkrångel bör solnedgångsklausuler tas i bruk för 

regleringar rörande företagande. Dagens politiska lösningar kommer knappast 

att vara lika relevanta i framtiden. Genom regelbundna utvärderingar 

av politiken, kan onödiga myndigheter och regleringar avskaffas. Bevisligen 

finns det få politiker som klarar av att bekämpa byråkratin. Politik måste 

tidsbestämmas och utvärderas kontinuerligt. Lagar som var relevanta för 

situationen på bostadsmarknaden under 1940-talet borde aldrig kunna försvåra 

bostadsbyggande på 2010-talet. Med hjälp av solnedgångklausuler kan 

sådant undvikas. 

Det finns inget som säger att alla myndigheter är onödiga, men för att undvika 

att skattepengar används på fel sätt, behövs regelbundna utvärderingar 

och förbättringar av myndigheternas arbete. Inte ens Alliansregeringen har 

kunnat ändra märkvärt på antalet myndigheter, och det är svårt att föreställa 

sig att en socialdemokratisk regering skulle ha lyckats bättre. Det är lätt att 

ifrågasätta och diskutera enskilda myndigheters uppdrag, men det är betydligt 

relevantare att se över samtliga 234 statliga förvaltningsmyndigheter. En 

regelbunden prövning av myndigheternas uppdrag skulle leda till effektiviseringar, 

och att eventuellt överflödiga myndigheter kan slås samman eller till 

och med helt avskaffas. 

Genom att använda solnedgångsklausuler och en solnedgångskommission 

skulle varje regering – oavsett färg – regelbundet vara tvungen att ta ställning 

till huruvida en reglering eller myndighet är nödvändig. Byråkratin blir då 

något som ständigt skärskådas och diskuteras, och inte en undangömd fråga. 

Myndigheter har länge krävt stora resurser och regelkrångel har länge hämmat 

företagande och tillväxt. Trots Alliansregeringens ansträngningar har väldigt 

lite förändrats. Vid ett regeringsskifte är det desto svårare att se en ännu 

större reformtakt än den vi har i dagsläget. Därför är åtgärder för framtiden 

viktiga, såväl som åtgärder för att minska dagens regelbörda. För att på allvar 

ta itu med regelbördan och myndighetsöverflödet – den svenska byråkratin – 

krävs ökade krafttag. 

Med anledning av ovanstående yrkas 

att Moderaterna i Stockholms stad uttalar att regeringen bör tillsätta 

1 

ett råd med uppdraget att utvärdera lagar rörande företagande ut- 


att 2 

att 3 

att 4 

att 5 

428 

efter hur nödvändiga, företagsvänliga och kompatibla med övrig 

lagstiftning de är, och ta fram förslag på vilka regleringar som 

redan nu kan avskaffas. 

Moderaterna i Stockholms stad uttalar att framtida lagar och regleringar 

som rör företagande bör tidsbestämmas med hjälp av 

solnedgångsklausuler. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att solnedgångklausuler 

fästs vid framtida lagar och regleringar rörande företagande. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att en svensk solnedgångskommission 

införs med uppgiften att regelbundet granska 

statliga förvaltningsmyndigheter i syfte att lämna rekommendationer 

om hur deras arbete kan effektiviseras och ge utlåtanden om 

huruvida de fortfarande är nödvändiga 

stämman antar motionen som sin egen 

Fredrik Hultman, MUF Nacka 





MOTION 54 

Förbundsstyrelsen vill börja med att tacka för en mycket initierad och viktig 

motion. 

Frågan om förändring av företagsregler är ofta uppe på den politiska agendan 

i samband med diskussioner om företagsklimatet. Enskilda företagare och 

näringslivsorganisationer lyfter frekvent fram att olika aspekter som följer av 

regelverk bedöms vara kostnadsdrivande eller påverkar tillväxtförutsättningarna 

i negativ riktning. Frågorna om utformningen om olika regelverk har 

erhållit allt större fokus över tid såväl i Sverige som internationellt. Orsakerna 

till detta ökade fokus kan sannolikt vara flera, men en viktig förklaring är 

nog att ökad globalisering med stor rörlighet för varor och kapital även har 

medfört att regelverken i olika länder är utsatta för konkurrens från omvärlden 

(Näringslivets Regelnämnd, NNR 2013). 

Som motionären beskriver har fokus på att minska den svenska regelbördan 

legat på att minska de administrativa kostnaderna som av dåvarande 

myndigheten NUTEK uppmätts till ca 100 miljarder kr 2006. Målet om 

att minska kostnaderna med 25 procent under förra mandatperioden har 

hittills inte uppnåtts och vissa för företagen viktiga och prioriterade regelförenklingsförslag 

återstår att genomföras. De administrativa kostnaderna är 

dock bara en del av företagens totala (direkta) kostnader. Till dessa ska läggas 

materiella kostnader (investeringskostnader) och finansiella kostnader såsom 

avgifter och skatter. Vidare tillkommer indirekta kostnader på företags- och 

samhällsnivå till följd av regler. Exempel på indirekta kostnader är sådana 

som påverkar innovationer, investeringsvilja, produktivitet, nyföretagande 

och sysselsättning. 

De svenska näringslivsorganisationerna har under de senaste två mandatperioderna 

lämnat in ca 350 förenklingsförslag till regeringen. De regelområden 

som näringslivet anser vara de främsta hindren för att kunna växa (och 

sålunda vill se förenklingar/förbättringar inom) är skatte- och momsregler, 

arbetsrätt, specifika branschregler, arbetsmiljöregler, miljöregler och plan- 

och byggregler. Det finns därmed som förbundsstyrelsen ser det ett gediget 

underlag för regeringen och ansvariga myndigheter att förenkla inom. Detta 


har också skett och sker löpande inom regeringskansliet och på myndighetsnivå 

och redovisas i regeringens årliga skrivelse om regelförenkling till 

riksdagen. 

Samtidigt har även regeringens och vissa myndigheters arbete med regelförenkling 

och konsekvensanalyser utvärderats av bl.a. Riksrevisionen (2012) 

och Statskontoret. Nyss nämnda organ utvärderar även regeringen och dess 

myndigheter med avseende på effektivitet och verksamhet. Förbundsstyrelsen 

är av uppfattningen att nyss anförda är att likställa med de förslag som 

motionären lägger fram i att-sats ett och fyra, om än i en annan organisations- 

och strukturform. 

För att kunna skatta reglernas effekter och välja det regleringsalternativ som 

innebär lägst kostnad för företagen, givet att syftet med regleringen uppfylls, 

krävs en konsekvensutredning innan förslaget genomförs. Den svenska 

regeringen har under förra mandatperioden infört ett enhetligt regelverk för 

konsekvensutredningar med i princip samma skyldighet för statliga utredningar, 

departement och myndigheter att redovisa ett förslags effekter. Likaså 

har regeringen inrättat ett regelråd, vars främsta uppgift är att granska de 

konsekvensutredningar regelgivarna upprättat innan ett förslag träder ikraft. 

Regelrådets granskning under 2012 har visat att kvaliteten på myndigheternas 

och departementens konsekvensutredningar är godtagbara endast i 

42 procent av fallen. Det innebär lite tillspetsat att regelgivarna i majoriteten 

av fallen inte kunnat bedöma de effekter reglerna får för företagen samt 

huruvida det mest kostnadseffektiva regleringsalternativet valts. 

Vidare finns redan idag krav på att bl.a. myndigheter och departement ska 

följa upp konsekvenser av sina lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna 

råd. Kraven gäller dock inte i vilken omfattning och inte heller på vilket 

sätt eller med vilken periodicitet. Det görs inte heller utvärderingar i stor 

utsträckning, trots skyldigheten. Merparten av de regler som träffar företagen 

har därmed inte utvärderats med avseende på effekter och kostnader ex post 

eller via en fullgod konsekvensutredning, ex ante. 

Detta problem menar förbundsstyrelsen skulle kunna åtgärdas genom det 

som motionären föreslår beträffande en tidsbestämning av reglernas giltighet 

i form av solnedgångsklausul, där ansvariga beslutsfattare vid en viss given 

430 


tidpunkt tvingas ta ställning till om regeln fortsatt ska gälla eller inte. I samband 

med detta kan en utvärdering göras om regeln haft avsedd effekt. 


att bifalla att-satserna 2 och 3, 

att anse att-satserna 1 och 4 besvarade med det av förbundsstyrelsen 

anförda. 


MOTION 55 

FÖRSÄLJNING AV STATLIGA BOLAG SOM EN VÄG UT UR 

INFRASTRUKTURSKULDEN 

Sverige har en eftersatt transportinfrastruktur. Sedan 1960-talet har infrastrukturinvesteringar 

som andel av BNP mer än halverats. Svenskt Näringsliv 

har i en nyligen presenterad rapport presenterad en siffra på den svenska 

transportinfrastrukturskulden och uppskattat den till minst 90 miljarder 

kronor. Alla undersökningar visar entydigt på att vi har underinvesterat i 

infrastruktur under flera decennier. Studeras regeringens infrastrukturproposition 

2014 – 2025 väntas tyvärr heller ingen förbättring. Enligt beräkningar 

som gjorts av WSP kommer infrastrukturinvesteringarnas andel av BNP 

minska från 0,85 procent 2011 till 0,67 procent 2025 41 . Detta innebär i 

klartext att infrastrukturinvesteringarna andel kommer vara fortsatt låga och 

sjunkande. Transporter är blodomloppet i ekonomin och gör vi inte något 

åt denna problematik kommer Sveriges konkurrenskraft försämras väsentligt 

framöver. 

Vad finns det då för lösningar på problemet? 

En lösning skulle vara att väsentligt öka anslagen till transportinfrastruktur. 

Problemet med en sådan lösning är att det skulle vara nödvändigt att ändra 

på de finanspolitiska regelsystemen. Dessutom skulle det kunna uppstå förtroendeproblem 

i samband med långvariga budgetunderskott och en ökad 

statsskuld. En mer attraktiv lösning skulle istället vara att sälja ut statliga bolag 

och öronmärka dessa medel för infrastruktursatsningar. Förvisso finns det 

inte någon skillnad mellan att finansiera investeringar i infrastruktur med 

lån och med intäkter från försäljning av exempelvis aktier i privata företag. 

Resultatet för statens förmögenhetsställning påverkas i princip på samma sätt 

men förtroendeproblemen torde bli mindre. 

Enligt en offentlig utredning från 2012 föreslår att förvaltningen av de statliga 

bolagen ska ske i statliga holdingbolag. Med en sådan framtida lösning 

vore det fördelaktigt att starta ett statligt bolag, Stora Infrastrukturprojekt 

AB, för att effektivt föra över resurser från försäljningar och intäkter från de 

statliga bolagen. 

41 Beräkningarna bygger på en BNP-tillväxt på 2 procent per år. 

432 



att Förbundsstyrelsen till Regeringen överlämnar förslag om att 

1 

öronmärka intäkter från försäljning av statliga bolag för finansiering 

av infrastrukturskulden. Med fördel skulle ett statligt bolag, 

Stora Infrastrukturprojekt AB, startas för att effektivt föra över 

resurser från försäljningar och intäkter från de statliga bolagen. 




MOTION 55 

I Sverige är vi djupt medvetna om det eftersatta, dels underhållsarbete, dels 

den brist på utveckling, av vår infrastruktur som vi haft under årtionden. 

Motionären pekar på problemställningen att investeringarna inom området 

bara har minskat och att det i den vidare analysen kommer att fortsätta att 

minska. 

Försäljningen av statliga bolag har varit och kommer troligtvis fortsätta 

att vara ett sätt att minska den statliga skulden under förutsättning av ett 

fortsatt regeringsalternativ och därmed även skapa förutsättningar till sänkt 

skatt. 

Var prioriteringarna skall ligga från intäkterna vid eventuella försäljningar av 

statliga bolag överlåter FS till regeringen att avgöra. 



434 


MOTION 56 

EN OPS-MODELL MED MERPARTEN STATLIG 

FINANSIERING 

När alliansregeringen kom till makten 2006 var förhoppningarna stora att 

Offentlig Privat Samverkan (OPS) skulle bli vanligare inom infrastrukturområdet. 

På uppdrag av regeringen gjorde Banverket och Vägverket tillsammans 

med Statens väg- och transportforskningsinstitut 2007 en utredning i 

ämnet. Utredningens huvudslutsatser var att OPS kan bidra till ökad samhällsekonomisk 

effektivitet och att det vore önskvärt att jobba vidare med att 

utarbeta en svensk modell. Efter det att utredningen hade lagts fram hände 

inte mycket förrän i januari 2008. Då presenterade Anders Borg och dåvarande 

infrastrukturminister Åsa Torstensson riktlinjerna för infrastrukturpolitiken 

för de närmaste åren. OPS nämndes inte överhuvudtaget. Senare har 

det fram kommit att regeringen framför allt har två argument mot OPS-lösningar. 

För det första kan staten låna kapital billigare än en privat aktör och 

för det andra bidrar OPS-lösningar till att binda upp offentliga medel för en 

lång tid framöver. Sedan dess kan man konstatera att det inom infrastrukturområdet 

varit locket på för OPS. 

Erfarenheter från våra nordiska grannländer Norge och Finland visar att 

OPS-lösningar har varit mycket effektiva för genomförande, tidsplaner 

och budget. Det första motorvägsprojektet i Finland, Helsingfors–Lahtis, 

genomfördes redan under 1990-talet. Byggtiden för projektet förkortades 

med ett helt år tack var OPS-lösningen. Generellt kan man säga att OPS ger 

fördelar i form av Minskad offentlig risk och ökad långsiktig överblick av 

kostnader. I dag finns risker kopplade till större byggprojekt för det offentliga. 

Detta då det ekonomiska ansvaret, eventuella kostnadsökningar och 

oförutsedda underhållskostnader tenderar att hamna hos den offentliga beställaren 

av projektet. OPS innebär inte bara att de ekonomiska riskerna kan 

fördelas mellan den upphandlande parten och entreprenören, utan också att 

pris för investering, drift och underhåll på förhand kan fastställas och vara 

kända. Det ger också Incitament att hålla tidplan, hög kvalitet och kostnadseffektivitet. 

I dag kan en offentlig beställare uppleva att incitamenten hos 

entreprenören vid ett bygge är för otydliga. Detta då ansvaret för tidtabeller, 

kvalitet och kostnader är för otydligt. OPS innebär att entreprenören bär 


ansvar för hela projektets ekonomi över hela projektets livslängd. Därmed 

skapas tydliga incitament att göra ett bra jobb, hålla tidtabeller, se långsiktigt 

på kvalitet redan från byggstart och eftersträva kostnadseffektiva lösningar. 

I den senaste Infrastrukturpropositionen från förra 2012 diskuteras OPS i 

kapitel 5 ” Det finns en osäkerhet i vilken utsträckning OPS generellt kan 

innebära effektivitetsvinster i förhållande till övriga entreprenadformer, och 

regeringen bedömer att en mycket stor del av de fördelar som anges för OPS 

kan uppnås genom funktionsentreprenader och funktionsentreprenader med 

helhetsåtaganden. Det är otvivelaktigt att staten lånar billigare än ett privat 

bolag och att kapitalkostnaderna för staten skulle öka vid ett val av OPS som 

finansieringsform.” Prop. 2012/13:25 

Vi delar regeringens slutsats att det är otvivelaktigt att staten lånar billigare 

än ett privat bolag, däremot delar vi inte regeringens bedömning att 

de fördelar som anges för OPS kan uppnås genom funktionsentreprenader 

och funktionsentreprenader med helhetsåtaganden. Väsentliga drivkrafter 

försvinner. Det handlar om riskkapitalets betydelse och den professionella 

genomlysningen från kommersiella långivare. Ett alternativ vore en OPS 

modell med merparten statlig finansiering men som också innehåller en 

mindre del från kommersiella långivare och en del riskkapital för att inte 

tappa drivkrafterna i OPS-modellen. 


att Förbundsstyrelsen till Regeringen överlämnar förslag om att OPS- 

1 

modellen med merparten statlig finansiering blir en naturlig 

modell för framtida infrastrukturprojekt 


436 



MOTION 56 

Motionen tar upp en av de riktigt heta frågorna i den breda infrastrukturdebatten. 

Förbundsstyrelsen delar motionens inriktning om att det finns 

betydande fördelar med olika former av OPS-projekt, inte minst avseende 

incitament och effektivitet. 

Stockholm är en av de regioner som växer snabbast i Europa och behoven 

av infrastruktursatsningar är mycket stora. Kostnaderna för investeringar i 

infrastruktur är samtidigt mycket höga och därför bör nya lösningar prövas. 

Olika former av OPS kan möjliggöra projekt som annars hade varit för dyra 

och få fart på så kallade surdegsprojekt som aldrig kommit till stånd, trots 

åratal av diskussion. Samtidigt kan lägre kostnader för skattebetalarna möjliggöra 

skattesänkningar och satsningar på välfärdens kärna. 

När det gäller den exakta förslagslydelsen vill dock förbundsstyrelsen inte 

låsa sig till en specifik OPS-modell. Det är inte heller upp till förbundsstyrelsen 

att överlämna förslag till regeringen på det sätt som motionären föreslår. 




MOTION 57 

SÄNKT KAPITALSKATT 

Den ekonomiskt oberoende svensken är en falsk självbild. Förra året sparade 

svenskarna enligt Demoskop i genomsnitt bara 3 172 kronor, inklusive 

amorteringar på huslån m.m., trots de låga räntorna. En annan Demoskopundersökning 

visar att bara 20 procent av medborgarna kan få fram 14 000 

kronor inom en vecka, om något oväntat behov skulle uppstå. 

Den krassa verkligheten är att med små ekonomiska marginaler i vardagen 

och utan den trygghet som egna besparingar ger blir många extremt beroende 

av låneräntans rörelser, lönedatum, dyra lån för att klara oväntade utgifter 

som tandläkarbesök eller inköp av ett nytt kylskåp. Att mista sitt arbete och 

därmed sin lön blir en katastrof och att pröva ett nytt arbete blir ett vågspel. 

År 2012 uppgick det totala skattetrycket till 44,2 procent. Fyra jobbskatteavdrag 

har sänkt inkomstskatten så att Sverige nu inte längre har det högsta 

skatteuttaget av OECD-länderna utan det näst högsta. 

Även på sparandesidan är avkastningen hårdare beskattad än i omvärlden. 

Sveriges kapitalinkomstskatt är 30 procent medan snittet för OECD och 

EU- länderna ligger på 17 procent. Dessutom förekommer i flera av dessa 

länder skattefrihet för längre innehav av aktier och skattelättnader för små 

aktievinster, särskilda sparavdrag eller skattefrihet för mindre kapitalinkomst. 

Om förutsättningarna för att spara i bank och i aktier förbättras genom att 

kapitalskatten sänks kanske fler satsar på att bygga upp ett eget sparande. 

En annan fördel för Sverige blir att en lägre kapitalinkomstskatt ökar företagens 

tillgång till inhemskt investeringskapital. En ekonomisk buffert ger 

större självständighet och minskat beroende av andras beslut och därigenom 

en mer oberoende svensk medborgare. 

Förbundsstämman föreslås besluta: 

att kapitalinkomstskatten sänks i riktning mot OECD-snittet. 

1 


att 2 


438 


MOTION 58 

ETT OMEDELBART AVSKAFFANDE AV DEN S.K. VÄRN- 

SKATTEN 

Den här motionen borde inte behövas. Sverige har sedan 2006 den bästa 

regeringen på länge, men även en mycket bra regering kan göra fel. Ett stort 

fel är att den s.k. värnskatten ännu inte har avskaffats. Värnskatt infördes för 

första gången i Sverige under första världskriget. Det var då en skatt på de 

högsta inkomsterna, för att ge extra ekonomiska medel till Sveriges försvar. I 

mitten av 1990-talet återanvände den socialdemokratiska regeringen begreppet, 

men då för att ”värna om välfärden” i den ekonomiska kris som hade 

uppstått mycket på grund av de socialdemokratiska regeringarna fram till 

1991. 

Den höga marginalskatten som infördes på 1990-talet är i stort sett kvar. 

Det är den industrialiserade världens högsta marginalskatt. Den börjar redan 

vid relativt låga inkomster, vid en internationell jämförelse. Marginalskatt 

kan liknas vid en straffskatt på att få högre inkomster, det är med andra ord 

en straffskatt på att lyckas bra i livet. De hårt arbetande akademiker och entreprenörer 

som når upp i litet högre inkomster än genomsnittet blir bestraffade 

för det. 

Den s.k. värnskatten motsvarar 0,3 % av de totala skatteintäkterna. Många 

nationalekonomer är överens om att ifall denna skatt skulle tas bort, skulle 

skatteintäkterna totalt snarast öka. Det skulle löna sig mer att arbeta mer och 

det skulle ge fler internationella investeringar i Sverige. Ett avskaffande av 

den s.k. värnskatten är helt i linje med Moderata samlingspartiets arbetslinje. 

Med hänsyn till ovanstående yrkar jag att stämman beslutar att 

Moderata samlingspartiet i Stockholms stad skall verka för 

att den statliga marginalskatt som i dagligt tal går under namnet 

1 

värnskatt omedelbart skall avskaffas, och 

att ta motionen som sin egen till Moderata samlingspartiets parti- 

2 

stämma. 

Elias Granqvist, Hässelby 


MOTION 59 

FLYTTSKATTER 

Stockholmsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är 

rekordlågt. Det krävs åtgärder för att råda bot på den stora bostadsbristen. 

Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. En av de viktigaste åtgärderna 

är att göra det lättare och billigare att byta bostad. Många bor kvar i för stora 

bostäder för att de inte kan minska sina boendekostnader genom att flytta 

till en mindre. Höga kostnader vid flytt medför att många hushåll indirekt 

låses in i sitt boende. Det berör särskilt hushåll som bott länge i sina småhus/ 

bostadsrätter och som har ingen eller en låg belåning. De riskerar att bromsa 

upp de välbehövliga flyttkedjorna som sätts igång när hushåll byter bostad. 

Exempel: 

Ett äldre par har bott i sin villa sedan 50-talet och känner att de vill flytta till 

ett enklare och billigare boende. De vill sälja villan och få lite över. Verkligheten 

blir att villa försäljningen skulle kunna kosta upp till 820.000 kronor i 

skatter plus mäklararvodet på 170.000 kr. 

Samtidigt har en barnfamilj konstaterat att de bor för trångt och vill sälja sin 

bostadsrätt och flytta till villa. Flyttkedjan bromsas upp pga det äldre paret 

väljer att bo kvar i villan. Det blir billigare att bo kvar. Vid köp eller försäljning 

av villa/ bostadsrätt slår flyttskatter och försäljningskostnader hårt. 

Flyttskatter: 

REAVINSTSKATTEN 

Sedan 2008 är skatten 22 % på vinsten dvs försäljningspriset minus inköpspriset, 

när man säljer en privatbostad. Det är en evig skatt dvs varje gång 

man säljer sin bostad betalas reavinstskatten. Inköpspriset på en bostad är 

inte inflationsuppräknat och kan te sig som mycket lågt i dags läget, men 

penningvärdet var ett annat vid köpetillfället. 

UPPSKOVSMÖJLIGHETER 

Vid försäljning av privatbostad finns det möjlighet att skjuta upp reavinstskatten 

på belopp minst 50.000 kr och högst 1 450.000 kr. Uppskovet är 

räntebelagt med 0,5 % av uppskovsbeloppet. Räntan är inte avdragsgill. 

440 


STÄMPELSKATTER 

Lagfart heter ägarbeviset för en fastighet vid husköp. För att få lagfart betalas 

en stämpelskatt som motsvarar 1,5 % av köpeskillingen plus en avgift på 

825 kronor. Pantbrev är säkerhet för lån vid köp av bostad. Att lösa nya 

pantbrev kostar 2 % av pantbrevsbeloppet i stämpelskatt plus en avgift på 

375 kronor per pantbrev. 

KOMMUNALFASTIGHETSAVGIFT 

Högst 6 387 kr på ett småhus. Ett nybyggt hus är helt befriat från avgiften i 

5 år och halv avgift de följande 5 åren. 

Försäljningskostnader: 

Mäklararvoden: En betydande kostnad vid bostadsförsäljning är mäklararvodet. 

Kan vara 3–5 % av försäljningspriset. Annonseringskostnader, sälja/ 

avveckla tidigare bostad, sök- och informationskostnader, övervakningskostnader 

m m tillkommer vid bostadsbyte av villa/ bostadsrätt. 

Hur ser situationen ut i våra grannländer vad beträffar flyttskatter? 

Sverige är det land som beskattar bostadsbyten hårdast. Det är nästan bara 

Sverige som praktiserar evig kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning. 

I Finland och Norge utgår ingen kapitalvinstskatt om man ägt och bott i 

bostaden över 2 år. I Danmark gäller 3 år, i Tyskland 10 år. Flera länder tar 

hänsyn till inflationen vid beräkning av eventuell skatt på bostadsförsäljning 


att reavinstbeskattningen vid försäljning av villor och bostadsrätter 

1 

sänks i nivå med våra grannläder. 

att ersätta stämpelskatterna för lagfart och pantbrev med avgifter som 

2 

motsvarar myndigheternas faktiska administrationskostnader. 

att ta hänsyn till den reala värdestegringen. Bostadens inköpspris 

3 

räknas upp med inflationen vid beräkning av vinstskatten. 

se över och fasa ut uppskovsreglerna. 

att 4 

Madeleine Kock, Oscar Södra,Ulf Bourker Jacobsson, Oscar Södra, Lars-Johan 

Blom, Oscar Södra och Ann-Christine Carlberg, Hedvig Eleonora 


MOTION 60 

AVSKAFFANDE AV STÄMPELSKATT 

Stämpelskatt är den skatt man får betala när man köper ett hus eller en tomt. 

Den beräknas på priset (köpeskillingen). Om priset understiger taxeringsvärdet 

beräknas den på taxeringsvärdet som uppdateras den 1 januari varje 

år. Ett stämpelskattepliktigt förvärv anses i princip ha skett det datum då 

köpekontraktet undertecknas. 

Om man får huset genom arv eller gåva slipper man lagfartsavgift. Det gäller 

dock inte om man i utbyte av gåvan övertar ansvaret för en skuld eller betalar 

en ersättning på minst 85 % av husets värde. Slutligen betalar man en 

expeditionsavgift på 825 kronor. Om man bygger ett hus slipper man betala 

stämpelskatt på byggnaden men får däremot göra det på tomten. 

Stämpelskatten uppgår till 1,5 % av köpeskillingen för privatfastigheter. 

Utöver alla övriga kostnader såsom pantbrevsavgift och vid försäljning realisationsvinst 

22 % blir det en dyr affär idag att byta boende. Detta i sin tur 

göra att vi får en trög bostadsmarknad. 

Mot bakgrund i ovanstående föreslår vi åt förbundsstämman 

att verka för att stämpelskatt när man köper en fastighet eller en tomt 

1 

skall avskaffas och ersättas med en mindre administrativ avgift 

som motsvarar de verkliga kostnader som de facto en sådan transaktion 

tar i anspråk 

Anne-Christine Carlberg, Hedvig Eleonora och Madeleine Kock, Oscar Södra 

Källa: 

Lag (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 

442 


MOTION 61 

SLOPA KAPITALVINSTSKATT (REAVINSTSKATT) VID 

BOSTADSRÄTTSFÖRSÄLJNING 

Då bostadspriserna har stigit kraftigt de senaste åren i Stockholm är det dyrt 

och komplicerat att byta bostad. Detta innebär att äldre personer bor kvar i 

sina lägenheter längre än de egentligen skulle vilja. Man kanske har bott in 

sig i ett visst område och vill då helst inte flytta därifrån. Man känner kanske 

behov av hiss eller har blivit ensamstående och vill ha en mindre lägenhet. 

Reavinstskatten gör att det blir för dyrt att flytta eftersom lägenhetspriserna 

gått upp kraftigt sedan man köpte sin lägenhet. 

Storstäderna blir mer och mer attraktiva. Här finns jobben, utbildningar och 

möjligheter. Fler och fler unga flyttar hit och bostadsbristen är stor. 

Reavinstskatten är idag 22 % på vinsten vid en försäljning. Köper man en 

ny lägenhet som är dyrare behöver man inte betala denna skatt förrän man 

säljer den nya lägenheten. Högst 1,6 milj/bostad får skjutas upp och sedan 

2008 får man betala 0,5 % ränta på det uppskjutna beloppet. Har man köpt 

lägenheten billigt och därför måste betala reavinstskatt på vinsten kan det bli 

svårt att byta lägenhet. Detta leder till dålig rörlighet på bostadsmarknaden. 

Stockholm växer. Idag är vi ca 850 000 inv. och inom en 10-årsperiod blir 

vi troligen 1 milj. Det saknas mängder av lägenheter i Stockholm och kan vi 

få en större rörlighet på bostadsmarknaden är det positivt. Kan vi underlätta 

för äldre personer att flytta från större lägenheter till mindre och i stället ge 

plats åt barnfamiljer, får vi en större rörlighet och fler skulle ges möjlighet att 

bo i Stockholm. 

Vi föreslår att förbundsstämman beslutar 

att1 verka för att kapitalvinstskatten vid försäljning av bostadsrätter 

inom en 5-årsperiod ska sänkas . 

att2 verka för att kapitalvinstskatten vid försäljning av bostadsrätter ska 

avskaffas. 


att 3 

444 

motionen överlämnas till partistämman för fastställande. 


Med stöd från Lars Malmqvist, Ann-Katrine Rundberg, Kristina Almqvist, 

Rebuar Fredon, Bardhyl Kokalari, Alexandra Puccini, Gustav Solsjö och Marianne 

Pettersson, Mariamoderaterna 



MOTIONERNA 57– 61 

I en ekonomiskt turbulent omvärld har Sverige med sina sunda statsfinanser 

varit ett av de få länder som kunnat sänka skatter, göra infrastruktursatsningar 

och genomföra ekonomiska reformer. Framgången bakom detta är att vår 

alliansregering haft grund i sunda statsfinanser, ordning och reda på ekonomin 

och på arbetslinjen. Sedan 2006 har fyra jobbskatteavdrag hjälp till att 

sänka trösklarna till arbetslivet, minskat utanförskapet i Sverige och gjort att 

fler kan leva på sin lön. I år har vår alliansregering genomfört en sänkning 

av bolagsskatten för att ytterligare förbättra förutsättningarna för att skapa 

fler jobb på arbetsmarknaden. Vår politik har fokuserat på skattesänkningar 

till den breda befolkningen och för att skapa förutsättningar till fler jobb på 

arbetsmarknaden. 

Sveriges eftersläp i jämförelse med OECD-ländernas kapitalinkomstskatts 

sänkningar de senaste 10 åren av är alarmerande, och vår kapitalinkomstskatt 

bör justeras nedåt. Dessutom har det ökade trycket på bostadsmarknaden 

i Stockholm, där inflyttning sker med fullsatta SL-bussar varje dag, 

ökat behovet av an bra matchning mellan boende och bostad. Den inlåsningseffekt 

som uppstår genom reavinstbeskattning, den s.k. flyttskatten, 

är ett problem och bör sänkas om inte helt avskaffas på sikt. Även den s.k. 

värnskatten, skatten på entreprenörskap och utbildning, är ett aber och skall 

avskaffas på sikt. 

Förbundsstämman beslutade 2011 att prioritera bland våra föreslagna skattesänkningar, 

genom att först och främst genomföra ett femte jobbskatteavdrag 

och höja brytpunkten för statlig inkomstskatt, sedan avskaffa värnskatten, 

och därefter avskaffa flyttskatten. Detta skulle ske inom ramen av det 

statsfinansiella finansiella utrymmet för att behålla statsfinanserna sunda. 

Detta är även av förbundsstyrelsens åsikt. De av förbundsstyrelsens tidigare 

påpekade skattesänkningarna måste ha företräde eftersom de bidrar till ökad 

sysselsättning och fler jobb, därefter kan vi på sikt sänka andra skatter. Dessvärre 

har dessa reformer fått avvakta då inte bara Europas utan även Sveriges 

ekonomi affekterats av den globala finanskrisen, med betydliga nedåtrisker 

och sämre tillväxt i Svensk ekonomi. 



att anse motionerna 57–61 besvarade med det av förbundsstyrelsen 

anförda. 

446 


MOTION 62 

UTÖKAT RUT-AVDRAG INOM ÄLDRETJÄNSTER 

Vårt mål skall alltid vara att varje individ i behov av hjälp skall få en kvalitet 

i vardagen som var och en upplever som god. Att mäta kvalitet är på sitt sätt 

ett trubbigt instrument eftersom varje individ har sin uppfattning om god 

kvalitet. Genom en framåtsyftande politik kan vi möta detta genom att varje 

individ ges en större möjlighet att själv avgöra vilka tjänster och kvalitetsnivå 

som man önskar utifrån sina egna behov om en god livssituation oavsett 

ålder. 

Hemtjänsten i Stockholms stad kostar ca 2,7 miljarder kronor per år. Totalt 

avsätter staden över 7 miljarder till äldreomsorgen. Målgruppen är totalt 

122 487 personer år 2011 över 65 år. Av dessa är 38 761 över 80 år. Det 

först efter 80 år som omsorgsbehovet ökar markant. 

Under januari 2013 var 16 158 personer beviljade hemtjänst. Det genomsnittliga 

antalet timmar för personer boende i ordinärt boende är 34,5 och 

för boende i servicehus 61,5 timmar. Under 2012 beviljades totalt i Stockholm 

7 559 840 timmar inom hemtjänsten. För att få hemtjänst är biståndsbedömning 

ett villkor. Man kan erhålla hjälp med ett antal tjänster såsom 

städning, matlagning, utevistelse samt personlig hygien. Socialtjänstlagens 

utformning medger inte att individen köper tjänster därutöver. 

Den som köper tjänsten betalar, beroende på inkomst och omsorgsgrupp en 

maximal avgift per månad av 1 712 kronor. Antalet timmar som man kan 

erhålla beroende på bedömd grupptillhörighet är från 2 timmar (grupp II) 

till 168 timmar (grupp VI) i månaden. 

I grupp sex finns de personer som har ett mycket högt vård- och omsorgsbehov. 

Den gruppen bör omfattas av den äldrepeng som vi motionerat 

om tidigare. Sedan RUT och ROT infördes har fler och fler använt sig av 

denna möjlighet. Kunskapen om att använda RUT är begränsad hos många. 

Informationen bör intensifieras och även påvisa att det kan vara ekonomiskt 

lönsamt för den enskilde att använda RUT i stället för biståndsbedömd 

hemtjänst. En form av GarantiRUT bör införas för dem som betalar en låg 


skatt eftersom de inte har möjlighet att i någon större grad använda RUTavdraget. 

Nedre åldersgränsen för hemtjänst och GarantiRUT bör höjas 

eftersom de flesta inte är beroende av hemtjänst senare i livet. Det är först i 

80-årsåldern som omsorgsbehovet ökar markant. 

Vi föreslår att vid sidan av en kommunal biståndsbedömning utvecklas ett 

nytt system som innebär att individen själv avgör vilken typ av tjänst den 

har behov av. Genom att själv upphandla och använda Rut skulle individens 

kostnad i många fall bli lägre än den avgift kommunen betalar för samma 

tjänst. Dessutom ökar förutsättningarna för högre kvalitet. 

Det skulle även kunna innebära att det blir enklare att lägga till extra önskade 

tjänster. 

Det bör finnas en kommunal tjänst som kan stödja och hjälpa personer med 

upphandlingen av bra vård- och omsorg. Fördelarna med detta system är 

många, framför allt ökad kvalitet och valmöjlighet. 



1 

att uppdrag ges till kommunfullmäktige att utreda möjligheten att för 

2 

biståndsnivåer 1-4 hänvisa sökande till egen finansiering genom 

RUT 

att effektivt granska ”kravspiralen” vid biståndsbedömning 

3 

att att överlämna motionen till den moderata riksdagsgruppen att 

4 

verka för att RUT-avdraget utökas för målgruppen och höjs till 

75 % av kostnaden 

utveckla GarantiRUT för äldre som har låga skatter 

att 5 








448 



MOTION 62 

RUT-avdraget har varit en av Alliansens jobbskapande reformer, som gjort 

det billigare och lättare att vitt anlita hjälp för exempelvis städning. RUT är 

vanligast använt bland par med barn och bland äldre ensamstående kvinnor. 

Det är uppenbart att RUT-avdraget har utmanat den hemtjänst som kommuner 

erbjuder. Ibland är det till och med billigare att anlita RUT-företag 

än att använda hemtjänsten. 

Det är en utveckling som till exempel har gjort människor mindre beroende 

av biståndsbedömning. Förbundsstyrelsen ser därför ingen anledning till att 

utöka RUT-avdraget för en särskild grupp. 




MOTION 63 

JOBB I STOCKHOLM 

Alliansregeringen har genomfört många reformer som skapat bättre förutsättningar 

för att fler människor ska hitta ett arbete. Trots det är det ett 

faktum att vissa kommuner fortfarande har höga arbetslöshetsnivåer. Det 

visar sig att kommunpolitikers agerande på lokal nivå har stor betydelse för 

hur många jobb som skapas. Det är idag stora skillnader i arbetslöshetsgrad 

mellan kommuner som genomför jobbskapande reformer och de som sackar 

efter. För att få en helhetsbild över situationen på arbetsmarknaden räcker 

det inte med att se till vad regeringen gör. Vi måste också se till att det görs 

fler jobbskapande reformer på lokal nivå. 

Bostad – en förutsättning för jobb 

En fungerande arbetsmarknad hänger ihop med en fungerande bostadsmarknad. 

När det är lätt att flytta för att kunna ta ett jobb blir också matchningen 

på arbetsmarknaden bättre. I Sverige har vi jämfört med andra länder 

i Europa hög ungdomsarbetslöshet. I Stockholm, som ekonomiskt sett är 

Sveriges tillväxtmotor 42 , har vi en av Europas mest stelbenta bostadsmarknader 

43 . I många fall är en bostad en förutsättning för jobb. Därför vill vi se en 

högre ambitionsnivå för bostadsbyggande i Stockholmsområdet. 

Företagskurs för ungdomar 

Sommarjobb för unga fyller flera viktiga syften. Unga får chansen att samla 

arbetslivserfarenheter, tjäna pengar och få en fot in på arbetsmarknaden. I 

dagsläget subventionerar de flesta kommuner sommarjobb till ungdomar 

inom ramen för kommunens verksamhet. Bara Stockholms stad anställer 

över 5000 ungdomar sommaren 2013 44 . Några kommuner har istället för 

subventionerade sommarjobb börjat med att erbjuda snabbkurser i företagande 

45 . Efter kursen får deltagaren ta emot ett startkapital och har därefter 

sommaren på sig att, med handledning, driva sitt egna företag. Vinsterna 

från företaget får ungdomen behålla själv. För några unga har detta varit ett 

42 http://www.chamber.se/?id=1421&newsid=39435 

43 http://www.fastighetsagarna.se/stockholm/aktuellt/stadsjamforelsen 

44 http://www.stockholm.se/Arbete/Sommarjobb-for-unga/ 

45 http://www.huddinge.se/sv/Naringsliv-och-arbete/Jobba-hos-oss/studerande/feriepraktik/ 

feriepraktik-2012-ung-drive/ 

450 


sätt få igång ett företag som de fortsatt driva även efter sommarens slut. För 

andra har kursen givit viktiga erfarenheter och kunskaper i hur man driver 

företag. Vi vill att fler kommuner i Stockholms län erbjuder den här typen 

av företagskurser till unga istället för endast subventionerade sommarjobb. 

Viktiga valfrihetsreformer 

Förutom själva förmedlingen av arbete erbjuder arbetsförmedlingen idag ett 

antal olika insatser för att hjälpa arbetslösa tillbaka in på arbetsmarknaden. 

Det handlar främst om praktik, rehabilitering eller utbildning. I Nacka kommun 

har man infört ett kundvalssystem där den arbetssökande själv kan välja 

anordnare av den här typen av arbetsmarknadsinsatser 46 . Istället för att den 

arbetssökande blir hänvisad till kommunens enda anordare av exempelvis 

arbetsmarknadsutbildning kan de arbetssökande i Nacka själva välja bland 

ett brett utbud av auktoriserade aktörer 47 . I Nacka har man ett system där 

de arbetssökande får en check vars storlek bestäms av hur långt från arbetsmarknaden 

den enskilde bedöms vara. När en ensam aktör har monopol på 

en tjänst dalar motivationen att hela tiden höja kvalitén. Vi vill att arbetssökande 

själva ska kunna välja anordnare av arbetsmarknadsinsatser för en 

högre kvalité och mer individanpassat stöd. 

Redan i grund- och gymnasieskolan läggs grunden för ett framtida yrkesliv. 

Vilken linje man väljer eller vilka kurser man får bra betyg i avgör vilka 

förutsättningar man har på arbetsmarknaden längre fram. För att kunna 

göra goda val måste elever få tillräcklig information om vad som krävs på 

arbetsmarknaden eller universitetet. Idag har varje elev tillgång till en studie- 

och yrkesvägledare som har i uppgift att fylla den viktiga rollen. På vissa 

skolor fungerar studie- och yrkesvägledningen väl. På alltför många skolor 

ser vi dock att elever upplever att de får för lite information om framtida 

yrkesmöjligheter. Vi vill därför att fler kommuner inför ett pengsystem som 

innebär att elever själva ska kunna välja en annan studie- och yrkesvägledare 

än den som finns på skolan om de så vill. De skulle kunna gå till studie- och 

yrkesvägledaren på grannskolan eller varför inte till ett företag som enbart 

specialiserar sig på karriärvägledning. 

46 http://upphandling24.idg.se/2.1062/1.346030/nackabor-valjer-sjalva-jobbhjalpen 

47 http://www.nacka.se/web/politik_organisation/sa_styrs_nacka/politik_namnder/Aktuelltipolitiken/Sidor/Kundvalföreslas.aspx 


Fler företag = fler jobb 

Varje år görs undersökningar av kommuners företagsklimat 48 . I mätningen 

tas hänsyn till en mängd olika parametrar som påverkar företagsklimatet så 

som exempelvis politikers och tjänstemäns attityd till företagare, regelbörda 

och infrastruktur. I mätning efter mätning finns tydlig korrelation mellan 

bra företagsklimat och låg arbetslöshet. Alla kommuner borde sträva efter 

att ständigt förbättra sitt företagsklimat för att på så sätt skapa tillväxt och 

arbetstillfällen. 

En av faktorerna som påverkar företagsklimatet är kommunalskatten 49 . En 

hög kommunalskatt leder till att invånarna i kommunen har en relativt 

sämre privatekonomi. Den påverkar på så sätt möjligheterna för människor 

att bygga det kapital som krävs för att starta företag. För redan existerande 

företag är det också viktigt att den lokala köpkraften är så stark som möjligt. 

Kommunalskatten påverkar förutsättningarna för företag att starta och växa 

och således påverkar den också jobbskapandet. Därför bör kommuner ha 

som ambition att ha så låg kommunalskatt som möjligt. 

SFI med jobbfokus 

Sverige har under många decennier berikats av invandring. Den utmaning 

vi nu står inför är att se till att fler nyanlända snabbare kommer in på 

arbetsmarknaden. Kommunen bär det enskilt största ansvaret för att människor 

som kommer till Sverige också får rätt verktyg att etableras i samhället 

50 . Många kommuner erbjuder idag SFI, svenska för invandrare. Trots att 

regeringen gjort flera reformer för att rusta upp SFI ser vi fortfarande brister 

i undervisningen 51 . För att underlätta nyanländas integration är det av stor 

betydelse att vi kortar tiden mellan ankomst och självförsörjning. 

Istället för att enbart erbjuda SFI har några kommuner i Stockholms län 

börjat erbjuda svenskkurser anpassade för olika yrkesgrupper. Botkyrka 

Kommun som driver SFF, svenska för företagare, är ett exempel på detta. 

SFF riktar sig till personer som har erfarenhet av att driva eget företag eller 

48 http://www.foretagsklimat.se/rankings 

49 http://www.foretagsklimat.se/rankings?factors%5B%5D=municipal_tax 

50 http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/manniska-och-samhalle/integration/mottagningoch-etablering-av-nyanlanda/Pages/statlig_ersattning.aspx 

51 http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Sfi-lagt-prioriterat-ikommunerna-/ 

452 


gärna vill starta eget i Sverige 52 . Utvärderingar visar att 7 av 10 av de som 

går kursen SFF har ett jobb eller eget företag vid kursens slut 53 . SFX 54 , 

svenska för yrkesutbildade är ett bra sätt att fånga upp individer som har en 

utbildning eller yrkesbakgrund och fortbilda dem inom svenska språket och 

samtidigt ge dem verktyg för att ta sig in på arbetsmarknaden. Vi vill att fler 

kommuner erbjuder en individanpassad SFI-undervisning med koppling till 

arbetsmarknaden. De som invandrat till Sverige besitter ofta en unik kompetens 

och är företagsamma. Att dessa människors potential inte tas till vara är 

ett stort slöseri. 

Motprestation vid ekonomiskt bistånd 

I Stockholm stad är det krav på att den som får socialbidrag, d.v.s. ekonomiskt 

bistånd också deltar i jobbfrämjande aktiviteter som till exempel 

kurser, utbildningar eller praktik via jobbtorgen. 55 Ett annat exempel är en 

halvårsanställning hos kommunen. På så sätt får man nya erfarenheter för att 

i framtiden blir mer attraktiv på arbetsmarknaden. Ekonomiskt bistånd ska 

finnas för de som är behövande. Samtidigt ska det inte vara villkorslöst utan 

förutsätta att mottagaren av stöd också deltar i de insatser som finns för att 

bryta utanförskapet. En viktig faktor för att fler ska gå från utanförskap till 

jobb är att fler deltar aktivt i arbetsmarknadsinsatser. Därför vill vi att fler 

kommuner ställer krav på motprestation för ekonomiskt bistånd. 

Med anledning av ovanstående föreslås stämman besluta 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för ett ökat bostads- 

1 

byggande i Stockholms län. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att fler kommuner i 

2 

Stockholms län erbjuder unga en företagskurs och startkapital till 

ett eget företag istället för enbart betalda sommarjobb. 

att Moderaterna i Stockholms stad verkar för att fler kommuner i 

3 

Stockholms län inför ett kundvalssystem för arbetsmarknadsinsatser. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att fler kommuner i 

att 4 

52 http://www.botkyrka.se/barnochutbildning/studierforvuxna/Svenskundervisningforinvandraresfi/Svenska-f%C3%B6r-f%C3%B6retagare 

53 http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/nyheter/2012/Pages/fem-framgangsrika-ar.aspx 

54 http://sfx-yrke.se/ 

55 http://www.stockholm.se/PageFiles/234573/Ekonomiskt%20bist%C3%A5nd/Riktlinjer%20 

f%C3%B6r%20handl%C3%A4ggning%20av%20ekonomiskt%20bist%C3%A5nd%202010-05-24.pdf 


att 5 

att 6 

att 7 

att 8 

454 

Stockholms län inför ett kundvalssystem för studie- och yrkesvägledning 

i grund- och gymnasieskolan. 

Moderaterna i Stockholms stad verkar för att alla kommuner i 

Stockholms län förbättrar sitt företagsklimat. 


Stockholms län sänker sin kommunalskatt 


Stockholms län erbjuder SFX (Svenska för yrkesutbildade) 


Stockholms län ställer krav på motprestation för mottagare av 

ekonomiskt bistånd 

Tillstyrkt av MUF i Stockholms läns distriktsstämma 8–9 februari 2013. 



MOTION 63 

Motionen berör många och viktiga frågor relaterade till arbetsmarknaden 

och jobb för unga. Flera av förslagen är mycket intressanta och i många avseenden 

säkerligen genomförbara. Med anledning av att motionen primärt rör 

Stockholms län väljer dock förbundsstyrelsen att anse motionen besvarad. 




MOTION 64 

FÖRETAGSFRÅGOR 

Förutsättningen för vår välfärd är en hög sysselsättning. Men att skapa fler 

jobb i den offentliga sektorn säkrar inte välfärden på lång sikt. Det enda som 

långsiktigt kan säkra vår välfärd är fler jobb i det privata näringslivet. 

Det Moderata Företagarrådet drivs av Moderater, aktiva i näringslivet. Vi är 

bekymrade över att företagens, i synnerhet småföretagens, behov ofta glöms 

bort i debatten. Denna motion är därför skriven från ett företagarperspektiv. 

För utan företagare finns det inga jobb. Och utan jobb ingen välfärd. 

I motionen har Företagarrådet valt att fokusera på lokala åtgärder som, om 

de implementeras, gör det lättare för våra lokala företagare. För även om företagandets 

villkor i stor utsträckning avgörs i Riksdagen så avgör det lokala 

förhållningssättet till företagaren som välfärdsskapare det lokala företagsklimatet. 

Samtidigt är det viktigt att betona att ett lokalt perspektiv inte innebär ett 

kommunalt perspektiv. För en företagare betyder kommungränserna lite. 

Många är verksamma i flera kommuner. Ett lokal perspektiv innebär Stockholms 

län och angränsande kommuner i grannlänen. Det innebär att olika 

sätt att hantera olika kommunala frågor i olika kommuner ibland är ett 

problem, i synnerhet för småföretagare. 

Attityd och service 

Attityden till företagare och företagandets villkor är av största betydelse 

för det lokala företagarklimatet. Upplever företagare att de blir hjälpta och 

vänligt bemötta av stadens, dess politiker och tjänstemän ökar deras vilja att 

växa och anställa. Det är viktigt att företagare och kommunala tjänstemän 

upplever att de talar samma språk istället för att tala förbi varandra. Ett sätt 

att komma till rätta med de problem som har lyfts fram i olika undersökningar, 

är att ge en kort utbildning i företagandets villkor till de förvaltningar 

som hanterar företagarfrågor. Under utbildningen skulle företagare kunna 

berätta vad som är viktigt för dem när det gäller hantering av ärenden och 

andra förfrågningar. 

456 


Ett led i att utveckla servicen till småföretag bör vara att utfästa servicegarantier 

kopplade till olika tillsynsområden. Kommunala servicegarantier bör införas 

inom så många områden som möjligt. Tidsgränserna bör sättas så kort 

som det är möjligt. Det ska generellt inte vara nödvändigt att behöva vänta 

mer än ett fåtal veckor på besked. Exempel på sådana tillstånd är markupplåtelser, 

serveringstillstånd, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandtillsyn. 

Servicegarantierna kan även gälla olika former av tillsyn, rådgivning samt 

återkoppling till företagaren. 

Ambitionen måste vara att samtliga tjänster som idag kräver att en blankett 

fylls i skriftligen, ska gå att sköta via webbportalen. Lika centralt är att man 

som företagare kan följa sitt ärendes handläggning på nätet, det skall framgå 

var ärendet är i beslutskedjan samt vilken tjänsteman som är ansvarig. Det 

måste samtidig finnas ett slutdatum på varje ärende. Om inte beslut tagits 

innan en viss tid förfaller ärendet. 

Det är viktigt för företagare att det är enkelt att driva sin verksamhet. Det är 

därför viktigt att mängden administration, föreskrifter och regler hålls till ett 

minimum. Samtidigt är det viktigt att de lagar och regler som finns efterföljs. 

Företagare som konkurrerar med företagare som fuskar får det svårt när 

fusket är utbrett. 

Företagarrådet anser att: 

1. Kunskapsnivån hos alla som hanterar företagarfrågor och företagarärenden 

behöver förbättras. 

2. Servicegarantier införs. Dessa skall tidsbegränsas och företagaren skall få 

besked så fort det är möjligt. 

3. Varje ärende skall ha en ansvarig tjänsteman och ärendets gång skall gå 

att följa via nätet. Varje ärende skall ha ett slutdatum, om inget beslut 

tagits före en viss tidpunkt förfaller ärendet, s.k. sundown. 

4. Inga regler och föreskrifter för företag och företagare skall införas utan 

att konsekvenserna för företagen och företagarna har tagits i beaktande. 

Strävan skall vara att förenkla företagarens vardag. 

Bostäder och infrastruktur 

Många Stockholmsföretag lever i en global värld. De konkurrerar inte med 

företag i Göteborg eller Luleå. De konkurrerar med företag i Oslo, Köpen- 


hamn, Bryssel och London. I dessa städer råder marknadshyra. Utbudet 

anpassar sig efter efterfrågan. Det tar ett par dagar att hitta en bostad. I 

Stockholm är det svårt och dyrt, vilket försvårare för Företagare som vill 

anställa folk som i dag bor på andra orter. Stockholms bostadsmarknad 

behöver avregleras och förutsättningar måste skapas för en bättre fungerande 

bostadsmarknad – där det råder balans mellan utbud och efterfrågan. En stor 

del av bostadsbeståndet i Stockholm utnyttjas dåligt. Många lägenheter står 

tomma då det inte är lönsamt, alternativt för svårt att hyra ut i andra hand. 

Ett bättre utnyttjat bostadsbestånd minskar behovet av att bygga nytt och 

innebär sålunda en mindre miljöpåverkan. 

Företagare är mycket beroende av goda kommunikationer. Medan många 

förvärvsarbetare tillbringar huvuddelen av sin tid på en och samma arbetsplats 

är entreprenörer och företagare ständigt i rörelse. En företagares dag 

består av möten med befintliga och nya kunder, tjänstemän, den egna personalen 

och med underleverantör och partners. Generellt är företagare mer 

beroende av bilen än andra yrkeskategorier och svårigheter att använda bilen 

gör det svårare att vara företagare. 

Ökad bostadsproduktion och en utbyggnad av infrastrukturen skapar en 

efterfrågan på mindre kvalificerad arbetskraft, den grupp i samhället som 

har svårast att hitta jobb i dagens Stockholm. Samtidigt är det historiskt 

billigt att låna kapital för offentliga låntagare som Stockholms stad och län. 

Det innebär att endast en marginell avkastning på en kraftig utbyggnad av 

infrastrukturen och bostadsbeståndet är nödvändigt för att det skall vara en 

samhällsekonomiskt god affär. 

En del av dagens brister i infrastrukturen beror på den stora pendlingen från 

ytterstaden till arbetsplatser i innerstaden. Det behövs fler arbetsplatser norr 

och söder om innerstaden. Kista är ett bra exempel på att det går att skapa 

attraktiva arbetsmiljöer utanför tull. För att en ytterstadslokalisering skall 

utgöra ett alternativ krävs för många företag en kritisk massa på arbetsplatser 

som i sin tur skapar förutsättningar för all den kringservice m.m. som är tillgänglig 

för de som arbetar i innerstaden. För detta krävs 50.000 arbetsplatser 

inom gångavstånd. 

458 



5. Bostadsmarknaden bör i möjligaste mån avregleras. Det måste bli enklare 

att bygga nytt, planprocesserna m.m måste påskyndas. Det måste 

vara lönsamt att bygga både hyresrätter och bostadsrätter i alla delar av 

staden och regionen. Det befintliga fastighetsbeståndet i allmänhet och 

bostadsbeståndet i synnerhet behöver utnyttjas bättre. 

6. Infrastrukturen behöver byggas ut. Det måste gå snabbare för alla att 

ta sig från en del av Storstockholm till en annan. Det är dags att börja 

bygga för ett Storstockholm med 3 miljoner invånare. 

7. De goda förutsättningarna att investera i fastigheter och infrastruktur 

behöver tas tillvara inte bara för att åtgärda brister i befintlig infrastruktur 

utan också för att det skapar arbetstillfällen för personer som annars 

har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. 

8. Det behövs fler attraktiva arbetsmiljöer utanför innerstaden, norr och 

söder om tull, för att avlasta befintlig infrastruktur. 

Ekonomi och offentlig upphandling 

För en småföretagare är inte bolagsskatten den viktigaste skatten. Det är sällan 

verksamheten genererar stora överskott. Viktigare är kostnaderna för att 

driva verksamheten. Många näringsidkare betalar årligen olika kontroll- och 

inspektionsavgifter. Dessa avgifter saknar många gånger koppling till kostnaden 

för kontrollen/inspektionen. Avgifterna slår mycket olika inom olika 

näringsgrenar; vissa drabbas knappast alls medan andra kan få så många 

avgifter av olika slag påförda att själva verksamheten som sådan blir olönsam. 

Detta gäller speciellt nyetablerade näringsidkare som driver tillståndskrävande 

verksamhet i mindre skala. 

All tid en företagare måste ägna åt administration, fylla i blanketter, rapportera 

och redovisa tar tid från uppbyggandet av företaget. Många potentiella 

entreprenörer tar inte steget och förverkligar sina drömmar att starta ett 

företag då administrationen av verksamheten kan upplevas som ett oöverstigligt 

hinder. Detta är av speciell vikt för företagare från andra länder, utan 

eller med små kunskaper i svenska. Det är därför av vikt att all administration 

kan hållas till ett minimum och en fördel om all rapportering kan ske 

på engelska. Det tar tid för nyanlända entreprenör att lära sig behärska det 

svenska språket. Möjligheten att driva sitt företag och rapportera på engelska 

skulle underlätta för många. 


Den offentliga upphandlingen omfattar många miljarder varje år. Stockholms 

stad lägger årligen ut stora belopp på entreprenad och på upphandling 

av varor och tjänster från den privata sektorn. Hur detta sker är reglerat på 

ett sätt som gör det svårt, i många fall omöjligt för nystartade företag att 

konkurrera i upphandlingsprocesserna. Vad som upplevs som helt ovidkommande 

krav vid upphandlingar gör att många företagare inte bryr sig om att 

lämna anbud och lämnar därigenom fältet fritt för stora företag med mycket 

högre priser. Goda intentioner med konkurrensutsättande av en mängd 

offentliga tjänster har till stor del misslyckats på grund av felaktig upphandling. 

Upphandlingsprocesserna drivs inte optimalt och besparingspotentialen 

är betydande vid bättre upphandlingar. Idag tillåts flera led av underentreprenörer 

vilket underlättar för storföretagen. De bjuder på upphandlingar 

de inte har egna resurser att genomföra och lägger sedan ut uppdragen på 

underentreprenad. En vunnen upphandling för ett litet företag kan vara det 

som avgör företagets framtid och innebär att det lilla företaget vågar nyanställa. 


9. Företag som lever upp till de lagar och regler som reglerar den specifika 

näringsverksamheten inte skall behöva betala inspektionskostnader som 

bekräftar att så är fallet. 

10. Företagens administration skall hållas till ett minimum, att det skall 

generellt vara möjligt att alltid rapportera på nätet och på engelska. 

11. Rutinerna och kunskaper i offentlig upphandling behöver förbättras. 

Lägg ut upphandlingarna på entreprenad om relevanta kunskaper och 

erfarenheter saknas i förvaltningen. 

12. Använd den offentliga upphandlingen till att stimulera nyföretagande. 

Sänk kraven så att fler småföretagare kan delta. Alla upphandlade tjänster 

skall sägas upp om leverantören inte uppfyller kraven och vitesklausuler 

skall ingå i alla avtal. 

Vi yrkar att förbundsstämman beslutar 

att ge Förbundsstyrelsen i Stockholms Stad i uppdrag att gentemot 

1 

Stadshuset verka för genomförandet av ovan 12 punkter. 

Lars Almquist, vice ordförande och Per Sörman, ordförande 

Moderata Företagarrådet 

460 



MOTION 64 

Precis som påpekas i motionen är företag som trivs och vill utvecklas, en 

hörnsten i Stockholms tillväxt och framtida utveckling. Överlag får Stockholm 

gott betyg i de undersökningar som regelbundet sker kring olika 

städers företagsklimat. Särskilt bra är betygen avseende till exempel graden 

av kreativitet och individklimatet. Samtidigt vet vi att den globala konkurrensen 

hela tiden ökar. Stockholm konkurrerar idag på ett helt annat sätt än 

för bara 10-20 år sedan med andra – ofta betydligt större - huvudstäder i Europa. 

I takt med att samma diskussioner förs i övriga Europa, ställs allt större 

krav på Stockholm att ligga i framkant för nya innovationer och företag. 

Precis som beskrivs i motionen finns ett antal områden där mer måste göras 

för att ta till vara Stockholms fulla tillväxtpotential. Bostäder är ett exempel 

som ofta lyfts fram, men också kompetensförsörjningen kommer på sikt bli 

avgörande för att Stockholms konkurrenskraft. Den offentliga servicen till 

framförallt mindre företag kan utvecklas för att underlätta för fler att våga ta 

steget till att starta eget. 

Efter förra förbundsstämman valde förbundsstyrelsen att initiera ett omfattande 

politiskt utvecklingsarbete. Inom ramen för den så kallade Stockholmskommissionen 

har fyra arbetsgrupper verkat. En av dessa arbetsgrupper 

har haft i uppgift att fokusera på just lokala tillväxtfrågor. Slutrapporten 

presenterades i februari och flera av dess slutsatser kan läsas i förbundsstyrelsens 

tillväxtproposition. Förbundsstyrelsen konstaterar att många av 

motionärernas förslag stämmer mycket väl överens med vad som förs fram i 

propositionen. 

Ett antal av de förslag som presenteras i motionen kan utgöra mycket goda 

målsättningar även om de behöver konkretiseras vad gäller hur själva genomförandet 

ska ske. Det finns all anledning att fortsätta diskutera hur vi kan 

göra Stockholm till en mer attraktiv stad för företagande och tillväxt. 




MOTION 65 

BEGRÄNSNING AV AVGIFTSSÄTTNING FÖR ICKE EFTER- 

FRÅGAD OFFENTLIG VERKSAMHET 

En mängd näringsidkare drabbas årligen av olika kontroll- och inspektionsavgifter 

som olika myndigheter satt för att finansiera sin oftast icke efterfrågade 

verksamhet. Dessa avgifter slår mycket olika inom olika näringsgrenar; 

vissa drabbas knappast alls medan andra kan få så många avgifter av olika 

slag påförda att själva verksamheten som sådan blir olönsam. Detta gäller 

speciellt nyetablerade näringsidkare som driver tillståndskrävande verksamhet 

i mindre skala eller sådana som håller på att avveckla verksamheten på 

några års sikt. Avgifterna är på intet vis hänförliga till en efterfrågad service 

och tycks många gånger vara helt gripna ur luften och på intet sätt relaterade 

till rimliga och motiverade kostnader. 

• Miljöförvaltningen kan ta ut helt orimliga avgifter för en verksamhet 

som är så marginell att ett vanligt hushåll under ett år släpper ut mer 

skadliga ämnen än den kontrollerade verksamheten gör under en femårsperiod. 

• Transportstyrelsen tar ut absurda avgifter för registrering av en arbetsbåt 

för vilken det inte heller finns några lagregler att följa eller behov av att 

kontrollera. 

• Det är billigare att köpa en ny kompressor än att låta den gamla genomgå 

stipulerad kontroll. 

• Ett bygglov för en enkel företagsskylt kan vara fem gånger så dyrt i den 

egna kommunen som i grannkommunen. 

• Förseningsavgifter för uppenbart ointressanta uppgifter till olika myndigheter 

kan vara så betungande att de tvingar en näringsidkare till obetalt 

övertidsarbete i en omfattning som ingen offentligt anställd skulle 

acceptera. 

Exemplen ovan är bara några få axplock ur den enorma mängd avgifter och 

pålagor som belastar vårt näringsliv. I en tid då småföretagen får allt större 

betydelse för sysselsättningen i vårt land är det därför oerhört viktigt vi alla 

inser att det inte går att vältra över kostnaderna för icke efterfrågad offentlig 

verksamhet på vårt näringsliv och landets entreprenörer. 

462 



att ingen offentlig verksamhet skall kunna debitera högre timpenning 

1 

än den som gäller inom den kontrollerade verksamheten eller 

maximalt 400 kronor per timme 

att ingen kontroll- eller tillståndsverksamhet skall kunna kosta en 

2 

näringsidkare mer än 0,5 % av den årliga omsättningen 

att alla av en myndighet infordrade uppgifter, förutom moms och 

3 

inkomstuppgifter, skall berättiga uppgiftslämnaren ett momsavdrag 

med 100 kronor per lämnad uppgift 

att alla myndigheter årligen skall redovisa till uppgiftslämnaren vad 

4 

myndigheten använt de lämnade uppgifterna till och till vilken 

nytta de har varit 

Anders Alvebäck, Moderata Företagarrådet i Stockholms stad och län 



MOTION 65 

PTillstånds- och tillsynsavgifter som statliga och kommunala myndigheter 

tar ut av näringsidkare kan ha stor betydelse för deras verksamhet, förmågan 

och viljan att driva denna liksom på företagsklimatet i stort. Det är därför 

enligt förbundsstyrelsen alltid viktigt att noga överväga, motivera och redovisa 

avgiftssättningen på ett sådant sätt att den motprestation som myndigheten 

har blir tydlig för företagen. 

Det råder en stor frihet, inom vissa gränser, i den svenska lagstiftningen att 

ta ut avgifter och bestämma avgifternas nivåer. Kostnaderna för ex. kommunala 

verksamheter och prestationer ska normalt täckas av den uttagna 

kommunalskatten. Kommunallagen fastslår dock att kommunerna får ta ut 

avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster eller 

nyttigheter som kommunerna är skyldiga att tillhandahålla får de endast ta 

ut avgifter om det är särskilt föreskrivet, vilket är fallet beträffande tillsyn 

under ex. miljöbalken eller alkohollagen. 

För avgiftsuttag i kommunal verksamhet gäller som huvudregel självkostnadsprincipen 

och likställighetsprincipen. Självkostnadsprincipen innebär att 

en kommun inte får ta ut avgifter till sådana belopp att de tillför kommunen 

en vinst. Principen avser kommunens totala avgiftsuttag för en verksamhet. 

Likställighetsprincipen innebär att alla kommunens medlemmar ska behandlas 

lika. För avgiftssättningen får det till följd att lika avgift ska utgå för lika 

prestation. I praktiken ska avgifterna som kommunen tar ut täcka kommunens 

kostnader i samband med handläggningen av tillstånd och utförandet 

av tillsynen. Exempel på kostnader är löner, förberedelsetid, registerföring, 

resor och utbildning. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka avgifter 

som ska tas ut och hur, varierar de mellan kommunerna. Avgifterna kan vara 

fasta (samma avgifter gäller för alla företag oavsett storlek), rörliga (avgifterna 

beräknas utifrån exempelvis omsättning, verksamhetens omfattning 

och risk), en kombination av fasta och rörliga eller, i sällsynta fall, inte tas ut 

(kommunernas kostnader får då förmodas finansieras via skatten). 

469 statliga myndigheter och 290 kommuners olika förvaltningar gör 

därmed att avgiftssystemet som sådant blir oerhört komplext, transparensen 

464 


stundtals dålig och jämförbarheten svår. Det finns därför en risk att avgifterna 

både kan bli och upplevas, som motionären uttrycker det, ”helt gripna 

ur luften”. 

Mot bakgrund av avgifternas komplexitet och de regler och ”möjligheter” 

som statliga och kommunala myndigheter har när det gäller avgiftsuttag, är 

det enligt förbundsstyrelsens bedömning mycket svårt att som motionären 

föreslår bestämma en fast högsta timpenning för samtliga myndigheter. Det 

skulle innebära exempelvis att vissa statliga myndigheter eller kommuner 

inte skulle få kostnadstäckning medan andra skulle få höja avgiften för 

företagen. Det skulle även i förlängningen kunna påverka kommunernas 

skatteuttag. 

När det gäller motionärens förslag att koppla tillstånds- eller tillsynsavgiften 

till omsättningen så görs detta idag för några områden, bl a för tillsyn över 

serveringstillstånd. Detta kan dock i sig vara ett trubbigt mått eftersom ett 

företags omsättning inte behöver ha något att göra med kommunens motprestation 

i form av tillsyn. Analogt med resonemanget om en begränsning 

i timdebitering skulle detta slå mycket olika beroende på typ av företag, dess 

verksamhet och vilket tillsynsområde det ligger under. 

Motionärens resonemang att ersätta företagare för vissa typer av uppgiftslämnande 

anser förbundsstyrelsen vara både tänkvärt och djärvt. Dock behövs 

statistik för en mängd olika ändamål som i flera fall är till för att hantera 

samhällskritiska funktioner i form av t.ex. miljötillsyn och penningpolitik. 

Företagen lämnar årligen in 97 miljoner blanketter till statliga myndigheter 

och kostnaden för uppgiftslämnandet beräknas ligga på ca 14-17 mdr kr 

(Bolagsverket 2008). Det skulle därmed som förbundsstyrelsen ser det bli 

oerhörda samhällsekonomiska konsekvenser om ett momsavdrag på 100 kr 

per månad skulle ges till näringsidkaren för varje enskild inlämnad uppgift. 

Förbundsstyrelsen delar dock motionärens syn att statliga och kommunala 

myndigheter så långt som möjligt bör kunna redovisa till uppgiftslämnare 

som begär det hur de använt uppgifterna och syftet med dessa. Det bidrar 

till transparens, nyttigt ifrågasättande och effektivisering. 



att avslå att-satserna 1-3, 

att anse att-sats 4 besvarad besvarad med det av förbundsstyrelsen 

anförda. 

466 


MOTION 66 

MODERNISERING AV LAGEN AV ANSTÄLLNINGSSKYDD 

Moderaterna har vunnit förtroende genom att inte tveka inför svåra frågor 

när det gäller arbetsmarknadens förnyelse och då särskilt åtgärder för att 

främja arbetslinjen. Val har vunnits på att partiet utstrålat energi och kraft (i 

motsats till oppositionen) med inspirerande idéer och visioner om framtiden 

likväl som konkreta idéer för dess förverkligande. Inför nästa val bör denna 

energi och viljan att förändra på nytt genomsyra partiets hållning. 

Att enskilda viktiga frågor inom arbetsmarknadsområdet inte tagits upp 

betraktar jag/vi mer som ett utslag av prioriteringar än något annat. Lagen 

om anställningsskydd är ett sådant område. Denna lag har i sin nuvarande 

utformning olika negativa följdverkningar för bl.a. rörligheten på arbetsmarknaden. 

Den tillkom på mitten av 1970-talet, för snart 40 år sedan, då 

arbetsmarknaden såg helt annorlunda ut och då kraven från en globaliserad 

omvärld inte var framträdande på det sätt de är idag. Kraven på flexibilitet 

och anpassning av företag och medarbetare har vuxit väsentligt sedan dess. 

Att anställningstidens längd fick en så framträdande plats i anställningsskyddet 

(och framför allt i turordningsreglerna) kanske var typiskt för en arbetsmarknad 

som var så annorlunda jämfört med dagens. Väsentligt ändrade 

mönster när det gäller anställningsformer (t ex egenföretagare, uthyrning 

etc.), sammansättningen av olika yrkesgrupper på arbetsmarknaden, ökade 

krav på kompetens och betoning av personliga egenskaper och insatser samt 

inte minst rörlighet över landsgränser gör att lagen numera i väsentliga delar 

är överspelad och utgör ett hinder för utveckling av arbetsmarknaden. 

Alla grupper kan numera hamna i situationer av övertalighet, för 30 – 40 år 

sedan var det mindre vanligt för tjänstemän. Alla berörs och lagligt ”kringgående” 

av lagen genom frivilliga överenskommelser är numera vanliga. 

I övertalighetssituationer önskar vidare många bolag undvika långdragna 

förhandlingar med lokala (ibland centrala) fackliga motparter genom att ej 

driva för företaget viktiga krav genom sk avtalsturlistor. ”Utköp” och ett mer 

individualiserat upplägg och hantering blir då ofta lösningen. Samtidigt lever 

i vissa branscher och yrken gamla mönster av kollektivism kvar, kanske just 

där är förändringsbehovet som störst. 


Den nu gamla lagen kan sägas spegla ett kollektivistiskt synsätt där medarbetare 

rangordnas gruppvis utifrån anställningstid, vilket är främmande för vårt 

parti med vår tro på individen. Tillräcklig – ej högst – kompetens kopplat 

till turordningsreglerna inom ett definierat turordningsområde är en ytterligare 

ledstjärna som kan få märkliga följdverkningar för enskilda företag. 

Kompetens och värde för företaget/arbetsgivaren har således i många fall i 

praktiken fått otillräcklig betydelse och genomslag när lagen skall tillämpas 

i övertalighetssituationer. Kompetens inrymmer vidare idag många olika 

dimensioner och många av dessa får ej tillräckligt spelrum i turordningssammanhang. 

Vår slutsats blir att vi naturligtvis skall ha kvar anställningsskyddet – d.v.s. 

reglering av vad som utgör en lagenlig uppsägning utifrån lagstiftning 

och praxis bildad på denna – och kanske till och med i förstärkt form. En 

översyn bör göras i denna del och inkludera praxis när det gäller lagenliga 

uppsägningar. 

En modernisering av lagen om anställningsskydd bör i övrigt framför allt 

fokusera bättre möjligheter till undantag från lagen t ex genom enskilda 

anställningsavtal och förändrade turordningsregler med annan tyngd på 

kompetens eller möjligen radikalt annorlunda regler. Lämpliga övergångsregler 

bör även ägnas överväganden. 

Möjligen är den mest effektiva inriktningen att en moderniserad lag ges 

utformning som mer av ett ramverk med möjligheter till undantag/förändring/utfyllnad 

genom kollektivavtal och enskilda anställningsavtal. Olika 

delar av arbetsmarknaden har så olika förutsättningar att ett ramverk som 

kan anpassas till förutsättningarna i olika branscher och till enskilda företag 

passar bättre med vår tids realiteter. Olika stödåtgärder – varav en del kan 

överenskommas mellan arbetsmarknadens parter – för att underlätta övergång 

till nya arbeten och anpassning bör utformas för att införas samtidigt 

med förändring av lagen. 

Denna motion avslogs för två år sedan med hänvisning till att arbete med 

anställningsskyddet pågår mellan parterna. Inte mycket har hänt på två år, 

varför moderaterna bör inta en mer aktiv hållning i dessa frågor. Partiet bör 

under nästa mandatperiod tillsammans med övriga allianspartier – förutsatt 

468 


omval – därför pröva frågan i samverkan med arbetsmarknadens parter. Om 

detta inte visar sig vara en framkomlig väg bör en mer traditionell lagstiftningsöversyn 

initieras. 

Vi hemställer därför att förbundsstämman beslutar 

att initiera en översyn och modernisering av lagen om anställnings- 

1 

skydd i enlighet med dessa riktlinjer. 

Arne Genschou, Elias Granqvist och Ann-Margrete Nilsson, Hässelby 



MOTION 66 

Motionärerna vill att en översyn och modernisering av lagen om anställningsskydd 

(LAS) kommer till stånd. Syftet med översynen är bland annat 

att turordningsreglerna ska förändras, så att anställningstidens längd inte ska 

spela lika stor roll. Motionärerna vill också öppna upp för fler undantag från 

turordningsreglerna. Idag finns en regel om att två anställda kan undantas 

från turordningsreglerna för företag med upp till tio anställda. Motionärerna 

vill vidare ha en översyn av anställningsskyddet avseende vad som utgör en 

lagenlig uppsägning. 

Förbundsstyrelsen anser att lagen om anställningsskydd och inte minst turordningsreglerna 

främst är en fråga för arbetsmarknadens partner. Parterna 

har själva möjlighet att göra förändringar till exempel i turordningsreglerna 

genom att avtala om undantag för turordningsreglerna i kollektivavtalen. Vi 

ser hellre att arbetsmarknadens parter själva tar ett större ansvar än att vi som 

politiker går in och gör förändringar i turordningsreglerna. 

Motionärerna skriver i sin motion att ”Denna motion avslogs för två år 

sedan med hänvisning till att arbete med anställningsskyddet pågår mellan 

parterna”. Förbundsstyrelsen och förbundsstämman beslöt då att anse motionen 

besvarad. Förbundsstyrelsen står fast i sin uppfattning att motionen ska 

anses besvarad. (För ett mer utförligt svar på motionen ber förbundsstyrelsen 

att få hänvisa till det svar som då lämnades). 



470 


MOTION 67 

ÄNDRING AV FÖRETAGSFIENTLIG REGEL I A-KASSAN 

Bakgrund 

Enligt nuvarande a-kasseregler är det inte tillåtet att ha ett företag registrerat 

och det är heller inte tillåtet att starta ett företag och samtidigt uppbära 

a-kassa. 

Jag var under många år fackligt aktiv och arbetade också under en period på 

mitten av 90-talet på Handelsanställdas Förbundskontor i Linköping, där 

handläggning av a-kassa var en av mina arbetsuppgifter. Jag har under alla år 

ifrågasatt regeln att det helt och hållet är förbjudet att ha ett företag när man 

uppbär a-kassa. Svaret jag fått, har alltid varit detsamma: Att det inte går att 

kontrollera hur mycket en person jobbar i ett företag, därför är det inte tillåtet. 

Min personliga reflektion på det svaret är att då skulle man ju inte tillåta 

någon form av företagande! 

Denna regel är gammal, förlegad och direkt företagsfientlig och en rest av 

den gamla socialistiska synen på att företagande skall misstänkliggöras. 

Företagande 

I alla former bör stimuleras och runt om i landet finns många, många människor 

som har en hobby som de delvis skulle kunna försörja sig på eller en 

idé för ett nytt företag. Att kräva att en person från början till 100 % ska 

kunna försörja sig på sitt företag är inte bara ett krav på risktagning som ofta 

inte är med verkligheten förenligt, utan är också kvävande för de personer 

som har alla möjligheter att delvis försörja sig på sitt företag och i kombination 

med detta skaffa sig ett deltidsarbete. Att få möjlighet att pröva sin idé, 

utan att riskera hela sin ekonomiska säkerhet; borde vara en självklarhet. 

Exempel på grupper som skulle stimuleras att starta företag om denna regel 

ändrades: 

1. Heltidsarbetslösa som delvis kan försörja sig genom sitt företag. (Skulle 

betyda extra mycket i avfolkningsbygder med hög arbetslöshet). 

2. Deltidsarbetslösa (med deltidsanställning) som i kombination med sitt 

företagande kan skaffa sig en heltidssysselsättning. 


3. Hemmavarande föräldrar med dagisbarn och skolbarn som i sitt hem 

kan arbeta med sitt företag och på så sätt bidra till försörjningen. 

(Denna grupp uppbär ofta utfyllnad från försörjningsstöd/socialbidrag 

och skulle med sitt företag inte längre behöva den hjälpen). 

4. Stora grupper av nyanlända arbetslösa invandrare (ofta med bristfällig 

svenska) som inte har haft ett stadigvarande arbete och som med sitt 

företag ges möjlighet att utöva t.ex. ett hantverksyrke från sitt hemland 

och på så sätt får möjlighet att bygga upp sin egen inkomst. 

5. Deltidssjukskrivna som på deltid uppbär a-kassa: A-kassedelen kan då 

försvinna och denna del kan istället intjänas genom det egna företaget. 

Vinster 

Förutom de självklara vinster i form av minskat statligt bidragsberoende 

och ökade skatteintäkter, blir det för den enskilda personen och familjen en 

viktig vinst i form av självkänsla, då man slipper ”ligga samhället till last”. 

Vi skulle få se en bredd på företagande med impulser från andra delar av 

världen som både ekonomiskt och mänskligt skulle berika vårt samhälle. 

Innovativa idéer skulle få en ökad möjlighet att prövas. Många ”svartjobb” 

skulle försvinna och dessa personer skulle istället ha en hederlig inkomst i sin 

egen verksamhet. 

Dagens arbetsmarknad är som vi alla vet föränderlig och ställer höga krav på 

flexibilitet. 

Jag föreslår förbundsstämman besluta 

att tillåta redan befintliga företag att fortsätta i kombination med 

1 

uppbärande av a-kassa. 

att tillåta start av nya företag i kombination med uppbärande av a- 

2 

kassa 

att tillåta start av nya företag i kombination med hjälp av försörj- 

3 

ningsstöd/socialbidrag 

tillåta detta i nivåer med 25, 50 och 75 %. 

att 4 

Ailish Slotte, Hässelby 

472 



MOTION 67 

Motionen betonar vikten av att ha ett tydligt företagarperspektiv i politiken 

mot arbetslöshet. Precis som motionären skriver är det viktigt att kunna 

erbjuda ett skyddsnät till företagare vars näringsverksamhet upphör eller som 

på annat vis hamnar i arbetslöshet. En företagare ska kunna känna sig lika 

trygg inom trygghetssystemen som en anställd. Samtidigt är det en balansgång 

mellan att erbjuda en trygghet till företagaren och att undvika att skapa 

ett system som ger en inkomstutfyllnad för mindre lönsamma företag, något 

som kan snedvrida konkurrensen. 

Alliansen har under åren vid regeringsmakten genomfört en rad förändringar 

för att stärka trygghetssystemen för företagare. Syftet med dessa har varit 

att stärka tryggheten för företagare och att förtydliga regelverket för att göra 

det mer förutsägbart. Förbundsstyrelsen är positivt inställd till ytterligare 

förstärkningar av trygghetssystemen för företagare. Att kräva att företagaren 

alltid kan försörja sig till 100 % på sitt företag är orimligt, därför bör en 

kombination av företagande och uppbärande av a-kassa tillåtas. Den parlamentariska 

socialförsäkringsutredningen har fått särskilda direktiv om att i 

sina kommande förslag även beakta och utforma dessa ur ett företagarperspektiv. 

Där ska reglerna utformas så att de underlättar för individer att dels 

växla mellan olika anställningsformer och företagarformer och dels att kunna 

kombinera dessa. 




MOTION 68 

HARMONISERING AV REGELVERK GÄLLANDE ÅTGÄRDER 

OCH KONTROLL VID ARBETSLÖSHET OAVSETT ERSÄTT- 

NINGSFORM 

Bakgrund 

Arbetsförmedlingen har 2013-03-15 lämnat en rapport till regeringen med 

titeln ”Arbetsförmedlingens återrapportering 2013 – Uppdrag om krav på 

arbetssökande vid öppen arbetslöshet och krav på deltagande i arbetsmarknadspolitiskt 

program” 56 . 

I rapporter konstateras bl.a. att det finns ”viktiga skillnader mellan hur kontroll 

och åtgärder kan utföras mellan de som har aktivitetsstöd, ekonomiskt 

bistånd och de som har arbetslöshetsersättning”, och vidare att ”reformer 

inom detta område är angelägna”. 

I rapporten uppges att det finns regelmässiga skillnader i vilka sökkrav som 

ställs på personer beroende på ersättningsform. Kraven är, enligt rapporten, 

förhållandevis tydliga i fallet med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, 

otydliga i fallet med aktivitetsstöd och i princip oreglerade i fallet med 

ekonomiskt bistånd. Vidare konstateras att de ekonomiska konsekvenserna 

av att inte uppfylla sökkraven också skiljer sig åt. I arbetslöshetsförsäkringen 

finns en nedsättning av ersättningen, i aktivitetsstödet är ett omedelbart 

stopp i utbetalningen möjligt medan ekonomiskt bistånd erhålls om det är 

ekonomiskt motiverat, dvs utan krav på motprestation. 

Arbetsförmedlingen uppfattning är att det i fallet med ekonomiskt bistånd 

skulle vara möjligt att meddela kommunen i de fall en arbetssökandes 

aktivitetsrapport avviker från överenskommelsen i handlingsplanen och att 

kommunen sedan skulle kunna ta beslut om fortsatt bistånd. 

Problemställning 

Vi vet att långtidsarbetslöshet skapar en mängd problem för individen och 

dess närmaste, av såväl social som ekonomisk art, och sett i ett större per- 

56 http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter/Aterrapportering/3- 

15-2013-Uppdrag-om-krav-pa-arbetssokande-vid-oppen-arbetsloshet-och-deltagande-i-arbetsmarknadspolitiskt-program.html 

474 


spektiv kan det ge upphov till spänningar i samhället eftersom människor i 

liknande situationer behandlas olika beroende på vilken ersättningsform som 

är aktuell för dem. 

De individer som befinner sig i olika aktiva och reglerade åtgärder med krav 

och kontroll och/eller som fortfarande befinner sig inom systemet med akassa 

har en större chans att komma tillbaka till arbetslivet inom rimlig tid 

jämfört med dem som inte kommit in i systemet eller ”ramlat ur” det – och 

vi vet att långtidsarbetslöshet är svårt att bryta. 

Här har arbetsförmedlingen identifierat en grupp där det finns en risk att 

samhället tappar individer som behöver mera stöd och uppföljning. Ett ökat 

fokus på de grupper som saknar arbetslöshetsersättning skulle således kunna 

åstadkomma en högre genomsnittlig sökaktivitet, och därmed en större 

chans att hitta en sysselsättning som gör att man kan försörja sig själv genom 

en arbetsinkomst. I ett första skede kan detta ökade fokus också handla 

om att på olika sätt göra individen anställningsbar. Lika regelverk oavsett 

ersättningsform skulle dessutom på längre sikt möjliggöra en enklare och 

mer strukturerad uppföljning av de olika åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet. 

Vad är det önskade läget? 

Moderaterna bör verka för en harmonisering av regelverket för arbetslösa 

oberoende av vilken typ av ersättning som erhålls av den enskilde. 

Yrkas att förbundsstämman beslutar 

att moderaterna gör en egen kompletterande kartläggning/analys 

1 

att ett pilotprojekt inleds i samarbete med arbetslösa där dagens sys- 

2 

tem utvärderas och där man inleder arbete med att harmonisera 

regelverket och utvärderar detta 

att tillse att en utredning tillsätts i syfte att harmonisera regelverket 

3 

samt 

att förbundsstämman antar motionen som sin egen och skickar den 

4 

vidare till Moderaternas partistämma 

Marie Mjöberg, Jan Erik Leijon, Paula Fortes och Chalie Hanhne, Norrmalm 

Medlemmar i Norrmalsmoderaterna samt i arbetsgruppen ”Egen försörjning” 



MOTION 68 

Arbetslösheten i Sverige överstiger idag 8 %. En förutsättning för att minska 

antalet arbetslösa är att säkerställa att dessa aktivt söker jobb. Nya Moderaterna 

har varit mycket tydliga med att arbetslinjen innefattar stöd till arbetssökande 

som ska kombineras med krav på denne att aktivt försöka hitta egen 

försörjning. Vi håller med motionärerna om att det är viktigt att även arbetslösa 

som varken mottar arbetslöshetsersättning eller aktivitetsstöd aktivt 

söker arbete och att dessa får stöd och uppföljning av arbetsförmedlingen. 

Regeringen har i sin budgetproposition för 2013 uttalat att man avser att 

genomföra en översyn av aktivitetsstödreglerna för att harmonisera åtgärdsreglerna 

i arbetslöshetsförsäkringen med reglerna för aktivitetsstödet (Prop 

2012/13:1 Utgiftsområde 14 sid 36). Översynen sker med den uttalade 

avsikten att lämna förslag eller avisera förändringar i regelverket i samband 

med budgetpropositionen för 2014. Förbundsstyrelsen ser fram emot att se 

resultatet av denna översyn och vilka konkreta ändringar av regelverket som 

detta leder till. 



476 


MOTION 69 

SJUKLÖNEANSVAR 

Lagens sjuklöneansvar innebär att varje arbetsgivare i aktiebolag oavsett 

verksamhetens omfattning skall under de första 14 dagarna i varje sjukperiod 

betala sjuklön till anställda som inte kan arbeta på grund av sjukdom. Sjuklönen 

ska motsvara 80 procent av de förmåner i anställningen som den 

anställde förlorar 

I dag betalas sjuklönen av arbetsgivaren dag 2 – 14 med 80 procent av lönen. 

Denna reform infördes 1992. En anställd som inte kan arbeta på grund 

av sjukdom eller rehabilitering gör det mer riskfyllt att anställa. 

Branschorganisationen Företagarna bedömer att 10.000-tals arbetstillfällen 

uteblir till följd av sjuklöneansvaret, samt att det inte haft någon effekt på 

minskande sjukfrånvaro, som var ett argument vid införandet. En betydande 

del av sjukfrånvaron har orsaker som inte är arbetsrelaterade, därför får effekter 

av förbättrad arbetsmiljö inte full effekt på sjukfrånvaron. Även utan 

sjuklöneansvar kommer enskilda företag ha starka incitament att ha en god 

arbetsmiljö, då sjukfrånvaro ger upphov till kostnader i form av ersättande 

arbetskraft, och produktionsbortfall. 

Sjuklöneansvaret medför även att dynamiken på arbetsmarknaden fungerar 

sämre. För att undvika att stå med kostnader för sjuklön har arbetsgivaren 

starka ekonomiska skäl att välja bort personer med lång sjukdomshistoria 

och människor som inte har referenser från andra jobb och är nya på arbetsmarknaden. 

På så sätt påverkar sjuklöneansvaret särskilt dem som står långt 

ifrån den ordinarie arbetsmarknaden 

Företagande är grunden för välstånd. Det är genom fler och växande företag 

som vi klarar jobben i framtiden. Det är företagsklimatet som avgör vårt 

välstånd och garant för välfärdspolitikens ambitioner. Det finns i dag flera 

hinder för att befintliga företag ska kunna växa och anställa. Därför är det en 

viktig fråga att göra det mindre riskfyllt att ta steget från att egenföretagare 

till att anställa. 


Statsfinansiella effekter för att avveckla sjuklöneansvaret blir begränsade, när 

nya anställningar kan balansera kostnaden och ge en neutral eller positiv 

samhällsekonomisk nettoeffekt. 

Sjuklöneansvarets konsekvenser: 

• Slår ekonomisk hårt mot mindre aktiebolag vid sjukdom, vilket kan 

äventyra verksamhetens överlevnad. 

• Färre arbetstillfällen på grund av riskexponering 

• Reducerar inte sjukfrånvaro. 

• Ojämlik karenstid för företagare i aktiebolag jämfört med anställda, 

enskilda firmor och handelsbolag 


att ställa sig bakom kravet att sjuklöneansvaret för andra sjukveckan 

1 

avskaffas för aktiebolag med fler än 15 anställda. 

att ställa sig bakom kravet att sjuklöneansvaret avskaffas helt för aktie- 

2 

bolag med 15 eller färre anställda. 

ta motionen som sin egen att sänds vidare till partistämman 2013. 

att 3 


478 



MOTION 69 

Det är helt riktigt som motionären påpekar att det fria företagandet i Sverige 

utgör en grund till landets välstånd. Att Moderaterna i Stockholms stad för 

breda diskussioner kring hur företagandet i landet kan främjas är mycket 

viktigt för utformningen av vår jobbpolitik. 

Motionären tar upp frågan om den andra sjuklöneveckan ska avskaffas för 

alla företag. Idag står försäkringskassan för kostnaden från och med sjuklönevecka 

tre och framåt. Riksdagens utredningstjänst har rapporterat att kostnaderna 

för den andra sjuklöneveckan för alla arbetsgivare utgör 20 % av de 

totala sjuklönekostnaderna, för småföretagare utgör den 17 % av de totala 

kostnaderna. Alltså en förhållandevis minoritet av företagens sjuklönekostnader. 

Att ha ett effektivt skydd mot stora sjuklönekostnader anser förbundsstyrelsen 

vara viktigt oavsett vilken sjuklönevecka dessa kostnader kommer 

från. Detta är särskilt viktigt inte minst för småföretagare vars verksamhet 

kan äventyras av oförutsedda kostnader för sjuklöner där också kostnad för 

vikarie tillkommer. Det är därför angeläget att diskutera ett generellt skydd 

för stora kostnader. 

För att skapa ett skydd för detta har Alliansen infört ett högkostnadsskydd 

mot höga sjuklönekostnader. Detta innebär att arbetsgivare kan få ersättning 

för sjuklönekostnader om dessa under ett kalenderår överstiger 2,5 gånger 

den genomsnittliga årliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. Att företagare 

på så vis kan kompenseras för kraftiga kostnadssmällar utgör ett skyddsnät 

som ökar tryggheten för företagare och försäkrar att kostnaderna inte 

skenar iväg till orimliga proportioner. Ett sådant skydd är att föredra framför 

att staten ska ta över ansvaret för sjuklönekostnaden under den andra veckan 

vilket inte ger ett heltäckande skydd och skulle behöva finansieras genom 

skattehöjningar som i sin tur kan skada arbetsmarknaden. 




MOTION 70 

VI VÄLKOMNAR UTLÄNDSKA TOPPFORSKARE MEN INTE 

DERAS FAMILJER. DET BEHÖVER VI ÄNDRA PÅ. 

I dagens globaliserade värld är kunskap det allra viktigaste för vårt lands 

konkurrenskraft. Det finns tecken på att svensk forskning får allt svårare att 

hävda sig internationellt. En sådan signal är att den tappar i internationell 

rankning. Risken är att den inte får det genomslag som den tidigare fått utan 

vi passeras av andra länder. 

Det finns därför ett stort behov av att rekrytera utländska toppforskare till 

Sverige. Det är i grunden tilltalande eftersom den mesta forskningen till sin 

natur är internationell. Om vi kan vitalisera den svenska forskningen genom 

att rekrytera utländska toppforskare är det mycket bra. Vi kan redan uppvisa 

positiva erfarenheter av att knyta utländska stjärnforskare till svensk forskning. 

Ett exempel är Kungliga Tekniska Högskolan, KTH där man byggt 

upp en unik och världsledande forskning inom teoretisk materialfysik bland 

annat genom att knyta till sig forskningskompetens utifrån. 

Konkurrensen om de skarpaste hjärnorna är väl dokumenterad! Och den 

eskalerar. Därför blir det allt svårare att attrahera toppforskare att flytta till 

Sverige om vi inte också välkomnar deras familjer. Tyvärr är risken att avvisning 

av anhöriga till personer med utländsk bakgrund i Sverige skrämmer 

både toppforskare och andra inblandande. Forskarna har precis som vi alla 

familjer och anhöriga att ta ansvar för. Därför kan detta bli den avgörande 

faktorn att man inte väljer Sverige när konkurrensen om forskare är stenhård. 

Detta sänder negativa signaler till presumtiva toppforskare som överväger att 

förlägga sin karriär till Sverige. Det påverkar också de forskare som redan har 

etablerat sig i landet. Vill vi att signalen ska vara; Ni är välkomna men utan 

anhöriga? 

Vi står oss tyvärr dåligt i den internationella konkurrensen. Det räcker med 

att jämföra oss med den stora forskarnationen USA där man har ett helt 

annat system och inställning till forskare och deras anhöriga. Framgångarna 

480 


låter därför heller inte vänta på sig. Man ser internationella toppforskare som 

en tillgång för nationen och beviljar uppehållstillstånd för både föräldrar och 

svärföräldrar under två år och därefter beviljas de ett s.k. grönt kort. 

Sverige behöver ha en i grunden positiv syn på de toppforskare som är värvade 

att bo och arbeta i Sverige men inte är födda här. Ett annat synsätt är 

inte värdigt Sverige. Oron för att vi har en annan grundsyn kan leda till att 

vi mister möjligheten att attrahera toppforskare. 

Vi måste på allvar börja se toppforskare som en tillgång för nationen och för 

ett modernare Sverige! Därför bör vi bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd 

för anhöriga inräknat också föräldrar och svärföräldrar i två år och därefter 

bevilja permanent uppehållstillstånd. 


att verka för att Migrationsverket beviljar tidsbegränsade uppehålls 

1 

tillstånd för toppforskares föräldrar och svärföräldrar i två år och 

därefter beviljar permanent uppehållstillstånd. 

att skicka motionen vidare till moderata riksdagsgruppen för känne- 

2 

dom. 

skicka motionen vidare till moderaternas partistämma. 

att 3 

Cecilija Simic Rihtnesberg, Enskede-Årsta 



MOTION 70 

Det är angeläget att Sverige, och EU, är en attraktiv arbetsmarknad för 

gästforskare. 

De svenska reglerna om gästforskare från tredje land grundar sig på gästforskardirektivet. 

En grundläggande förutsättning för tillstånd är att det finns ett 

mottagningsavtal mellan forskaren och lärosätet/institutionen/företaget. 

Gästforskare i Sverige har tillträde till arbetsmarknaden. De är undantagna 

från kravet på arbetstillstånd och kan arbeta (vid sidan av sin forskning) utan 

begränsningar. Medföljande make/maka beviljas som regel arbetstillstånd 

och kan alltså arbeta utan begränsningar under tiden i Sverige. 

Det finns inte något försörjningskrav för familjemedlemmar till gästforskare 

och kärnfamiljen – make, maka, sambo och barn under 18 år – beviljas 

tillstånd för samma tid som forskaren. 

Frågan om att öppna för möjligheter till vidare anhörigkrets än kärnfamiljen 

mot motkrav på ordnad försörjning och bostad är intressant och stämmer 

väl överens med de moderata grundtankarna om fri rörlighet och ansvarstagande. 

Frågan är dock inte okomplicerad, eftersom den kräver en grundlig 

belysning bl.a. beträffande vilka konsekvenser bristande försörjningsförmåga 

skall få när den inträffar under vistelsen i Sverige, som med nuvarande 

socialförsäkringssystem skulle leda till att vistelsekommunen skulle få hela 

försörjningsansvaret, oavsett vilka löften som avgivits. 


att anse motionen besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, 

att förbundsstämman sänder motionssvaret till Partistyrelsens arbetsgrupp 

Integrations- och migrationspolitik. 

482 


MOTION 71 

PATENTINTRÅNG 

Det finns ett talesätt inom svenska uppfinnarkretsar som lyder: ”Ett patent 

är inte starkare än de pengar man har för att försvara det i domstol”. I dag 

befinner sig enskilda innovatörer i en situation där deras idéer riskerar att 

stjälas utan förbehåll. Trots att patentintrång i juridisk mening är ett brott, är 

stödet från staten till de innovatörer som utsätts begränsat. 

Patentägaren kan uppmana den som gör sig skyldig till intrång att upphöra 

med detta. I det fall uppmaningen inte följs kan patentägaren välja att vidta 

åtgärder eller att lämna sitt patent därhän. Om patentägaren beslutar att 

inte gå vidare i en rättslig process minskar möjligheten att tjäna pengar på 

uppfinningen drastiskt. Ett litet företag som drivs av en enskild innovatör 

har svårt att konkurrera med ett stort bolag. De pengar som satsats i form 

av patentansökan och årsavgifter, samt de investeringar som gjorts för att 

färdigställa produkten och marknadsföra den, går till spillo. 

Alternativet för patentägaren är att väcka åtal genom en civilrättslig process. 

Innan stämning inlämnas till domstol måste patentägaren noggrant inventera 

det rättsliga läget och värdera sin möjlighet till framgång. Det finns ett 

stort antal fallgropar på vägen, och att bedöma risken för eventuella överklaganden 

kan vara vanskligt. Professionell hjälp och rådgivning samt ekonomiska 

resurser för att klara de stora kostnader som en civilrättslig process 

kräver är nödvändigt. Inte sällan riskerar patentägaren stora kostnader för 

juridisk expertis. Av förklarliga skäl minskar därmed uppfinnarens drivkrafter 

att fullfölja målet. 

En enskild uppfinnare har ytterst begränsade möjligheter att värja sig mot 

patentintrång. Konsekvensen blir ofta att uppfinnaren som drabbats av 

patentintrång bedömer att det i praktiken är omöjligt att vidta rättsliga 

åtgärder, inte minst på grund av risken för stora kostnader. Detta blir också 

ofta uppfinnarens slutgiltiga beslut även när intrånget kan betraktas som 

tämligen uppenbart. Den beskrivna situationen utgör ett reellt hot mot hela 

det svenska innovationsklimatet. 


Det finns en fara i att stora företag nationellt eller internationellt tar lätt 

på patentintrång, framför allt eftersom uppfinnaren oftast inte har något 

ekonomiskt skydd. En bättre ekonomisk balans behöver skapas genom att 

staten stöder innovatören med såväl professionell som finansiell assistans i en 

rättslig process. Detta är grundläggande för att undanröja intrång i äganderätten. 

Att innehav av ett patent garanterar skydd av den enskildes innovationsförmåga 

är centralt för att kunna bygga upp och utveckla framgångsrika 

företag – något som Sverige är i stort behov av. 

Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad att stämman 

beslutar 

att tillkännage som sin mening att möjligheterna till särskilt stöd för 

1 

enskilda innovatörer, i fråga om patentskydd, bör ses över. 

vidarebefordra motionen till partistämman 

att 2 

Margareta Cederfelt, Hägersten 

484 


MOTION 72 

DET BORDE FINNAS EN PATENTINTRÅNGSFÖRSÄKRING 

SOM KAN SKYDDA SMÅ SVENSKA FÖRETAG OCH 

INNOVATÖRER 

”Att idag presentera en idé med saklig uppfinningshöjd och stort marknadsvärde 

är som att köpa en ny bil som saknar dörr och tändningslås. Skillnaden är att 

man inte behöver stämma biltjuven och lägga ned miljontals kronor på advokater.” 

NY TEKNIK 

Att göra intrång på ett patent är ett åtalbart brott. Ändå gör många stora 

företag detta utan att bli åtalade. Patentintrång är ett brott där den som blir 

utsatt för det själv måste driva en civilrättslig och mycket kostsam process. 

En enskild innovatör har, med mycket få undantag, ingen möjlighet att värja 

sig mot ett storbolags försök att stoppa, skada eller ta över en innovation. 

Resultatet blir att den som drabbats av patentintrång bedömer att det i 

praktiken är omöjligt att stämma den som gör patentintrång inför domstol, 

inte minst på grund av risken för stora kostnader. Denna bedömning tvingas 

man göra även när intrånget är tämligen uppenbart. Detta är ett hot mot 

det svenska innovationsklimatet och därmed i förlängningen mot framtidens 

arbetsmarknad. 

I dag ger staten ingen hjälp till innovatörer om ett storföretag gör patentintrång 

på deras uppfinningar. Det måste vi ändra på om vi vill stimulera intresse 

för att idéer ska patentskyddas. Vi är många som delar uppfattningen 

att stora företag tar väldigt lätt på att göra patentintrång, just på grund av att 

de vet att uppfinnaren oftast inte har ekonomi att genomföra en rättsprocess. 

Om staten skulle ställa sig på den brottsutsatte innovatörens sida, med möjlighet 

till såväl professionell som finansiell hjälp i en rättslig process, skulle 

med stor sannolikhet storföretag, trots egna stora finansiella resurser, tänka 

till ordentligt innan de överväger ett patentintrång. Företag och innovatörer 

som borde har rätt till finansiell hjälp ska omsätta mindre än 100 Mkr om 

året. Stora företag brukar klara sig själva. 


Jag tror att bara vetskapen om att uppfinnaren eller små företag har skydd 

från staten skulle minska antalet patentintrång. Det finns många exempel på 

det. 

Skydd mot patentintrång är en mycket viktig fråga. Att ha ensamrätt till sina 

produkter är ett av de viktigaste stegen för att bygga upp ett framgångsrikt 

företag. Vi i Sverige är i stort behov av framgångsrikt företag. 


att verka för att staten inrättar en patentförsäkring som skyddar små 

1 

svenska företag och innovatörer vid patentintrång som omsätter 

mindre än 100 Mkr om året. 

skicka motionen vidare till moderaternas partistämma 

att 2 

Cecilija Simic Rihtnesberg, Enskede-Årsta 

486 




Båda motionerna behandlar samma ämne, nämligen innovatörers möjlighet 

att skydda sina patent mot intrång. Den möjlighet som i dag står till buds 

för innovatören är att väcka talan mot någon som han eller hon anser gör 

intrång i patentet och i en civilrättslig process yrka att intrånget ska upphöra. 

Förfarandet regleras i patentlagen. Men innovatören kan ha rätten på sin 

sida och ändå förlora, eftersom det är så kostsamt och tidskrävande att driva 

en process om patentintrång. Och om patentet inte kan skyddas försvinner 

möjligheterna att exploatera det och tjäna pengar på det – en Moment 22- 

situation. Och det är, som båda motionärerna konstaterar, av enorm betydelse 

för Sverige att vi har ett gott klimat för innovatörer och innovationer. 

Det förslag som framförs i motion 72, en statlig försäkring mot patentintrång, 

tog förbundsstämman ställning till 2011. Stämman beslutade då 

enligt förbundsstyrelsens förslag, där det bland annat konstaterades att det 

inte rimligen kan vara statens sak att tillhandahålla en sådan försäkring Det 

finns flera skäl till det. En sådan försäkring skulle medföra kostnader, och 

det vore märkligt om staten använde skattepengar för att ställa sig på den 

ena partens sida i en civilprocess. Det är också så att försäkringsmarknaden 

är stor, och extremt konkurrensutsatt. Det ankommer på marknadsaktörerna 

att utveckla och tillhandahålla en sådan försäkring, om efterfrågan finns. 

Förbundsstyrelsen vidhåller denna uppfattning. 

I motion 71 förslås att möjligheterna till särskilt stöd för enskilda innovatörer 

i fråga om patentskydd bör ses över. Det är inte alldeles klart för 

förbundsstyrelsen vilken typ av stöd motionären här efterfrågar, om det är 

direkta ekonomiska bidrag, konsulthjälp eller någon annan typ av stöd. Därför 

är det svårt att ta ställning till det. 


att anse motionerna 71 och 72 besvarade med det av förbundsstyrelsen 

anförda. 


488 



490 


Moderaterna i Stockholms stad 

Box 2313 • 103 17 Stockholm 

08-676 80 00 

www.moderaterna.net

Förbundsstämma 2013 - Moderaterna i Stockholms stad & län

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?