Nätprovfiske 2011 - Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg ...

Nätprovfiske 2011 

Lundholmssjön & Sunnerbysjön 

Lagans (Vrigstadsåns) vattensystem 

Sävsjö kommun, Jönköpings län 

Tät dimma och soluppgång över Lundholmssjön 2011. Sjöarna domineras av karpfisk eftersom de grunda och 

näringsrika miljöerna passar dessa arter. Fångsten i Lundholmssjön var låg medan den var ganska ordinär i 

Sunnerbysjön. Trots att sjöarna ligger nära varandra så skiljer sig fiskbestånden åt i vissa delar. Rapporten är en del i 

framtagandet av en utvecklingsplan (fiskevårdsplan) för Vrigstadortens FVOF. Provfisket ingår dessutom i arbetet 

med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Enligt fiskindex EQR8 baserat på fångsten så har sjöarna måttlig 

status. Sjöarna är värdefulla ur rekreationssynpunkt med sitt samhällsnära läge och har stor utvecklingspotential 

gällande fisketurism. 

_______________________________________________________________ 

Av: Carl-Johan Månsson 

Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge

Nätprovfiske i Lundholmssjön och Sunnerbysjön 2011. 

Hushållningssällskapet Kalmar på uppdrag av Vrigstadortens FVOF 

________________________________________________________________________________________ 

Datum: 2011-12-13 

Referens/kontaktperson: 

Carl-Johan Månsson 

Fiskerikonsulent/fiskeribiolog 

Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge 

Flottiljvägen 18 

392 41 Kalmar 

Telefon 0768-791531 

E-post carl-johan.mansson@hushallningssallskapet.se 

Hemsida: http://hs-h.hush.se/?p=86 

_________________________________________________________________________________________ 

Bild 1. Fångsten i Lundholmssjön och Sunnerbysjön dominerades av karpfisk. Två gäddor fångades totalt, varav den 

ena som syns på bilden var relativt stor. 

Inledning 

Allmänt 

Provfiske med översiktsnät syftar till att uppskatta fisksamhällets artsammansättning och struktur, 

enskilda arters täthet och enskilda arters storlekssammansättning i en sjö. 

Sedan 1990-talet har det blivit allt vanligare med nätprovfisken som ett led i övervakningen av 

miljöförändringar i sjöar. Nätprovfisken är en väsentlig komponent i undersökningar som syftar 

till att beskriva och följa förändringar av tillståndet i sjöekosystem, exempelvis beroende av 

försurning, övergödning, giftiga substanser och fysiska miljöstörningar. 

Fisksamhällets struktur ger information om effekter av miljöstörningar genom att fiskarterna är 

olika känsliga för vattenkemiska och hydrologiska förändringar. Dessutom har fisk ett stort 

2



inflytande på övriga organismer i sjöekosystemet, varför kunskap om fiskbestånden är nödvändig 

för att tolka förändringar inom andra delar av ekosystemet. 

Genom ett nätprovfiske skaffar man sig en referensbild över bl.a. fisksamhällets 

artsammansättning och struktur i sjön. Denna referensbild är ett viktigt jämförelsematerial 

gentemot andra sjöar eller i samma sjö om denna utsätts för någon form av miljöstörning eller 

vid tidserieuppföljning av tillståndet i sjön. Försurningseffekter kan exempelvis upptäckas vid ett 

nätprovfiske. Vid en uppföljning kan man sedan konstatera om en utförd kalkningsinsats har haft 

positiv effekt på reproduktion och beståndsstorlek hos fisken i sjön. Ett annat syfte med 

nätprovfisken kan vara att kartlägga sjöns fiskfauna ur naturvårdsaspekt. 

Syftet med provfisket i Lundholmssjön och Sunnerbysjön var att inventera fiskbeståndet och 

utvärdera fisksamhällets status inför framtagande av en fiskevårdsplan för Vrigstadortens FVOF. 

Vid nätprovfisken kan uppgifter inhämtas om bl.a.: 

• Artutbredning: Vilka fiskarter som förekommer i sjön. 

• Artsammansättning: Fiskfaunans sammansättning i sjön såväl i antal som i vikt. 

• Andelen rovfisk/karpfisk: Indikator på näringsstatus och försurningstillståndet i sjön. 

• Diversitet: Mångfalden i fisksamhället vilken beskriver hur många arter det finns i sjön och 

hur jämnt fördelade dessa är inbördes. 

• Fisksamhällets totala storlek: vilket anges som fångst per ansträngning (per nät) och redovisas i 

vikt och antal individer. Fångsten per ansträngning ger ett relativt mått på fiskbiomassa och 

fisktäthet i sjön. 

• Beståndsstorlek - arter: vilket anges som fångst per ansträngning för respektive fiskart. Detta 

ger ett mått på artens biomassa och individrikedom i sjön. 

• Fiskarternas storleksfördelning: Medellängd, medelvikt och längdfördelning hos olika arter. 

Ger information om näringsstatus, konkurrens- och tillväxtförhållande i sjön. Starka årskullar 

kan påvisas och fortplantningsstörningar kan upptäckas. 

Omfattning och förhållanden 

Omfattning 

De provfiskade sjöarna var Lundholmssjön och Sunnerbysjön, båda i Vrigstadsåns 

delavrinningsomårde, Lagans vattensystem. Sjöarna ligger i Sävsjö kommun, Jönköpings län. 

Sjöarnas läge framgår av karta nedan (figur 1). Båda sjöarna ingår i Vrigstadortens 

fiskevårdsområde . Inga tidigare provfisken är gjorda i sjöarna. 

3



Lundholmssjön 

Figur 1. Lundholmssjön och Sunnerbysjöns läge. Sjöarna ligger mycket tätt och utgörs av utvidgningar av 

Vrigstadsåns huvudfåra. 

Meteorologi 

2011 inleddes liksom 2010 med kallt och snörikt vinterväder. I mitten av april kom värmen och 

bidrog till höga temperaturer och mycket sol. I början på maj var det åter kall väderlek med kalla 

nätter varefter ett högtryck kom in över landet i mitten på maj. Slutet på månaden gav 

värmerekord på flera platser i södra Sverige. Överlag var maj en växlande vädermånad med något 

varmare temperaturer och blötare än normalt. Juni månad innehöll en hel del lågtryck med regn 

men överlag var temperaturen högre än normalt. Vädret i juli kännetecknas av olika väderfronter 

med kallare och varmare väder. Åska och regn var vanligt förekommande. 

Vädermässigt var våren och sommaren inte helt optimal för romutveckling och fisktillväxt då 

vädret var relativt kallt med växlande periodvis låga vattentemperaturer. 

Vid tiden för provfisket i början på augusti var det växlande väder med en del regnskurar. Under 

provfiskedygnet var det inledningsvis växlande väder med regnskurar varefter del klarnade upp 

och blev soligt. Natten och morgonen var klar och kall, med tät morgondimma över sjöarna. 

4 

Sunnerbysjön



Material och Metodik 

Metod och utrustning 

Nätprovfisket 2011 utfördes som ett standardiserat nätprovfiske enligt Fiskeriverkets metodik. 

Metoden finns i sin helhet på Fiskeriverkets hemsida: 

https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/forskning/datainsamling/provfiskeisotkustvatten/pr 

ovfiskeisjoar/sjoprovfiskedokument.4.1cb5b8de10fc4b40c7480001064.html 

Metodiken är främst inriktad på att uppskatta fångsten per ansträngning i respektive sjö för att 

sedan kunna göra jämförelser med andra sjöar och med samma sjö inom ramen för 

tidserieundersökningar. 

Näten som användes var Norden 12 med tolv olika maskstorlekar (5-55 mm). Beroende på sjöns 

areal och maxdjup så användes 8 st nät fördelade i båda sjöarna. Nätplaceringen slumpades ut på 

en djupkarta. Näten fördelades i olika djupzoner enligt metodik; 0-3, 3-6 m osv för att fiska av 

olika djupområden. I Lundholmssjön finns en enda tydlig djuphåla med djup över 3 m. Detta 

gjorde att 6 nät lades mellan 0-3 m och 2 nät i djupzonen 6-12 m. 

Näten lades ut mellan kl. 19-21 på kvällen och togs upp följande morgon mellan kl. 07-09. Efter 

rensning av näten så dokumenterades fångsten. Varje fisk mättes till hela mm och fisken vägdes 

artvis i gram. Ett urval ålderprover från olika fiskarter togs från sjöarna. 

I samband med nätläggningen så utfördes provtagning i sjöns djuphåla av vattnets siktdjup, pH 

(yta), och temperatur (varje meter). Väder och vindförhållanden noterades och 

omgivningsinformation dokumenterades. Även fågelobservationer noterades. 

Arbetet med provfisket har utförts av Hushållningssällskapets fiskerikonsulent med assistans av 

av medlemmar i FVOF. All utvärdering och rapportering har utförts av fiskerikonsulenten på 

Hushållningssällskapet. 

Analys och utvärdering 

Rådata från nätprovfisket och den omgivningsinformation som inhämtades har behandlats och 

utvärderats enligt följande: 

• Sjöbeskrivning 

• Vattenkemi 

• Utförande 

• Fiskarter och artsammansättning 

• Total fångst per ansträngning 

• Fångstens djupfördelning 

• Tillstånd och bedömning enligt EQR8 

• Artvis fångst och längdfördelning 

• Diskussion, sammanfattning och råd 

Fångsten presenteras som fångst per ansträngning, d.v.s. fångsten per nät. 

5



(1 ansträngning=ett nät utlagt en natt) 

Jämförelsevärden 

Fångsten jämförs med värden från Fiskeriverkets provfiskedatabas. Jämförelsevärdena baseras på 

6228 utförda provfisken fördelat på 3039 sjöar i hela landet. Jämförelsevärdena för Jönköpings 

län baseras på 656 utförda provfisken fördelat på 334 sjöar. 

Bedömning med EQR8 

EQR8 (Ecological Quality Ratio), ekologisk kvalitetskvot är en vidareutveckling av det svenska 

fiskindexet FIX som togs fram 1999. År 2000 beslutade EU att införa vattendirektivet som 

innebär att alla sjöar ska uppfylla god status. EQR8 är ett system som liknar det äldre systemet, 

FIX, och som används för att bedöma sjöars ekologiska status beroende på fisksamhällets status. 

Systemet bygger på standardiserade nätprovfisken och åtta parametrar, s.k. indikatorer. Från 

fångsten i ett nätprovfiske kan man räkna fram p-värden (0-1) och Z-värden (+/-) och utifrån 

detta bedöma hur mycket vattnet skiljer sig från sjöar som är obetydligt mänskligt påverkade, 

vilket ger statusklassen (1-5). Om Z-värdet är positivt betyder det att indikatorvärdet är högre än 

referensvärdet och är det negativt så är indikatorvärdet lägre än referensvärdet. 

De indikatorer som ingår i EQR8 är: 

• Antal arter = Antalet inhemska fiskarter 

• Diversitet (antal) = Shannons diversitetsindex baserat på antal individer. 

• Diversitet (vikt) = Shannons diversitetsindex baserat på biomassa. 

• Biomassa (F/A) = Total vikt för alla arter dividerat med antal nät. 

• Antal (F/A) = Totalt antal individer av alla inhemska fiskarter dividerat med antal nät. 

• Medelvikt = Total biomassa fisk dividerat med antal individer. 

• Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar = Andelen (baserat på biomassa) fiskätande abborre 

och gös. Beräknas som att abborrfisken börjar äta fisk vid längden 120-180 mm. 

• Kvot abborre / karpfiskar = total vikt av abborre dividerat med total vikt av karpfiskar. 

Rapportering till Fiskeriverkets fiskdatabas 

Uppgifter från provfisket har rapporterats in till Fiskeriverket och data finns upplagd i registret 

där man själv kan söka uppgifter. Länk till provfiskedatabasen: 

https://www.fiskeriverket.se/vanstermeny/statistikochdatabaser/provfiskeisotkustvatten/provfi 

skeisjoar.4.1490463310f1930632e80009364.html 

6



Lundholmssjön (635899 141897) 

Provfisket 2011 

Provfisket 2011 utfördes som ett standardiserat provfiske med 8 st bottennät (Norden 12) mellan 

3/8-4/8. Lundholmssjön har aldrig tidigare provfiskats med standardiserad metodik. 

Sjöbeskrivning 

Sjökaraktär 

Lundholmssjön har en areal av 47 ha och är belägen över högsta kustlinjen på en höjd av 191 

möh i Sävsjö kommun. Sjön har ett maxdjup på 7 m, som utgörs av en tydlig djuphåla. I övrigt är 

sjön grund. Sjöns omgivning domineras av låglänt terräng med omfattande odlingsmark. 

Närheten till samhället i sjöns norra del är påtaglig. Blandskog dominerar närmast vattnet och 

vattenvegetationen utgörs av starr, vattenklöver, vit näckros, bladvass, säv, vattenpilört, kaveldun 

och gäddnate. Strandvegetationen domineras av täta bestånd med högvass. Mjukbotten 

dominerar i sjön. Vid inloppet till sjön nära samhället är sedimenten mycket mjuka och 

gasbildning som når ytan föreligger. Sjön är relativt flikig trots sin mindre storlek och 

strandzonerna har våtmarkskaraktär. Sjöns karaktär indikerar en näringsberikad miljö, påverkad 

av tätort och jordbruk. 

Bild 2. Lundholmssjön är en näringsberikad sjö belägen nära Vrigstad samhälle. 

7



Vattenkemi 

Vattenkemiskt sett tar Lundholmssjön tar emot vatten från flera geografiska områden med olika 

påverkan. Uppströms sjön ligger Vrigstad samhälle med industriell verksamhet av olika slag. 

Vrigstadsån tar med sig vatten från torvverksamhet runt Stockaryd. Sävsjöån och Ljungaån tillför 

dagvatten och vatten från reningsverk. Via Bodaån väster om Lundholmssjön och Vämmesån 

tillförs vatten från skogsmark. Vämmesån och Bodaån ingår i åtgärdsområden för kalkning. 

Vissa mätpunkter av vattenkemi ingår i Lagans recipientkontroll medan andra mätningar ingår i 

kalkeffektuppföljningen i Jönköpings län. Nedan redovisas data från Bodaån (kalkeffekt 6 

gånger/år) och Hägnaån (recipient mätpunkt 674 6 gånger/år). 

Bodaån uppvisade 2010 som lägst ett pH-värde på 6,23 och alkalinitet (buffringsförmåga) 0,07 

mekv/l. Detta är relativt låga värden, främst för alkalinitet där målet är 0,1 mekv/l. I figur 2 

nedan visas hur pH och alkalinitet varierat i Bodaån mellan åren 1991-2011. Lägsta värden 2010 i 

Hägnaån var 6,2 och 0,11 mekv/l. pH och alkaliniteten uppvisar inga kritiska värden sett på de 

regelbundna mätningar som utförts. Surt vatten bedöms inte påverka fiskbeståndet nämnvärt. 

Alkalinitet 

buffringsförmåga (mekv/l) 

1,6 

1,4 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 

1991 

1992 

Vatenkemi pH och alkalinitet Bodaån 

1993 

1994 

1996 

1997 

1998 

1999 

Alk pH 

2000 

2002 

Figur 2. pH och alkalinitet (mekv/l) i Bodaån 1991-2011. 

2003 

Bodaåns färgtal varierade under 2010 mellan 177 till 411 mgPt/l vilket motsvarar starkt färgat 

vatten. I Hägnaån varierade färgen mellan 120 till 350 mgPt/l. I Hägnaån var totalfosforhalten 

under 2010 som medel hög medan totalkvävehalten var mycket hög. 

Totalt sett är näringstillförseln till Lundholmssjön hög. Sjöns vatten är starkt färgat vatten och 

sjön har ett pH som oftast ligger mellan 6 och 7. Delar av tillrinningsområdet är 

försurningspåverkat och kräver kalkning för att upprätthålla en god vattenkemisk balans. Vattnet 

i Hägnaån innehåller höga halter syretärande ämnen mätt som TOC vilket kan skapa problem. 

Enligt vattendirektivets statusklassning uppvisar vattenkemin god status i tillrinnande vattendrag i 

avseende på försurning och näringsämnen. 

8 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2010 

2011 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

pH



Utförande 

Lundholmssjön provfiskades 2011-08-03 – 2011-08-04 med 8 bottennät (Norden 12) enligt 

standardiserad metodik. Vid nätläggningen var det växlande molnighet och svag sydvästlig vind. 

Lufttemperaturen låg på hela 25 ºC. Siktdjupet var 1,1 m och pH uppmättes i ytvattnet till 7,5 

(neutralt). Ytvattentemperaturen låg på hela 25,8 ºC vilket är ovanligt varmt. Detta tyder på snabb 

uppvärmning. Syrgashalten i sjöns enda tydliga djuphåla låg på något låga 6,3 mg/l i ytan och på 

0,1 mg/l på 6 m djup. Syrehalten var därmed alltför låg för fisk i den djupaste delen vilket är 

vanligt i skiktade sjöar. Redan på 4 m var syrehalten relativt låg (3,0 mg). Ett 

temperatursprångskikt återfanns på 6 m djup (figur 3). Fåglar som observerades i samband med 

provfisket var kanadagäss (ca 50 st), grågäss och skäggdopping. 

Vattendjup 

0 

-1 

-2 

-3 

-4 

-5 

-6 

3 

0,8 

6,3 

5,9 

4,8 

4,4 

Lundholmssjön 20110803 - kväll 

8 

Syrehalt mg/l Temperatur °C Syremättnad % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 

21,4 

20,4 

19,5 

0,1 1 

17,5 

22,4 

25,8 

25,4 

33 

Figur 3. Temperatur- och syreprofil i Lundholmssjön på kvällen 20100803. 

Fiskarter och artsammansättning 

Vid provfisket i Lundholmssjön fångades sex fiskarter; abborre, mört, braxen, benlöja, sarv och 

gädda. Detta är högre än det genomsnittliga antalet fångade arter vid provfisken i sjöar i 

Jönköpings län i snitt (4,2 st). Det är också högre än för landet som helhet (4,1 st) och också för 

sjöarna i Lagans vattensystem (3,8 st). Lundholmssjön innehåller också sutare, ruda, ål, gös och 

lake. Gös har satts ut av föreningen på 1950- och 1960-talet. Även signalkräfta finns i sjön. Hur 

arterna fördelade sig i fångsten vid 2011 års provfiske framgår av figur 4. 

9 

50 

56 

70 

78



Artfördelning - Antal 

Mört 

72% 

Sarv 

1% 

Abborre 

14% 

Benlöja 

3% 

Gädda 



Fångsten av samtliga arter låg under jämförelsevärdena. Totalt sett var fångsten mycket liten och 

ungefär hälften av jämförelsevärdena för landet som helhet. 

Fångstens djupfördelning 

Lundholmssjön domineras av djup grundare än 3 m. En tydlig djuphåla finns i västra delen av 

sjön där syrehalt (enligt metodik) mättes. Syrehalten var relativt låg på djup under 4 m, men 

eftersom stora grundområden finns så kan fisken uppehålla sig på dessa. I den djupare zonen 

fångades endast abborre. Övrig fisk fångades grunt i zonen 0-3 m vilket är fullt normalt. Då 

Lundholmssjön har en tydlig djuphåla så lades två nät inom denna, varvid djupzonen 6-12 m 

fiskades. De två näten låg på 6,3-7,0 m och 6,5-7,0 m. 

Tabell 2. Fångst per djupzon i 8 bottensatta nät i Lundholmssjön 2011. 

0-3 m=6 nät, 6-12 m=2 nät. F/A=Fångst per ansträngning. 

____________________________________________________________________________________ 

Djupzon Abborre Mört Braxen Benlöja Gädda Sarv 

___________________________________________________________________________________ 

0-3 m F/A antal (st) 2,5 13,3 1,7 0,5 0,2 0,2 

0-3 m F/A vikt (g) 90,5 300,3 294,5 3,8 184,5 7,3 

6-12 m F/A antal (st) 0,5 0 0 0 0 0 

6-12 m F/A vikt (g) 35 0 0 0 0 0 

______________________________________________________________________ 

Tillstånd och bedömning enligt EQR8 

Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 3). 

Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värdet, som kan vara 

både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. 

opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen. 

Avvikelserna kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö) (se tabell 3). 

Antydningarna bör dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag. 

Tabell 3. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Lundholmssjön 2011. 

_________________________________________________________________ 

Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) 

p-värde 

______________________________________________________________________________ 

Antal arter 0,48 2 0,70 

Diversitet (antal) 0,61 2 -0,51 

Diversitet (vikt) 0,24 4 1,18 ö 

Biomassa 0,23 4 -1,21 f 

Antal 0,27 4 -1,11 f 

Medelvikt 0,90 1 0,13 

Andel fiskätande abborrfiskar 0,39 3 -0,86 

Kvot abborre / karpfisk 0,06 5 -1,86 ö 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Klass EQR8 0,40 3 – Måttlig ekologisk status 

______________________________________________________________________________ 

11



Bedömningen enligt fiskindexet EQR8 signalerar två av indikatorerna övergödning och två 

försurning. Mest avvek kvoten abborre/karpfisk, diversitet (vikt), biomassa och antal. Den låga 

fångsten indikerar försurningspåverkan medan fördelningen mellan arter indikerar övergödning. 

Det finns en eller flera påverkansfaktorer som hämmar fiskens utveckling. Närheten till samhället 

kan vara en betydande faktor. Abborren är till synes missgynnad på ett eller annat sätt. 

Näringstillförseln till sjön är relativt hög vilket gynnar karpfisken framför abborren. Sammantaget 

får sjön bedömningen måttlig ekologisk status och därmed uppvisar fiskbeståndet en måttlig 

avvikelse från ett opåverkat fisksamhälle. 

Artvis fångst och längdfördelning 

Fångsten 2011 redovisas artvis nedan med tillhörande längddiagram. 

Abborre 

Totalt fångades 16 abborrar som sammanlagt vägde 613 g. Per ansträngning (per nät) ger detta en 

fångst på 2,0 st och 76,6 g. Detta är betydligt under genomsnittet i antal och vikt om man jämför 

mot Fiskeriverkets fiskdatabas (16,3 st/672,7 g). 

Längderna varierade mellan 54-189 mm (figur 5). I fångsten ingick årsyngel (0+), 2-somrig (1+) 

och 3-somrig (2+) abborre vilket tyder på fungerande reproduktion de senaste åren. Få och små 

abborrar indikerar att konkurrens med karpfisk föreligger. 

Medelvikten hos abborren var 38,3 g vilket är under genomsnittet i svenska sjöar (66 g). 

Abborren rekrytering fungerar svagt tillfredsställande i Lundholmssjön men konkurrensen med 

mört och braxen är stor för uppväxande abborrar. Sjöns dåliga siktförhållanden kan potentiellt 

missgynna abborren. Den låga fångsten av abborre kan indikera brist på fungerade lek- och 

uppväxtplatser, konkurrens med karpfisk och en hög predation från gädda och gös. 

Antal (st) 

Mört 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 

10 

20 

30 

Lundholmssjön 2011. Abborre (n=16, 8 nät) 

40 

50 

60 

70 

80 

90 

12 

100 

110 

Längd (mm) 

120 

130 

140 

Figur 5. Längdfördelning hos abborren i Lundholmssjön 

150 

160 

170 

180 

190 

200



Totalt fångades 80 mörtar som vägde 1802 g. Per ansträngning fångades 10 st och 225,3 g. 

Fångsten indikerar ett mindre mörtbestånd jämfört med andra svenska sjöar (jämförelsevärde 

17,9/477,2 g). 

Längderna på mörtarna varierade mellan 60-260 mm (figur 6). De minsta mörtarna i fångsten 

representerar 2-somrig mört enligt de åldersanalyser som gjordes i samband med provfisket. De 

fiskar som föddes 2011 är troligen för små för att fastna i maskorna. Längdfördelningen uppvisar 

en kontinuerlig sammansättning och ett mörtbestånd som reproducerar sig årligen. 

Medelvikten hos mörten låg på 22,5 g vilket är under genomsnittet i Sverige från provfiskade 

sjöar (42 g). Låg medelvikt visar att mörten inte är utsatt för reproduktionsstörningar och att det 

potentiellt kan vara stor inomartskonkurrens. Få fiskar fångades över 20 cm. 

Antal (st) 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

0 

20 

40 

Lundholmssjön 2011. Mört (n=80, 8 nät) 

60 

80 

Bild 3. Mörtar från Lundholmssjön 2011. 

100 

120 

140 

13 

160 

Längd (mm) 

180 

200 

Figur 6. Längdfördelning hos mörten i Lundholmssjön 

220 

240 

260 

280 

300



Braxen 

Totalt fångades 10 braxnar som vägde 1767 g. Per ansträngning fångades 1,3 st och 220,9 g. 

Fångsten indikerar ett mindre bestånd än andra svenska sjöar (jämförelsevärde 3,0 st/400,1 g). 

Längderna på braxnarna varierade mellan 127-466 mm (figur 7). De senaste årens reproduktion 

har fungerat. Fisk mellan 260-450 saknades helt vilket kan ha att göra med ojämn reproduktion 

eller kanske syrebrist längre tillbaka i tiden. Antalet fångade fiskar är dock så litet att det kan röra 

sig om ett slumpmässigt resultat. Liknande tendens fanns hos mörten där mört mellan 200-250 

mm saknades. 

Medelvikten hos braxen låg på 176,7 g vilket är något under genomsnittet i Sverige från 

provfiskade sjöar (195 g). 

Antal (st) 

3 

2 

1 

0 

0 

20 

40 

60 

80 

Lundholmssjön 2011 Braxen (n=10, 8 nät) 

100 

120 

140 

160 

180 

200 

220 

240 

14 

260 

280 

Längd (mm) 

300 

320 

340 

360 

Figur 7. Längdfördelning hos braxen i Lundholmssjön. 

Övriga arter 

En gädda, en sarv och 3 benlöjor fångades vid provfisket. Fångsten var låg men hos både sarven 

och gäddan blir fångsten ofta underrepresenterad beroende på arternas levnadssätt. Sarven är 

starkt knuten till de grundaste och vegetationsrikaste områdena, medan gäddan har ett stationärt 

beteende. 

Diskussion, sammanfattning och råd 

Fångsten i Lundholmssjön var totalt sett låg, vilket är var oväntat beroende på sjöns 

näringsrikedom. Sjön dominerades av karpfisk, medan abborrbeståndet var mycket glest. Ingen 

gös fångades vilket var oväntat. Att döma av provfisket är gösbeståndet glest, vilket kan vara en 

effekt av att gösen (och abborren) har svårt att hitta lämpliga lekplatser i sjön eller att någon yttre 

påverkan sker. En del stora gösar har fångats vid sportfiske de senaste åren vilket tyder på ett 

glest bestånd med övervikt av äldre fiskar. Potentiellt goda reproduktionslokaler för gös finns 

dock i sunden som förbinder sjöarna i huvudfåran. 

380 

400 

420 

440 

460 

480 

500



För att gynna abborren och begränsa karpfiskens utbredning bör föreningen starta ett 

reduktionsfiske på mört och braxen. Detta kan lämpligast göras med stora ryssjor, så kallade 

bottengarn. Skulle karpfisken öka kommande år finns det risk för att sjön tippar över till en mer 

näringsrik miljö med omfattande syrebrist på grund av ökad nedbrytning vid bottnarna. Syrefria 

bottenförhållanden leder till att fosfor frisätts från bottnarna, vilket kan bidra till ytterligare 

övergödning och algblomning. 

Samtliga fiskarters reproduktion fungerar men det verkar vara någon faktor som begränsar 

fiskens utveckling. Vattenkemin kan vara en del i det hela då påverkansomfattningen är relativt 

stor uppströms. Torvtäkter uppströms kan påverka fiskbeståndet negativt genom tillförsel av 

organiskt material som leder till sämre sikt och kritiska syreförhållanden. Fisken har dock 

möjlighet att förflytta sig mellan olika sjöar då förhållandena är sämre vilket kan vara fallet i 

Lundholmssjön. Potentiellt kan syrefria förhållanden med svavelvätebildning som följd innebära 

negativ påverkan. Det skulle vara betydelsefullt att mäta vattenkemin mer noggrant vid inloppet 

till sjön (Vrigstadsån) för att utreda påverkansfaktorer. 

Enligt fiskindex EQR8 har Lundholmssjön måttlig ekologisk status vilket delvis kan härledas till 

påverkan från omgivande verksamheter. För att nå god ekologisk status i Lundholmssjön så är 

det viktigt att öka reproduktionen och yngelöverlevnaden hos förekommande fiskarter. Speciellt 

viktigt är det att gynna abborren som bidrar till balansen i sjön. Detta kan göras genom att lägga 

ut risvasar. Sjön innehar idag ett alltför stort bestånd med karpfisk gentemot abborre vilket leder 

till obalans. Reduktion av mört och braxen skulle kunna ledan till en positiv förskjutning 

samtidigt som en bättre kontroll av vattenkvalitet och syrehalt är av stort värde. 

Här tas några kortfattade råd upp för föreningens fortsatta förvaltning av sjön. Fler och mer 

ingående åtgärdsförslag presenteras i den fiskevårdsplan som tas fram för Vrigstadortens FVOF. 

• För att gynna både abborre och gös bör föreningen lägga ut risvasar i sjön. Detta görs 

lämpligen på 1-3 m djup. Lundholmssjön har begränsad undervattensvegetation. Vasar har en 

viktig funktion som uppväxtplats för yngel. 

• Gösen verkar inte ha fått fäste riktigt i sjöarna då ingen fångades vid provfisket. Utsättning av 

vuxen gös runt 1 kg bör göras kommande år. Gösen kan vara en del i att balansera 

fisksamhället mot en mindre andel karpfisk. Vid alla fiskutsättningar måste tillstånd sökas hos 

länsstyrelsen. 

• Dokumentera vattennivåerna på vårarna (maj-juni) för att se hur dessa påverkar fiskens lek- 

och uppväxtplatser på grunda områden. 

• Öka vattenprovtagningen i sjön för att mer ingående utreda påverkan från industriella 

verksamheter. Här är kommun, länsstyrelse och vattenråd viktiga aktörer. 

• Mätning av kvicksilver och andra miljögifter i gädda bör inledas. 

• Utför regelbundna nätprovfisken. 

• Inför bestämmelser kring maximimått på gös 70 cm och gädda 90 cm. Fisk som fångas över 

dessa längder ska återutsättas. Även minimimått för gädda 40 cm och gös 50 cm bör gälla. 

15



Nätkarta Lundholmssjön 2011 

Djuphåla 

Bild 4. Fiskerättsägare vid Pelikroken som hjälpte till vid provfisket 2011. 

16 

Vrigstad samhälle



Sunnerbysjön (635690 141888) 

Provfisket 2011 

Provfisket 2011 utfördes som ett standardiserat provfiske med 8 st bottennät (Norden 12) mellan 

3/8-4/8. Sunnerbysjön har aldrig tidigare provfiskats med standardiserad metodik. 

Sjöbeskrivning 

Sjökaraktär 

Sunnerbysjön har en areal av 14 ha och är belägen över högsta kustlinjen på en höjd av 191 möh i 

Sävsjö kommun. Maxdjupet som mättes upp i samband med provfisket visade 4 m vid åns inlopp 

till sjön. I övrigt är maxdjupet runt 3 m. Omgivningen präglas av kulturpåverkad flack mark med 

ett stort inslag av odlingsmark och våtmark. Vattenvegetationen är tät längs stränderna där 

mjukare bottnar dominerar och består främst av säv, bladvass, näckrosor, vattenklöver och 

kaveldun. Sjöns egenskaper styrs i väsentlig del av ån som genomflyter sjön. Sjön är 

näringspåverkad av omgivande markanvändning. 

Bild 5. Sunnerbysjön påverkas starkt av Vrigstadsån. Tät vegetation med näckrosor och säv dominerar strandzonen. 

Vattenkemi 

17



En mätpunkt för Vrigstadsån (646) som ingår i recipientkontrollen (Lagan) uppvisade ett lägsta 

pH värde under 2008-2010 på 6,6 och lägsta alkalinitet på 0,16 mekv/l. Ingen 

försurningspåverkan föreligger enligt mätdata (figur 8). Totalfosfor (figur 9) ligger inom klasserna 

måttligt höga halter och höga halter vilket indikerar en viss näringspåverkan. Totalkväve ligger 

inom klassen höga halter. 

Vid Lillåns inlopp i Sunnerbysjön finns en mätpunkt som ingår i Lagans recipientkotrollprogram 

(mätpunkt 650, 6 gånger/år). 2010 var lägsta värdet för pH 6,3 och för alkalinitetet 0,09 mekv/l. 

Värdena varierade 2010 mellan 6,3-7,0 och 0,09-0,19 mekv/l. Färgtalet varierade mellan 60-300 

mgPt/l vilket är betydligt färgat till starkt färgat. Totalfosforhalten var som medel måttligt hög 

medan kvävehalten var hög. En hög halt av syretärande ämnen uppvisades. Vattenkemin i Lillån 

indikerar godkända nivåer överlag men höga halter av organiskt material kan skapa problem. Låga 

alkalinitetsvärden kan inträffa vilket tyder på att buffringskapaciteten i tillrinningsområdet är 

dålig. 

Enligt vattendirektivets statusklassning så håller vattnet i Vrigstadsån och Lillån god status 

gällande näringsämnen och försurning. 

pH 

8 

6 

4 

2 

1993 

1995 

1998 

Figur 8. pH och alkalinitet i Vrigstadsån 1995-2010. 

Tot P (ug/l) 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

1993 

1995 

1998 

2001 

2001 

2004 

2004 

2006 

2006 

2009 

2009 

2012 

18 

2012 

1500 

1200 

900 

600 

300 

0 

1,0 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

Alkalinitet (mekv/l) 

0,0 

pH 

Alk 

Figur 9. Totalfosfor (TotP) och totalkväve (TotN) i Vrigstadsån 1995-2010. 

Utförande 

Sunnerbysjön provfiskades 2011-08-03 – 2011-08-04 med 8 bottennät (Norden 12) enligt 

standardiserad metodik. Beroende på sjöns grunda djupförhållanden så fiskades näten enbart i 

Tot N (ug/l) 

P 

N



djupzonen 0-3 m. Vid nätläggningen var det växlande molnighet och svag sydvästlig vind. 

Lufttemperaturen var 25 ºC. Siktdjupet var 1,1 m och pH uppmättes i ytvattnet till 7,6 (neutralt). 

Ytvattentemperaturen låg på 22,6 ºC, vilket är varmt. Dock låg temperaturen 3 º lägre än i 

Lundholmssjön. Syrgashalten i sjön var något låg men acceptabla 6,2 mg/l i ytan och på 5,3 mg/l 

på 4 m djup. Syrehalten var därmed tillfredsställande för fisk i hela vattenmassan. Inget 

temperatursprångskikt återfanns vid tiden för provfisket (figur 10). Inga fåglar observerades i 

samband med provfisket. 

Vattendjup 

0 

-1 

-2 

-3 

-4 

6,2 

5,2 

5,3 

4,9 

5,3 

Sunnerbysjön 20110803 - kväll 

Syrehalt mg/l Temperatur °C Syremättnad % 

0 10 20 30 40 50 60 70 80 

22,8 

21,9 

21,7 

21,4 

21,1 

Figur 10. Temperatur- och syreprofil i Sunnerbysjön på kvällen 20100803. 

Fiskarter och artsammansättning 

Vid provfisket i Sunnerbysjön fångades sex fiskarter; abborre, mört, braxen, benlöja, sarv och 

gädda. Samma arter fångades i Lundholmssjön. Detta är högre än genomsnittet för antalet 

fångade arter i Jönköpings län i snitt (4,2 st). Det är också högre än för landet som helhet (4,1 st) 

och också för sjöarna i Lagans vattensystem (3,8 st). Sunnerbysjön innehåller också sutare, ruda, 

ål, gös och lake. Gös har satts ut av föreningen längre tillbaka i tiden. Även signalkräfta finns i 

sjön. Hur arterna fördelade sig i fångsten vid 2011 års provfiske framgår av figur 11. 

19 

55 

59 

60 

60 

72



Artfördelning - Antal 

Mört 

53% 

Sarv 

8% 

Abborre 

28% 

Braxen 

11% 

Gädda 



Tabell 4. Fångst per ansträngning artvis och totalt i Sunnerbysjön 2011. 

Jämförelsevärden är genomsnittsvärden för provfiskade sjöar i hela Sverige och kommer från Fiskeriverkets 

fiskdatabas. 

_______________________________________________________________________________ 

Fiskart Abborre Mört Braxen Benlöja Gädda Sarv Totalt 

_______________________________________________________________________________ 

Antal (st) 57 106 22 1 1 16 203 

Vikt(g) 2243 2337 3496 11 3946 1993 14026 

Antal/nät (st) 7,1 13,3 2,8 0,1 0,1 2 25,4 

Jämförelsevärde 16,3 17,9 3,0 3,0 0,3 1,9 31,6 

Vikt/nät (g) 280,4 292,1 437 1,4 493,3 249,1 1753,3 

Jämförelsevärde 672,4 477,2 400,1 28,5 205,3 99,9 1450,4 

Medellängd (mm) 137 124,2 229,7 121 860 192,4 

Minimilängd (mm) 38 57 81 121 860 89 

Maximilängd (mm) 277 201 320 121 860 328 

Medelvikt (g) 39,4 22 158,9 11 3946 124,6 

_______________________________________________________________________________ 

Fångsten var betydligt större än i Lundholmssjön. Abborre och mört fångades i liten mängd. 

Braxenfångsten var ordinär och fångsten av sarv var större än jämförelsevärdet i viktmässigt. En 

gädda på 86 cm fångades. Totalt sett var fångsten ganska ordinär i jämförelse med landet i övrigt. 

Fångsten var mer än dubbelt så stor jämfört med Lundholmssjön. 

Tillstånd och bedömning enligt EQR8 

Klassningen av vattnets ekologiska status görs enligt de 8 indikatorerna nedan (tabell 5). 

Klasserna är 5-dålig, 4-otillfredsställande, 3-måttlig, 2-god och 1-hög. Z-värden, som kan vara 

både positivt och negativt, indikerar hur mycket värdet skiljer från referensvärdet, d.v.s. 

opåverkade förhållanden (Z-värde=0). Ju längre Z-värdet ligger ifrån 0 desto större är avvikelsen. 

Avvikelser kan antyda problem med försurning (f) eller övergödning (ö). Antydningarna bör 

dock tolkas utifrån varje sjös övriga karaktärsdrag (se tabell 5) 

Tabell 5. Bedömning enligt EQR8 (ekologisk status) för Sunnerbysjön 2011. 

_________________________________________________________________ 

Indikatorer EQR8 Klass Z-värde Indikerar (f/ö) 

p-värde 

______________________________________________________________________________ 

Antal arter 0,13 5 1,52 ö 

Diversitet (antal) 0,17 4 1,37 

Diversitet (vikt) 0,00 5 2,81 ö 

Biomassa 0,49 2 0,68 

Antal 0,86 1 -0,18 

Medelvikt 0,43 3 0,79 ö 

Andel fiskätande abborrfiskar 0,67 2 -0,42 

Kvot abborre / karpfisk 0,17 4 -1,38 ö 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

Klass EQR8 0,37 3 – Måttlig ekologisk status 

______________________________________________________________________________ 

Bedömningen efter fiskindexet EQR8 visar en tydlig tendens åt att fiskbeståndet är påverkat av 

övergödning. Fyra av indikatorerna visar detta; antal arter, diversitet (vikt), medelvikt som låg 

21



högre än referensvärdet (Z=>0) samt kvot abborre/karpfisk som låg lägre. Ökad näringshalt i 

vattnet brukar visa sig genom mer karpfisk och en högre medelvikt hos fisken. Kvoten mellan 

abborre och karpfisk förändras ofta till fördel för karpfisken. Biomassa och antal visar dock på 

mindre påverkan då dessa låg i klass 1 och 2. Om man jämför Lundholmssjöns status med 

Sunnerbysjön så ligger båda sjöarna nära varandra i bedömningen men har vissa skillnader i de 

enskilda indikatorerna. Lundholmssjön verkar ha någon begränsande reproduktionsfaktor vilket 

ger en mindre fiskmängd. I det avseendet har Sunnerbysjön bättre status. Det är viktigt att verka 

för att minska tillförseln av näringsämnen till sjöarna för att läget inte ska förvärras. Enligt de 

standardiserade bedömningsgrunderna klassificeras statusen för Sunnerbysjön som måttlig. 

Artvis fångst och längdfördelning 

Fångsten 2011 redovisas artvis nedan med tillhörande längddiagram. 

Abborre 

Totalt fångades 57 abborrar som sammanlagt vägde 2243 g. Per ansträngning (per nät) ger detta 

en fångst på 7,1 st och 280,4 g. Detta är betydligt under genomsnittet i antal och vikt jämfört med 

de nationella jämförelsevärdena (16,3 st/672,7 g). 

Längderna varierade mellan 38-277 mm (figur 12). I fångsten ingick årsyngel (0+), 2-somrig (1+) 

och 3-somrig (2+) abborre vilket tyder på fungerande reproduktion de senaste åren. Fångsten 

tyder på ett något bättre förhållande för abborren i Sunnerbysjön än i Lundholmssjön. Abborrar 

mellan 120-160 mm dominerade i fångsten. Få fiskar över 200 mm och relativt låga tätheter av 

abborre kan tyda på att miljön inte är optimal för abborren, bland annat på grund av stor 

konkurrens från karpfisken. 

Medelvikten hos abborren var 39,4 g vilket är under genomsnittet i svenska sjöar (66 g). 

Antal (st) 

Mört 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

0 

20 

40 

Sunnerbysjön 2011. Abborre (n=57, 8 nät) 

60 

80 

100 

120 

140 

22 

160 

180 

Längd (mm) 

200 

220 

Figur 12. Längdfördelning hos abborre i Sunnerbysjön. 

240 

260 

280 

300 

320



Totalt fångades 106 mörtar som vägde 2337 g. Per ansträngning fångades 13,3 st och 292,1 g. 

Fångsten indikerar ett ganska ordinärt mörtbestånd mot andra svenska sjöar (jämförelsevärde 

17,9/477,2 g). 

Längderna på mörtarna varierade mellan 57-201 mm (figur 13). De minsta mörtarna i fångsten 

representerar 2-somrig mört. De fiskarna som föddes 2011 är troligen för små för att fastna i 

maskorna. Längdfördelningen uppvisar en kontinuerlig sammansättning och ett mörtbestånd som 

reproducerar sig årligen. 

Medelvikten hos mörten låg på 22 g vilket är under genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar 

(42 g). Låg medelvikt visar att det kan vara en stor inomartkonkurrens. Få fiskar fångades över 20 

cm. 

Antal (st) 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

0 

10 

20 

30 

´Sunnerbysjön 2011. Mört (n=106, 8 nät) 

40 

50 

60 

70 

80 

90 

100 

23 

110 

120 

Längd (mm) 

130 

140 

150 

Figur 13. Längdfördelning hos mört i Sunnerbysjön. 

Braxen 

Totalt fångades 22 braxnar som vägde 3496 g. Per ansträngning fångades 2,8 st och 437 g. 

Fångsten indikerar ett ordinärt bestånd mot andra svenska sjöar (jämförelsevärde 3,0 st/400,1 g). 

Längderna på braxnarna varierade mellan 81-320 mm (figur 14). De senaste årens reproduktion 

har troligen fungerat tillfredsställande. De minsta representerar troligen fjolårsungar. Braxen 

gynnas i näringsrika sjöar. 

Medelvikten hos braxen låg på 158,9 g vilket är under genomsnittet i Sverige från provfiskade 

sjöar (195 g). 

160 

170 

180 

190 

200 

210 

220

Antal (st) 



4 

3 

2 

1 

0 

0 

20 

40 

Sunnerbysjön 2011. Braxen (n=22, 8 nät) 

60 

80 

100 

120 

140 

24 

160 

180 

Längd (mm) 

200 

220 

Figur 14. Längdfördelning hos braxen i Sunnerbysjön. 

Bild 6. Braxnar från Sunnerbysjön 2011. Braxenbeståndet är relativt stort i sjön. 

Sarv 

Sarven underrepresenteras ofta i provfisken beroende på dess levnadssätt i tät växtlighet och 

grunt vatten. I många sjöar där sarv förekommer fångas endast någon eller några få per provfiske. 

Totalt fångades 16 sarvar som vägde 1993 g. Per ansträngning fångades 2 st och 249,1 g. 

Fångsten indikerar ett ordinärt bestånd med hög medelvikt mot andra svenska sjöar 

(jämförelsevärde 1,9 st/99,9 g). 

Längderna på sarvarna varierade mellan 89-328 mm (figur 15). De senaste årens reproduktion har 

fungerat. Den minsta sarven är troligen född 2010. Miljön i sjön passar sarven. Medelvikten hos 

sarven var 124,5 g vilket är över genomsnittet i Sverige från provfiskade sjöar (84 g). 

240 

260 

280 

300 

320

Antal (st) 



3 

2 

1 

0 

0 

20 

40 

60 

Sunnerbysjön 2011. Sarv (n=16, 8 nät) 

80 

100 

120 

140 

160 

25 

180 

200 

Längd (mm) 

220 

240 

Figur 15. Längdfördelning hos sarv i Sunnerbysjön. 

Bild 7. Sarven är en vacker fisk som finns i ett stort bestånd i Sunnerbysjön. Största fisken var 320 mm och åldern på 

fisken var 14 år. Inom vissa grupper av fiskare, s.k. specielister finns ett intresse för att meta efter sarv. 

Övriga arter 

En gädda på 860 mm (3946 g) och en benlöja på 121 mm fångades. Den låga fångsten av benlöja 

kan tyda på hög predation från rovfiskarna. Gäddbestånd är svåra att skatta genom provfiske 

eftersom de generellt är underrepresenterade i fångsterna, men troligen finns det gott om gädda i 

systemet, vilket styrks av fiskerättsägarna och sportfiskare. 

Diskussion, sammanfattning och råd 

260 

280 

300 

320 

340



Fångsten i Sunnerbysjön var totalt sett något lägre till antalet medan vikten var högre än 

jämförelsevärden i tidigare Fiskeriverkets nätprovfiskedatabas. Detta tyder på ett storvuxet 

fiskbestånd hos ett par av arterna vilket bidrar till hög vikt; braxen, sarv och gädda. Hos övriga 

arter var medelvikten låg. 

Sunnerbysjöns fiskbestånd domineras av karpfisk. Inte heller här fångades någon gös. Stor gös 

fångas i sjöarna och det verkar som om gösen har svårigheter med reproduktion vilket leder till 

ett glest storvuxet bestånd (gamla fiskar). Statusen för abborre var något bättre i Sunnerbysjön 

jämfört med Lundholmssjön. Överlag var fångsten större i Sunnerbysjön vilket tyder på mindre 

påverkan i vissa avseenden. 

För att gynna rovfisken bör föreningen införa maximimått på gädda och gös, förslagsvis 70 cm 

för gös och 90 cm för gädda. Minimimått på 40 cm för gädda och 50 cm för gös är också bra 

regel då fiskarna hinner leka minst en gång och ett större predationstryck på karpfisken skulle 

råda och därmed ge bättre balans inom fiskbeståndet. 

Det är viktigt att gynna rovfisken genom att lägga ut risvasar där gösen och abborren kan leka. 

Gösens lekkrav är fasta och väl syresatta bottnar, gärna med inslag av rötter. Platser som är 

lämpliga för gösens lek är i sunden mellan sjöarna där bottnarna har en hårdare karaktär och är 

mer syresatta. Sunden är troligen också viktiga för abborrens lek. Dokumentation av 

vattennivåerna då gäddan leker är viktigt för att se att nivåerna är lämpliga på gäddans grunda 

lekområden. Översvämmade och grunda områden som är väl uppvärmda är bra lekmiljöer för 

gäddan. Reglering av vattnet görs nedströms i systemet. Ytterligare utsättning av gös i sjöarna kan 

vara ett sätt att trycka tillbaka karpfisken. 

Förslaget att fiska med bottengarn riktat efter karpfisk gäller mer i Sunnerbysjön än i 

Lundholmssjön. I Sunnerbysjön finns mycket braxen som kan fiskas med både nät och 

bottengarn. 

Samtliga arters reproduktion fungerar. En tydlig avvikelse syns i fiskindex där fyra av 

indikatorerna visar övergödning. Det är viktigt att näringstillförseln till sjön minskar. Ett led i 

detta arbete kan vara nya våtmarker och kväve/fosforfällor i tillrinnande vattendrag. Måttlig 

ekologisk status är troligen ett resultat av näringspåverkan. Sjön hamnade inom samma 

statusklass som Lundholmssjön, klass 3. Bedömningen är i vissa avseenden inte helt rättvis då 

sjön ligger mitt i ett åsystem vilket bidrar till fler arter och en högre diversitet. För att nå god 

ekologisk status i Sunnerbysjön är det viktigt att liksom i Lundholmssjön gynna abborren för att 

få en balans i fiskbeståndet. Reproduktionen tycks fungera bättre här än i Lundholmssjön vilket 

kan härledas lägre påverkan från industriell verksamhet. Reduktion av braxen vore positivt för 

sjön på längre sikt för ett bättre balanserat fisksamhälle. 

Här tas några kortfattade råd upp för föreningens fortsatta förvaltning av sjön. Fler och mer 

ingående åtgärdsförslag presenteras i den fiskevårdsplan som tas fram för Vrigstadortens FVOF. 

• För att gynna både abborre och gös bör föreningen lägga ut risvasar i sjön. Detta görs 

lämpligen på 1-3 m djup. Sunden är troligen viktiga lekområden för abborre och gös. Vasar 

kan fungera som viktiga uppväxtplatser för yngel. Detta framförallt i vatten där 

undervattensvegetationen har svag utbredning vilket tycks gälla i sjöarna. 

• Påverka så att näringstillförsel från omgivande marker begränsas. Detta kan göras med 

våtmarker och kväve-/fosforfällor i tillrinningsområdet. En dialog kring sådana åtgärder bör 

inledas. 

26



• Gösen verkar inte ha fått fäste riktigt i sjöarna då ingen fångades vid provfisket. Utsättning av 

vuxen gös runt 1 kg bör göras kommande år. Gösen kan vara en del i att balansera 

fisksamhället mot en mindre andel karpfisk. Vid alla fiskutsättningar måste tillstånd sökas hos 

länsstyrelsen. 

• Utför reduktionsfisken för att minska beståndet av braxen. 

• Öka vattenprovtagningen i sjön för att mer ingående utreda påverkan från industriella 

verksamheter. Här är kommun, länsstyrelse och vattenråd viktiga aktörer. 

• Utför regelbundna nätprovfisken. 

• Inför bestämmelser kring maximimått på gös 70 cm och gädda 90 cm. Fisk som fångas över 

dessa längder ska återutsättas. Även minimimått för gädda 40 cm och gös 50 cm bör gälla. 

Nätkarta Sunnerbysjön 2011 

Åldersanlays 

Från sjöarna analyserades ett antal åldersprover på abborre, mört, braxen och sarv. Hos abborren 

användes gällock och hos karpfisken fjäll. Tillväxtzoner (sommar) och vilozoner (vinter) räknades 

under förstoring. Nedan (figur 16 och 17) visas tillväxten hos abborre och mört jämfört med data 

från tidigare Fiskeriverkets åldersdatabas. Totalt ingår 20 abborrar och 28 mörtar från provfisket 

2011 i åldersanalysen. 

27

Längd (mm) 



450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

69 

117 

127 

128 

Längd hos åldersanalyserade abborrar 

Medellängd Sverige Lundholmssjön/Sunnerbysjön 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 

124 

125 

116 

108 

99 

28 

86 

Ålder (antal somrar) 

Figur 16. Tillväxt hos abborre i Lundholmssjön/Sunnerbysjön. Den svarta kurvan anger medeltillväxten för abborre 

i analyserade sjöar i tidigare Fiskeriverkets data. Staplarna anger standardavvikelse. Totalt analyserades 20 abborrar. 

Längd (mm) 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

7 

56 

75 

84 

81 

67 

61 

Längd hos åldersanalyserade mörtar 

Medellängd Sverige Lundholmssjön/Sunnerbysjön 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 

83 

83 

74 

73 67 

65 

Ålder (antal somrar) 

56 44 

50 

32 

37 27 

Figur 17. Tillväxt hos mört. Den svarta kurvan anger medeltillväxten för mört i analyserade sjöar i tidigare 

Fiskeriverkets data. Staplarna anger standardavvikelse. Totalt analyserades 28 mörtar. 

Tillväxten hos abborren följer ganska väl jämförelsevärdena och bedöms vara är normal där de 

äldsta fiskarna var 10 somrar (9+) gamla. 

Hos mörten fångades troligen ingen årsunge (född 2011) i provfisket då dessa ofta är alltför små 

för att fastna i näten. De yngsta i analysen var 2 somrar gamla. Tillväxten var tämligen låg de 

första åren vilket skulle kunna indikera en hög konkurrens med låg tillväxt som följd. De äldre 

31 

21 

19 

14 

12 

12 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0



analyserade mörtarna har haft god tillväxt vilket kan visa att det är de första åren som är kritiska 

innan de når upp i större storlek. Vid större storlek kan annan större föda intas och konkurrensen 

minskar. Det är få fiskar som ingår i analysen vilket gör att det kan handla om variationer hos 

individer. 

Tabell 6. Ålder hos braxen i Lundholmssjön/Sunnerbysjön. 

Fiskart Längd (mm) Ålder 

Braxen 465 16+ 



Sarv 327 14+ 

Några få prover togs på braxen och sarv. De fiskar som provtogs var relativt gamla - mellan 10- 

16 år. Den äldsta braxen på 465 mm var 17 somrar gammal. Karpfiskarnas tillväxthastighet är 

generellt långsam och arterna är långlivade. 

Utökad bedömning av sjöarnas status med fiskindex EQR8 

P-värde (0-1) 

1 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

Antal arter 

Diversitet antal 

Diversitet vikt 

Fiskindex EQR8 

P-värden Lundholmssjön P-värden Sunnerbysjön 

Biomassa 

29 

Antal 

Indikator 

Figur 18. Klassificering av provfiskeresultatet enligt EQR8. Figuren anger p-värden och ju närmare 1 desto 

närmarereferensvärdet är provfiskeresultatet. Den sammanvägda bedömningen anger medelvärdet av de åtta enskilda 

indikatorerna och sjöns ekologiska status. Gränsen för god ekologisk status, som är lägsta målet enligt 

vattendirektivet, visas med grön linje (p-värde 0,46). 

P-värdet för antal arter var högre för Sunnerbysjön än jämförelsevärdet vilket ger en sämre status. 

Då sjön ligger mitt i Vrigstadsåns huvudfåra och med närhet till flera andra sjöar är detta inte 

Medelvikt 

Andel fiskätande 

abborrfiskar 

Kvot 

abborre/karpfisk 

Sammanvägd 

bedömning



oväntat. Dessa faktorer gör att bedömningen blir missvisande och bör höjas. Värdet för 

Lundholmssjön låg närmare jämförelsevärdet och hamnade över gränsen för god status. 

P-värdet för diversitet antalsmässigt visade att Lundholmssjön låg närmare referensvärdet och 

över gränsen för god status. Störst diversitet hade Sunnerbysjön men med en större avvikelse mot 

referensvärdet. Vanligtvis dominerar en art i sjön. Det säger dock inget om vilka arter som 

utgjorde detta. Mört dominerar sjöarna vilket indikerar näringspåverkan. 

P-värdet för diversitet viktmässigt visar ett högre värde än jämförelsevärdet och därmed sämre 

status. Vanligtvis dominerar en art viktmässigt men i båda sjöarna var spridningen jämn mellan 

flera arter. Lundholmssjön hade en något bättre fördelning än Sunnerbysjön. Båda sjöarna 

hamnar i sämre klasser vilket ofta är ett tecken på övergödning och inte en helt otänkbar orsak i 

detta fall. 

P-värdet för biomassa var betydligt lägre för Lundholmssjön än jämförelsevärdet medan 

Sunnerbysjön låg över. Detta beror på liten fångst per ansträngning i Lundholmssjön medan 

fångsten i Sunnerbysjön var ganska ordinär. P-värdet visar på god status för Sunnerbysjön. 

P-värdet för antal var låg för Lundholmssjön medan det låg nära 1 för Sunnerbysjön. Detta 

återspeglas i fångst per ansträngning, antal. P-värdet för medelvikt låg högt för Lundholmssjön 

medan det för Sunerbysjön låg nära gräsen för god status. Detta visar att reproduktion sker 

kontinuerligt i båda sjöarna. 

P-värdet för andel fiskätande abborrfiskar låg högt för Sunnerbysjön och över god status medan 

det för Lundholmssjön låg något lågt. I Lundholmssjön kan konkurrens med karpfisk vara den 

faktor som påverkar abborren mest. Den låga till ordinära tillväxten hos abborre styrker detta 

antagande (se figur 15). Det kan även bero på svag reproduktion och hårt fisketryck. 

Kvoten mellan abborre och karpfisk var låg i de båda sjöarna. Detta indikerar näringspåverkan 

som bidrar till att karpfisken gynnas och abborrfisken missgynnas. 

Med provfisket gjort i två av fiskevårdsområdets sjöar har Vrigstadortens FVOF ett värdefullt 

underlag och bästa tänkbara förutsättningar att arbeta vidare med den förvaltnings- och 

utvecklingsplan (fiskevårdsplan) som arbetet ska mynna ut i. Planen ger förslag till hur sjöarna 

kan förvaltas på bästa sätt kommande år och utgör ett åtgärdsdokument för framtiden. 

30

Nätprovfiske 2011 - Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?