Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
destination för inköpsresan, dels så kallade inkomsteffekter, dvs att konsumtionsutrymmet för<br />
varor och tjänster minskar för de individer/hushåll som betalar <strong>trängselskatt</strong>. Om<br />
substitutionseffekten var av betydande storlek antas den ta sig uttryck genom <strong>ett</strong> signifikant<br />
trendbrott i omsättningsutvecklingen och därefter lägre tillväxttakt för <strong>detaljhandeln</strong> innanför<br />
avgiftszonen relativt <strong>detaljhandeln</strong> utanför avgiftszonen och i riket i samband med att<br />
Stockholmsförsöket inleddes. Om inkomsteffekten var av betydande omfattning antas det<br />
manifestera sig genom att <strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen som helhet hade en sämre<br />
utveckling än <strong>detaljhandeln</strong> i riket i samband med att Stockholmsförsöket.<br />
Inkomsteffektens storlek och dess påverkan på den totala disponibla inkomsten och<br />
<strong>detaljhandeln</strong>s omsättning i Stockholmsregionen undersöktes genom att beräkna hur stor<br />
andel som intäkterna som Stockholmsförsöket tog av hushållens disponibla inkomst.<br />
Stockholmsförsöket genererade 230 miljoner kronor i intäkt från privathushållen vilket<br />
<strong>mot</strong>svarade en promille av den totala disponibla inkomsten i Stockholmsregionen.<br />
Detaljhandeln i Stockholmsregionen omsatte omkring 60 miljarder kronor under<br />
Stockholmsförsöket. Hushållen spenderar omkring 35 procent av den disponibla inkomsten på<br />
detaljhandelsinköp. D<strong>ett</strong>a innebär att omkring 75 miljoner kronor av intäkterna från<br />
privathushållen skulle ha använts till detaljhandelskonsumtion. Inkomsteffektens påverkan på<br />
omsättningen i <strong>detaljhandeln</strong> bedöms därmed uppgå till omkring 0,13 procent. I båda fallen<br />
inkomsteffekten inte ha haft någon betydelse för <strong>detaljhandeln</strong>s utveckling i<br />
Stockholmsregionen.<br />
Undersökningen av <strong>detaljhandeln</strong>s omsättningsutveckling genomfördes dels som en<br />
deskriptiv analys dels som en ekonometrisk analys. Den deskriptiva analysen visade att<br />
<strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen utvecklades sämre än i riket under 2006. D<strong>ett</strong>a berodde<br />
framförallt på en svag utveckling hos <strong>detaljhandeln</strong> innanför avgiftszonen. Den svaga<br />
utvecklingen inom dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen berodde på dess småskaliga natur<br />
och det faktum att stockholmskonsumenterna använder dessa till kompl<strong>ett</strong>erande inköp medan<br />
stormarknaderna i Stockholms kranskommuner används till större inköp. Den svaga<br />
utvecklingen inom sällanköpsvaruhandeln innanför tullarna tolkades i huvudsak som <strong>ett</strong><br />
resultat av den strukturomvandling som <strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen genomgår.<br />
Strukturomvandlingen innebär i korthet att varuhus och köpcentrum i Stockholms innerstad<br />
och kranskommuner är vinnare samtidigt som de småskaliga stråkbutikerna under en längre<br />
tid har tappat marknadsandelar gente<strong>mot</strong> dessa. Undersökningen gav inte ge svar på hur<br />
38
Change language