Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1 INLEDNING<br />
Beslutet om att genomföra <strong>ett</strong> tidsbegränsat försök med <strong>trängselskatt</strong> i Stockholmsregionen<br />
fattades av riksdagen i juni 2004. Det så kallade Stockholmsförsöket bestod av tre<br />
sammanhängande delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/<strong>trängselskatt</strong> samt fler<br />
infartsparkeringar i staden och länet. Stockholmsförsökets mål var att minska antalet fordon<br />
över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar med 10 –15 procent<br />
och öka framkomligheten på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. Utsläppen<br />
av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften skulle minska samtidigt som de som<br />
vistas i innerstaden skulle uppleva att miljön förbättrades i gaturummet. 1<br />
Stockholmsförsöket inleddes i augusti 2005 med en förstärkt kollektivtrafik bestående av<br />
ökad turtäthet och förlängda tåg under rusningsperioderna, ökad turtäthet på befintliga<br />
direktbussar och stombussar i innerstaden samt en utökad busstrafik bestående av 14 nya<br />
direktbusslinjer från kranskommunerna in till innerstaden under för- och eftermiddagens<br />
rusningsperioder. 2 I början av januari 2006 inleddes försöket med <strong>trängselskatt</strong> genom att<br />
Stockholmsbilisterna fick erlägga en avgift, <strong>trängselskatt</strong>, i samband med att de passerade<br />
avgiftssnittet under avgiftstiden 06.30-18.29. Den enskilde bilistens kostnad i samband med<br />
varje passage varierade mellan 10-20 kronor beroende på tidpunkten, men maxbeloppet per<br />
dygn begränsades till 60 kronor.<br />
Stockholmsförsökets effekter på biltrafiken blev omedelbara och kraftiga. Trafiken över<br />
avgiftssnittet minskade med i genomsnitt 22 procent under avgiftstid vilket <strong>mot</strong>svarade<br />
omkring 100 000 färre fordonspassager per dag. Samtidigt sjönk trafikarbetet, mätt som<br />
mängden fordonskilometer, med omkring 14 procent. Även trängseln, mätt som<br />
restidsförlängning jämfört med fritt flöde, kom att reduceras kraftigt på såväl innerstadens in-<br />
och utfartsleder som innerstadsgatorna och innerstadslederna under försöksperioden. 3<br />
Nedgången i biltrafik <strong>mot</strong>svarades inte av <strong>ett</strong> ökat resande med kollektiva färdmedel. I<br />
genomsnitt ökade resandet med kollektivtrafik med 6 procent in <strong>mot</strong> innerstaden vilket<br />
<strong>mot</strong>svarade 20 000 fler resenärer per dag. Under morgonens rusningstid var resandeökningen<br />
in <strong>mot</strong> innerstaden omkring 10 procent. Trängseln i kollektivtrafiken, mätt som andelen<br />
1 Miljöavgiftskansliet (2006), Fakta och resultat från Stockholmsförsöket – Andra versionen – augusti 2006 s 5<br />
2 Ibid s 47.<br />
3