Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
I tre enskilda fall, Sickla Köpkvarter, Gallerian city och Åhlens Skanstull, finns det statistiskt säkerställda skillnader gentemot kontrollgruppen. Resultatet är starkast för Sickla köpkvarter där omsättningen ökade 14 procent mer än i kontrollgruppen under Stockholmsförsöket. Även Gallerian ökade starkare än kontrollgruppen under Stockholmsförsöket men osäkerheten huruvida skillnaden är statistiskt säkerställd är hög. Åhlens Skanstull utvecklades i genomsnitt 13,6 procent sämre än kontrollgruppen under Stockholmsförsöket. I både Sickla och Åhlens Skanstull kan resultatet tolkas som en effekt av så kallade substitutionseffekter, dvs att konsumenter bosatta utanför avgiftszonen i högre grad väljer att handla på näraliggande marknadsplatser utanför avgiftszonen till följd av Stockholmsförsöket. Resultatet kan, precis som i fallet med PUB, också vara ett resultat av att strukturomvandlingsvariablen inte fullt ut fångar effekterna av ombyggnad och renovering i enskilda enheter. Sickla köpkvarter genomförde under perioden föregående Stockholmsförsöket omfattande utbyggnadsarbeten av försäljningsytan vilket resulterade i att 20 000 kvadratmeter ny handel öppnades i september 2005. Under hösten 2005 och framförallt våren 2006 renoverades Åhlens Skanstull vilket innebar en allmän uppryckning och vissa förändringar av varuhusets branschmix. Varuhuset var visserligen öppet, men de problem som ombyggnaden innebar för konsumenterna kan ha åtminstone delvis ha bidragit till minskade försäljningen. Det insamlade materialet för dagligvaruhandeln har avsett omsättningsutvecklingen i jämförbara dagligvarubutiker innanför och utanför avgiftszonen under tidsperioden. Till skillnad från materialet för sällanköpsvaruhandeln uppvisar samtliga rapporterande dagligvaruaktörer en kraftigt minskad omsättning för sina enheter innanför avgiftszonen under juli månad. Inom dagligvaruhandeln sammanhänger den minskade omsättningen med att innerstadsborna i stor utsträckning reser från innerstaden ut till sommarboenden i det övriga länet och Mälardalen samtidigt som de besökande turisterna lägger en stor del av sin konsumtion i sällanköpsvaruhandeln och på utemåltider och endast i relativt begränsad omfattning i dagligvaruhandeln. Detta har medfört att den ursprungliga modellen (ekv 1) justerats enligt ekvation 2 nedan. 24
(ekv 2) ln_omsit = αi + αt + β1 Semester + β2SFit + eit Modellen skiljer sig från ekvation 1 genom att strukturomvandlingsvariabeln exkluderats eftersom omsättningen i dagligvaruhandeln avser jämförbara enheter. Istället har en dummyvariabel, β1 Semester, tillkommit för att fånga semester månadens effekter för dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen. Dummyvariabeln antar värdet 1 under juli månad för enheter innanför avgiftszonen och 0 under alla andra tidsperioder. Variabeln antas ha en negativ påverkan på omsättningsutvecklingen. I tabell 2:5 redovisas hur Stockholmsförsöket påverkade dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen. Tabell 2:5. Resultattabell för Stockholmsförsökets effekt på omsättningsutvecklingen dagligvaruhandeln i Stockholms innerstad. Koefficient t-värde Stockholmsförsöket - 0,012 -0,36 Semestermånad dagligvaruhandeln innanför avgiftszon -0,156 -6,16* Källa: HUI. * Sign på 1 % nivån. Tabellen visar att Stockholmsförsöket inte hade några statistiskt säkra effekter på dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen relativt dagligvaruhandeln utanför avgiftszonen och i riket då man rensat för olika butiks- och tidsspecifika effekter. Istället tycks semestermånaden juli ha en mycket kraftigt negativt effekt vilket kan tolkas som ett resultat av ovanstående resonemang. Både den deskriptiva och den ekonometriska analysen pekar på att Stockholmsförsöket inte hade några statistiskt säkerställda effekter på detaljhandelns utveckling innanför avgiftszonen då vi rensat för köpcentrum-, butiks- och tidsspecifika effekter. Den deskriptiva analysen visade implicit att andra omvärldsfaktorer spelade stor roll för enskilda varuhus och köpcentrums utveckling och detta bekräftades genom den ekonometriska analysen av materialet. 25
- Page 1 and 2: Är trängelskatt ett hot mot detal
- Page 3 and 4: 1 INLEDNING Beslutet om att genomf
- Page 5 and 6: omsättningsutvecklingen hos köpce
- Page 7 and 8: 2003 hade den lokala konjunkturen i
- Page 9 and 10: Stockholmsregionen. Genom att kompl
- Page 11 and 12: Tabell 1.1. Sammanställning av kö
- Page 13 and 14: innehöll 39 respektive 46 frågor.
- Page 15 and 16: 2 DETALJHANDELNS UTVECKLING I STOCK
- Page 17 and 18: Tabell 2.2. Detaljhandelns utveckli
- Page 19 and 20: omfattning. Stockholmsförsöket ty
- Page 21 and 22: samband med detaljhandelsinköp. Ko
- Page 23: Skanstull och högst i Sickla köpk
- Page 27 and 28: År 2004 gjorde 32 procent av respo
- Page 29 and 30: Diagram 3.2 När gjorde du ditt sen
- Page 31 and 32: En slutsats av ovanstående är så
- Page 33 and 34: Diagram 3.5 Var gjorde du ditt sena
- Page 35 and 36: för denna undersökning är därf
- Page 37 and 38: 4 ÄR TRÄNGSELSKATT ETT HOT MOT DE
- Page 39 and 40: enskilda varuhus, köpcentrum eller
- Page 41 and 42: 4.1 AVSLUTANDE KOMMENTARER Hade und
- Page 43 and 44: time of purchase and finally changi
- Page 45 and 46: eginning and termination of the Sto
- Page 47 and 48: 6 REFERENSER Bell M, M Quddus, J-D
- Page 49 and 50: 7 BILAGOR Bilaga 1 Enkät (nov 2004
- Page 51 and 52: 5) Vilket eller vilka transportmede
- Page 53 and 54: 19 Baserat på de nu föreslagna tr
- Page 55 and 56: 29. Hur ofta handlar du sport- elle
- Page 57 and 58: 39. Notera kön. Man Kvinna Tack f
- Page 59 and 60: 13) Hur ofta handlar du mat? LÄS U
- Page 61 and 62: 22) På vilken veckodag handlade du
- Page 63 and 64: 31) Vid vilken tidpunkt påbörjade
- Page 65 and 66: 39) Vilket eller vilka transportmed
- Page 67 and 68: 5 BILAGA 3 ENKÄT (NOV 2006): UNDER
- Page 69 and 70: FRÅGA TILL IP SOM SVARAT ALTERNATI
- Page 71 and 72: 20) Var gjorde du senast ditt inkö
- Page 73 and 74: OM VET EJ PÅ FRÅGA 31, GÅ TILL F
I tre enskilda fall, Sickla Köpkvarter, Gallerian city och Åhlens Skanstull, finns det statistiskt<br />
säkerställda skillnader gente<strong>mot</strong> kontrollgruppen. Resultatet är starkast för Sickla köpkvarter<br />
där omsättningen ökade 14 procent mer än i kontrollgruppen under Stockholmsförsöket. Även<br />
Gallerian ökade starkare än kontrollgruppen under Stockholmsförsöket men osäkerheten<br />
huruvida skillnaden är statistiskt säkerställd är hög. Åhlens Skanstull utvecklades i genomsnitt<br />
13,6 procent sämre än kontrollgruppen under Stockholmsförsöket. I både Sickla och Åhlens<br />
Skanstull kan resultatet tolkas som en effekt av så kallade substitutionseffekter, dvs att<br />
konsumenter bosatta utanför avgiftszonen i högre grad väljer att handla på näraliggande<br />
marknadsplatser utanför avgiftszonen till följd av Stockholmsförsöket. Resultatet kan, precis<br />
som i fallet med PUB, också vara <strong>ett</strong> resultat av att strukturomvandlingsvariablen inte fullt ut<br />
fångar effekterna av ombyggnad och renovering i enskilda enheter. Sickla köpkvarter<br />
genomförde under perioden föregående Stockholmsförsöket omfattande utbyggnadsarbeten av<br />
försäljningsytan vilket resulterade i att 20 000 kvadratmeter ny handel öppnades i september<br />
2005. Under hösten 2005 och framförallt våren 2006 renoverades Åhlens Skanstull vilket<br />
innebar en allmän uppryckning och vissa förändringar av varuhusets branschmix. Varuhuset<br />
var visserligen öppet, men de problem som ombyggnaden innebar för konsumenterna kan ha<br />
åtminstone delvis ha bidragit till minskade försäljningen.<br />
Det insamlade materialet för dagligvaruhandeln har avs<strong>ett</strong> omsättningsutvecklingen i<br />
jämförbara dagligvarubutiker innanför och utanför avgiftszonen under tidsperioden. Till<br />
skillnad från materialet för sällanköpsvaruhandeln uppvisar samtliga rapporterande<br />
dagligvaruaktörer en kraftigt minskad omsättning för sina enheter innanför avgiftszonen<br />
under juli månad. Inom dagligvaruhandeln sammanhänger den minskade omsättningen med<br />
att innerstadsborna i stor utsträckning reser från innerstaden ut till sommarboenden i det<br />
övriga länet och Mälardalen samtidigt som de besökande turisterna lägger en stor del av sin<br />
konsumtion i sällanköpsvaruhandeln och på utemåltider och endast i relativt begränsad<br />
omfattning i dagligvaruhandeln. D<strong>ett</strong>a har medfört att den ursprungliga modellen (ekv 1)<br />
justerats enligt ekvation 2 nedan.<br />
24
Change language