Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 2.2. Detaljhandelns utveckling i Stockholmsregionen och i riket 2005-2006. Procent<br />
Procentuell utveckling 2005/2006<br />
Dagligvaror Sällanköpsvaror Egentlig<br />
detaljhandel<br />
Stockholmsregionen 5,5 6,6 6,0<br />
Detaljhandel innanför avgiftszonen 3,9 5,9 5,4<br />
• Varuhus&köpcentrum - 6,8 -<br />
• Stråkbutiker - 5,0 -<br />
Detaljhandel utanför avgiftszonen 5,8 7,7 6,3<br />
Riket 6,9 8,5 7,8<br />
Källa: HUI (2006c), Omsättningsdatabas Stockholmsförsöket.<br />
Dagligvaruhandeln i Stockholmsregionen ökade med 5,5 procent vilket skall jämföras med<br />
riket där dagligvaruhandeln ökade med 6,9 procent. Den svaga tillväxten i<br />
Stockholmsregionen beror framförallt på en svag utveckling innanför avgiftszonen. En rimlig<br />
förklaring till d<strong>ett</strong>a är att dagligvaruhandeln innanför avgiftszonen är mer småskalig och av<br />
bostadsnära natur. Butikerna innanför avgiftszonen används av innerstadsborna i huvudsak till<br />
kompl<strong>ett</strong>erande inköp, medan veckoinköp genomförs på stormarknaderna belägna utanför<br />
avgiftszonen under kvällar och helger<br />
Även sällanköpsvaruhandeln i Stockholmsregionen ökade svagare än riket under 2006.<br />
sällanköpsvaruhandeln innanför avgiftszonen ökade 5,9 procent vilket skall jämföras med<br />
utvecklingen utanför avgiftszonen som ökade med 7,7 procent. D<strong>ett</strong>a var framförallt att<br />
hänföra till en sämre utveckling innanför avgiftszonen och i synnerhet utvecklingen hos de<br />
mindre butikerna. En viktig förklaring till d<strong>ett</strong>a är den strukturomvandling som <strong>detaljhandeln</strong> i<br />
Stockholmsregionen genomgår. Strukturomvandlingen tar sig uttryck genom en kraftig<br />
utveckling och expansion av <strong>detaljhandeln</strong> i kranskommunerna samtidigt som det har varit<br />
svårt att skapa nya detaljhandelsytor i Stockholms innnerstad.<br />
Ovanstående tabell kan inte ge svar på huruvida det förekommit substitutionseffekter och eller<br />
inkomsteffekter i samband med Stockholmsförsöket eller inte. För att söka svar på denna<br />
fråga redovisas i diagram 2:1 skillnaden i tillväxttakt mellan varuhus, köpcentrum och<br />
stråkbutiker i Stockholmsregionen relativt tillväxttakten i riket under januari 2005-december<br />
2006. Sällanköpsvaruhandelns utveckling i riket antar värdet 0 i diagrammet och i de fall som<br />
de utvecklingen hos <strong>detaljhandeln</strong> innanför respektive utanför avgiftszonen överstiger 0<br />
innebär det att de har en starkare tillväxt än riket och tvärtom.<br />
17
Change language