Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 2.1. Stockholmsförsökets effekter för privathushåll i Stockholmsregionen samt dess betydelse för<br />
<strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen.<br />
Enhet<br />
Skatteuttag från privathushåll i Stockholmsregionen Mkr ~ 230<br />
Detaljhandelns andel av den privata konsumtionen % 33<br />
Uppskattad köpkraftseffekt från privat hushåll Mkr ~ 75<br />
Detaljhandelns omsättning i Stockholmsregionen Mkr 60 000<br />
Köpkraftens andel av detaljhandelsomsättningen % 0,13<br />
Källa: SCB (2006) och HUI.<br />
Under Stockholmsförsöket uppgick intäkterna från privathushållen till omkring 230 miljoner<br />
kronor. Enligt den offentliga statistiken uppgår <strong>detaljhandeln</strong>s andel av den totala privata<br />
konsumtionen till omkring 33 procent. 13 Den uppskattade köpkraftseffekten för <strong>detaljhandeln</strong><br />
under Stockholmsförsöket kan därigenom uppskattas till omkring 75 miljoner kronor vilket<br />
<strong>mot</strong>svarade 0,13 procent av detaljhandelsomsättningen i Stockholmsregionen under<br />
Stockholmsförsöket. På årsbasis blir nivåerna något större men d<strong>ett</strong>a påverkar inte<br />
inkomsteffekten andel av detaljhandelsomsättningen i Stockholmsregionen. På det hela taget<br />
bedöms således köpkraftseffekten för <strong>detaljhandeln</strong> bli relativt liten för Stockholmsregionen<br />
som helhet<br />
2.2 STOCKHOLMSFÖRSÖKETS PÅVERKAN PÅ DETALJHANDELN<br />
I d<strong>ett</strong>a avsnitt genomförs en deskriptiv analys av Stockholmsförsökets effekter på<br />
<strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen. Den egentliga <strong>detaljhandeln</strong> utgörs av dagligvaruhandel<br />
och sällanköpsvaruhandel. Sällanköpsvaruhandeln utgörs av de båda delbranscherna<br />
beklädnadshandel och handel med hem- och fritidsvaror. De varuhus och köpcentrum som<br />
ingår i undersökningen har olika branschstruktur. Flera varuhus och köpcentrum har<br />
genomgått renoveringar och utvidgningar under tidsperioden, vilket påverkat<br />
branschstrukturen inom och mellan dem, varför det är svårt att genomföra branschvisa<br />
jämförelser mellan enheterna. För att i största möjliga mån uppnå jämförbarhet mellan olika<br />
varuhus och köpcentrum används härefter den totala omsättningen i sällanköpsvaruhandeln.<br />
Tabell 2.2 visar att den egentliga <strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen utvecklades sämre än<br />
<strong>detaljhandeln</strong> i riket under 2006 vilket framförallt berodde på att <strong>detaljhandeln</strong> innanför<br />
avgiftszonen utvecklades svagare än <strong>detaljhandeln</strong> utanför avgiftszonen.<br />
13 Statistiska Centralbyrån (2006).<br />
16
Change language