Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Är trängselskatt ett hot mot detaljhandeln
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 DETALJHANDELNS UTVECKLING I STOCKHOLM<br />
I d<strong>ett</strong>a kapitel genomförs en analys av <strong>detaljhandeln</strong>s utveckling i Stockholmsregionen. HUI<br />
har i samband med Stockholmsförsöket samlat in omsättningsuppgifter för <strong>ett</strong> stort antal<br />
varuhus, köpcentrum och stråkbutiker belägna innanför och utanför avgiftszonen såväl före<br />
som under och efter Stockholmsförsöket avslutats.<br />
I kapitel 1.3 konstaterades att Stockholmsförsöket kan förväntas leda till dels<br />
substitutionseffekter, dvs att konsumenter bosatta i Stockholmsregionen ändrar destination för<br />
sina inköp, färdsätt i samband med inköpsresorna och slutligen tidpunkt för inköpet, dels<br />
inkomsteffekter för konsumenter bosatta i Stockholmsregionen. Om substitutionseffekter<br />
förekommer antas dessa ta sig uttryck genom <strong>ett</strong> trendbrott i omsättningsutvecklingen hos<br />
<strong>detaljhandeln</strong> innanför avgiftszonen i samband med att Stockholmsförsöket påbörjades och<br />
avslutades under 2006. Om den så kallade inkomsteffekten är av betydande omfattning antas<br />
den ta sig uttryck genom att <strong>detaljhandeln</strong> i Stockholmsregionen som helhet utvecklas<br />
avsevärt sämre än riket efter januari 2006.<br />
2.1 INKOMSTEFFEKTENS STORLEK<br />
Stockholmsförsöket kan för de hushåll som passerar en avgiftsstation och erlägger<br />
<strong>trängselskatt</strong> förväntas leda till att konsumtionsutrymmet för varor och tjänster minskar för<br />
det enskilda hushållet och om många drabbas att den totala privata konsumtionen i regionen<br />
minskar. Storleken på denna effekt beror dels på hur många som passerar en avgiftsstation<br />
under en given tidsperiod, men också på hur många pendlare som ändrar färdmedel i samband<br />
med sina resor till och från arbete eller studier. De senare torde få minskade resekostnader och<br />
följaktligen också <strong>ett</strong> större utrymme för konsumtion av andra varor och tjänster.<br />
Under Stockholmsförsöket uppgick det totala skatteuttaget från privathushållen i<br />
Stockholmsregionen till drygt 33 miljoner kronor per månad vilket ger en total inkomsteffekt<br />
från privathushållen på omkring 400 miljoner kronor per år. Den totala disponibla inkomsten i<br />
Stockholmsregionen uppgick år 2006 till omkring 340 miljarder kronor. D<strong>ett</strong>a ger vid handen<br />
att den totala inkomsteffekten för Stockholmsregionen uppgick till drygt en promille år 2006.<br />
I tabell 2.1 redovisas en uppskattning av inkomsteffektens betydelse för <strong>detaljhandeln</strong> i<br />
Stockholmsregionen under Stockholmsförsöket.<br />
15