Rapport: Jonsereds herrgårdsträdgård - Partille kommun

JONSEREDS HERRGÅRDSTRÄDGÅRD
0 10 20 30 40
50 meter

Gunnar Dahlström, Göteborgs Universitet, och Gunilla Edin, Partille kommun har varit projektledare för projektet Jonsereds herrgårdsträdgård.
Landskapsarkitekt LAR/MSA Kolbjörn Wærn, Wærn Landskap AB, har varit uppdragsansvarig och utarbetat denna rapport.
Trädgårdsantikvarie Inger Ernstsson har medverkat i att sammanställa, sammanfatta och analysera det historiska materialet.
I utarbetande av huvudförslaget har trädgårdsmästare Peter Svensson medverkat.
Landskapsarkitekt LAR/MSA Kerstin Holmberg har gjort samtliga planer och illustrationer.

FÖRORD
Jonseredsstiftelsen bildades…
Stiftare…, styrelse…
Stiftelsens ändamål…
Som ett led i herrgårdsområdets utveckling vill stiftelsen återskapa något av den rika trädgårdskultur som
fanns på Jonsereds herrgård under 1800-talet. Landskapsarkitekten och slottsarkitekten Kolbjörn Wærn gavs
därför i uppdrag att upprätta en plan för att iordningsställa de trädgårdar som sedan länge legat för fäfot.
Som en grund för detta arbete har legat det historiska källmaterial som togs fram inom ramen för kursen
Trädgårdshistorisk dokumentation, vård och restaurering på programmet Trädgårdens hantverk och design
vid institutionen för Kulturvård, Göteborgs Universitet, läsåren 2009 och 2010. Kolbjörn Wærns förslag till
trädgårdarnas återuppväckande presenteras i denna rapport. Det första spadtaget för att realisera förslaget
togs av Göteborgs universitets rektor Pam Fredman den 19 juni 2010. Avsikten är projektet skall vara helt
genomfört år 2015.
Utredningsarbetet har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser.
För Jonseredsstiftelsen
Stefan Svensson Margreta Wallin Peterson
Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens ordförande Prorektor, Göteborgs universitet
1

1700-1800-TALEN
Ovan: karta över ”Säterie Rusthållet Jonsered” från
1791. Göteborgs Landsarkiv.
Till vänster: karta över Jonsereds säteri (beskuren),
1860. Längst till vänster ses Oscar Dicksons sommarbostad
Villa Bokedalen. Den nya stambanans sträckning
är markerad på planen. Lantmäteriet.
Jonsereds herrgård fick sitt nuvarande utseende 1869 då David Gibson lät uppföra huvudbyggnaden efter
ritningar av arkitekt Johan August Westerberg. Dessförinnan fanns en äldre mangårdsbyggnad på platsen.
Norr om mangårdsbyggnaden låg två par flyglar som tillsammans med huvudbyggnaden omslöt en stor
gårdsplan.
En karta från 1791 visar hur säteriets bebyggelse på denna tid var omgivet av en ”gammal trädgård” i
sluttningen mot sjön i nordost. En (nyare) trädgård är redovisad i väster, där den nuvarande trädgården är
belägen. Här finns också två ruddammar. Trädrader är markerade på flera platser. På gårdsplanen står en
”gammal lind”, troligen den lind som finns kvar idag. Dagens iskällare fanns redan vid denna tid och är
inritad öster om den gamla linden. Sammanfattningsvis visar kartan ett stort och välutrustat säteri, med
både en gammal trädgård och en stor nyare trädgård.
Genom Gibsons och Keillers köp av Jonsered 1832 förändrades säteriets roll fullständigt. Gården blev nu
en del av en större helhet - det industriella mönstersamhället som kom att växa fram här under 1800-talet.
Det är som sådant som Jonsered idag är av inte bara nationellt utan även internationellt industrihistoriskt
och socialhistoriskt intresse. Kartan till vänster visar Jonsered år 1860, då den industriella verksamheten
blomstrade med över 400 anställda på fabriken, de flesta på textilsidan. Huvudbyggnaden med flyglarna
och gårdsplanen är oförändrad. Men trädgården har utvidgats och stramats upp sedan 1791. Utmed huvudbyggnadens
sydfasad går en trädgårdsaxel västerut, som i en rundel möter den nord-sydliga trädgårdsaxeln.
Kring dessa axlar formeras kvadratiska eller triangulära trädgårdskvarter. Från huvudbyggnaden leder
gångvägar genom parken ned till kraftkanalen och vidare till fabriksområdet.
1869 lät David Gibson uppföra den nuvarande huvudbyggnaden efter ritningar av arkitekten J. A. Westerberg.
Byggnaden är i sin storslagenhet en reflektion av det framgångsrika industriprojektet. Byggnadens
placering tar fasta på den öst-västliga trädgårdsaxeln och dess förlängning ut i sjön Aspen i form av en pir.
Denna axel blir även den nya huvudbyggnadens huvudaxel. Den geometriskt formade trädgården väster om
huvudbyggnaden blir därmed en del av kompositionen kring huvudbyggnaden på ett tydligare sätt än på det
gamla säteriets tid.
3

4
På oljemålningen av Bernt Lindholm
ser vi herrgårdsbyggnaden
när den är relativt nyuppförd.
Till höger ses gjutjärnsfontänen
i sluttningen och de tidstypiska
rabatterna med utplanteringsväxter
i konstfulla mönster (s.k.
tapetgrupper). En stor urna
pryder gräsmattan. Jonsereds
hembygdsförening.
Fotografiet visar att oljemålningen
utgör en sanningsenlig
avbildning av byggnaden och
dess närmaste omgivning. Den
stora urnan är nu borta men
rabatterna är kvar, liksom de
prunkande planteringarna
utmed fasaden. Foto från slutet
av 1800-talet. Riksantikvarieämbetet.
Den unge William Gibson och hans syster vid urnan i
trädgården.

Till vänster: vy från herrgårdsbyggnaden ner mot den stora trädgården i väster. Den
raka gången leder fram till en rundel och fortsätter därefter till en halvrund avslutning
längst bort, en s.k. excedra. Gångarna kantas av blomsterrabatter och av uppstammade
rosor e.d. Fruktträd kantar den diagonala gången t.v. i bilden.
Nedan till vänster: gjutjärnsfontänen i sluttningen ner mot Aspen. Högst upp i fontänen
är en figur som håller en skål varur det strålar vatten. Foto troligen från omkring
1880. Framför fontänen är en tapetgrupp, lite välvd så som var brukligt. Axeln ner
mot sjön hålls fri från skymmande träd.
Nedan: gjutjärnsfontänen försvann troligen före år 1900 och dess öde är okänt.
Fontänen ersattes med en figur som håller ett kärl med rinnande vatten. Både fontänskålen
och figuren flyttades senare till trädgården väster om byggnaden. Tapetgruppen
framför fontänen är kvar och i centrum syns en palm eller lilja. Till vänster i bilden
är en agave, dessa växter förvarades vintertid i herrgårdens växthus.
5

6
0 20 40 60 80 100 meter
PLANERINGAR UTMED FASADEN
DAMM MED FONTÄN
TAPETGRUPPER
URNA

TRÄDGÅRDEN
VID SLUTET AV
1800-TALET
Med hjälp av foton, ritningar och andra källor kan trädgårdens utseende vid slutet av 1800-talet rekonstrueras
i stora drag.
Vägen fram till huvudbyggnaden medgav rundkörning norr om huset. Huvudbyggnaden var omgiven av
planteringar närmast fasaden. I sluttningen mot Aspen var fontänen och rabatter med utplanteringsväxter.
Ytterligare sådana s.k. tapetgrupper var belägna i gräsytan sydost om huvudbyggnaden. Härifrån gick en
gångväg i serpentin ned till sjön och piren.
Söder och sydost om huvudbyggnaden var trädgårdssängar där troligen huvudsakligen köksväxter odlades.
Den stora trädgården väster om huvudbyggnaden var ordnad som en stor kvadrat med ett kors av huvudgångvägar
och en rundel i mitten. De fyra kvadranterna var genomskurna av diagonala gångvägar.
Trädgården var tills stor del planterad med fruktträd (ej markerade på ritningen). Denna trädgård var troligen
både till nytta (frukt och bär) och till nöje (blommor och prydnadsväxter).
Norr om denna trädgård var ytterligare odlingsland, troligen främst för köksväxter.
Den stora produktionsträdgården, där man odlade frukt och grönsaker för avsalu, låg
i sluttningen norr om uppfartsvägen, bredvid ladugården.
I den parkartade sluttningen söder om trädgården och i dalgången väster om trädgården
(Schweizerdalen) gick gångvägar som medgav längre promenader, bl.a. till
Flaggstångsberget i väster, varifrån man hade en vacker utsikt över Jonsereds fabriker
och samhälle. En lång trappa från trädgårdens sydvästra hörn anslöt till dessa
gångvägar.
Oscar Dicksons sommarbostad Bokedalen låg granne med Jonsereds herrgård. Bilden visar
växthuset på Bokedalen med trädgårdsmästare och trädgårdsarbetare. Sannolikt hade
Jonsereds herrgård hade ett likartat växthus. Växthuset användes troligen både för att driva
upp utplanteringsväxter, för att odla exotiska frukter som persika och ananas och för övervintring
av frostkänsliga växter såsom t.ex. agave och palmer som på sommaren placerades ut i
trädgården.
7

Ovan: en ritning över herrgårdsområdet från 1920-21 visar hur trädgården då ännu hade samma form och
utsträckning som på 1860 års karta. En tennisbana har anlagts i ett av trädgårdskvarteren. I sluttningen norr om
huvudbyggnaden skymtar växthus och drivbänkar.
Till höger: ykort som visar huvudbyggnadens sydfasad med utsikten mot Aspen. En låg häck avskiljer grusytan från
gräsmattan. Närmast fasaden är planteringar.
8
1900-TAL
Depressionen efter första världskriget medförde
en försämrad lönsamhet för Jonsereds fabriker.
1926 fick familjen Gibson lämna ifrån sig ledningen av
företaget och herrgårdsbyggnaden förlorade efterhand
sin roll som den representativa bostaden för företagets
ägare och disponent.
1976 övertar Partille kommun herrgården sedan Jonsereds
fabriker inte längre anser sig ha någon användning
för den. Gården byter därefter ägare och hyresgäster
ett antal gånger innan Göteborgs universitet
flyttar in 2004 och fastigheten 2008 köps av Partillebo
AB.
På flygfotona till höger framgår hur trädgården efterhand
reducerades och försummades.

1932
1977
1962
2008
1932 Trädgården har kvar sin
ursprungliga form. Fontänen skymtar
på huvudbyggnadens framsida, i sluttningen
mot Aspen. Ett dubbelspår har
dragits fram mellan parken och kanalen,
den gamla järnvägssträckningen
har bevarats som ett industrispår.
1962Huvuddelen av trädgårdens
gångar är igenlagda och den tidigare
kvadratiska trädgården är beskuren i
sin norra del där häckar har planterats.
Fontänen har flyttats till huvudbyggnadens
västra sida. Ladugården har
byggts till med ett mittskepp.
1977 Vägar och parkering kring
huvudbyggnaden är delvis omlagda. De
glasade växthusen och drivbänkarna
i norr framgår tydligt. Odlingslanden
kring trädgårdsmästeriet tycks vara
prydligt förberedda för växtsäsongen.
Industrispåret är borttaget.
2008 Parkeringsplatser har anlagts
norr om den tidigare kvadratiska
trädgården och norr om iskällarboden.
Alla planteringar utmed huvudbyggnadens
fasader är borta. Häckarna
i trädgården har vuxit upp till höga
trädridåer. I en bred remsa utmed
järnvägen har stora träd tagits ner och
stammarna lämnats kvar på marken
att ruttna. Växthusen och drivbänkarna
är borta.
9

HERRGÅRDSTRÄDGÅRDENS
KULTURHISTORISKA VÄRDE
Trädgården vid Jonsereds herrgård var, som på de flesta större herrgårdar i landet, en väsentlig och
omistlig del av herrgårdsmiljön.
Herrgården med park, trädgård och trädgårdsmästeri var, och är, i sin tur en del av den större helhet som
utgjordes av fabriken, arbetarbostäderna och det lilla industrisamhällets sociala institutioner. Jonsereds fabriker
är ett för svenska förhållanden unikt exempel på 1800-talets patriarkala industrisamhälle, där fabriken
skulle tillhandahålla all den samhällsservice som senare stat och kommun tog över. Trädgården speglar det
liv som levdes av ägaren på herrgården, även det inom fabrikens hank och stör. Det är som en del av denna
större helhet som trädgården på Jonsereds herrgård har sitt största värde.
Även bortsett från den viktiga kopplingen till Jonsereds fabriker har trädgården ett stort kulturhistoriskt
värde. De tidigare trädgårdsanläggningarna närmast huvudbyggnaden med fontän, tapetgrupper och
prydnadsrabatter utmed fasaderna var typiska för 1800-talet. Den stora kvadratiska trädgården väster om
huvudbyggnaden är ovanlig till sin storlek och form. Trädgården har bevarat sin kvadratiska utformning i
minst 150 och troligen i omkring 200 år. Läget på en platå, omgiven av terrassmurar och djupa raviner är
spektakulärt. Den omgivande parken med sina jätteträd och ringlande gångvägar är unik för göteborgsförhållanden.
10
Miljön närmast herrgårdsbyggnaden utgjordes av den
privata trädgården väster om huset, av parken mot sjön
Aspen och i ravinerna, av trädgårdsmästeriet i södersluttningen
norr om herrgården och av det stora jordbruket.
Riksintresseområdet omfattar helhetsmiljön vid Jonsered:
fabriken, bostäderna, herrgården, lantbruket och koloniområdena.

Jonsereds fabriker omkring år 1860, ungefär då den nuvarande herrgårdsbyggnaden uppfördes. Det är det välbevarade fabriksområdet i kombination med arbetarbostäderna,
kyrka, skola, herrgård, herrgårdsträdgård och jordbruk som gör Jonsered till en unik bruksmiljö i Sverige. Trädgården har sitt största värde som en väsentlig del av denna helhet.
11

FÖRSLAG TILL TRÄDGÅRDENS
ÅTERUPPVÄCKANDE
Den stora trädgården väster om huvudbyggnaden formar en kvadrat som är genomkorsad av två axlar
med en rundel i mitten. Detta är grundformen för den äldsta kända trädgårdsformen, ”urträdgården”.
Den har sitt ursprung i Persien där trädgårdarna var beroende av konstbevattning och bevattningskanal-
erna skapade en indelning i fyra kvadratiska kvarter. På bilden nedan ses ett utsnitt ur en persisk matta som
avbildar en sådan trädgård, med de fiskförsedda kanalerna och med träd och blommor i de fyra trädgårdskvarteren.
Landskapsarkitekternas internationella organisation IFLA har tagit denna grundform till sin
logotype.
En sådan trädgård kan fyllas med ett rikt och blomstrande innehåll som varierar från år till år. Serveringen
är ett viktigt inslag som till stor del avgör hur populär anläggningen blir hos allmänheten. På bilderna till
höger ses några jämförbara trädgårdsanläggningar i Sverige som framgångsrikt kombinerat en stor och
vacker trädgård med en attraktiv och välbesökt servering. Längst upp till vänster och höger ses Katrinetorps
landeri i Malmö med trädgården och en del av uteserveringen invid det återuppbyggda växthuset. Nederst
till vänster är uteserveringen vid Rosariet i Trädgårdsföreningen, i mitten är serveringen i ett av växthusen i
Rosendals trädgård i Stockholm och nederst till höger är köksträdgården vid Gunnebo slott.
12

FÖRSLAGET
Trädgårdsförslaget bygger på den kvadratiska grundformen i 1800-talets trädgård. För att skapa ytterligare
en dimension i trädgården leds vatten in i kanaler i korsets fyra armar – en anspelning på västerlandets
äldsta trädgårdar i Persien och Mesopotamien. I vattenkanalerna kan finnas karp och vattenväxter
såsom näckrosor. Vattnet cirkulerar i anläggningen och kommer ut i slänten nedanför herrgårdsbyggnaden
varifrån det rinner i en vattentrappa ned till trädgården.
Klippta häckar avgränsar gångvägarna på båda sidor – låga häckar inom trädgården och högre häckar i
trädgårdens ytterkant. Av praktiska skäl har trädgårdens yttermått minskats från ursprungligen 69x69 meter
till 59x59 meter. Odlingsytorna ligger lite förhöjda i förhållande till gångvägar och kanaler, men inte mer än
att man med rullstol kan ta sig in odlingskvarteren. Odlingsytorna fylls av trädgårdsmästaren med köksväxter
och prydnadsväxter.
Två trädgårdsbyggnader uppförs mot parkeringen för att sluta trädgården mot norr. Den ena byggnaden
innehåller restaurang och café, kanske i form av ett orangeri där ömtåliga trädgårdsväxter kan förvaras
under vintern. Restaurangen har en uteservering belägen i soligt och skyddat läge i det nordöstra trädgårdskvarteret
där den växer in i rosenträdgården. Den andra byggnaden utgörs av förråd, personalutrymmen
och ett mindre drivhus för framdrivning av utplanteringsväxter till trädgården. De besökare till anläggningen
som kommer med bil går in i trädgården mellan dessa båda byggnader, där en pergola bevuxen med klätterväxter
bildar tak.
Från trädgården kan man komma vidare in i parken genom öppningen i söder, som leder till trapporna ned
till Schweizerdalen varifrån man kan komma vidare mot väster och Flaggstångsberget med utsikten över
fabriksområdet, eller mot öster till Säveån och Aspen.
Vid huvudbyggnaden återskapas de tidstypiska 1800-talsinslagen i form av fontän, tapetgrupper och rabatter
utmed husfasaden.
14

BEFINTLIG HÄNGBJÖRK
+46,7
DRIVHUS, FÖRRÅD,
PERSONALUTRYMMEN
KANALER MED VATTENVÄXTER
OCH KARP
PERGOLA
+46,7
+46,7
FRUKTTRÄDSALLÉ
ORANGERI, CAFÉ, RESTAURANG
0 10 20 30 40
50 meter
SERVERING
ROSENTRÄDGÅRD
BRYGGOR AV HÄRDAT GLAS
+47,2
FLACK VATTENTRAPPA
BRANT VATTENTRAPPA
+53,0
VY ÖVER TRÄDGÅRDEN
+50,3
BREDA OCH SOLIGA TRAPPSTEG
PLANTERINGAR UTMED FASADEN
DAMM MED FONTÄN
TAPETGRUPPER
URNA
15

ODLINGAR HÄCK GÅNGVÄG KANAL GÅNGVÄG HÄCK ODLINGAR
150 cm 200 cm 200 cm 200 cm 150 cm
LINGAR HÄCK GÅNGVÄG KANAL GÅNGVÄG HÄCK ODLINGAR
Sektionen ovan är tagen genom en av trädgårdens två korslagda axlar. I mitten är en grund kanal bestående av svetsad cortenstålplåt som blir vackert brunröd när den rostar.
I kanalen kan man 150 sänka cmned korgar med 200 vattenväxter. cm Kanalen är kantad 200 cmav gångvägar belagda 200 med cmstenmjöl. Gångvägarna 150 cmavskiljs
från odlingsytorna genom låga och breda
häckar av t.ex. buxbom eller liguster.
16
HÄCK GÅNGVÄG HÄCK ODLINGAR
150 cm 300 cm 150 cm
HÄCK GÅNGVÄG HÄCK ODLINGAR
150 cm 300 cm 150 cm
JONSERED
Sektionen till vänster visar gångvägen SEKTIONER som löper
utmed trädgårdens periferi. Gångvägen
A4 SKALA
kantas
1:50
på
2010-10-14
utsidan av en JONSERED högre häck som skapar en tydlig rumslighet
åt trädgården.
SEKTIONER
A4 SKALA 1:50
2010-10-14

Till höger: vattentrappans övre, branta lopp kan utformas som denna vattentrappa i Tullgarns
slottspark. I Jonseredsträdgården får vattentrappan breda trappsteg på ömse sidor.
Nedan till höger: bro av armerat glas som kan användas för att korsa trädgårdens
kanaler. Ulriksdals sommarsalong 2010, Stockholm.
Nedan: i trädgårdens östra del faller marken svagt åt väster. Kanalen utformas här som
en flack vattentrappa där vattnet i 3-4 låga vattenfall rinner ner mot trädgården mitt och
vidare ut i de tre kanalerna varifrån det via en reningsanläggning pumpas tillbaka till
utflödet i sluttningen nedanför huvudbyggnaden.
JONSERED
DETALJ VATTENTRAPPA
2010-10-15
17

18
PARKPROMENADEN

PROMENADER
I PARKEN
Nätverket av vackra promenadvägar i
den omgivande naturparken har idag
till stora delar vuxit igen. Med en upprustning
av dessa vägar kan man skapa varierade
och upplevelserika promenader, t.ex. ned
till forsarna i Säveån eller genom den trolska
Schweizerdalen. Från trädgården kunde man
tidigare följa en trappa ner i dalgången och
därifrån promenera vidare mot Flaggstångsberget
och till fabriksområdet – en genare
och mer upplevelserik promenad än att följa
bilvägen.
Till höger: en gammal igenvuxen promenadväg
mellan herrgården och fabriken kan ställas i ordning
och förses med en låg belysning. Vägen går
vackert, dels i åravinens sluttning, dels i bokskogen
på Flaggstångsberget.
Gamla gångvägar har nästan vuxit igen helt och används bara
av fåren som betar området.
I Schweizerdalens nedre del är ännu fundamenten till den
bro som ledde besökaren vidare om Flaggstångsberget och
fabriksområdet.
Promenader i naturparken som omger trädgården bjuder på
stora naturupplevelser.
19