nr 4-2008_hemsidan.indd - Ultunesaren
nr 4-2008_hemsidan.indd - Ultunesaren nr 4-2008_hemsidan.indd - Ultunesaren
Hemma hosförfäderna En riktigt gammal ultunesare? Det sägs att människan blev bofast när hon började bruka åkern, men det är en sanning med modifi kation. Husen var byggda av trä utan en ordentlig grund och blev därför ganska ruttna på 10 år. Det var också den tiden det tog att utarma åkrarna helt på näring eftersom det inte tillsattes några nya näringsämnen. Därför fl yttade byar och gårdar vart 10:e - 20:e år till nya platser där nya marker bröts. Vid vikingatidens slut blev husen bättre och människan mer bofast. Nya hus byggdes i ruinerna från det gamla fram till vår tid. Det är därför som de fynd som görs vid nya vägbyggen, expansion av städer och i åkermark oftast är från vikingatiden och äldre. Yngre fynd görs istället när stadsdelar byggs om eller kyrkor rivs. Ultuna är ett undantag där det perfekta läget alltid har gjort platsen gynnsam som boplats. Hus har dock byggt och rivits i ett antal 12 Småttingar har blivit ultunesare och kallar nu Ultuna, Flogsta, Lilla Sunnersta, Uppsala eller någon annan närbelägen by för sitt hem. Ultuna har varit hem för ultunesare i närmare 3000 år och under denna långa tidspersiod har de haft jordbruk, skogsbruk, fi ske, jakt, ekonomi, landskapsutformning och friluftsliv som sina huvudämnen. Att Ultuna är en historisk plats får Småtting lära sig redan första veckan och den uppmärksamme hittar även ett gammalt gravfält mitt på Ultunaområdet. Några studenter som skulle gräva markprofi lsgropar år 1854 stötte på två stora båtgravar från 600-talet och det var början på det arkeologiska arbete som har pågått till och från på Ultuna. omgångar. Norr om Utbildningshuset skall den nya byggnaden för Biomedicin ligga och därför har denna sommar delar av området grävts ut av arkeologer från Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU). Området har betecknats som intressant eftersom det var på denna plats som centrala Ultuna låg på medeltiden. De enda fynd som har gjorts från just medeltiden är bränt gräs, vilket mest visar att platsen var bebodd och att det inte fanns någon länsstyrelse som förhindrade svedjebruk. Pilspetsar och spjut De äldsta fynden har daterats med kol-14 metoden till 600talet (Vendeltiden) och består av ben från både boskapsdjur, vilda djur och fi sk, d.v.s. slaktavfall. Vegetariska matlådor var således sällsynta på denna tid. Vapen har tidigare hittats i stora
mängder på Ultuna och denna utgrävningsplats är inget undantag. Elva pilspetsar och ett rejält spjut på ett område på 100 m² är en imponerande samling och tyder på att platsen låg nära Ultunas huvudgård. Huvudgården var ett långhus på upp mot 80 meter där ledarens närmaste släkt, underhuggare och trälar bodde. Stolphål från någon byggnad har kunnat identifi eras, men det är svårt att få ihop strukturen då denna plats varit bebyggd ett antal gånger sedan Vendeltiden. Fyrisån - en motorväg? Andra fynd är en amulett, en tränsdetalj i brons, sönderklippta silvermynt och en skridsko av ben. Fynden visar på ett aristokratiskt samhälle med en militär inriktning. På 600-talet och fram till vikingatidens slut härskade småkungar över, med dagens mått sett, mindre landområden. Under småkungen låg ett antal större gårdar och under dessa gårdar fanns mindre gårdar. Förmodligen låg Ultuna gård direkt under småkungen som härskade i gamla Uppsala. Fyrisån, som var betydligt bredare än idag, var motorvägen till gamla Uppsala. Mängden vapen som har grävts fram i Ultunas siltiga lera stöder teorin att Ultuna var ett första försvarsområde eller militäranläggning för att skydda gamla Uppsala. På denna tid var åar och fl oder de transportvägar som användes. En landsväg kräver stort underhåll och hotet från vägpirater var mycket större jämfört med sjöpirater på Fyris. Historien upprepar sig Än idag händer det att Ultuna utsätts för hot utifrån. Försvaret är lika gott nu som då med Generalen i spetsen och diverse andra organisationer som har som första uppgift att försvara Ultunas gröna ängar. Vid riktigt stora angrepp förstärks försvarsstyrkorna med den återuppstådda forntida garnisonen som leds av självaste Jyns Ultunae. Pilspets Hästsmycke Att gräva fram historien OM MAN HITTAR fornlämningar i sin åkermark har man anmälningsplikt enligt kulturminneslagen 2 kap, 6 och 10 §§. Det är en gammal lag som har sitt ursprung på 1600-talet. Vid nybyggnationer är det ägaren som måste betala för utgrävningen medan staten står för utgrävningen på särskilt intressanta platser. När det är bestämt att det skall göras en ny utgrävning är första steget att göra en utredning där gamla kartor och fornminnesregister gås igenom. Namnet på platsen är ofta intressant och säger en del om när byn grundades och dess status i samhället. Ull i Ultuna kommer från guden Ull, jaktgud och son till Th or i asamytologin. Tuna kan betyda ekonomiskt centrum och visar på att gården stod högt upp i samhället. Efter utredningen görs en förundersökning där 5 % av ytan grävs ut. Detta för att ge arkeologerna information om platsen, jordart, fyndfrekvens, från vilken tid eventuella fynd är o.s.v. En neutral eller basisk jord är en fördel då fornfynd bevaras mycket bättre i dessa jordar. Resultaten från förundersökningen används till planeringen Spjutspets av slutundersökningen, som är den slutgiltiga utgrävningen. Provrutor grävs för att arkeologerna ska få en uppfattning om hur djupt kulturlagret sträcker sig, d.v.s. hur djupt det är lönt att gräva. Det översta lagret är ofta inte intressant då plogen raderat ut historien. Detta lager schaktas därför bort. På Ultunautgrävningen norr om U-huset har det inte odlats på senare tid, därför är det i den översta halvmetern som fynden har gjorts. I slutet grävs all jord upp och silas på jakt efter de sista fynden. Sedan börjar innesittarjobbet där alla fynd och data om fynden gås igenom, dokumenteras och registreras. Är det ovanliga fynd eller ovanligt hela fynd är chansen stor att de får vara med på en utställning på historiska museet, där även andra fynd från Ultuna fi nns bevarade. Med lite tur och Akademiska hus välvilja kommer fynden tillbaka till Ultuna och får en särskild plats i en glasmonter, där de kan berätta Ultunas historia för intresserade studenter. texter Camilla GAFFA Persson illustration Ragnvald Persson foto Helena Hult
- Page 1 and 2: Ultuna Studentkårs medlemstidning
- Page 3 and 4: Glöm inte Novemberkårmöte 26/11
- Page 5 and 6: Examen EXAMENSTAGARNA BORDE vara tr
- Page 7 and 8: Kalendern Så här tyder du kalende
- Page 9 and 10: Battericheferna förbereder avfyrni
- Page 11: Få koll på pengarna! Skaffa vårt
- Page 15 and 16: Tycker du också att klimatfrågan
- Page 17 and 18: den svenska truppen iklädda Sverig
- Page 19 and 20: tudiero Ladda upp inför en tenta e
- Page 21 and 22: at. Första dagarna på campus var
- Page 23 and 24: ULS söker ny revisor! Efter 10 år
Hemma hosförfäderna<br />
En riktigt gammal ultunesare?<br />
Det sägs att människan blev bofast när hon började bruka<br />
åkern, men det är en sanning med modifi kation. Husen var<br />
byggda av trä utan en ordentlig grund och blev därför ganska<br />
ruttna på 10 år. Det var också den tiden det tog att utarma<br />
åkrarna helt på näring eftersom det inte tillsattes några nya<br />
näringsämnen. Därför fl yttade byar och gårdar vart 10:e - 20:e<br />
år till nya platser där nya marker bröts. Vid vikingatidens slut<br />
blev husen bättre och människan mer bofast. Nya hus byggdes<br />
i ruinerna från det gamla fram till vår tid. Det är därför som<br />
de fynd som görs vid nya vägbyggen, expansion av städer och<br />
i åkermark oftast är från vikingatiden och äldre. Yngre fynd<br />
görs istället när stadsdelar byggs om eller kyrkor rivs. Ultuna<br />
är ett undantag där det perfekta läget alltid har gjort platsen<br />
gynnsam som boplats. Hus har dock byggt och rivits i ett antal<br />
12<br />
Småttingar har blivit ultunesare och<br />
kallar nu Ultuna, Flogsta, Lilla Sunnersta,<br />
Uppsala eller någon annan närbelägen<br />
by för sitt hem. Ultuna har varit<br />
hem för ultunesare i närmare 3000 år<br />
och under denna långa tidspersiod har<br />
de haft jordbruk, skogsbruk, fi ske, jakt,<br />
ekonomi, landskapsutformning och<br />
friluftsliv som sina huvudämnen. Att<br />
Ultuna är en historisk plats får Småtting<br />
lära sig redan första veckan och<br />
den uppmärksamme hittar även ett<br />
gammalt gravfält mitt på Ultunaområdet.<br />
Några studenter som skulle gräva<br />
markprofi lsgropar år 1854 stötte på två<br />
stora båtgravar från 600-talet och det<br />
var början på det arkeologiska arbete<br />
som har pågått till och från på Ultuna.<br />
omgångar. Norr om Utbildningshuset skall den nya byggnaden<br />
för Biomedicin ligga och därför har denna sommar delar<br />
av området grävts ut av arkeologer från Societas Archaeologica<br />
Upsaliensis (SAU). Området har betecknats som intressant<br />
eftersom det var på denna plats som centrala Ultuna låg på<br />
medeltiden. De enda fynd som har gjorts från just medeltiden<br />
är bränt gräs, vilket mest visar att platsen var bebodd och att<br />
det inte fanns någon länsstyrelse som förhindrade svedjebruk.<br />
Pilspetsar och spjut<br />
De äldsta fynden har daterats med kol-14 metoden till 600talet<br />
(Vendeltiden) och består av ben från både boskapsdjur,<br />
vilda djur och fi sk, d.v.s. slaktavfall. Vegetariska matlådor var<br />
således sällsynta på denna tid. Vapen har tidigare hittats i stora
Change language