BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

6. IDÉNS FORM
mänskliga relationer som dessa varor är produkten av.
Karl Marx och hans medarbetare Friedrich Engels såg rätt
på ännu en avgörande punkt. De förstod att om människan skulle
förändra sina förhållanden krävdes tydliga bilder och starka idéer.
Marx formulerade en problemställning som de flesta kunde förstå
och han beskrev ett mål som framstod som ett tilldragande och logiskt
alternativ till det tillstånd det stora flertalet befann sig i. Miljoner
människor började under den sista delen av 1800-talet att sluta upp
kring de kommunistiska och socialistiska rörelserna och de gjorde
det för att de såg och kände den utbredda ekonomiska orättvisan och
sociala nöden i världen. Marx idéer tycktes som vägen till ett samhälle
där fred och likhet skulle avlösa krig och utbytande. Problemet var
att många föreställde sig att det kommunistiska samhället var något
som kunde eller skulle realiseras i praktiken här och nu. Men Marx
ideologi var, när det kommer till kritan, en aktivistiskt motbild till
den härskande ordningen och inte ett utprövat recept på hur man
skapar det perfekta samhället. Ett samhälle måste, som varje annat
ekologiskt system, finna sin form inifrån genom den dynamiska och
komplexa interaktionen mellan omgivningarna och samhällets egna
många olika beståndsdelar. De såkallade kommunistiska regimerna
visade sig också föra till så deformerade samhällsorganismer att de
efter en relativt kort tid löstes upp av sig själva.
8
Idag finns en utbredd motvilja mot stora ideologiska konstruktioner
och det med god grund. Ideologier har i tusentals år varit bland
mänsklighetens största plågor. Tänk bara på den hänsynslösa förföljelsen
av oliktänkande som har karaktäriserat de stora monoteistiska
religionerna kristendom och islam. Det är dessa religiösa system som
är den politiska ideologins arketyper. De består av ett sammelsurium
av idéer, traditioner och påbud som får auktoritet endast i kraft av
påståendena om att detta är Guds ord eller vilja. På samma sätt kan
den politiska ideologin söka sin auktoritet genom att upphöja den
bakomliggande tankegången till en universell lag. Faran med den
ideologiska konstruktionen består således inte i den konkreta sam-
87