BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
cerner av detta slag gradvis avvecklas till fördel för lokalt förankrade,
decentraliserade ekonomier (se kap. 12).
3
Civilisationens historia framställs ofta som människans kamp mot
naturen, men denna uppfattning av naturkrafterna såsom människans
motståndare är av sent datum. Under de tiotusentals år vi levde som
jägare och samlare utgjorde naturen och människan en gemensam
kropp. Det var inget avstånd mellan oss och det andra. Vädret och
årstiderna, bergen, floderna, träden, fisk och fåglar var besjälade väsen
liksom människan själv. Inte heller förhistoriens stora jordbrukscivilisationer
såg på naturen som en motståndare som skulle behärskas
eller övervinnas. Naturkrafterna förstods som gudomliga manifestationer
och människorna förärade gudarna offergåvor i tacksamhet
över jordens fruktbarhet och sädens växtkraft. Långt in i Europas
medeltid kände människan sig som en del av ett större samhälle, omfattande
alla levande väsen. Det framgår bland annat av den tidens
många formella rättssaker mot djur. Så sent som år 1587 anklagar
invånarna i den franska staden Saint-Julien-de-Maurienne en svärm
flugor för förstörelse av deras vinodlingar, men flugorna frikänns då
deras advokat Antonione Filiol påpekar att de blott gjort vad de fått
besked av från Gud att göra – nämligen att äta och överleva.
Föreställningen om att människan befinner sig i en kamp
mot naturen börjar ta form först vartefter som våra teknologiska
krafter växer och vetenskapen får knuffa undan Gud i världsbildens
bakgrund. Plötsligt är det inte längre så tydligt att flugorna har rättigheter
eller att människan behöver tacka jorden för dess fruktbarhet.
Den moderna vetenskapen och teknologin har i sitt ursprung i renässansen
två primära mål. För det första att framställa mer slagkraftiga
vapen (se kap. 19) och därnäst att framställa maskiner som kan intensifiera
och expandera människans utnyttjande av naturens resurser.
De två målen är delar av ett sammanhängande offensivt projekt som
handlar om makt, rikedom och prestige. Därför blir tankegången och
terminologin också mer och mer identisk. Det går ut på att besegra
och erövra. De stora europeiska upptäcktsresenärerna, från Magellan
80