BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

6. IDÉNS FORM
6
Idéns form
1
ör DeN vars ögoN är öppNa för sköNheteN i det ekologiska
fperspektivet
kan det verka oförståeligt att inte alla ser världen
på samma sätt. Hur kan någon tvivla på att människans viktigaste
uppgift är att ta vara på den natur som är grunden för våra liv? Varför
fortsätter vi att förstöra våra omgivningar istället för att satsa allt på att
bygga upp ett samhälle som överensstämmer med jordens ekologiska
system? Vi kan ju se att skönheten i världen finns just där – i livets
mångfald såsom den har utvecklat sig på denna planet genom miljoner
år. Det är dock som om vårt samhälle bara blivit alltmer fyrkantigt
och grovt, ju större vetenskaplig insikt och teknologiskt kunnande vi
har skaffat oss. Våra maskiner blir allt mer brutala och gigantiska. Vi
fortsätter av all kraft att pumpa den materiella förbrukningen i höjden,
även om vi kan se att de ekologiska och sociala ödeläggelserna är
ett direkt resultat av vårt sätt att leva på. Ju rikare vi blir, desto girigare
och mer likgiltiga blir vi tydligen också. Hur kan det bara pågå – med
all den kunskap mänskligheten besitter?
I snart 40 år har det stått klart att människans största problem
är civilisationens påverkan på den biosfär vi själva är en oåtskiljaktig
del av. De första samlade beskrivningarna av situationen kom i början
av 1970-talet i form av två stora internationella rapporter om världens
miljö och resurser. Den ena, ”Blueprint for Survival” publicerades av
FN och den andra, ”Limits of Growth” av Club of Rome, en in-
75