BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
otaliga små kulturella enklaver, som ligger sida vid sida som affärerna
i ett köpcenter. Några går på linedance, andra till tango, några älskar
yoga och andra åter föredrar bodybuilding. Denna fortsatta uppsplittring
av människans värld är en logisk konsekvens av de ekonomiska
och teknologiska krafter vi har släppt loss. Den globaliserade produktionsapparaten,
massmedierna och de högeffektiva kommunikations-
och transportmedlen fråntar oundvikligt den konkreta platsen, det
lokala samhället och traditionerna den betydelse de haft till för inte
alls länge sedan. Vi delar inte längre på allvar öde med dem som
finns omedelbart omkring oss. Vi får ständigt allt färre gemensamma
referenser och bara ett fåtal har en djupare anknytning till deras
arbetsplats eller det område där de bor. På det sättet är närheten i
samhället överallt i avtagande och den enskilda individen är i stigande
grad utlämnad åt sig själv.
Förlusten av mening är emellertid inte bara förbunden med
de materiella krafterna som härskar i vårt samhälle. Dess egentliga ursprung
är den världssyn som växte fram ur den vetenskapliga praxis,
som rådde i 1500-talets italienska stadsstater. Vid den tidpunkten börjar
européerna systematiskt att dela isär världen för att förstå hur de
enskilda delarna fungerar. Härvid skapade de sig insikt i universums
lagmässigheter, vilket förde till att religionens irrationella mytologiska
kosmologi fick revideras totalt. Vad som dock skulle visa sig få ännu
större betydelse var att den rationella materialistiska förståelsen av
naturen gav människan en hittills osedd makt över hennes materiella
villkor (se bl.a. kap. 19). Vetenskapen gav oss tron på att vi kunde
omforma världen sådan som vi själva drömde om att den skulle
vara. Den rationella materialismen var förutsättningen för den nya
handlingsorienterade individualisten som under renässansen steg ut
ur guds rike för att bli sin egen lyckas smed, men det var samtidigt
en tankegång som skulle visa sig långsamt men säkert tömma människans
värden på andligt innehåll.
Religionen fortsatte att vara en dominerande kulturell institution
till slutet av 1800-talet, men sedan rådde det inte längre något tvivel
om att det var vetenskapens idéer om livet, naturen och universum
som fascinerade och övertygade allmänheten. Vetenskapen hade i
66