16.09.2013 Views

BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>SKÖNHETENS</strong> <strong>BEFRIELSE</strong><br />

Från de detaljerade anvisningarna i Johannes Jespersens bok kan<br />

man se att hönsgården 1948 var en plats som sagoberättaren H.C.<br />

Andersen med lätthet kunde ha känt igen. Hönsen hade rikligt<br />

med utomhusplats och i hönshuset fanns det reden för var fjärde<br />

höna. Äggen insamlades med handkraft helst tre gånger om dagen i<br />

korgar med halm i botten. De tuppkycklingar som var överflödiga i<br />

äggproduktionen levde fritt, till exempel på en inhägnad stubbmark<br />

där de tillbringade natten i små flyttbara hus. Med metoder av detta<br />

slag producerade det danska jordbruket så många ägg och så många<br />

slaktkycklingar att det mesta kunde gå till export.<br />

2<br />

Blott tio år senare kom de första egentliga industrialiserade anläggningarna<br />

för produktion av ägg och slaktkycklingar till landet. De<br />

äggläggande hönsen blev inspärrade i små burar av metalltråd där<br />

de inte ens kunde vända sig. I den ena änden fanns en foderautomat<br />

och i den andra ett uppsamlingsband som automatiskt transporterade<br />

bort äggen. Besättningarna växte nu till flera tusen i specialiserade<br />

produktionsbyggnader. Priset på ägg sjönk med åren, men det var<br />

inget mot den utveckling som skulle komma inom produktionen av<br />

slaktkycklingar. I Johannes Pedersens bok från 1948 ges inte mycket<br />

plats för det författaren kallar kycklingar till uppfödning. Han omtalar<br />

dessa kycklingar som en säsongsvara som ska betraktas som en biinkomst<br />

till äggproduktionen och han anser att de olika hönsraserna<br />

är alla lika goda till detta. Det mest förbluffande är emellertid att<br />

han räknar med en uppfödningstid för varje kyckling på mellan 4<br />

och 6 månader, allt efter önskad slutvikt. När den industrialiserade<br />

animalieproduktionen började ta form under 1960-talet var det precis<br />

denna långa uppfödningstid som de rationella jordbruksteknikerna<br />

riktade sin uppmärksamhet mot. Var och en kunde se att kycklingarnas<br />

fria liv på stubbåkern var slöseri med pengar. Därför började man<br />

systematiskt avla fram en extremt snabbväxande kycklingtyp som<br />

man sedan gav sig till att utfodra dygnet runt. Genom att fullständigt<br />

se bort från kycklingens välmående, lyckades det till sist att reducera<br />

tiden som detta djur var under uppfödning till endast 5 veckor. På det<br />

34

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!