BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

2. LIvET OcH DEN RINgLaNDE åN
och biologiskt. Men där är också vetenskapen som en medvetenhetsdisciplin
vilken pekar direkt mot alla tings oåtskilda sammanhang. Till
exempel tycks det nu vara en insikt att universum i dess minsta partikelnivå
karaktäriseras av det som i fysiken kallas non-lokalitet, det vill
säga att det djupast in i stoffet inte finns varken avstånd eller tid. Vi
är med andra ord på ett helt oförklarligt sätt i omedelbar förbindelse
med allt i universum. Detta fundamentala sammanhang fortsätter upp
igenom de fysiska strukturerna hela vägen till de levande organismernas
interaktion och avhängighet av varandra, samt av de omgivande
geografiska och klimatmässiga förhållandena. Vetenskapen visar oss
hur världen utvecklar sig från det minsta till det största likt en matematisk
musik av mönster på mönster. De dynamiska och komplexa
systemen som ekologin ägnar sig åt existerar på alla nivåer av tillvaron,
från bakteriekulturer till jordbrukssamhällen och det är samma typer
av strukturella förhållanden som går igen. En välfungerande ekologi
karaktäriseras alltid av mångfald, informationsrikedom och stabilitet
oavsett det är i biologin, kulturen, det sociala livet eller idévärlden.
Det ekologiska perspektivet förbinder delen med helheten och
människan med naturen i vidaste bemärkelse. Ekologin är en väg till
förståelse av hur vi kan leva som vackrast och mest fruktbart med
vår omgivning, men den är också en upplagd grund för en världsåskådning
som kan förena vetenskap, religion och konst i ett samlat
kulturellt fält. Ekologin öppnar för ett möjligt möte mellan (1) vetenskapens
analytiska förståelse av naturen som logiska sammanhang
+ (2) religionens upplevelse av naturen som en helig och besjälad enhet
+ (3) konstens intuitiva resonans med universums formskapande
krafter. Denna förening mellan vetenskap, religion och konst ligger
implicit i den ekologiska estetiken. Begreppet används här som en
universell och transcendent estetisk ordning där det vackra, det goda
och det sanna i slutänden är ett och samma fenomen. Den ekologiska
estetiken tar utgångspunkt i människans konkreta interaktion med
hennes omgivning men skapar samtidigt ett estetiskt kontinuum som
omfattar hela vår existens.
Människans sätt att handla på är bestämt av hur vi ser på
världen och oss själva. Den ekologiska estetiken representerar ett
31