BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

19. TEKNOLOGI
nismer. Liksom djurets inre innehåll och yttre framtoning tycktes som
två olika fenomen, rymde uret ett invändigt mörker, där de snurrande
hjulen levde sitt eget mekaniska och oförståeliga liv medan visarna på
den yttre skivan med stor klarhet mätte och delade in tiden. Uret blev
en oangripbar auktoritet och en kollektiv fixpunkt i den teknologiska
civilisation som nu snabbt var på väg. De outtröttliga taktfasta slagen
från den svängande pendeln skulle anslå rytmen för en ny och hektisk
epok i människans historia. På kyrktornen som tidigare hade pekat
ostörda upp mot Gud och evigheten, blev nu ditsatt klockvisare som
gjorde det möjligt för stadens borgare att synkronisera sina arbeten
och förehavanden. Ingen tid måtte gå till spillo, för under renässansen
upptäckte man också att tid är pengar. Uret var det mekaniska fröet
ur vilken teknologin och det teknologiska tänkandet utkristalliserade
sig, så att det till slut kom att omfatta alla delar av samhället och av
den enskilda människans liv.
Leonardo da Vinci personifierar det vi kallar en renässansmänniska.
Han dyrkade konst, vetenskap och teknologi som om det var ett
och detsamma. Leonardo lärde sig själv om maskiners konstruktion
genom att kopiera sin tids yppersta teknologiska skapelser,
bland annat de speciella hissanordningar och tekniska inrättningar
som guldsmeden och arkitekten Brunelleschi hade konstruerat i
samband med byggandet av den banbrytande och jättestora dubbelvalviga
kupolen i Florens domkyrka. I motsats till Brunelleschi
var Leonardo dock mer intresserad av maskineriets konstruktion än
i dess konkreta användningsmöjligheter. Leonardos arbete, som vi
stort sett bara känner till genom hans skissböcker, har karaktär av
ett slags intuitiv framtidsforskning. Han iakttog systematiskt vattnets
och luftens dynamiska fysik och studerade människans och djurens
anatomi. Därefter översatte han naturens konstruktionsprinciper till
tekniska skisser, av vilka en del var ren science fiction, som till exempel
de olika flygande maskinerna. Leonardos arbete fick inte mycket
praktiskt inflytande, varken i hans samtid eller senare, men med den
koppling han gjorde mellan maskinen och den levande organismen
förekom han en mekanisk uppfattning av naturen som senare skulle
komma att helt dominera vår värld.
277