BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

18. BEGRÄNSNINGENS STRYKA
och lätt antändlig energi. Särskilt oljan skulle visa sig bli en explosivt
samhällsomdanande substans. Den självkörande maskinen och lagren
av sparat bränsle gjorde det möjligt för en tid att helt se bort från den
formskapande begränsning som de ekologiska systemen hittills hade
satt för livet på jorden.
Den utveckling som inleddes med Newcomens ångdrivna
pump var exponentiell i sin karaktär. Det skulle gå mer än hundra
år innan industrialismen på allvar kom igång men då började det gå
undan. Metoderna för att omsätta energin från de fossila bränslena
till mekaniskt arbete blev alltmer effektiva och i slutet av 1800-talet
var den industriella revolutionen en realitet. Fabrikerna spydde ut
överväldigande mängder av varor, det byggdes järnvägar tvärs över
kontinenterna och större och snabbare fartyg fraktade gods och passagerare
från den ena sidan av planeten till den andra. När Jules Verne
1873 skrev ”Jorden runt på 80 dagar” var det inte science fiction. Det
han beskrev var konkreta teknologiska möjligheter som blott uppstått
så plötsligt att de fullständigt förbluffade samtiden.
Den kol- och oljebaserade civilisationen bröt systematiskt och med
accelererande hastighet ned alla hittills kända gränser för människan.
Industrialiseringen var en expansiv rörelse omöjlig att stoppa. Produktionsvolymen
växte samman med medlen för transport och distribution.
I tusentals år hade närhet varit städernas förutsättning: det
korta avståndet mellan människor, funktioner och faciliteter. Staden
komprimerade vetande och kapital. Den var ett centrum för utbytande
och tillverkning av varor. Stadens intensitet existerade som en absolut
kontrapunkt till det omgivande landets avspända lugn, men under
1960-talet förlorade det fysiska avståndet på allvar betydelse och
städerna tömdes inifrån. Plötsligt var det inte längre någon skillnad
på stad och land. Det var samma industriella och teknologiska logik
som härskade överallt. Rör man sig idag genom Europa, upplever
man en allt mer ensidig, kontinuerlig, urban struktur med endast en
gradvis skillnad i materiell täthet. Det är likadana trafikanläggningar,
bostadskvarter, kontorsbyggnader, lagerlokaler och köpcentra som
återupprepas i olika blandningsförhållanden endast avbrutet av
agroindustrins monotona produktionslandskap. Tillgången på obe-
265