BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
teosofi och marxism. De moderna konstnärerna uppfattade sig som
en förtrupp i en kulturell befrielserörelse, men deras revolution kulminerade
redan under tiden efter det första världskriget. Detta krigs
absurda, industrialiserade människoslakt kom att bli bakgrund för en
internationell, konstnärlig rörelse som kallade sig Dada. I dadaisternas
perspektiv framstod världen som sinnessjuk och fragmenterad och de
försökte genom sin konst skapa mening i sinnessjukan och fragmenten.
Dada tog det sista steget bort från konstens traditionella medier
och material och blickade ut i världen. Deras bilder kunde bestå av
vad som helst som konstnären fann användbart. Galgar, biljetter och
tidningsurklipp. Det kunde vara en text av ord som saknade betydelse,
en film utan handling, några människor som agerar obegripligt på en
scen, men det kunde också vara otvetydigt politiska karikatyrer.
Den moderna konsten fick från början en väsentlig del av
sin kulturella betydelse genom den konstanta förnyelsen av formen,
men om man ser noga efter är det tydligt att konstens formella utveckling
i princip var avslutad redan vid mitten av 1930-talet. Vid den
tidpunkten hade all möjlig bildkonstnärlig uttryckskategori kartlagts,
även om det självklart var i grova drag. Det fanns fortsatt rika möjligheter
att variera, fördjupa och precisera de enskilda genrerna. Under
de följande årtiondena visade sig igen och återigen överraskande
stilgenombrott och nya chockerande sätt att agera på som konstnär.
I slutet av 1980-talet var detta emellertid definitivt förbi. Den moderna
konsten hade kretsat runt sin repertoar så många gånger att det
inte längre fanns någon dominerande stilriktning. Alla sorters konst
kunde ställas ut vid sidan av varandra på en och samma gång och
ingen verkade mer nutida än den andra. Konstens historia hade nått
sin logiska och oundvikliga avslutning.
5
Endast ett fåtal föreställer sig idag att konsten skulle kunna ändra
på något som helst i samhället. Den är tvärtom, oavsett form eller
uttryck, integrerad som en utomordentligt framgångsrik del av det vi
idag kallar för upplevelseekonomin. Konstens värld glider omärkligt
över i mode, design och reklam och näringslivet använder i stigande
234