BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
2
Renässansen var en begivenhet av lika stor betydelse för kulturens
historia som kontinenternas tillblivelse var för jordens geografi. Plötsligt
började den europeiska människan att skilja världen åt i otaliga
enskilda delar. Ingen vet varför. Kanske var det pestens härjningar,
kanske var det upptäckten av högt utvecklade kulturer i orienten,
kanske var det endast ett logiskt och oundvikligt steg i vår evolution.
Under alla omständigheter skedde under 14- och 1500-talen med utgångspunkt
i de italienska statsstaterna Venedig, Genua och Florens
ett radikalt brott med allt som varit tidigare. Samhället delades upp
i avgränsade territorier, vart och ett med sitt språk och syfte. Konst
vid sidan av religion, vid sidan av vetenskap, vid sidan av ekonomi,
vid sidan av juridik, vid sidan av politik. På samma sätt blev arbetet
skiljt från människans bostad och därpå åter indelat i många olika
specialiserade funktioner. Ja, till och med tiden blev indelad i timmar,
minuter och sekunder. Allt i naturen, kulturen och samhällslivet
skulle sönderdelas, precis som renässansens kirurger i sina anatomiska
teatrar systematiskt skiljde människokroppens organ, muskler,
senor och benknotor från varandra. Genom att förstå hur naturens
enskilda delar fungerade samman kunde man justera deras inbördes
förhållanden, eller kombinera dem på nya sätt så att de kom att verka
mer effektivt. Vi lärde oss att skapa urverk och andra komplicerade
maskiner, och maskinen blev en metafor för hur allt i världen fungerade
bäst och mest ändamålsenligt. Det var under renässansen som
människan uppfann framsteget. Kulturen utgjorde inte längre ett
stabilt pulserande och organiskt mönster. Renässansmänniskan hade
stigit ut ur den kollektiva ordningen och ur släktskapet med naturen,
för att skapa sin egen lycka.
Renässansen ändrade fullständigt vårt sätt att se världen på.
Fram till denna tidpunkt hade man framställt bilder som återgav motiven
så som de upplevdes subjektivt. Tingens inbördes storleksförhållanden
bestämde deras betydelse inför beskådaren. I en bibelillustration
från medeltiden var Jesus typiskt mycket större än lärjungarna
och dessa var i sin tur större än vanliga bönder och borgare, oavsett
den enskilda figurens relativa avstånd till bildens förgrund. Så uppfat-
230