BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
annorlunda än något annat fenomen som vetenskapen ägnar sig åt.
Det är immateriellt, osynligt och oändligt rymligt. Med den vetskap vi
har idag är det omöjligt att skapa någon form av teoretisk förståelse
för hur medvetandet skulle kunna uppstå av biologiska processer. Vi
är knappt i stånd att definiera vad medvetande överhuvudtaget är för
slags fenomen, men samtidigt är medvetandet det enda i världen vi
med säkerhet vet existerar. Allt annat kommer till oss genom sinnena
som sekundär och filtrerad information.
4
Utdrivandet av anden ur naturen kan föras tillbaka till den franske
1600-talsfilosofen och matematikern René Descartes. Det var han
som lade grunden till den rationella materialismen genom att påstå
att stoff och ande är två kategoriskt åtskiljda fenomen. I Descartes
bild av världen kan den levande kroppen liknas med en maskin.
Denna maskin är vad gäller människan utstyrd med en ande som
skänkts oss av Gud. Ande är ett fenomen som bara existerar i människan.
Den finns ingen annanstans eller för den skull i andra väsen.
En av konsekvenserna är att djur måste betraktas som omedvetna
mekaniska objekt som varken kan tänka, känna smärta eller lida på
annat sätt. Hundens ylande när den blir slagen skulle enligt denna
uppfattning inte vara något annat än en automatisk reaktion, likt
ljudet som kommer ur en tramporgel när man trycker på en av dess
tangenter. Descartes sätt att betrakta naturen på fick stort inflytande
på vetenskapen de efterföljande tre århundradena. Så sent som på
1960-talet var det en allmänt utbredd uppfattning att djur oavsett utvecklingsgrad
inte kunde tillskrivas något egentligt medvetande. Deras
beteende betraktades som styrt uteslutande av instinkter, prägling,
stimuli och respons, men bland annat inspirerat av den framträdande
österrikiska djurpsykologen Konrad Lorentz’ forskning har det sedan
skett en fundamental ändring i uppfattningen om djurens psyke och
subjektivitet.
Det är visserligen lika vanskligt att definiera vad medvetande
är hos ett djur som hos en människa. Studiet av djurens reaktionsmönster
och kommunikation verkar ändock i ökande grad avslöja nå-
218