BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

15. VETENSKAP
plockat, bryter han bara av den och visar henne istället en isros, sedd
genom förstoringsglas, för den är mer perfekt än en verkig blomma
någonsin kan bli. Det är samma slags förvridna perspektiv som
får oss att tro att sanningen om världen skall finnas inom sinnenas
räckvidd. Vetenskapen kan visserligen med sina instrument avtäcka
orsakssammanhang som är osynliga för människans blotta öga, men
den kan bara se de isolerade delarna och deras inbördes växelverkan.
Om vi liknar naturen med en tavla av van Gogh, kan vetenskapen
berätta för oss att målningen består av pigment, linolja och linneduk.
Den kommer även att kunna kartlägga färgernas placering så att det
skulle bli möjligt att framställa en till likadan bild, men den kommer
inte att kunna tala om för oss vad måleriet går ut på, vad det föreställer
eller varför det är så gripande. Naturen liksom måleriet ger sig
till känna i sin helhet. Vi befinner oss mitt i den och kommer den
aldrig närmare än helt enkelt här, i storleksförhållandet 1:1. Detta är
på en och samma gång universums yttersta gräns och dess absoluta
centrum. Bilden blir inte tydligare, mer detaljerad eller knivskarp än
just i denna projektion. Det finns ingen annanstans där naturen ger
mer mening eller där informationsmängden är större. Hur skulle det
kunna vara annorlunda, när det helt enkelt är här som universum valt
att öppna sinnena och se sig själv i medvetenhetens spegel?
Vetenskapen har skapat illusionen att naturen i sin helhet
är ett föremål som låter sig studeras och beskrivas objektivt och på
avstånd. Den kan dock själv bara överskåda ett helt litet avgränsat
område eller en förenklad generell mekanism åt gången. Det är till
exempel därför vi har så svårt att förutsäga vädret mer än några få
dagar framåt i tiden. I verkligheten hänger allt i naturen samman
med allt, tvärs över tid och rum och det som ser (medvetandet) är en
oåtskiljaktig del av denna helhet. Det finns i den bemärkelsen ingen
annan plats, inget utanför eller innanför och ingenting som existerar
avskilt och för sig självt. Världen som vi ser den – och talar om den
– är en begreppslig konstruktion som blir till i vårt medvetande.
Naturvetenskapen försöker förklara medvetandet som en sekundär
produkt av kemiska och elektriska processer i hjärnan. En sorts körtelutsöndring
som utvecklats genom miljoner års evolutionär press.
Problemet med denna förklaring är dock att medvetandet är radikalt
217