BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

SKÖNHETENS BEFRIELSE
15
Vetenskap
1
viss bemärkelse har NaturveteNskapeN tömt livet på mening.
iDet
har självklart inte varit en överlagd strategi, men efterhand som
våra vetenskapliga insikter vuxit har den systematiskt medverkat till
att förtränga varje förnimmelse vi skulle kunna ha av ett högre syfte
i universum. Människan har gjorts till en främling i världen, styrd av
naturlagarnas blinda statistiska tillfälligheter, men denna tro på ett
materiellt och mekanistiskt universum är av förhållandevis nytt datum.
Under huvuddelen av vetenskapens historia har dess upptäckter setts
och tolkats såsom bevis på Guds underbara verkan i naturen. Den
svenska naturforskaren Carl von Linné, som i mitten av 1700-talet
såsom den första ordnade växt- och djurriket i en sammanhängande
systematik, berättade att Gud hade lärt honom att läsa skapelsens alfabet.
Så sent som 1850 utgav elektromagnetismens upptäckare, den
danska fysikern H.C. Ørsted, en samling essäer som bar titeln ”Anden
i naturen”. För honom var de lagmässigheter han fann i fysiken en
direkt inblick i den kristallklara skönheten hos skapelsens gudomliga
ande. När Darwins teori om arternas uppkomst publicerades några
få år senare ändrade sig dock situationen på ett avgörande sätt. Nu
blev det plötsligt möjligt att förklara jorden biologiska mångfald som
resultatet av en enda, otroligt enkel mekanism. Allt som behövdes
var tillfälliga genetiska mutationer och det naturliga urvalet av de
mest överlevnadsdugliga organismerna. Paradisets trädgård hade inte
längre användning av Guds skapande ande. Människan kunde lika
gärna ha blivit till av sig själv.
212