BEFRIELSE SKÖNHETENS - Igenom

14. RELIGION
första multinationella sällskap med egna arméer, domstolar, banker
och enorma landbesittningar.
Den värld vi lever i idag är en produkt av de monoteistiska religionernas
framgång. Man kan säga, att de själva bar på fröet till det som
sedan skulle göra dem till en irrelevant kraft i samhället. Det gällde
i synnerhet för kristendomen. På paradoxalt sätt kom dess teologi
att skapa förutsättningarna för den rationella materialismen och konsumtionskulturen.
En av orsakerna är de kristna dogmatikernas kamp
mot föreställningen om en besjälad natur. En annan är strävan att
exakt fastlägga den rätta och logiska kristna läran utifrån bibelns
begreppsvärld. Tillsammans utgjorde de två tingen goda förutsättningar
för det som senare skulle bli till en analytisk, vetenskaplig
materialism. Därtill kom de universitet som européerna lärde känna
i den muslimska världen, tillsammans med matematiken och de första
översättningarna av antikens grekiska tänkare. Studiet av dessa
skrifter blev en viktig sysselsättning för nyfikna kristna lärda och
därifrån var det inte så långt till en mer systematisk undersökning av
naturens beskaffenhet. Renässansens vetenskapsmän, såsom Galilei
och Tycho Brahe, var gudfruktiga personer som själva inte såg någon
motsättning mellan deras tro och vetenskapen, men det de upptäckte
och det tänkande de representerade kom under loppet av kort tid att
fullständigt undergräva religionens auktoritet.
När naturvetenskapen i slutet av 1800-talet övertog religionens
plats som centrum för människans medvetenhet om världen
resignerade den kristna kyrkan. För att överleva ingick den i en outtalad
pakt med vetenskapen, vilket innebar att kyrkan och vetenskapen
delade världen mellan sig. Kyrkan fick råda över de obesvarbara frågorna
om Guds beskaffenhet och livets mening. Naturvetenskapen
skulle ta hand om resten eller i varje fall det som kunde mätas och
vägas. På så vis fortsatte religionen sin existens i ett slags parallellt
universum som om ingenting hade hänt, medan naturvetenskapen på
sin sida slapp ta ställning till sitt eget metafysiska fundament (se kap.
15). Konsekvensen var att vi kom att leva i en schizofren civilisation.
Dels fanns budskapet om Gud och himmelriket och dels fanns naturvetenskapens
beskrivning av livet som ett rent materiellt fenomen
201